Befria din produkt en konferens om förpackningar som konkurrensmedel

Befria din produkt en konferens om förpackningar som konkurrensmedel

2006 Föredragshållarna och Reumatikerförbundet Texter: Ann-Kristin Myrman Foto från konferensen: Reumatikerförbundet Bilder för varje föredrag har respektive talare tillhandahållit Grafisk form: Therese Holm Omslagsbild: John Doe Tryck: AMO Tryck, 2006 Texter sammanställda utifrån bandinspelning. Vi reserverar oss för eventuella hörfel. En dokumentation utgiven av Reumatikerförbundet. Dokumentationen finns även att läsa på www.befriadinprodukt.se

Förord Befria din produkt en konferens om förpackningar I Europa finns 60 miljoner människor som har nedsatt handfunktion, av dem bor 1,5 miljoner i Sverige. Många av dem har en reumatisk sjukdom. Det innebär problem att hantera produkter som vi behöver i vårt dagliga liv om inte producenter utformar produkter och förpackningar så att de är lätthanterliga, dvs. tänker på Design för alla. Reumatikerförbundet har sedan 2003 engagerat sig för att marknaden ska erbjuda konsumenterna förpackningar som är lätta att öppna, dosera och återförsluta. Tillsammans med partner i Sverige och Norden bedriver vi opinionsbildning. Vi har också med andra partner utvecklat metoder för att testa förpackningars hanterbarhet. Företag, branschorganisationer och myndigheter har varit delaktiga i processen. Företag testar idag hos oss produkter och prototyper som ännu inte kommit ut på marknaden och metoden ligger till grund för ett planerat europeiskt standardiseringsarbete på området. Med projektstöd av Nordiska Ministerrådet samordnas opinionsbildning och nationella projekt i hela Norden. Reumatikerorganisationerna i de nordiska länderna ansvarar tillsammans med konsumentorganisationer i Sverige för detta. Som ett led i arbetet genomfördes en nordisk konferens Befria din produkt den 5 maj 2006 i Stockholm. 150 deltagare från bl.a. myndigheter, företag, organisationer och designer fick en intressant och bred bild av temat. Vi har valt att i denna dokumentation referera konferensen så att de som inte hade möjlighet att delta kan ta del av den i efterhand. Vår övertygelse är att konferensen kommer att medverka till att marknaden i allt högre utsträckning erbjuder konsumenterna lätthanterliga produkter. Anne Carlsson Ordförande Reumatikerförbundet Leif Hansson Utvecklingsansvarig Reumatikerförbundet

Program Befria din produkt en konferens om förpackningar Förmiddagen 6 Inledning David Magnusson vice ordförande, Reumatikerförbundet Jan R. Stavik VD, Norsk Designråd Robin Edman VD, Svensk Industridesign 8 Power@50 a rising senior population with money to spend! Their demands for ease-of-use and user friendly packing will drive the packaging industry to innovate Dean Bellefleur Project Management Professional, D Idea, Kingston, Canada 12 Packaging for real people improving the user experience Jim Dawton industridesigner, Pearson Matthews, London 14 Lagen om offentlig upphandling/anskaffelse Anpassning mot EU-direktiv i Norden Toril Laberg rådgivare Deltasenteret, Norge Danska regeringsinitiativet för bättre förpackningar Mogens Hansen vice direktör Forbrugerstyrelsen, Danmark 17 Standard för lättöppnade förpackningar verklighet om 5 år? Ingvar Börtemark standardiseringsdirektör, Standardiseringen i Sverige (SIS) 20 Avslutning förmiddagen 21 Eftermiddagen 22 Eftermiddagen läkemedel 22 Wyeth Lederle ger sin syn på varför företaget valt att tillgänglighetstesta sina produkter i Sverige Aine M Hanly Strategic Product Leader, Wyeth 24 Barnskyddad och tillgänglig en kombination som fungerar. Presentation från förpackningsföretaget Cerbo Håkan Jimstad platschef, Cerbo i Trollhättan

Program 28 Amgen testar med Reumatikerförbundets metod Peter Persson VD Amgen Lena Lorentzen testansvarig, Unicum/Nordisk Design för Alla Center 31 Lättillgängliga förpackningar lönar det sig? Sven-Erik Hillver farmacihandläggare, Läkemedelsverket Martin Forsberg samordnare, Läkemedelsförmånsnämnden 33 Eftermiddagen dagligvaror/livsmedel 33 Med elitebrukere som verktøy for design av bruker vennlig emballasje. Presentasjon av case fra Nyskapingsprogrammet Innovasjon for alle. Marianne Støren Berg industridesigner, Kode Design 37 Innovationsprocessens utveckling i framtiden Lena Lorentzen testansvarig Unicum/Nordisk Design för Alla Center Henrik Buch Andersen marknadschef, Elopak 41 Från kommunikation i butiken till användning i hemmet synliga förpackningar skapar trygghet och förtroende Kent Gustavsson projektledare, Synskadades Riksförbund Tor Bonnier industridesigner, Reload Design 44 Tetra Pak och tillgängligheten en berättelse om förpackningar Ingrid Collin Development Manager, Tetra Pak 46 Avslutning 47 Bakgrund 5

