BEBYGGELSE BOSTÄDER. Bebyggelsen i kommunen är mycket varierad. Här ses den vackra huvudbyggnaden på Grimstorps gård utanför Sandhem.



Relevanta dokument
Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram

FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER, DETALJPLANER ETC.

BOSTÄDER, BEBYGGELSE Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN

PLANBESKRIVNING. Stadsarkitektkontoret SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE

6. Mark och bostäder. november 2004

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Vision centrumutveckling

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Markanvisning Magasinsgatan i Sunne centrum

Munktorp. Antagandehandling Översiktsplan för Köpings kommun

STRATEGI FÖR MARKFÖRSÖRJNINGEN I GISLAVEDS KOMMUN

LIS-bilaga. Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun. Antagande KS-KF LIS. Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden

Komministerbostället i Mörby på Färingsö. Del av fastigheten Mörby 2:1:1 säljes med utvecklingsmöjligheter

Svensk författningssamling

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea

Fördjupad översiktsplan 6.1 Näringsliv

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun

Planuppdrag för "del av Hagby 1:5, Husby 2:112 m.fl."

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential

Detaljplan Östra Eneby torg, Snödroppen 8 m.fl

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

Mer information kring kulturhistoriska byggnader och miljöer finns i slutet av dokumentet.

Behovsbedömningen görs i samband med ny detaljplan för delar av fastigheterna Medora 168:60 samt 168:63

Detaljplan för Sjöryd 1:123 och 1:124

Bostadsförsörjningsprogram

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Bostadsförsörjningsprogram

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

Markanvisning Nilsson-tomten i Sunne centrum

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Triglyfen 1 mm i stadsdelen Hässelby Strand (50 lägenheter)

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Vara kommun

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Boverkets rapport 2018:17 Lovbefriade åtgärder, utvändiga ändringar och anmälan analys och förslag

SAMMANHÅLLEN BEBYGGELSE

BOSTADSUTVECKLING sater.se

Ändring av detaljplan för Vikatorp i Hallsberg

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

Inspel till infrastrukturplanen från Fagersta kommun

Ändring av detaljplan DP560 för Sydöstra Kummelnäs (område G) i Boo

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

När får man bygga? FAQ OM BYGGLOV OCH SÅNT

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl

PL AN BES K R I VN I N G

BEGÄRAN OM UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

Avstyckningsplan Ukna kyrka, Ukna Västerviks kommun, Kalmar län

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Ändring genom tillägg av detaljplan (byggnadsplan) för. Tillägg till planbeskrivningar och planbestämmelser

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Ändring av och tillägg till detaljplan för Inre Sållaren Karlstads kommun, