2009-01-15 INFLUENSAPANDEMIPLAN FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN Fastställd av styrelsen 2009-02-03 Postadress: 931 85 Skellefteå Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Skellefteå Fax: 0910-77 86 30 Tel: 0910-73 50 00 vx Organisationsnummer: 212000-2643 Internet: www.skelleftea.se Epost: erik.nordlund@skelleftea.se Sida 1 (15)
Sammanfattning Erfarenheter från tidigare influensapandemier talar för att alla samhällssektorer kommer att drabbas av en pandemi genom omfattande sjukfrånvaro bland de anställda. Alla arbetsgivare, men framförallt arbetsgivare inom viktiga samhällsfunktioner, bör ha en beredskap och plan för hur verksamheten skall bedrivas vid den typ av påfrestning som en pandemi kan utgöra. Planen baseras på följande underlag Beredskapsplanering för en pandemisk influensa: - nationella insatser, - underlag för regional planering, Socialstyrelsen, 2006 resp. 2007 Att planera inför en pandemi, Krisberedskapsmyndigheten, 2006 Influensapandemiplan för Västerbottens läns landsting, 2006 Epidemisk katastrofplan för Skellefteå, 2006 (Inom Skellefteå lasaretts upptagningsområde) Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna, SKL cirkulär 2005:52 Inventering av behov av antivirala läkemedel inom koncernen inför en pandemisituation, KLK, våren 2006 Enkät: Förmågebedömning samhällsviktig verksamhet, Lsty AC/KLK 2007-2008 Vägledning inför kriser del 2: att planera för en pandemi, KBM, 2008 Underlag saknas från Socialstyrelsen och landstingets smittskyddsläkare om hur förskrivning av antivirala läkemedel ska administreras samt hur en omfattande vaccinering ska genomföras. - Detta påverkar handlingsfriheten med Kommunhälsan och därmed hur resurserna där kan användas. Arbetsgrupp Planen har utarbetats av Marika Kling, Socialkontoret Urban Andersson, Tekniska kontoret Åke Östlund, Kommunhälsan Thomas Lindahl, Kommunledningskontoret Erik Nordlund, Kommunledningskontoret Sida 2 (15)
Infuensapandemiplan för Skellefteå Planens disposition/innehållsförteckning 1. Avsikt med planeringen 2. Planeringsförutsättningar 3. Mål avseende krishanteringsförmåga - ledning och operativ förmåga i de utpekade samhällsviktiga verksamheterna 5. Skeden 6. Ledning, organisation, styrning m m skedesvis 7. Verksamhetsprioritering 8. Annan samhällsviktig verksamhet inom ens geografiska område 9. Personalplanering 10. Hälsa/arbetsmiljö 11. Kommunikation Bilagor 1. Lagstiftningsstöd för ickemedicinska åtgärder för att minska smittspridning vid en pandemi 2. Förslag till arbetsgång inom förvaltning vid planering inför influensapandemi 3. Hygienplan; vård och omsorg Sida 3 (15)
Influensapandemiplan för Skellefteå 1. Avsikt med planeringen Målsättningen är att ha en samordnad handlingsplan för att kunna reagera flexibelt inför, under och efter en pandemi för att därigenom minimera effekterna för samhället, medborgare och anställda Kommunen ska så långt som möjligt genomföra verksamheter i normal omfattning men fokus är att upprätthålla den samhällsviktiga verksamheten. Krisikationen måste förberedas och genomföras så att allmänhetens förtroende bibehålls samt även kan bidra till minskad smittspridning 2. Planeringsförutsättningar Tiden från att en ny virustyp först identifierats till dess att Sverige drabbas blir troligen kortare än vid tidigare pandemier. (cirka 3-4 månader) Pandemin pågår lokalt under ca 6-8 veckor 50 % av medarbetarna förutsätts att inte utföra arbete (egen sjukdom, sjukdom i