Inledning Inledning David Magnusson vice ordförande, Reumatikerförbundet Jan R. Stavik VD, Norsk Designråd Robin Edman VD, Svensk Industridesign Konferensen Befria din produkt är ett samarbete mellan olika intressenter vilket fick sin återspegling i att tre personer representerande tre olika organisationer invigningstalade: David Magnusson från Reumatikerförbundet, Jan Stavik från Norsk Designråd och Robin Edman från Svensk Industridesign. 2004 ett brett konsumentsamarbete tillsammans med handikappförbunden, pensionärsorganisationerna och Sveriges konsumentråd. Den mobiliseringen har inneburit att idag finns 815 aktivister runtom i landet från de olika organisationerna. De är aktiva genom att samla in namnunderskrifter, anordna konferenser och studiecirklar, besöka affärer och testa förpackningar för att därigenom påvisa problemen med förpackningarna. Arbetet har nu vidgats så att det omfattar alla förpackningar inom handeln, inte minst dagligvaror. Som avslutning påpekade David Magnusson att marknaden för de lättöppnade förpackningarna är stor. Enbart i Europa finns idag ca 60 miljoner människor som har nedsatt handfunktion och som säkert är intresserade av det utvecklingsarbete som bedrivs i Norden. Här gick ordet till näste invigningstalare, Jan R. Stavik,VD på Norsk Designråd. Han inledde sitt anförande med att uttrycka glädje över att få delta i konferensen och att tacka Reumatikerförbundet för initiativet och det arbete som förbundet lagt ner. David Magnusson från Reumatikerförbundet öppnar konferensen Befria din produkt. Det blev David Magnussons uppgift att som vice ordförande i Reumatikerförbundet och som representant för reumatikerorganisationerna i Norden, Apoteket AB och medarrangerande branschorganisationer i Sverige hälsa deltagarna välkomna till konferensen. I sitt inledningsanförande gav han en kort bakgrund till varför denna konferens överhuvudtaget anordnats. Under 2002 samarbetade Reumatikerförbundet och Apoteket AB kring problematiken med personer med reumatisk sjukdom. Den inventering som då gjordes av vilka problem en reumatiker har i sin vardag visade att förpackningar var ett stort problem. Många hade svårt för att öppna läkemedelsförpackningar, något som kan leda till felanvändning av mediciner. Reumatikerförbundet insåg tidigt att framgång hängde samman med om det var möjligt att skapa ett nära samarbete med industrin, med olika organisationer, myndigheter och konsumenter. För att ta reda på om det finns intresse hos företag och myndigheter för att förbättra just läkemedelsförpackningar genomförde Läkemedelsindustriföreningen, Reumatikerförbundet och Apoteket AB en förstudie 2003. För att mobilisera konsumenterna och åstadkomma ett tryck underifrån startade Reumatikerförbundet i oktober Jan R. Stavik, VD på Norsk Designråd efterlyste fler produkter som kan väcka entusiasm och begeistring. Jan R. Stavik såg mycket positivt på det nordiska nätverk som bildats för att arbeta med frågan om design för alla och för mer tillgängliga förpackningar. Att nordiska aktörer går ihop och skapar en gemensam arena bland annat genom denna konferens skapar gemenskap och ger styrka i arbetet för ett mer inkluderande samhälle. Norsk Designråd har länge arbetat med frågor kring universell utformning, design för alla. Rådet har till uppgift att synliggöra vad design för alla kan betyda både när det gäller arbetet för ett mer inkluderande samhälle rent generellt och speciellt när det gäller det medvärde och den konkurrensfördel som näringslivet kan få genom en sådan satsning. Målet för rådets arbete är att tydliggöra hur ideella och kommersiella intressen sammanfaller och hur de kan bidra till högre innovation och nyskapande. Här gäller det att visa industri och näringsliv att design för alla kan integreras i en brukarcentrerad produktutveckling och innovation. 6

Inledning Den norska regeringen har en omfattande och långsiktig handlingsplan som ger uttryck för både vilja och handlingskraft. Ett exempel på det är utvecklingsprogrammet Innovasjon for alle som Norsk Designråd är engagerat i. Den norska lagstiftningen kommer att förändras och därigenom omfatta fler och viktiga samhällsområden och på så sätt banas väg för och framtvingas universell utformning av omgivningar, produkter och tjänster. Detta är, som Jan R Stavik uppfattade situationen, bara början. Det som krävs för att lyckas är att skapa produkter och lösningar som väcker entusiasm, skapar begeistring hos den målgruppen man vill nå det är grunden för ekonomisk succé. Om industrin klarar att möta kraven och behoven hos de mest krävande kunderna så kommer resten också att bli begeistrade. Han avslutade sitt anförande med att påminna om den filosofi som ligger bakom utformningen av Volvos bil för kvinnor: If you meet the requirements of women you will exceed the expectations of men. Sist ut av inledningstalarna var Robin Edman, VD för Svensk Industridesign. Han såg som sin uppgift att fortsätta på det spår som föregående talare varit inne på, att utveckla varför utformning och design är så viktigt. Han började med att varna för de abstrakta benämningar på människor som ofta används i designsammanhang: konsumenter, testobjekt, målgrupper, brukare, slutanvändare. Han uppmanade åhörarna att inte glömma bort att det hela tiden handlar om levande människor, inte några hopklumpade grupper i abstrakt form. Det ville han att åhörarna skulle ta med sig när de fortsatte att lyssna på dagens olika anföranden. Som representant för en organisation med ett nära Robin Edman konstaterar att en förpackning som passar en person med nedsatt handfunktion är bättre för alla. samarbete med industrin påpekade han att det finns ett samband mellan det som är kommersiellt gångbart och det som är succé. Detta gäller alla grupper i befolkningen, från de riktigt gamla till 40-talisterna med pengar och till dagens barnfamiljer. Alla har ont om tid idag, alla kräver att det ska finnas fungerande grejer oavsett grupptillhörighet, allt måste fungera, från blisterförpackningar till blomjordoch mjölkförpackningar. Robin Edman påminde om att det inte finns en enda lösning på utformningar av förpackningar, men att det finns många lösningar som kan passa väldigt många människor. Det kan handla om något som går att hantera med en hand, något som är barnsäkert eller något som kanske bara fungerar statushöjande. Vi människor styrs också av vår fåfänga när vi handlar. Om en produkt inte bara fungerar bra utan också är snygg och tilltalande och som uppmärksammas av många, ja då väcks vårt habegär. Alla produkter som finns på marknaden skapas genom någon form av designprocess. Ofta handlar det om en kreativ process med många människor inblandade. Det finns idag många produkter som först utvecklas på elitnivå, innan de blir en vara för gemene man. Det gäller allt från Anja Pärsons skidor, till rallybilar och snabbseglande båtar. Här påpekade Robin Edman att just på den här konferensen deltar en speciell grupp människor som har förmåga att kunna delta i framtagandet av produkter som ska fungera för alla. Det som passar en person med nedsatt handfunktion, passar alla. Arbetet med att förändra produkter räknade han med kommer att sippra nedåt och hans förhoppning var att det kommer att gå fort och sprida sig väldigt snabbt. Och kan man då hitta mervärden för den breda befolkningen blir det kommersiellt gångbart och det är ju framför allt det som kommer att driva på utvecklingen. Det som inte går att tjäna pengar på kommer inte att leva vidare, oavsett hur bra det är. Robin Edman anser att det än så länge har hänt för lite på det här området. Det finns goda förutsättningar i Norden för att driva på ett sådant arbete. Här finns en stark industri, här finns en vilja att åstadkomma något bra. Han uppmanade åhörarna att släppa loss kreativiteten, att göra det tillsammans, driva på och entusiasmera folk, fungera som ambassadörer och försöka få fler att engagera sig i frågan. Han avslutade med att än en gång hälsa deltagarna välkomna till konferensen och introducera dagens moderator, vice president i EIDD i Europa och president för svenska EIDD, Finn Petrén. Reumatikerförbundet: www.reumatikerforbundet.org Norsk Designråd: www.norskdesign.no Stiftelsen Svensk Industridesign, SVID: www.svid.se

