Till skolan utan min bil Ett projekt för bättre hälsa, miljö och säkerhet Lärarhandledning 1
Till skolan utan min bil Ett projekt för bättre hälsa, miljö och säkerhet Jönköpings kommun 551 89 Jönköping www. jonkoping.se/mk Sammanställning: Kristina Höök Patriksson, miljökontoret, Elvy Tornander, stadsbyggnadskontoret Layout och foto: Christina Lindqvist, miljökontoret 2
Projektet Till skolan utan min bil är ett led i satsningen på barnens bästa i vägtransportsystemet och minimal miljöpåverkan. Denna skrift ska ses som en grundidé för hur arbetet kan läggas upp på en skola (årskurs 0 6). Syfte Projektets syfte är att arbeta med att förmå barn att i större utsträckning förflytta sig till fots eller med cykel, och är tänkt att bedrivas av skolans personal, lokala styrelse, föräldrar, barn och kommunen i samverkan. Mål Samverkansarbetet ska ge effekter i form av att barnen rör sig mera får bättre hälsa attityden till för flyttningar blir mindre bilinriktad färre korta resor med bil görs trafiksäkerhetsmedvetandet blir bättre hos barn och föräldrar närmiljön blir trafiksäkrare barnen får möjlighet att påverka sin närmiljö närmiljön blir mera tillgänglig och tryggare Metodik/arbetssätt Trafik har varit ett vanligt förekommande tema i den svenska skolan. Vi vuxna har ofta ett kunskapsorienterat synsätt på trafik och i god tro lärt barnen trafikmärken och trafikregler. Idag vet vi bättre. Det har visat sig att våra barn inte förstått så mycket av innebörden i de olika trafikbegrepp som vi använt oss av. Vi vet att det inte går att lära barn ett trafiksäkert beteende. Det är heller inte möjlig att påskynda ett barns trafikmognad, men vi vet att barn som får lära sig tänka och reflektera, också lärt sig att förstå bättre. Det är viktigt att redan i början av projektet skola in eleverna i ett undersökande och analyserande arbetssätt vad gäller trafiksäkerhetsfrågor, precis som i skolans övriga ämnesområden. På väg till och från skolan Skolvägen är viktig för barnens vistelse i trafiken. Här grundläggs barnens lärande och deras attityder som framtida trafikanter, både som fotgängare, cyklist, och bilist. Skolvägen ska därför göras så säker som möjligt, men med barnen som aktiva deltagare. Vi ska låta barnen undersöka sin skolväg, prata om den, tala om var de känner sig osäkra, föreslå åtgärder för att göra platserna säkrare och påverka beslutsfattare att åtgärda. Mycket av vad som händer i trafiken, både bland barn och vuxna, styrs av attityder. Attityder skaffar vi oss bl.a. genom erfarenhet påverkan kunskap, förståelse och insikt Erfarenhet har barnen inte hunnit skaffa sig i så hög grad i trafikfrågor. Påverkan utsätts de för ständigt, i hemmet, i skolan, på fritiden. En del dåliga attityder skapas om påverkan inte är den rätta, men hur ska barnen veta vilka som är goda eller dåliga attityder. Kan vi däremot låta dom undersöka, diskutera, analysera en trafiksituation med tillgång till de fakta som behövs för att förstå och få kunskap, har vi gett dem en möjlighet att skapa sin egna attityder. Var bor du? En karta över skolan och upptagningsområdet kan tjäna som en inledning till arbetet. Eleverna ritar in på kartan eller markerar med nålar. Vilken väg tar du dig till skolan och hur? Eleverna konstaterar och ritar in skolvägen på kartan. Transportsättet kan användas för att få fram hur många som går, cyklar eller skjutsas med bil till skolan. 3
Området att samsas i trafiken kan även kopplas till frågor kring moral och etik och ses ur olika perspektiv (t.ex. äldre yngre). Hur långt är det för dig till skolan? Detta kan göras praktiskt med mäthjul eller används kartan med övningar i skalberäkningar. En följdfråga att behandla kan vara: Vad är det som hindrar dig att gå till skolan? Svaren diskuteras och analyseras av elever/lärare, men bör även tas upp av lärare/föräldrar. En miljöövning En av syftena med projektet Till skolan utan min bil är att minska utsläppen av luftföroreningar till miljön. Utsläppen av koldioxid, som bidrar till växthuseffekten, är en miljöfråga som det riktas mycket uppmärksamhet mot för närvarande. 