familjen eller andra orsaker) under pågående våg i ca 2 veckor Sjukdomsvåg kan återkomma Sjukfrånvaron kommer inte att vara jämnt fördelad och inom viktiga nyckelkategorier kan alla på en arbetsplats vara frånvarande samtidigt Tillgängliga antivirala läkemedel förutsätts tilldelas riskgrupper (svaga och svårt sjuka personer) och sjukvårdande personal Ett verksamt vaccin förutsätts kunna ge effekt lokalt först efter 3-4 månader efter pandemiutbrottet. Vaccinet är planerat att levereras under en 6- månadersperiod och ska räcka till hela landets befolkning. Liksom när det gäller antivirala läkemedel gäller principen att det är de med störst behov som får vaccin först. 3. Mål Kommunledningens krishanteringsförmåga Vad avser krishanteringsförmåga skall det inom verksamhetsansvar och det geografiska ansvarsområdet finnas en god förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information till allmänheten och media samt vid behov kunna medverka samordnat med andra ansvariga aktörer och deras åtgärder. Sida 4 (15)
Operativ förmåga i de utpekade samhällsviktiga verksamheterna Vad avser operativ förmåga skall det inom verksamhets- eller ansvarsområdet finnas en god förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. 4. Skeden Kommunens skeden WHO:s faser: 1. 2. 3. 4. Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 Fas 5 Fas 6 Fas 7 Inget bevis för nya influensavirusundertyper hos människor. Risken för infektioner hos människor betraktas som låg. Inget bevis för nya influensavirusundertyper hos människor. Influensavirus hos djur innebär risk för insjuknande hos människor. Infektion(er) hos människor med en ny undertyp men ingen spridning från människa till människa. Begränsad överföring från människa till människa. Geografiska utbredningen mycket begränsad. Spridningen från människa till människa fortfarande lokal. Viruset bättre anpassat till människor, (möjligen) fortfarande inte optimalt överförbart väsentlig risk för pandemi föreligger. Pandemifas Tilltagande och ihållande överföring av virus till den allmänna befolkningen. Återgång till normal verksamhet snarast. 5. Ledning, organisation, styrning - skedesvis Skede 1 - bevakningsskede - Ordinarie ledning. - Kommunens säkerhetssamordnare ansvarar för planering och leder pandemiplaneringsgrupp - Pandemiplaneringsgrupp ur KLK/ Pers, TK, SO och KH omvärldsbevakar och följer planering nationellt och regionalt. Samverkar med landsting och länsstyrelse. - Delegationsordningar avseende personalbeslut överses och ev. kompletteras - Information sprids internt genom krisnätverk, förvaltningschefsgrupp, KÖS och externt genom lokalt krissamverkansråd samt chef. Sida 5 (15)
Skede 2 - beredskapsskede - Ordinarie ledning - Skärpt omvärldsbevakning - En ordning med vakthavande tjänsteman, 24 h/dygn, vid KLK, ska omedelbart kunna aktiveras - Förvaltningschefsgruppen är ledningsgrupp för förberedelserna. Som stöd avdelas en särskild sammansatt övergripande pandemiarbetsgrupp samt befintlig informationsgrupp. - Informationsinsatser särskilt för ens anställda påbörjas - Förberedelser för lokala (nöd-)kollektivavtal genomförs - Inom förvaltning och bolag avdelas resurser för personalplanering inkl. inventering av - och rekrytering för, tillfällig förstärkning. Förberedelser för ledning under skede 3 genomförs, bl a möjligheter till distansarbete. - Om möjligt genomförs ledningsövningar och kompletteringsutbildning Skede 3 - akutskede - Ordinarie ledning bibehålls så