Power@50 Power@50 a rising senior population with money to spend! Their demands for ease-of-use and user friendly packing will drive the packaging industry to innovate Dean Bellefleur Project Management Professional, D Idea, Kingston, Canada Vi lever längre och har en mer aktiv ålderdom som innebär högre krav på användarvänliga förpackningar. Dean Bellefleurs föredrag utgick från det faktum att andelen äldre ökar i befolkningen, samtidigt som den gruppen har en större förmögenhet än tidigare generationer. Hans uppfattning var att detta med nödvändighet kommer att ställa krav på industrin att skapa mer lättanvända och lättöppnade förpackningar. Han ville slå hål på den felaktiga föreställning de flesta av oss har av hur en äldre människa ser ut idag. Framför oss ser vi en person som ser ut som våra far- och morföräldrar, och ingenting kan vara mer felaktigt menade han. Dagens äldre är rörligare, de har större disponibel inkomst jämfört med tidigare generationer och de vill leva nu. De är inte så intresserade av att lämna ett arv efter sig till sina barn. De har andra prioriteringar än tidigare generationers pensionärer. De är mycket medvetna om vilka begränsningar de har och hur de vill leva sina liv. De hittar olika sätt att kompensera sina brister, sin sviktande hälsa, de söker olika botemedel, de äter vitaminer och tillskott. Det ställer krav på industrin att identifiera dessa konsumenter och förstå vad dagens äldre vill ha och behöver och då gäller det att inte ha några förutfattade uppfattningar. De äldre är många och de företag som inte tillverkar produkter som är attraktiva för äldre är förlorare. De äldre är en maktfaktor som kan diktera villkoren. Bland dem finns många med svaga händer och som upplever begränsningar när det gäller att hantera förpackningar. Det innebär nya möjligheter att ställa krav på öppningsbarhet och tillgänglighet. I det dagliga livet finns många produkter som man kan ha problem med, antingen man har svaga händer eller inte. Dean Bellefleur visade upp några typiska sådana produkter. En kapsyl som kräver att man lyfter, nyper till, tar bort och drar i ett grepp. En mobiltelefon som kräver att man kommer ihåg tangentbordet om man inte vill ta av sig glasögonen (gäller för den närsynte). Vanliga bestick kräver balans, fingerfärdighet och styrka och är mycket svåra att hantera för den som har reumatism eller svaga händer. Om äldre inte kan hantera redskap och bestick påverkar det deras konsumtion och deras matvanor. De känner sig besvärade och ibland förlöjligade om de försöker använda något som inte fungerar. De utsätter sig inte för den skymfen, utan då vänder de produkten ryggen och producenten har förlorat en kund eller kanske till och med en grupp kunder. Här visade Dean Bellefleur en bild av ett dörrhandtag som krävde att man tar tag, vrider och sedan drar samti- 8

Power@50 Bestick är svåra att hantera för handsvaga, de kräver balans, fingerfärdighet och styrka. digt. Det är en typ som inte är särskilt vanlig i Sverige, men däremot i den anglosachsiska värld som han kommer från. Det är ett handtag som det är svårt att få grepp om, det går lättare att vrida om man sätter en plastremsa runt. Men det innebär att göra en förändring i efterhand av något som hade kunnat utformas på ett hanterbart sätt från början. Hans förslag till lösning liknar de handtag som finns i de nordiska länderna, ett dörrhandtag som bara kräver att man trycker ned det för att dörren ska öppnas. Den retoriska fråga Dean Bellefleur ställde till åhörarna var: Varför lider vi och accepterar detta? Det är 2000-talet nu, det finns både teknik och kunskap för att skapa bättre produkter. Hans uppfattning var att industrin inte kommer att förändras om den inte blir tvingad. Den som befinner sig i en dominerade position ändrar ingenting om det inte finns skäl för det. Och här kommer dagens åldrande befolkning in, den har makt att kräva förändringar. Det finns företag som har ett annat synsätt och som ett sådant exempel tog Dean Bellefleur upp det finska företaget Fiskars. Allt företaget tillverkar formges för att passa alla typer av människor, antingen de har små eller stora händer, har styrka eller inte, så därför passar deras produkter också dem med svaga händer, utan anpassningar i efterhand. Eftersom många äldre tillbringar mycket tid i trädgården behöver de trädgårdsverktyg och i Fiskars sortiment finns många exempel på det. På företagets hemsida: www.fiskars.com/se finns fler exempel på bra produkter för alla typer av händer. Här redovisade Dean Bellefleur fem områden som han trodde skulle väcka följande reaktion hos åhörarna: Varför har vi levt med det här så länge? Finska företaget Fiskars tillverkar bland annat saxar som är lätta för alla att använda. Obekvämt Som exempel på en produkt som är obekväm hade han valt den typ av soptunna som är vanlig i den anglosachsiska världen och som funnits sedan slutet av 1800-talet. Den är tung, den har ett tunt handtag som skär in i händerna. Som bevis för att det går att tillverka produkter med ordentligt handtag visade han en bild av en stor målarburk, som förutom att ha ett handtag som det går lätt att få grepp om också är droppfri. Han påminde oss om att vi alla i våra hem har många produkter som vi skulle vilja såg annorlunda ut, men vi kräver det inte, utan vi bara fortsätter att använda dem. Varje dag. Hans nästa exempel på något som ofta är obekvämt var handtaget på en bärkasse. Ibland är handtagen så konstruerade att det behövs två händer. Ett bekvämt handtag har ännu inte uppfunnits trots att alla handlar ofta och mycket nuförtiden, inte minst de äldre. Han visade ett exempel på ett extra handtag i plast, men det betraktade han som en nödlösning. Däremot trodde han att det skulle vara möjligt att uppfinna ett handtag av plast som innehåller luft och som bäraren skulle uppleva som att hålla en kudde i handen. Frustration Här visade Dean Bellefleur en förpackning från företaget Clamshell & Blister Packaging som inte på något sätt visade hur man kommer in i den, det fanns inga linjer, ingen perforering och det krävs ett tvåhandsgrepp för att dra isär den. Han gav ett prov på industrins inställning till problemet med besvärliga förpackningar genom ett direktcitat från Internet: Many Mass Market Retailers consider the annoyance felt by the consumer as a small price to pay for reducing the tremendous cost of retail theft and its impact on the bottom line. (I svensk översättning: Många företag anser att den irritation som konsumenten upplever är försumbar vid en jämförelse med kostnaderna för butiksstölder i detaljhandeln och deras påverkan på vinsten.)

