Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Datum 2009-10-05 1 (8) Öppna jämförelser 2009 folkhälsa Rapport för kommuner och landsting 2009-10-12 SKL, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Syftet med Öppna Jämförelser 2009 - öka insyn och öppenhet om vad kommuner och landsting åstadkommer - stimulera till förbättringsarbete Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas Tabellerna är färgad med grönt, gult och rött. Grön färg betyder att kommunens värde hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värden. Röd färg får de 25 procent av kommunerna som har sämst värden, och gul färg anger att kommunens värde på indikatorn ligger bland de 50 procenten i mittent. Uppdelningen i rött-gult-grönt är inget betyg utan en signal. Antalet kommuner i de tre grupperna varierar något beroende på indikator. Alla kommuner som har likadant värde i tabellbilagan räknas till samma grupp, däremot kan de få olika rankningsvärden beroende på att det finns fler decimaler än visat. Sammanfattning av Tyresös resultat Akut hjärtinfarkt, attacker per 100 000, 20 år och äldre 2006 Tyresö 546 682,3 427,7 Grönt Riket 351,6-552,9, Tyresö och Stockholms län ligger även bättre än riksgenomsnittet. Andel % 18-80 år med bra självskattad allmänt hälsotillstånd 2008 Tyresö 69,5% 69,2% 69,7% Grönt Riket= 73,7-82,3% Tyresö ligger under riksgenomsnittet. Tyresös kvinnor skattar sitt hälsotillstånd högre än männen. Både män och kvinnor i Tyresö skattar sitt hälsotillstånd sämre än länets genomsnitt. Fallskador Antal personer 65år och äldre vårdade i slutenvård per 100 000 2007 Tyresö 1746 1492 1970 Grönt Riket 1386-2281 Tyresö ligger även bättre än riksgenomsnittet. Snöskottning viktigt, det är fler fallskador bland äldre i norra Sverige än södra. Tyresö har fixarservice för invånare 75 år och äldre. Andel % dagligrökare 18-80 år 2008 Tyresö 14,9% 12,3% 15,8% Grönt Riket = 4-11,5% Daglig rökning har minskat hos både män och kvinnor i Tyresö 2006-2008. Kvinnor röker mer än män. Tyresö kommun

2 (8) Andel i % Behörighet till gymnasieskolan 2008 Tyresö 91,7 90,2 93,5 Grönt Riket 92,2-100% Tyresö ligger i mittfåran av landets kommuner, men över riksgenomsnittet. Andelen kvinnor med behörighet är högre än andelen män, detta gäller de flesta kommuner i landet. Andel % rökande blivande mödrar vid inskrivning MVC (gravv 8-12) 2005-2007 Tyresö 7,7% Grönt Riket 0,0-7% Tyresö ligger i mittfåran, på nivå med riksgenomsnittet. Andel % med fetma 18-80 år Tyresö 12,5% 13% 12,2% Grönt Riket 4,8-11,5% Tyresö och Riket ligger i mittfåran. Undersökningar i många län visar att både kvinnor och män med kort utbildning i högre grad har fetma än dem med lång utbildning. Tyresös skolsköterskor ska sammanställa statistik över förekomst av övervikt och fetma hos elever i år 4 under läsåret 2009-2010. Antal insjuknade i lungcancer per 10 000 inv. 2005-2007 Män Kvinnor Tyresö 5,3 2,7 Grönt män Riket 0,0-2,6 Grönt kvinnor Riket 0,0-2,1 Antal insjuknade män ligger bland högsta insjuknandegraden, kvinnorna i den kvinnliga mellangruppen. Tyresö har infört rökfriarbetstid. Andel % med nedsatt psykiskt välbefinnande 18-80 år pr 2008 Tyresö 20% 17,3% 22,2% Grönt Riket= 6,2-14,8% Tyresös män uppger sämre psykiskt välbefinnande än länets genomsnitt, kvinnor lite bättre än länet. Tyresö, Värmdö och Sthlm län rödmarkerade och ligger sämre än riksgenomsnittet. Antal aborter bland kvinnor 19 år el yngre per 1000 2005-2007 Tyresö 35,5 Grönt Riket 7,7-18,7 Tyresö har väldigt hög andel tonårsaborter OBS: Det saknas data för Tyresö avseende: - Andel i % av invånare 18-80 år som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag - Andel i % av invånare 18-80 år som äter frukt och grönt minst 5ggr per dag - Andel i % av invånare 18-80 år med riskabla alkoholvanor - Andel i % av invånare 18-80 år med god självskattad tandhälsa Tyresö arbetar efter folkhälsomålområdena 9 Fysisk aktivitet och 10 Matvanor och livsmedel främst genom utveckling av de kommunala mat- och måltidsverksamheterna samt genom utbyggnad av gång- och cykelvägar, promenadkartor, Vandrande skolbussar och stöd till idrotts- och motionsföreningar.