länge som möjligt. Krisledningsnämnd hålls i beredskap. Beslut om att extraordinär händelse föreligger ska kunna tas omedelbart - Vakthavande tjänsteman, webbredaktör och IT-drifttekniker i beredskap 24 h/dygn - Kommunens krisledningsstab aktiveras - Informationsverksamhet centraliseras - Krisledning inom förvaltning och bolag upprättas - Förvaltnings- och bolagschefgrupp håller dagliga möten - Eventuella beslut om ersättare/vikarie vid ordnarie chefs frånvaro tas - Erforderliga tillfälliga förflyttningar av personal genomförs - Beslut om stängning av verksamheter tas - Rapportering dagligen - internt till ens krisledningsstab och externt till länsstyrelsen och smittskyddsenheten Skede 4 - återgångsskede - Ordinarie ledning återtas efterhand - Särskild övergripande pandemiarbetsgrupp övertar uppgifter från ens krisledningsstab vilken deaktiveras. Gruppen ansvarar för omvärldsbevakning, rapportering, samverkan, information och dokumentationssammanställning Sida 6 (15)
6. Verksamhetsprioritering vid pandemi Org. Enhet SAMHÄLLSVIKTIG INTERNVIKTIG A: VERKSAMHET (DEL AV) SOM ALLTID MÅSTE FUNGERA/VARA TILLGÄNGLIG Nämnder B. VERKSAMHET SOM UNDER VISSA FÖRUTSÄTTNINGAR MÅSTE FUNGERA/VARA TILLGÄNGLIG VERKSAMHET SOM HAR STOR BETYDELSE FÖR FUNKTIONEN AV A OCH B Nämnd är beslutsmässig med minst hälften av ledamöterna närvarande. Krisledningsnämnden kan vid behov, med omedelbar verkan ta över andra nämnders funktioner KLK Ledning Plan Krisledning och information IT Medborgarservice Ekonomi Leverantörs- och kundfakturering Personal Försörjningsstöd - ungdomar Löner Tillväxt POSOM Beredskap FRG Beredskap FK Ledning, adm * Anskaffning av reservlokaler Kontorsservice Krisledning och information Städ Städning hygienlokaler, pentryn mm Verksamhet Fastighetsdrift Stadshuset Fastighetsdrift Eddahallen, se nedan FrK Ledning, adm * Verksamhet Eddahallen (för Lasarettets behov) Förening o idrott RT Ledning,adm Service Räddningstjänst Rä Heltid Rä Deltid SOC Ledning, adm * IFO Asylhem/grupphem Försörjningsstöd, viss social jour ÄO Äldreboende, gemensamhetsboende Hemtjänst HO Gruppboende Serviceboende Personliga assistenter BMK Ledning, adm * Miljö Vissa kontroller; livsmedel Plan- o bygg Lantmäteri Info/konsument Överförmynd. SKK Ledning, adm* Kultur o bibliotek Musikskolan Skolor o daghem Viss förskole-/fritids- lågstadieverksamh. * * Måltidsenhet Tillagning och distribution till särskilda boenden och hemtjänst Resurs/LSS Korttidshem Personliga assistener GYK Ledning, adm * Gy-skolor Personliga assistenter * *, Viss djurhållning Vux TK Ledning, adm * Service Fordonsservice, mm VAA Dricksvattenförsörjning inkl. kontroll Vissa avloppsfunktioner Viss sophämtning och deponi Gata/park Väghållning (vintertid) Hamn Sotning Viss verksamhet vintertid KH * * * Ev. förskrivning profylax, vaccination Ev. stöd till sjukvården Skebo * Viss fastighetsjour Skebuss * Viss lokaltrafik Polaris * Skeå kraft * Elproduktion och leveranser Fjärrvärmeproduktion och leveranser Pelletsproduktion, leveranser (vintertid) Kommunikation Museet * Brinkenrestaurangen * * = Förvaltnings-/bolagsvis bedömning av ledningsresursbehov * * Alla med sjukvårdskompetens: gemensam resurs Verksamhet som inte är angiven ovan, kan på kort sikt undvaras. Sida 7 (15)