Power@50 Hur ofta blir du frustrerad eller arg för att du inte kan öppna en förpackning? Flera gånger varje dag? Det finns många olika förpackningar som är svåra att öppna och som skapar irritation. Vilka har du problem med? Risk för personlig skada Vilket verktyg använder de flesta av oss för att komma in i dagens förpackningar? Ja, det händer ju att vi tar till både den schweiziska armékniven och förskäraren! Huvudorsaken till att förpackningar ser ut som de gör är stöldrisken. Men är det ett tillräckligt bra skäl för företagen att använda så svåröppnade förpackningar? En kategori av förpackningar som är svåra att öppna är läkemedelsförpackningar, 80 procent av dem öppnas av äldre. De bryr sig inte så mycket om förpackningen är barnsäker. Men i stället för att göra läkemedelsförpackningen mer lättöppnad förses den med en folieförsegling. För en person med svaga händer är det omöjligt att komma in i den. Onödiga förpackningar En del varor förpackas i dubbla förpackningar. Det behövs oftast inte och det kräver dessutom onödig fysisk ansträngning. Irritation Som exempel på en förebyggande lösning tog Dean Bellefleur upp vinflaskor som idag ofta har skruvkorkar. Det finns två fördelar med dem, de innebär att vinet håller en jämnare kvalitet och de minskar användningen av kork som är en bristvara. Exempel på förpackningar som fortfarande väntar på en lösning är konservburkar och juiceförpackningar. För att öppna en juiceförpackning krävs att man stoppar in ett finger så att man kan komma åt ringen och sedan dra ut den, det kräver styrka. Ett oundvikligt konstaterande enligt Dean Bellefleur är att det inte är sunt förnuft som ligger bakom utformningarna av dagens förpackningar. De gör det svårare för människor att klara sig själva, att äta när de själva vill, de blir beroende av att någon ska hjälpa dem att öppna förpackningen. Statistik visar att gruppen mellan 18 och 44 år minskar med 1 procent, den över 55 år ökar med 21 procent och den mellan 55 och 64 år ökar med 47 procent. Så dagens företag som enbart är intresserade av de unga gör rent kommersiellt ett felaktigt val och vänder sig till en vikande marknad. Under de närmaste tio åren kommer, enligt amerikanska siffror, kvinnorna att vara ca 5 procent fler än männen och leva 7 år längre. Det är kvinnorna som fattar de flesta besluten i hemmet. 94 procent bestämmer över hemmets möblering, 89 procent bestämmer vart semesterresan ska gå, 88 procent bestämmer över köksutrustningen, 75 procent bestämmer om paret ska flytta eller inte, 80 procent bestämmer över hälsofrågor och, tvärtemot vad man kanske tror, en så stor andel som 66 procent fattar också de avgörande besluten vid inköp av datorer. Förmögenhetsfördelningen i USA år 2001 innebar att gruppen över 50 år ägde 29, 1 trillion $, det är 69 procent av den totala förmögenheten i USA. För sina pengar köper de snabba bilar och snabba båtar, de åker på långresor. Sedan 1983 har den åldersgruppen ökat med 56 procent. Några andra statistiska fakta: 79 procent äger sina bostäder, 41 procent av alla nya bilar och 48 procent av alla lyxbilar säljs till gruppen över 50. Men det är också så att 74 procent av all medicin säljs till den gruppen. Här påminde föredragshållaren sina åhörare om att den här gruppen kommer att använda sina pengar innan de dör, de har inte för avsikt att lämna något efter sig till barnen. Så industrin måste lyssna, ge dem vad de vill ha, se till att de kan öppna sina förpackningar. Här visade Dean Bellefleur en något hårddragen, men tydlig illustration till skillnaden mellan gårdagens äldregeneration som helst sitter i soffan, och dagens som föredrar att sitta på motorcykeln. 10

Power@50 Hur vill du leva när du blir äldre? Som avslutning rekommenderade Dean Bellefleur sina åhörare att läsa boken Trends av Tom Peters och Martha Barletta. Boken ger en ökad förståelse för dagens marknad och där finns alla de statistiska uppgifter som han redovisat i sitt föredrag. D Idea: www.d-idea.com 11

Packaging for real people Packaging for real people improving the user experience Jim Dawton industridesigner, Pearson Matthews, London Enligt programmet skulle nu Roger Coleman från Helen Hamlyn Research Centre framträda men han hade olyckligtvis skadat sitt knä och på podiet stod, som sen ersättare för honom, Jim Dawton. Kopplingen mellan de två var att de jobbat med flera projekt tillsammans på Helen Hamlyn Research Centre som ingår i The Royal College of Art i London. Jim Dawton berättade att han hade en bakgrund som industridesigner och tidigare varit mer inriktad på att designa konsumentprodukter, såsom strykjärn och dammsugare. Nu arbetade han på Pearson Matthews, ett konsultföretag med inriktning på design av olika medicinska apparater. Eftersom också ett företag som Pearson Matthews arbetar på en kommersiell marknad ställs det krav på att deras produkter inte bara fungerar för patienterna utan också väcker deras önskan att få använda dem och kanske äga dem och därför måste de ha en snygg och tilltalande design. Med Persona kan kvinnan hålla reda på sin menstruationscykel. Enligt Jim Dawton såg Pearson Matthews sig inte enbart som ett konsultföretag som utvecklar produkter för medicinskt bruk utan också som hälsospecialister. Men inte heller den benämningen tyckte han gav hela bilden av vad företaget sysslar med, eftersom det inte enbart handlar om hälsa, utan också om välbefinnande. För att ge en bild av vad företaget sysslade med beskrev Jim Dawton kort några av de medicinska produkter som utvecklats av Pearson Matthews. En apparat som hjälper kvinnan att exakt mäta när hennes ägglossning äger rum, en annan som kan mäta både manlig och kvinnlig fertilitet och som ännu inte finns på marknaden. Nästa exempel var ett högteknologiskt instrument som mäter DNA. Idag är DNA främst kopplat till kriminella aktiviteter, men det kommer i framtiden att bli mycket viktigt för hälsan och välbefinnandet. Medicin kommer att kunna anpassas till varje individ på ett annat sätt än tidigare och det innebär att riskerna för skador och biverkningar kommer att minska. Det sista exemplet handlade om att tillverka små flaskor med ett innehåll som kan göra det möjligt att mäta sexuellt överförbara sjukdomar. Alla de här produkterna räknas som nyskapande och ingår i Pearson Matthews satsning på forskning och framtidsspekulationer. Andra mer jordnära exempel på produkter som företaget tillverkar är benproteser, övervakningsapparater till sjukhus och en defibriator som patienten själv kan använda. De är alla exempel på kostnadseffektiva apparater som ökar människors livskvalitet. Här övergick Jim Dawton till att prata om förpackningar eftersom det var huvudämnet för dagens konferens. Men vad vet en produktdesigner om design av förpackningar? Hans svar var att den som är designer har det tänkandet med sig oavsett vad som ska designas. Personligen tyckte han att ordet design genom att det används i alltför många sammanhang och om alltför många företeelser blivit utspätt. En fråga som han ansåg att man måste ställa 12