3 (8) Tyresös data med jämförelser Andel % 18-80 år med bra självskattad allmänt hälsotillstånd 2008 Tyresö 69,5% 69,%2 69,7% Täby 76 78,2 74 Värmdö 71,1 74,3 68,3 Nacka 74,2 72,8 75,5 Haninge 71,9 73,1 77,7 Nynäshamn 67,5 73,4 62,9 Riket 70,4 73,2 68,2 Sthlm län 72 74,2 70,4 Grönt Riket 68 kommuner,73,7-82,3%, Tyresös kvinnor skattar sitt hälsotillstånd högre än männen. Både män och kvinnor i Tyresö skattar sitt hälsotillstånd sämre än länets genomsnitt. Andel % med nedsatt psykiskt välbefinnande 18-80 år pr 2008 Tyresö 20% 17,3% 22,2% Täby 15,5 11,1 19,3 Värmdö 18,6 15,1 21,7 Nacka 17,3 14,6 19,7 Haninge 17,4 14,8 20 Nynäshamn 19 14,3 22,6 Riket 17,7 14,3 20,5 Sthlm län 19,8 16,1 22,6 Grönt Riket 6,2-14,8%, 68 kommuner Tyresös män uppger sämre psykiskt välbefinnande än länets genomsnitt, kvinnor lite bättre än länet. Andel % dagligrökare 18-80 år 2008 Tyresö 14,9% 12,3% 15,8% Täby 10,6 8,4 13,1 Värmdö 6,4 3,9 5,9 Nacka 12,7 10,3 13 Haninge 16,4 13,7 18,2 Nynäshamn 19,6 17,4 22 Riket 14,4 12,8 15,7 Sthlm län 13,7 12,5 14,6 Grönt Riket 4-11,5%, 67 kommuner Tyresö ligger under riksgenomsnittet, i mittfåran av 132 kommuner, 67,7-73,6%, Tyresö, Nacka och Haninges kvinnor rankar sitt allmänna hälsotillstånd högre än männen, medan kvinnor i Täby, Nynäshamn och Värmdö ligger lägre än männen i deras kommuner. Allmänt kan man säga att kvinnor anger dålig hälsa i högre utsträckning än män, trots att kvinnor i genomsnitt lever längre än männen. Äldre uppger oftare sämre hälsa än yngre, även om de äldre uppger bättre hälsa senare år. Tyresö och Värmdö ligger sämre än riksgenomsnittet i nedre 25% av landets kommuner (67 kommuner, 18,6-26%). Psykisk ohälsa omfattar allt från trötthet, oro och ångest till depression och andra manifesta psykiska sjukdomar som schizofreni. Undersökningar visar att 20-40% av Sveriges befolkning anger att de lider av olika grader av psykisk ohälsa. Särskilt unga kvinnor är drabbade. Nedsatt psykiskt välbefinnande är, tillsammans med värk, ¾ av all sjuk- och aktivitetsnedsättning bland kvinnor och 2/3 bland män. Tyresö bättre än riksgenomsnittet, dock i mittfåran av 132 kommuner, 11,6-16%, Fler kvinnor än män röker, något som även visar sig i riket i stort. Daglig rökning har minskat hos både män och kvinnor i Tyresö 2006-2008