7. Annan samhällsviktig verksamhet inom ens geografiska område Verksamhet Sjuk- och hälsovård Ambulansverksamhet Läkemedelsdistribution Polisverksamhet Alarmering Bevakningsverksamhet Drivmedelsdistribution Livsmedelsdistribution Väghållning (vintertid) Radio-, TV-utsändningar Dagstidningar Telefoni, internet Begravningsverksamhet Flygtransporter Finansiella tjänster Vissa uh-/servicetjänster för samhällsviktig infrastruktur Aktörer lokalt - exempel Landstinget, privata vårdgivare Landstinget Apoteket AB, transportörer Skellefteå polisområde SOS Alarm Securitas, G 4 S Alla drivmedelsdistributörer, transportörer ICA, Coop, Willys, grossister Vägverket, entreprenörer Teracom, SR, SVT, TV 4, lokala kanaler Norra Västerbotten Telia, AllTele, m fl Svenska kyrkan, Nya Begravningsbyrån, Fonus Luftfartsverket, SAS, Skyways Banker, värdetransporter Ex: Skellefteå energiunderhåll (SEU), Vissa transportörer. 9 Personalplanering Följande förberedelse genomförs senast under skede 1 - bevakningsskedet: Delegationsordningar avseende beslutsrätt för ersättare för ordinarie chef överses och kompletteras vid behov genom respektive nämnd Följande förberedelser genomförs senast under skede 2 - beredskapsskedet: Avtal avseende arbetstid (arbetstidsuttag, årsarbetstid, övertid, distansarbete, vilor, m m) genomförs centralt genom personalnämnden Inventering av personella resurser och förstärkningsmöjligheter, tillfälliga dispenser m m Samverkan Samverkan om innehållet i denna plan har skett i KÖS. Sida 8 (15)
10 Hälsa/arbetsmiljö 10.1 Bakgrund Influensavirus tillhör normalt riskklass 2 enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och EG-direktivet (AFS 2005:1, Direktiv 2000/54/EG). Sjukdomen är möjlig att förebygga med vaccin. Annan förebyggande medicinering finns. Normalt sker självläkning utan allvarliga men. Om en helt ny influensastam uppträder kan dock klassificeringen bli högre. En influensa A-infektion smittar genom de droppar som uppstår när en person hostar eller nyser (Fields Virology 2001). Studier med experiment har visat att enskilda personer även vid ett vanligt samtal kan bilda aerosol i hög grad. I viss mån kan influensa spridas som kontaktsmitta (Fields virology 2001). Influensaviruset överlever på ytor och textilier i upp till 48 timmar. Från förorenade ytor kan virus överföras till exempelvis händer, men på händerna avtar dock virushalten inom ett fåtal minuter 10.2 Arbetsmiljöansvar Arbetsmiljöarbetet ska utföras av arbetsgivaren i nära samverkan med skyddsombud och arbetstagarna. Företagshälsovården är en naturlig resurs i detta arbete. Landstingets Smittskyddsläkare är också en resurs att ta hjälp av. Arbetsgivaren ska fortlöpande undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att arbetstagarna ska drabbas av pandemi. Även den psykiska påfrestningen ska bedömas. Kunskaper om bland annat smittrisker, förhållningssätt och symptom är avgörande för att undvika smitta. Olika yrkesgrupper kan behöva olika kunskaper och information. Rutiner för att ta hand om personal som insjuknar på arbetsplatsen skall finnas. 10.3 Antivirala läkemedel Ansvaret för information om tillgång till vaccin och antivirala läkemedel har Socialstyrelsen/Smittskyddsläkaren Enligt en enkät som genomfördes 2006, bedöms ca 2 000 personer inom Skellefteå koncern vara prioriterade för läkemedelstilldelning. Prioritering och organisation vid vaccination Staten har en s.k. pandemigaranti med vaccintillverkaren GlaxoSmithKline, som garanterar Sverige tillgång till vaccin vid en pandemi. För att uppnå en skyddande immunitet behövs troligen två vaccindoser, med ett intervall på åtminstone några veckor. Sida 9 (15)