Packaging for real people sig idag är vad som ska räknas som förpackning, vad som är en medicinsk produkt och vad som är en ren konsumtionsvara. När övergår en förpackning till att bli en produkt? Vad är en apparat som mäter om en kvinna är gravid eller inte? Är den en medicinsk apparat, en konsumtionsvara eller en förpackning? Den omfattar allt i ett, den testar, den visar resultatet på en display, den är en förpackning. Den är billig och den är färdig att användas direkt. Ett annat exempel på hur en förpackning kan öka användningsmöjligheterna var en förpackning som tagits fram till vanliga huvudvärkstabletter. En pappersförpackning blir rätt illa tilltygad efter en tids användning, särskilt om den till exempel har legat i en handväska. Kanske försvinner också ursprungsförpackningen och med den även instruktionerna och man vet inte längre vilken sorts tablett det är eller hur den ska användas. När den i stället fick en hård förpackning löstes alla de problemen. Enligt Jim Dawton går det inte att säga till tillverkaren av blodsockermätaren att den enbart är en förpackning, det skulle inte ge Pearson Matthews fler jobb hos det företaget. Men den som har tillverkat det yttre skalet anser att det är en förpackning. Gränsen mellan vad som är en förpackning och en medicinsk apparat existerar inte längre på samma sätt som tidigare. Pearson Matthews vann 2005 DBA Inclusive Design Challenge med ett plåster, Clevername. Några av de problem som en grupp användare med olika funktionshinder upplevde med nuvarande plåster och som man ville lösa var: att kunna öppna både ytter- och innerförpackningen med en hand att lätt kunna välja rätt storlek på plåstret att plåstret satt fast så dåligt att det lätt trillade av och att det därigenom gick åt onödigt många plåster att plåstret lätt ska kunna tas bort och att det ska vara smärtfritt och effektivt så att såret inte börjar blöda igen att plåstret inte ska fastna på plasthandskar och förstöra dem. Huvudvärkstabletter i en hård ask istället för mjukt papper. Ett exempel på en intelligent apparat i en snygg förpackning är en blodsockermätare som inte kräver att patienten sticker sig i fingret eller att patienten har särskilt god syn. Allt blir så mycket enklare för människor med diabetes som ofta har dålig syn. De 100 stripparna ingår i apparaten, som kostar lika mycket som enbart de 100 stripparna gjorde tidigare. Det vinnande plåstret Clevername, som går att hantera med en hand. Här fick åhörarna se en film som företaget tagit fram i samband med designtävlingen. Pearson Matthews: www.pmuk.com Pearson Matthew blodsockermätare har både en elegant utformning och underlättar livet för diabetiker. 13

Lagen om offentlig upphandling/anskaffelse Lagen om offentlig upphandling/anskaffelse Anpassning mot EU-direktiv i Norden Toril Laberg rådgivare Deltasenteret, Norge Danska regeringsinitiativet för bättre förpackningar Mogens Hansen vice direktör, Forbrugerstyrelsen, Danmark Toril Laberg började sitt anförande med att kort beskriva Deltasenteret där hon arbetar som rådgivare. Senteret är en del av Sosial- og helsedirektoratet i Norge och statens kompetenscenter för deltagande och tillgänglighet. Det har till uppgift att ta bort hinder i samhället för personer med funktionshinder och äldre och att förhindra att nya skapas. Att arbeta med den målgruppen innebär att arbeta med de mest krävande kunderna. Det som är bra för dem är bra för alla. Universell utformning är det norska begreppet för design för alla. Det är den metod Norge arbetar med för att skapa ett mer tillgängligt samhälle. Toril Laberg från Deltasenteret i Norge redogjorde för relevant lagstiftning när det gäller förpackningar. Toril Laberg gjorde en genomgång av dels den antidiskrimineringslagstiftning som finns inom FN, EU och de nordiska länderna, dels de bestämmelser som gäller offentlig upphandling i EU och de nordiska länderna. Inom FN pågår för närvarande ett arbete med att ta fram en konvention som förbjuder diskriminering av personer med funktionshinder i FNs medlemsländer. Diskussionen om denna konvention har pågått länge och det finns regler som alla medlemsländer har undertecknat. Allt tyder på att konventionen till hösten kommer att antas i FN. Alltsedan tillkomsten av Amsterdamtraktatet 1999 har antidiskriminering varit ett prioriterat område inom EU. Tidigare omfattade antidiskrimineringen enbart ras, etniskt tillhörighet och sexuell läggning. Men sedan ett par år omfattas också funktionshinder. Avgränsningen inom EU är att det enbart gäller arbetslivet. Toril Laberg påpekade att det är en demokratisk rättighet att samhället ska vara tillgängligt för alla på alla områden inklusive förpackningar, varor och tjänster. Det kan vara en diskriminering om man på grund av funktionshinder inte kan öppna den tandborstförpackning som finns i ens närmaste affär. Nästa år är det europeiskt år för lika möjligheter för alla. Det ska fokusera på diskrimineringsaspekter i förhållande till människor med funktionshinder. Även om Norge och Island inte är medlemmar i EU omfattas länderna av EES-avtalet och det innebär att alla EU-direktiv också gäller där. I Sverige finns en lag om förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Bestämmelsen att också funktionshindrade omfattas kom till 2005 (2005:480). I Norge har en utredning lagt ett lagförslag som innebär förbud mot diskriminering på grund av funktionshinder och där ingår universell utformning som en strategi för att undgå diskriminering. Troligtvis kommer lagförslaget att antas 2007. Norge är för närvarande ordförandeland i Nordiska Ministerrådet och där finns stort fokus på universell utformning, bland annat har en handlingsplan för universell utformning lagts fram. Den 31 januari 2006 kom ett EU-direktiv om offentlig upphandling, 2004/18/EC. Detta direktiv innebär en förändring i förhållande till tidigare direktiv inom området. Förändringen innebär att det går att ställa sociala krav och krav på universell utformning när det gäller de tekniska specifikationerna. EU-direktivet lyder i svensk översättning: När så är möjligt bör specifikationerna fastställas med hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för funktionshindrade eller formgivning med tanke på samtliga användares behov. Detta direktiv kan tillämpas vid offentlig upphandling av förpackningar. EU-länderna är skyldiga att införliva ett EU-direktiv med den egna lagstiftningen. De kan förstärka det genom att gå längre än direktivet, men de kan inte försvaga det. En genomgång av läget i de nordiska länderna visar att i Finland presenterades ett förslag för regeringen i slutet av april i år som kommer att behandlas i riksdagen hösten 2006. Förslaget innebär inga stora förändringar i förhållande till EU-direktivet, där står fortfarande kan, inte skall. Danmark införlivade direktivet med dansk lag redan den 1 januari 2006, en månad innan EU-direktivet trädde i kraft. Ordalydelsen är lik EU-direktivet: 14