4 (8) Antal insjuknade i lungcancer per 10 000 inv. 2005-2007 Män Kvinnor Tyresö 5,3 2,7 Täby 3,6 3,4 Värmdö 3,2 3,4 Nacka 2,7 2,3 Haninge 3,6 3,7 Nynäshamn 4,1 2,1 Riket 3,8 3,1 Sthlm län 4,3 3,4 Grönt män Riket 0,0-2,6, Grönt kvinnor Riket 0,0-2,1, Tyresö har en hög förekomst av lungcancer bland män. Andel % rökande blivande mödrar vid inskrivning MVC (gravv 8-12) 2005-2007 Tyresö 7,7% Täby 2,3% Värmdö 5,7% Nacka 3,2% Haninge 10% Nynäshamn 14,7% Riket 7,2% Sthlm län 5,4% Grönt Riket 72 kommuner 0,0-7%, Antal aborter bland kvinnor 19 år el yngre per 1000 2005-2007 Tyresö 35,5 Täby 16,1 Värmdö 26,9 Nacka 26,9 Haninge 34,6 Nynäshamn 33,9 Riket 24,3 Sthlm län 28,2 Grönt riket 7,7-18,7, 72 kommuner Antal insjuknade män ligger bland högsta insjuknandegraden (68 kommuner), kvinnorna i den kvinnliga mellangruppen (143 kommuner). I Sverige sjunker siffrorna för mäns insjuknande medan kvinnornas ökar. Det tar 20-40 år för sjukdomen att utvecklas. Män drabbas fortfarande i högre grad än kvinnor. Tyresö kommun har infört rökfri arbetstid. Tyresö ligger i mittfåran (145 kommuner), på nivå med riksgenomsnittet. 2006 var 7,5% av alla blivande mödrar i Sverige dagligrökare, vanligast bland de under 19 år. Andelen rökande blivande mödrar varierar mellan 4-9% på länsnivå och mellan 0-26% i rikets kommuner. Tyresö har hög andel tonårsaborter (72 kommuner, 27,5-42,4) Medelåldern för förstföderskor har stigit, och andelen tonåringar som avslutat graviditeten med abort ökat. Andelen tonåringar som föder barn minskar. Skolan ska utbilda lärare och elever om en säker och trygg sexualitet. Kommunen har ansvar i det förebyggande arbetet i ungdomsverksamheter, till exempel på fritidsgårdarna.

5 (8) Andel i % Behörighet till gymnasieskolan 2008 Tyresö 91,7% 90,2% 93,5% Täby 95,5 95,4 95,6 Värmdö 94,1 92,9 95,1 Nacka 94,7 94,3 95,2 Haninge 83,3 80,8 85,8 Nynäshamn 91,7 88,1 95,1 Riket 88,9 86,3 91,5 Sthlm län 89,5 88,9 90,1 Grönt Riket 92,2-100%, 72 kommuner Tyresö ligger i mittfåran av landets kommuner, men över riksgenomsnittet. Det är männen som drar ner kommunens resultat. Andelen kvinnor med behörighet är högre än andelen män i de redovisade kommunerna, något som även visar sig i riket i stort. Andel % med fetma 18-80 år Tyresö 12,5% 13% 12,2% Täby 7,2 7,4 7 Värmdö 12,2 12,8 11,6 Nacka 8,3 10,9 6,1 Haninge 14,2 16,4 13,1 Nynäshamn 14 14,2 13,9 Riket 12,4 12 12,7 Sthlm län 10,5 11 10,1 Grönt Riket 4,8-11,5%, 66 kommuner Undersökningar i många län visar att både kvinnor och män med kort utbildning i högre grad har fetma än dem med lång utbildning. Akut hjärtinfarkt, attacker per 100 000, 20 år och äldre 2006 Tyresö 546 682,3 427,7 Täby 456 648,4 313,9 Värmdö 514,4 666,3 374,6 Nacka 488,2 669,6 353,7 Haninge 529,7 687,7 406,3 Nynäshamn 544,6 707,7 417,1 Riket 582,3 802,4 412,1 Sthlm län 506,2 705,1 363,1 Grönt Riket 351,6-552,9, 73 kommuner Tyresö (och Riket) ligger i mittfåran med 135 kommuner, 11,6-16,9% Fetma utgör en riskfaktor för att drabbas av ett flertal olika sjukdomar och symtom, till exempel smärta och värk, typ 2- diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, hjärtkärlsjukdomar och vissa cancerformer, bland annat tjocktarmscancer. I Sverige har andelen personer med fetma fördubblats sedan 1980. Det är fler barn och unga vuxna som uppvisar övervikt och fetma under se senaste decennierna, även om den uppåtgående fetmatrenden nu tenderar att avta. Tyresö ligger i de övre 25% (73 kommuner), bättre än riksgenomsnittet Dödligheten i hjärtkärlsjukdomar har minskat kraftigt de senaste åren, men är en av de största folkhälsoproblemen. Fler män än kvinnor drabbas. 90% av hjärtinfarkter orsakas av faktorer som går att påverka: Rökning, höga blodfetter, fetma, lågt intag frukt och grönt, låg fysisk aktivitet. Kommunerna bör främja fysisk aktivtet, goda matvanor och tobaksfria miljöer.