80 % av alla bilresor i Sverige är kortare än 1 mil. Hälften av bilresorna är kortare än 5 km och en fjärdedel av bilresorna är kortare än 2 km. Till denna kategori av bilresor hör oftast de bilresor som företas av föräldrarna när de skjutsar sina barn till skola och fritidsaktiviteter. Därför finns en stor potential i att arbeta för minskade bilresor till och från skolan sett ur miljöperspektiv. Gör i ordning en graderad stapel på tavlan eller på stort papper där eleverna kan fylla i den besparing av koldioxidutsläpp som gjorts, tack vare att de gick eller cyklade till skolan istället för att åka bil. I genomsnitt är koldioxidutsläppen för en bil i tätortstrafik ungefär 0,3 kg/km. Beräkna avståndet till och från skolan och multiplicera med 0,3. Fyll i varje dag som kampanjen pågår och räkna samman den totala besparingen, antingen för klassen eller hela skolan, efter kampanjperiodens slut. Vid vilka ställen, på väg till eller från skolan, känner du dig osäker? Identifiera de (enligt eleverna) kritiska ställena (separera cyklande och gående elever). Fortsatta diskussionen bör kretsa kring varför de upplevs som osäkra. Låt eleverna även fundera på alternativa vägar med färre osäkra platser. Hur kan vi göra osäkra platser säkra? Vad kan vi (elever/lärare) göra? Vad kan skolledningen göra? Vad kan föräldrarna göra? Vad ska vi begära av kommunen eller Vägverket? Gör tillsammans med eleverna en konkret åtgärdsplan för skolan. Hur kommunicerar vi med kommunen (formellt och informellt)? Olika trafikantgrupper olika sätt att tänka Vi tänker olika som fotgängare, cyklist eller bilist (även passagerare). Men vi måste samsas i trafiken. Ta en trafiksituation där både fotgängare, cyklist och bilist finns inblandade. Låt eleverna se på situationen med olika glasögon. Hur resonerar man som t.ex. cyklist i den speciella situationen? Hur skiljer vi skyddade och oskyddade trafikanter åt i trafiken? 4 Att jämföra med: På en vecka släpps det ut ca 4 000 kg koldioxid i Jönköping från biltrafik (lastbilstrafiken är inte medräknad). Hur många procent av Jönköpings totala utsläpp av koldioxid har sparats på skolan under en vecka? Sparad koldioxid (kg) Sparade utsläpp av koldioxid för klass x 15 14 Kalle 13 Sara Johan 12 Anna 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0
Föräldrarna Föräldrarna kan vara med på olika sätt såväl vid starten som under projektets gång. Här är några förslag. Föräldraansvarig Föräldraföreningen på skolan kan bilda ett trafikråd som speciellt bevakar och försöker utveckla aktiviteter för att barnene ska gå och cykla till skolan. Vandrande skolbuss Föräldrar med barn i samma bostadsområde turas om att promenera till och från skolan med en grupp barn. Klassmötesdiskussion Gå och cykla till skolan läggs in som en punkt på varje klassmöte. Föräldrar skjutsar sina barn till skolan bl.a. för att skydda barnen från trafikfaror. Det finns en hel lista på argument från föräldrar. Alla argumenten går att bemöta. Få igång en dialog och visa vilken björntjänst de gör sina barn när de genom bilskjutsning hindrar barnen att skaffa sig egen, men säker erfarenhet av att vistas i trafiken som fotgängare eller cyklist. En säker skolväg är ett bra sätt för barnen att träna på. Aktiv medverkan i skolan Många föräldrar både vill och har möjlighet att medverka t.ex. vid temadagar som funktionärer eller så kan de i sin yrkesutövning bidra med sina kunskaper i skolan. Skolledning Utställningar Elevernas diskussioner, undersökningar och annat arbete kan ställas ut. Barn vill visa upp för sina föräldrar och även för lärare och kamrater allt det fina de har presterat. De vill ha uppskattning som alla andra. Skolan kan avdela något utrymme där hela skolans elevarbeten och annan information kring projektet blir tillgängligt. Klasserna kan t.ex. få inbokade tider där de kan visa upp klassens arbeten. Kanske kan någon annan av kommunens lokaler användas som utställningslokal och media bjudas in vid speciella tillfällen. Styrdokument Skolledningen kan initiera ett brett samarbete med elever, lärare och föräldrar för att i samförstånd ta fram ett styrdokument för transporter till och från skolan med tydliga mål och riktlinjer. Utvärdering Skolledningen kan också genomföra en utvärdering i slutet av läsåret för att se om målen uppnåddes och skaffa sig en plattform för uppläggningen av kommande läsårs arbete. Utnyttja kommunens kompetens och resurser där så behövs! 5
Växthuseffekten naturlig men förstärkt Fakta om växthuseffekten Nedan har vi samlat fakta om växthuseffekten generellt och specifikt för Jönköpings kommun. Det är fakta som på olika sätt kan användas i undervisning eller för information till föräldrar och lärare. Vad är växthuseffekt? Kortvågig solstrålning når jordytan. En del reflekteras som långvågig värmestrålning. Men atmosfären släpper inte igenom de långvågiga strålarna lika lätt som de kortvågiga. En del av värmen stängs inne och det är detta som är växthuseffekten. Den är livsviktig för vår planet, utan den skulle jorden vara iskall och utan liv. Om halterna av växthusgaser, främst koldioxid och metan, ökar stängs mer av värmen inne. Klimatet på jorden förändras. Effekter Medeltemperaturen på jorden har ökat med 0,6 grader sedan slutet av 1800-talet. Likaså är koncentrationen av koldioxid i atmosfären 30 % högre än innan den industriella revolutionen. Det är den högsta koncentrationen på 420 000 år. FN:s klimatpanel drar slutsatsen att människors utsläpp av växthusgaser är den sannolika förklaringen. Det är osäkert vad som kommer att hända de närmaste 50 till 100 åren. Tänkbart är att havsnivån höjs på vissa platser på jorden, att det kan bli extrem torka på andra platser, svåra stormar och översvämningar m.m. Atmosfärens halt av växthusgaser ökar och med den temperaturen 6