Smittskyddsläkare tillsammans med länsstyrelse och er och utifrån nationella riktlinjer gör en inventering av personal inom samhällsviktig verksamhet och deras antal, samt har en plan för vilka grupper inom sjukvårdspersonalen som ska prioriteras. Dessutom bör smittskyddsläkarna ha en plan för vilka grupper bland sjukvårdspersonalen som ska prioriteras. Med ledning av detta bör mer detaljerade planer utvecklas för att kunna vaccinera dessa grupper med kort varsel. Prioritering och administration vid förskrivning av antiviraler (exv Tamiflu) i profylaktiskt syfte När sjukligheten i samhället och på arbetsplatsen blir så stor att det definierade antalet personer inte längre säkert kan vara i arbete sätts profylaxbehandling in enligt ett förutbestämt schema med målet att upprätthålla verksamheten på en acceptabel nivå. I samband med att tidigare sjuk personal tillfrisknar och återkommer till arbetet (dessa har nu blivit immuna mot influensan) kan läkemedelsbehandlingen avbrytas. Profylax bör bara i undantagsfall pågå längre än sex veckor. Läkemedlen kommer att rekvireras av smittskyddsläkare. Distributionen av läkemedlet planeras ske i ett samarbete mellan arbetsgivare, företagshälsovård och smittskyddsläkare enligt de riktlinjer som är under utarbetande. Detta samarbete kommer troligen att innebära att varje person som enligt arbetsgivaren bör få tillgång till läkemedlen för att kunna sköta viktiga samhällsfunktioner får ett förtryckt recept, för expediering på apotek på vanligt sätt, alternativt att företagshälsovården lämnar ut läkemedlen. 11 Kommunikation Mål med informationen Allmänheten - drabbade och övriga ska få relevant information om influensapandemi från myndigheterna, främst Socialstyrelsen och landstingets Smittskyddsläkare. Man ska även få veta var man kan vända sig för att få olika slags information. Kommunen ska stödja myndigheterna med att sprida denna information. Kommunen ska fortlöpande informera allmänheten om hur sjukdomsläget påverkar möjligheterna till ala tjänster, exv omsorg, skola, väghållning, avfallshantering m m. Kommunens anställda ska senast under skede 2 - beredskapsskedet, få särskild information om ovanstående och ens krisplanering. Vilken information kan allmänheten behöva inför pandemin?: Vad en pandemi är och risk/sannolikhet för att olika smittor utvecklas till pandemier. Sida 10 (15)
Var man kan få information om läget och hur man skyddar sig mot smitta. Vart man vid en pandemisituation kan/ska vända sig om man misstänker att man har blivit smittad. Information som förhåller sig till människors oro. Vilken information kan allmänheten behöva under pandemin?: Myndigheternas bedömning av läget, risker för allmänheten, och vad man som privatperson kan göra för att skydda sig. Vad myndigheterna gör för att inte fler ska smittas. Var man kan få information om läget och hur man skyddar sig mot smitta. Hur man ska agera om man misstänker att man är / är smittad. Vart man kan/ska vända sig om man misstänker att man har blivit smittad. Information som förhåller sig till människors oro. Myndigheter - informationskanaler Massmedia, gemensam upplysningstjänst via telefon, gemensam webbplats samt sjukvårdsrådgivning. Kommunen Under skede 2 - beredskapsskedet, upprättas dels en informationssida på ens externa webbplats, dels en särskild informationssida på intranätet. I skede 3 - akutskedet centraliseras informationsansvaret, efter beslut av ledningen. All information som berör pandemisituationen, intern såväl som extern, kanaliseras då via ikationsenheten. - Kommunikationsenheten fokuserar på att icera pandemiläget internt, med direktiv från arbetsgivaren, information om bemanning, information om sjukdomen, skyddsåtgärder och -utrustning m m. icera pandemiläget externt, med betoning på hur ens agerande påverkar medborgarna i fråga om service, undervisning, omsorg m m. förmedla hygien- och sjukvårdsrådgivning från andra myndigheter Sida 11 (15)