Lagen om offentlig upphandling/anskaffelse Når det er muligt bør disse tekniske specifikationer defineres således, at der tages hensyn til kriterier vedrørende adgangsmuligheder for handicappade eller design for samtlige brugere. I Danmark har man tagit fram en handbok som ska fungera som vägledning vid inköp av tekniska produkter. I Sverige kom en offentlig utredning i mars i år, Nya upphandlingsregler 2, (SOU 2006:28). Den kommer att behandlas av riksdagen till hösten och ordalydelsen är lik EU-direktivet: Toril Laberg avslutade sitt anförande med att säga att för att lyckas med att påverka den offentliga upphandlingen behövs standarder och riktlinjer. Det krävs brukarmedverkan, det krävs dokumentation av goda exempel och det krävs, det som finns i Norden idag, ett nätverk som samarbetar och delar med sig av erfarenheter och goda exempel. upphandlande myndigheter och enheter bör ställa miljökrav och sociala krav vid upphandling i den utsträckning det är påkallat med hänsyn till upphandlingens art. Det har varit en del problem när det gäller EES-länderna och införlivandet av bestämmelsen eftersom Lichtenstein har bromsat. Norge kommer att ta in det den 1 juli och det troliga är att Island gör detsamma. I Norge finns ett förslag om går längre än EU-direktivet och som lyder:.. skal under planleggingen av den enkelte anskaffelse ta hensyn til livssykluskostnader, universell utformning og miljømessige konsekvenser av anskaffelsen. Förslaget innebär att universell utformning ska användas som strategi vid utformning av kravspecifikationer. Deltasenteret har utformat en vägledning för hur man ska hantera frågan om universell utformning vid offentlig upphandling, Veileder: Universell utformning i offentlige anskaffelser (Deltasenteret IS-1346). Den omfattar ett antal hänvisningar till andra dokument inom olika områden t.ex. transporter, produkter, byggnader, teknologi. Sveriges förslag till anpassning av EU-direktivet för offentlig upphandling. Beslut fattas hösten 2006. Mogens Hansen från Forbrugerstyrelsen redogjorde för läget med lättöppnade föpackningar i Danmark. Här gick ordet till Mogens Hansen från Forbrugerstyrelsen, som sorterar under Ministeriet for Familie- og Forbrugeranliggender (Familj- och konsumentdepartementet), och vars motsvarighet i Sverige är Konsumentverket. Mogens Hansen inledde sitt anförande om danska regeringsinitiativ för bättre förpackningar med att säga att den danska regeringen först under det senaste året har engagerat sig i denna fråga. Den övergripande målsättningen för den danska politiken är att skapa ett tillgängligt samhälle. Ett samhälle där de handikappade har samma möjligheter att delta som alla andra. Alla som har ett funktionshinder ska ha möjlighet att välja sitt eget liv, det får inte stå något i vägen för de val som den enskilde ska fatta. I Danmark betraktas lättöppnade och tillgängliga förpackningar som en del av den danska handikappolitiken, något som har påverkat den danska regeringens förhållningssätt i frågan eftersom en central princip i den danska regeringens handikappolitik är sektorsansvaret. Det betyder att det är den sektor eller myndighet, som arbetar med området som också ska ta ansvar för att det är tillgängligt för funktionshindrade. Det har den fördelen att man principiellt ska tänka in tillgänglighet på alla politikområden. Men nackdelen är att om det finns problem med tillgänglighet på ett område som inte normalt faller inom politikområdet så faller det utanför handikappolitiken. Det är det som har skett med tillgängliga förpackningar för personer med svaga händer. Trots flera initiativ har det inte tagits upp av det offentliga, det har aldrig införlivats i 15

Lagen om offentlig upphandling/anskaffelse en konkret uppgift eller ett konkret problem och därför har ingenting hänt. Efter tillkomsten av en särskild familj- och konsumentminister (Familie- og Forbrugerminister) bjöd Gigtforeningen in sig själv till departementet. Det mötet ledde till en insikt på departementet om att förpackningar är ett stort problem och att man hade ett ansvar för att förbättra förhållandena på det här området. Mogens Hansen tror att det spelar en roll att Danmark nu har en minister med ansvar för området och som har förstått att förpackningar kan vara svåra att öppna också för vanliga brukare, inte bara för brukare med svaga händer. Det finns två vägar för att skapa mer tillgängliga förpackningar, antingen genom standardisering eller genom att marknaden tar ansvar. Vid standardisering ställs krav på att förpackningar ska uppfylla fastlagda regler. Vid en marknadslösning krävs att brukarna kräver bra lösningar och att producenterna utvecklar dem. Den danska regeringen har valt att satsa på marknadslösningar. Det betyder inte att standardiseringar helt förkastas. De kan tvärtom vara värdefulla för producenterna som vägvisare till bra förpackningslösningar och de kan bidra till produkter som är lätta att öppna och som därför efterfrågas av alla brukare. Eftersom standardiseringsarbetet har kommit långt i Norden rent generellt vill den danska konsumentministern att Forbrugerstyrelsen ska arbeta för marknadslösningar. Danmark har just nu en borgerlig regering och därför menade Mogens Hansen att det var logiskt att man i första hand vänder sig till marknaden för en lösning. Det finns ingen anledning för det offentliga att ingripa om marknaden kan klara det själv. Trots satsningen på marknadslösningar har den danska regeringen ändå tillsatt en arbetsgrupp med representanter för alla som är involverade i hela produktionskedjan, industrin, speciellt förpackningsindustrin, designers och brukare, för att arbeta med frågan. Mogens Hansen beklagade att man inte fått med representanter för dagligvaruhandeln i arbetsgruppen. Bakgrunden till bildandet av arbetsgruppen är att man ser det som en fördel att genom ett centralt initiativ samla sådana personer som kan visa på möjligheterna och som ser till att något händer. Syftet med gruppens arbete är att samla upp den kunskap som idag finns i Danmark och i omvärlden, den ska fungera som inspiration för producenterna och visa upp exempel på det förnuftiga för företag att fokusera på lättöppnade förpackningar. Det som är avgörande för att projektet ska lyckas är att det finns en bred ansats, att det tydligt går att visa att det finns en marknadspotential för att utveckla lösningar. Utmaningen är stor. Personer med funktionsnedsättningar ställer redan krav på bättre förpackningar, men den stora uppgiften blir att göra alla andra brukare medvetna om att de ska ställa krav på lättöppnade förpackningar. Enligt Mogens Hansen står Danmark nu i början av en process. Den kommer att ställa krav på människor att kunna samarbeta och arbeta hårt för att visa att det finns ekonomiska fördelar i en satsning på lättöppnade förpackningar. Arbetsgruppen har fokus på att utveckla lättillgängliga förpackningar på dagligvaror, främst livsmedel. Det är ett besvärligt område eftersom det finns en rad krav på att förpackningarna ska säkra produkternas kvalitet och skydda dem så att brukarna inte blir sjuka av livsmedlet. Utmaningen blir att utveckla förpackningar som både skyddar produkten i tillräcklig omfattning och är lätta att öppna. Att jobba med dagligvaror är därför en dubbel utmaning. Mogens Hansen avslutade med att konstatera att även om Danmark kommit igång sent tycker han att man nu är på rätt väg och att han räknade med att dagens konferens skulle ge honom betydelsefulla kunskaper och inspiration till det fortsatta arbetet med att skapa mer lättillgängliga lösningar för alla brukare. Deltasenteret: www.shdir.no/deltasenteret Forbrugerstyrelsen: www.forbrug.dk Familie- og Forbrugeranliggender: www.minff.dk 16