Utsläpp av koldioxid per invånare 1999/2000 USA Kanada Australien Finland Tyskland Storbritannien Danmark Ryssland Japan Norge Frankrike Sverige Latinamerika Kina Afrika 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 ton/invånare Utsläpp av växthusgaser Orsaken till ökande halter av koldioxid i luften är främst att vi människor använder fossila bränslen; kol, olja och naturgas, i vår energiförsörjning och för transporter. Det finns också andra växthusgaser, bl.a. dikväveoxid och metan, som främst har sitt ursprung i jordbruk och boskapsskötsel. Det är dock så att koldioxid utgör 80 % av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Den genomsnittlige svensken släpper ut 6,2 ton koldioxid per år. I Jönköping är utsläppen ungefär 4,1 ton per person och år, men då är t.ex. inte flygresor medräknade. Vi saknar också tung industri i kommunen som nationellt sett bidrar med mycket koldioxid. Experterna bedömer att den hållbara nivån för utsläpp är maximalt 2 ton per person och år. Internationella och nationella mål Vid FN:s konferens för miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 undertecknade en rad länder FN: s klimatkonvention. Det blev starten för internationella överenskommelser om minskad klimatpåverkan. 1997 gjordes utfästelser i det s.k. Kyotoprotokollet. Sveriges riksdag beslöt 2002 att de svenska utsläppen av växthusgaser ska minska med 4 % räknat från år 1990 till åren 2008-2012. Till år 2050 ska utsläppen ha halverats. Bilar och utsläpp I Jönköping står transporterna för 67 % av koldioxidutsläppen. De senaste åren har utsläppen från trafiken ökat. Den största delen av ökningen står godstransporterna för, men även biltrafikens utsläpp har ökat. Mängd koldioxid (kg/invånare) 6000 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Utsläpp av fossilt koldioxid i Jönköping 1990-2001 Transporter Hushåll Energi Service Industri Totalt Totalt samtliga kommuner 7 1990 1995 2000 2001
Energi för transporter i Jönköping och riket 1990-2001, bränsleförsäljning Energimängd (kwh/invånare) 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1990 1995 2000 2001 Bensin Diesel Totalt Jönköping Totalt samtliga kommuner Förutom koldioxid innehåller bilarnas avgaser även kväveoxider, flyktiga organiska föreningar (t.ex. bensen) och partiklar. Kväveoxider bidrar till försurning av sjöar och vattendrag samt övergödning. Flyktiga organiska föreningar och partiklar är hälsovådliga och bidrar till att marknära ozon bildas. Avgasutsläppen i tätorter skapar stora problem med astma, allergier och andra sjukdomar. Statistiskt dör ca 500 personer/år som en direkt följd av avgasutsläpp från biltrafik. I Jönköping förekommer tidvis förhöjda halter av kväveoxider och bensen på vissa centrala gator, t.ex. Odengatan och Barnarpsgatan. Åtgärder som ger minskade utsläpp Det finns en rad åtgärder som kan göras för att minska utsläppen av koldioxid. Jönköpings kommun arbetar bl.a. med att förbättra kollektivtrafiken och cykelvägarna så att det ska bli lättare för invånarna att välja andra färdmedel än bilen. Åtgärder av mer långsiktig karaktär består av stadsplanering där förtätning och funktionsblandning är utgångspunkten. Man kan själv minska utsläppen genom att välja cykel och promenad på korta sträckor. Om man ändå måste ta bilen kan man se till att den är servad regelbundet, att däcken är ordentligt pumpade och att man inte kör omkring med last eller takbox i onödan. Utsläpp av koldioxid i Jönköping år 2001, fördelat på sektorer Service 9% Industri 7% Energi 8% Hushåll 9% Transporter 67% 8
Läs mer Naturvårdsverket. 2003. En varmare värld. Växthuseffekten och klimatets förändringar. Monitor 18. Råd & Rön. 2003. Något konstigt håller på att hända med vädret. Om växthuseffekten och hur vi kan minska den. Bilaga till Råd & Rön nr 9, oktober 2003. Miljökontoret. 2004. Klimatinvesteringsprogram för Jönköpings kommun 2004. Jönköpings kommun. Miljökontoret. 2003. 25 gröna nyckeltal för Jönköpings kommun. Jönköpings kommun. Webbplatser på Internet med information om klimatfrågor: Vägverket, www.vv.se (även information om trafiksäkerhet) Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se Konsumentverket, www.konsumnetverket.se SMHI, www.smhi.se 9
STADSBYGGNADSKONTORET MILJÖKONTORET SKOL- OCH BARNOMSORGSFÖRVALTNINGEN 10