6 (8) Fallskador Antal personer 65år och äldre vårdade i slutenvård per 100 000 2007 Tyresö 1746 1492 1970 Täby 2027 1411 2526 Värmdö 2078 1589 3792 Nacka 2685 1706 3441 Haninge 2214 1666 2686 Nynäshamn 2807 1817 3675 Riket 2694 1935 3284 Sthlm län 2048 3470 Grönt Riket 1386-2281, 72 kommuner Tyresö ligger i den övre 25% (72 kommuner), över riksgenomsnittet. Fallolyckor är den vanligaste olycksorsaken i Sverige och äldre personer är mest drabbade. Kommunens roll i det förebyggande arbetet finns bl. a inom omsorgsverksamheten, genom näringsriktig kost samt främja förutsättningar för fysisk aktivitet och utevistelse. Tyresö har fixarservice genom Frivilligcentralen. Snöröjning viktigt. Vad är folkhälsopolitik? Folkhälsa handlar om allt från strukturella faktorer som yttre miljö och demokratiska rättigheter i samhället, till individens egna val och vanor. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Målområdena är 11 till antalet: 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

7 (8) Vad bestämmer hälsan? Termen bestämningsfaktor har kommit att användas i den folkhälsostrategiska diskussionen för att beteckna varje faktor som påverkar hälsotillståndet. Det är många faktorer som samverkar på flera olika nivåer i samhället. En del är påverkbara, inte minst via politiska beslut i till exempel sysselsättnings- och utbildningspolitik, medan andra handlar om individens egna val, som till exempel rök- eller motionsvanor. Även om individens egna val har mycket stor betydelse för hälsan, är det viktigt att komma ihåg att politiska och organisatoriska beslut om villkor och förutsättningar för att göra goda val, är faktorer som till stor del ligger på samhällsoch strukturnivå. Faktorer som arv, kön och ålder inverkar också på folkhälsan. Folkhälsa har en politisk dimension eftersom politiska beslut påverkar förutsättningarna för en god hälsa. Regeringen skriver i sin proposition 2007/08:110 (2) att det är angeläget med en prioritering av sektorsövergripande samverkan med tydliga ansvarsområden och målsättningar för samverkansinsatser av hälsofrämjande karaktär. Vidare att kommunerna har ett direkt ansvar för folkhälsan. Ansvaret finns inom de flesta politikområdena, till exempel inom barn-, ungdoms-, utbildnings-, arbetsmarknads- och äldrepolitikens områden. Skola och barnomsorg pekas ut som särskilt viktiga arenor, eftersom barn och ungdomar befinner sig här under en lång och betydelsefull tid av uppväxten. Kommunens ansvar finns även inom områden som styrs av lagstiftning inom livsmedelshantering och fysisk planering, liksom på miljöområdet.

8 (8) Hälsa och hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling brukar beskrivas som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att tära på eller äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Den brukar beskrivas utifrån tre baskomponenter, ekonomiskt, miljömässigt samt humant kapital. I ekonomiska tillväxtmodeller har hälsa alltmer kommit i fokus som en variabel som i hög utsträckning påverkar humankapitalet. En bra folkhälsa bidrar till en hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. En bra hälsa och hög medellivslängd anses bland annat leda till goda möjligheter för utbildning, produktivitet och sparande.. Det finns ett starkt samband mellan ohälsa och svag ekonomi och samhällen med höga ohälsotal har svårt att få en god ekonomisk utveckling utan att arbeta med ohälsan Socialstyrelsen publicerade sin första folkhälsorapport 1987 som visade att det fanns stora sociala skillnader i hälsa. Det har gått 22 år sedan dess och som helhet har befolkningen i Sverige fått bättre folkhälsa, men de stora sociala skillnaderna i hälsa, i alla åldrar och oavsett kön, kvarstår och har i vissa avseenden ökat, enligt den senaste folkhälsorapporten. Denna skillnad är med några få undantag till de mindre gynnade gruppernas nackdel. Skillnaderna i hälsa pekar också på att det är möjligt att åstadkomma en bättre folkhälsa och hälsoläget för de bäst ställda grupperna borde vara en rimlig ambitionsnivå också för de övriga gruppernas hälsa. Det är möjligt att minska skillnaderna i hälsa. Praktiska exempel visar på detta, vilket sätter den offentliga sektorn i fokus då det är frågan om välfärdspolitik. Växjö utsågs år 2007 till den bästa kommunen när det gäller att utjämna skillnaderna i hälsa. Förklaring till framgången var - samverkan med lokala näringslivet, frivilligorganisationer och föreningslivet, - attityder bland politikerna och hög kvalitet i den kommunala servicen - en stark ekonomisk tillväxt i regionen, låg arbetslöshet, - hög andel elever med fullgoda betyg - samt hög andel röstande i kommunala val. I folkhälsoarbetet har man utgått från de nationella folkhälsomålen och satsat på drogfrågan, fysisk aktivitet samt cykel- och gångvägar med bra belysning. Personalinsatser som friskvård på arbetstid och trivsel på arbetet är ytterligare förklaringar, liksom långsiktighet och samarbetet över partigränserna.