Standard för lättöppnade förpackningar Standard för lättöppnade förpackningar verklighet om 5 år? Ingvar Börtemark standardiseringsdirektör, Standardiseringen i Sverige (SIS) Den fråga som Ingvar Börtemark ville försöka besvara i sitt anförande var om det skulle kunna finnas en europastandard för lättöppnade förpackningar inom fem år. Han tog sin utgångspunkt i en slogan som SIS brukar använda: Det är inte pengar som får världen att fungera. I alla fall inte enbart, det är också standard. För att demonstrera hur mycket standarder det finns omkring oss i samhället visade han en bild, som verkade kunna vara tagen var som helst i Sverige. På bilden fanns ett antal prickar på de mest oväntade ställen. Och varje prick motsvarar en befintlig standard. Det område där den vanlige konsumenten mest märker att standarder är till nytta är där de inte finns. Som exempel visade Ingvar Börtemark en bild av en display på en miniräknare där siffrorna hamnat på andra ställen än var standarden föreskriver. Inte helt lätt att använda. Standardiseringen i Sverige består av tre enheter som alla arbetar med standardisering på olika sätt, SIS som är den svenska organisationen för standardisering och två dotterbolag. Dels SIS förlag AB som ger ut handböcker och arbetar med att informera om de standarder som finns, dels SIS forum AB som ansvarar för utbildning och för att göra standarder kända och göra standardisering som arbetssätt känt. Parallellt med SIS finns i Sverige SEK (Svenska Elektriska Kommissionen) som ansvarar för standardisering av elektroteknik, och ITS (Informationstekniska Standardiseringen) som ansvarar för standardisering av telekomområdet. SIS ansvarsområde omfattar allt som inte är elektroteknik eller telekom, SIS har 150 anställda, SEK 15 och ITS 1. Standardiseringen i Sverige är medlem i den europeiska organisationen CEN (European Committee for Standardization) och i den globala organisationen ISO (International Organization for Standardization). Den europeiska organisationen omfattar EUs 25 medlemsstater och Norge, Island, Schweiz samt Rumänien, som blev medlem den 1 januari 2006, totalt 29 medlemmar. Det finns ett nära samarbete mellan EU-kommissionen och CEN. Standardisering är ett av de verktyg som kommissionen, i samförstånd med medlemsländerna, använder sig av för att ta bort tekniska handelshinder av olika slag. ISO har funnits i 60 år och har idag ca 150 medlemsländer över hela världen. 100 av de 150 är med FNs definition utvecklingsländer. För att beskriva hur det går till att skapa en Europastandard visade Ingvar Börtemark en bild. Den kunde kanske av åhörarna uppfattas som något avskräckande, men föredragshållaren försäkrade att hans syfte med att visa bilden endast var att visa att det finns en formell procedur som å ena sidan tar viss tid men som å andra sidan också är en garanti för att de produkter som tas fram är utarbetade 17

Standard för lättöppnade förpackningar Standardiseringsarbetets organisering på global, europeisk och nationell nivå. med hänsyn till olika synpunkter och där man rådfrågat teknisk kompetens från olika håll. Första steget Enquiry, är ett formellt steg, som innebär att ett förslag läggs fram, det går ut på remiss och då finns möjlighet att komma med tillägg. Andra steget Formal vote, är en formell omröstning då rösterna viktas efter invånarantal enligt samma modell som finns inom EU. Tredje steget Implementation, är tillämpningen, införandet. Europasystemet innebär att varje standard som blir antagen också automatiskt blir europeisk standard. Det betyder att medlemsländerna ska införa den i sina respektive länder. Sådana standarder betecknas i Sverige med SS-EN. Oavsett om svenska intressenter har deltagit i arbetet eller inte kommer en antagen standard att styra eller åtminstone påverka användningen i Sverige. Om man vill påverka vad en standard ska innehålla, hur den ska formuleras och vilka krav som ska ställas ska man se till att vara med i det arbetet. Det finns också ett nytt och något enklare sätt att fastställa en standard, något som kallas workshop-vägen. Det är en snabbare väg än den formella för att få fram något som påminner om en standard. Det tar lång tid att få fram en standard. CEN har försökt påverka arbetet så att det ska gå fortare. Produktionstiden har hittills, från start till mål, varit fem år och mer. Idag finns spelregler som begränsar tiden till 36 månader, men man kan under vissa villkor och med vissa krav få 1½ år till på sig. Arbetet med att utforma ett första dokument som skickas ut för kontroll och granskning till alla medlemsländer, inklusive visst processarbete och översättning, måste ske under de första 15 månaderna. Därefter vidtar själva remissförfarandet och med 29 medlemsländer som ska få ge synpunkter tar det med nödvändighet viss tid. Under de resterande 21 månaderna genomförs en omröstning och en översättning till de tre officiella språken, engelska, tyska och franska. Reglerna är sådana att man kan utarbeta förslaget på ett av språken, men det slutliga ska presenteras på alla tre språken. I verkligheten är det ovanligt att arbetet sker på något annat språk än engelska. Standardiseringsarbetet inom EU bygger på fyra grundprinciper: konsensus, frivillighet, öppenhet och intressentstyrt. Konsensus i de tekniska diskussionerna, som sker i arbetsgrupper, innebär att argumentera och övertyga inte om att formellt rösta. Det är frivilligt att delta, ingen kan tvinga någon att delta. Det innebär att det är öppet för alla som önskar delta och som ställer upp på de spelregler som finns. Det är intressenterna, dvs. de som faktiskt deltar som påverkar innehållet i standarden. Så länge öppenheten fungerar och det finns representation från alla viktiga intressentgrupper brukare, konsumenter, tillverkare, myndigheter, regelskrivare, tekniska utvecklare, forskare innebär det att de förslag som läggs fram är väl utformade. Fram till nu hade Ingvar Börtemarks anförande handlat om de organisationer som finns på standardiseringsområdet och de allmänna regler som finns för framtagande av standard och som är viktiga att känna till om man vill åstadkomma en förändring. Men den fråga som åhörarna gärna ville få besvarad var ju om han trodde att det var möjligt att på kort tid skapa en europeisk standard för lättöppnade förpackningar. Ingvar Börtemark redogjorde för hur frågan om lättöppnade förpackningar hittills hanterats på Europanivå. På ett möte i en svensk kommitté, SIS/TK 163 18