Bilaga 1 till pandemiplan Lagstiftningsstöd för ickemedicinska åtgärder för att minska smittspridning vid en pandemi Nationell nivå: Avspärrning av område vid samhällsfarlig sjukdom Karantän vid samhällsfarlig sjukdom SmittskyddsL 3 kap. 10 SmittskyddsL 8 kap. 12 SmittskyddsL 3 kap. 9 SmittskyddsL 8 kap. 12 Socialstyrelsen beslutar. Polismyndigheten lämnar biträde på begäran av Socialstyrelsen. Smittskyddsläkaren beslutar. Polis kan lämna biträde på begäran av smittskyddsläkaren. Isolering SmittskyddsL 5 kap. 1, 3 SmittskyddsL 8 kap. 12 Förbjuda allmänna sammankomster och offentliga tillställningar Stängning av arbetsplatser inklusive skolor och förskolor, även med omedelbar verkan OrdningsL 2 kap. 15 OrdningsL 2 kap. 22 ArbetsmiljöL 7 kap. 7 ArbetsmiljöL 9 kap. 5 Länsrätten beslutar på ansökan av smittskyddsläkaren. Vid tillfällig isolering beslutar smittskyddsläkaren. Biträde av polismyndighet för att föra den som ska isoleras till vårdinrättning. Regeringen, eller berörd länsstyrelse efter bemyndigande från regeringen, beslutar. Polisen kan upplösa allmän sammankomst eller offentlig tillställning. Arbetsmiljöverket beslutar. Stänga skolor, förskolor och andra institutioner i allmän regi Förbud mot luftfart Ligger under myndigheternas allmänna ansvar Se även ovan LuftfartL 1 kap. 3 Myndigheten eller institutionen beslutar. Regeringen beslutar. Regler rörande övrig trafik Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och ikationer Regeringen, eller den myndighet regeringen utsett, meddelar föreskrifter. Sida 12 (15)
Förslag till arbetsgång inom förvaltning vid planering inför influensapandemi Bilaga 2 till pandemiplan ANALYSERA Vilka verksamheter måste alltid fungera utan avbrott eller ställer särskilda krav på funktionalitet? Ökar/minskar behovet av - och efterfrågan på verksamheten under en pandemi? AVGRÄNSA Avgränsning av vilka funktioner som inom respektive verksamhet kan antas vara särskilt kritiska vid en pandemi. Beroendet av andra yttre verksamheter eller funktioner? MINIMERA Avgör vilken bemanning och övriga resurser som krävs för att de funktioner som har identifierats ska kunna fungera. Vilken är den lägsta nivån av övriga resurser som krävs för att hantera de kritiska funktionerna? PRIORITERA Rangordna verksamheter eller funktioner sinsemellan. Vilka verksamheter måste fungera utan avbrott? Ex: Äldreboenden (särskilda boenden) Vilka funktioner inom ovanstående verksamheter är särskilt viktiga? Ex: God allmänvård för de mest vårdkrävande Vilken är den lägsta nivå som verksamheten kan bedrivas på? Ex: S.k. helgbemanning, ingen övrig service i form av städning, tvätt m.m. Ex. 1. Äldreboenden (särskilda boenden 2. Gruppboenden Se p 6 i planen ÅTGÄRDSPLAN - rubriker Se Vägledning inför kriser del 2: att planera för en pandemi, KBM 2008 Minska riskerna för smittspridning på arbetsplatsen Säkerställ personaltillgång för kritiska funktioner Gör det lättare att kombinera arbete med vård av anhörig Organisera för distansarbete Förutse problem med resor och leveranser Analysera konsekvenserna för verksamheten Planera för information Sida 13 (15)