Standard för lättöppnade förpackningar Skapandet av standarder för Europa omfattar många olika steg som tar mellan 3 och 4,5 år. Den långa formella proceduren är en garanti för genomarbetade förslag. presenterades den metod som Reumatikerförbundet har utvecklat för bedömning av förpackningars tillgänglighet. I den kommittén deltar representanter för industrin och olika myndigheter. Den svenska kommittén, som är en spegelkommitté till en europakommitté som heter Packaging, föreslog på ett möte i april 2006 att metoden skulle bli Europastandard och har vidarebefordrat förslaget till en kommitté inom CEN, CEN/TC 261. Efter mötet har det gjorts en föranmälan, ett fullständigt förslag kommer att läggas fram senare i år och innan året är slut ska det behandlas i formell ordning. Innan en fullständig ansökan skickas in ska den kompletteras med erfarenheter från bland annat Packforsk. Sverige är berett att åta sig ansvaret för sekretariat och det innebär att SIS får rollen som projektledare. Det medför att Sverige kommer att få ett stort inflytande över formuleringen av standarden. Både industrin och Konsumentverket stödjer förslaget och ger ekonomiskt bidrag. En av Konsumentverkets chefstjänstemän, Stig Håkansson, är påtänkt som ordförande i gruppen. Parallellt med att detta pågår finns diskussioner på nordisk nivå om att gå vidare med forskning för att kunna föra in de resultaten i standardiseringsarbetet. Ingvar Börtemark försökte nu besvara frågan om förslagets möjligheter att genomföras inom fem år genom att lista det som talar för och det som talar emot. För talar att det med CENs nuvarande system inte ska få ta mer än 5 år, egentligen 4½ år, det finns ett konsumentintresse och ett marknadsintresse och det gäller inte bara i Sverige utan också i resten av Europa. Under hösten kommer den europeiska tekniska kommittén att fatta beslut om arbetsgruppen. Det finns också utmärkta tekniska underlag som kommer att presenteras som ett första förslag. Emot talar att det finns frågetecken för om metoden är standardiseringsbar och om det finns okända bromsklossar någonstans i systemet, i eller utanför Sverige. Ett annat frågetecken är också hur stort intresset är för att på sikt göra en europastandard till en global standard. Det finns parallellt med europagruppen en ISO-kommitté med ungefär samma innehåll och som också heter Packaging. Det är inte så ovanligt att en europastandard när den väl är klar utgör underlag för en ISO-standard. Den term som används både inom ISO och CEN är accessibility for all. Det finns speciella riktlinjer för dem som arbetar med standardisering och som handlar om att väga in tillgänglighetsfrågor i allt standardiseringsarbete. Förpackningar är ett intressant område, men tillgänglighet är ju mycket vidare än så. Det finns paralleller mellan hanteringen av accessibility for all och de miljöhänsyn som måste tas när man tar fram nya standarder. Som Ingvar Börtemark uppfattade situationen trodde han att oddsen var goda för att lyckas. Orsaken till det är att tillgänglighet är en politiskt stöttad fråga, den diskuteras mycket och det skulle kunna vara intressant om den kunde bli en profilfråga för Sverige. Standardiseringen i Sverige: www.sis.se 19

Avslutning förmiddagen Avslutning på förmiddagen Som avslutning på förmiddagen redovisades dels en namninsamling, dels en undersökning av småbarnföräldrars inställning till ett antal vanliga förpackningar. med barn i åldern 0-4 år. Kontaktpersoner runt om i landet har genomfört det praktiska arbetet genom att skicka ut en enkät till 880 föräldrar. Den har omfattat frågor om vanliga produkter från marknadsledande varumärken till barnfamiljer. De produkter som frågorna har gällt har varit välling, blöjor, färdiglagad mat i glasburk, våtservetter, salvor, barnolja och nappar. Resultatet visar att: 41 procent anser att det är ganska eller mycket svårt att första gången öppna en vällingförpackning från Semper och Nestlé. 57 procent anser att den är ganska eller mycket svår att återförsluta. Projektet Lättöppnade förpackningar lämnade över en namnlista med 73 843 namnteckningar från personer som fått nog av krångliga och svåröppnade förpackningar. David Magnusson började med att redovisa en namninsamling som genomförts av Reumatikerförbundet, Sveriges Pensionärsförbund, PRO, handikappförbunden och Sveriges konsumentråd med krav på mer lättöppnade förpackningar. 73 843 personer har skrivit på namninsamlingen. Den överlämnades av: Ingemar Färm, ordförande i handikappförbunden Inger Persson, ordförande i Sveriges konsumentråd Ann Lindgren, ordförande i Sveriges pensionärsförbund Jörgen Klang, PRO och Rolf Greiff, projektledare på Reumatikerförbundet till Håkan Mandahl, Läkemedelsindustriföreningen Arne Gabrielsson, Livsmedelsindustriföreningen och Linda Rutberg, Hälsokostbranschen. Lina Tiger, Reumatikerförbundet, presenterade en enkät om barnprodukter. Många i undersökningen irriterade sig på deras utformning. Därefter redovisade Reumatikerförbundets informatör Lina Tiger en undersökning som gjorts inom projektet lättöppnade förpackningar och som vänt sig till familjer 24 procent tycker att det är ganska eller mycket krån ligt att första gången öppna en blöjförpackning. 41 pro cent tycker att det är ganska eller mycket svårt att få ur den första blöjan. Oftast får man inte ut bara en, utan 5-7 stycken. 45 procent tycker att det är svårt att första gången öppna nappförpackningen. De uppger att det är svårt att få ur nappen ur förpackningen, den kan hoppa ur. Lina Tiger citerade några uttalanden av föräldrar ur undersökningen: Det är fruktansvärt irriterande med förpackningar som går sönder eller är svåra att få upp. Vällingförpackningen går oftast sönder när man ska öppna den. Det är nästan omöjligt att fästa återförslutningstejpen efter användandet. Därför häller vi upp pulvret i en annan förpackning. Återförslutningen på vällingpaketen är helt kass. Det är samma som på kaffepaket. Använd fliplock istället för skruvlock. Barnmatsburkarna är inte lätta att öppna för mig som är reumatiker. Kom på ett smart sätt att öppna och stänga tvättlappsförpackningen. När man öppnat en förpackning flera gånger går den inte att stänga riktigt, och då blir tvättlapparna torra. Dessa citat beskriver målande den frustration många föräldrar känner. Undersökningen finns i sin helhet på förbundets hemsida: http://www.reumatikerforbundet.org/start.asp?sida=7312 Som avslutning uppmanade Inger Persson, ordförande i Sveriges konsumentråd, åhörarna att använda den makt vi som konsumenter har genom att ställa krav på producenterna och undvika de produkter som har svårhanterade förpackningar. 20