Hygienplan; vård och omsorg Bilaga 3 till pandemiplan Utrustning för vårdpersonal Förutom lämpligt utformad arbetsdräkt tvättbar i tillräckligt hög temperatur och förkläden eller skyddsrockar måste det även finnas tillräckligt många handskar, andningsskydd (vid luftburen smitta), munskydd (vid droppsmitta) och skyddsglasögon eller visir. Arbetsgivaren ska erbjuda utbildning i hur andningsskydd och munskydd används. Utbildningen ska vara genomförd innan en pandemi inträffar. Andningsskydd i form av filtrerande halvmasker (engångsmask av fibermaterial) av typ FFP3 eller FFP2 kan skydda personalen mot att andas in mycket små droppar eller droppkärnor. För smittämnen i riskklass tre eller fyra gäller att arbetsgivare är skyldiga att föra register över de anställda som kan ha exponerats för smitta. Skyltar med upplysning om smittrisken ska finnas vid ingången till de vårdenheter där man vårdar patienter som är misstänkt eller säkert infekterade. Vårdpersonal De basala hygienrutinerna är avsedda för all vårdpersonal, såväl inom sjukhusvården och primärvården som inom den ala vården. De basala hygienrutinerna finns beskrivna bl.a. i Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (www.sjukvardsradgivningen.se) och kunskapsunderlaget Att förebygga vårdrelaterade infektioner (Socialstyrelsen 2006). Särskilt handhygienen ska prioriteras. Alkoholer, i de koncentrationer som används i handdesinfektionsmedel, har en god virusavdödande effekt på influensavirus Andningsskydd bör användas vid speciella vårdsituationer av akut influensasjuka patienter de fem första dagarna efter insjuknandet, såsom vid sputumprovtagning bronkoskopi intubation, sugning av luftvägar och extubation kohortvård av hostande influensapatienter inhalationsbehandling ambulanstransport av hostande influensapatient Vårdpersonalen bör inte utföra vissa medicinska åtgärder bland influensasjuka i ett akut sjukdomsskede pga. den ökade risken för hosta eller aerosolbildning. Dessa åtgärder är andningsgymnastik (svag evidens) blåsning i vattenflaska med slang (alternativ finns) Vårdpersonalen bör alltid använda skydd i form av visir eller skyddsglasögon Sida 14 (15)
vid åtgärder som medför hög risk för aerosol såsom sugning av luftvägar, bronkoskopi, intubation eller inhalationsbehandling. Vårdpersonalen ska även använda skydd i form av visir eller skyddsglasögon vid all närkontakt (inom en meter) med patienter med säker eller misstänkt influensa av en ny högpatogen stam Sjukvårdsråd Patienter som hostar och nyser med engångsnäsdukar och instrueras att täcka näsan och munnen när de hostar eller nyser. Som alternativ kan hostande patienter utrustas med munskydd (CDC 2003). Patienten ska direkt slänga använd näsduk, och ha möjlighet att efteråt desinfektera eller tvätta händerna. Ett väl tilltaget avstånd mellan patientsängar liksom att, när det är möjligt, hålla ett tillräckligt avstånd till patienten minskar risken för droppsmitta till andra patienter och personal Patienter med misstänkt influensa bör vårdas på enkelrum med stängd dörr. Samtidigt bör antalet personal som kommer i kontakt med de influensasjuka begränsas. Om det finns brist på enkelrum kan influensapatienter kohortvårdas, dvs. fler patienter med influensa vårdas på samma rum. Socialstyrelsen/smittskyddsläkaren samt Arbetsmiljöverket förväntas ge ut kompletterande råd inför en influensapandemi. Sida 15 (15)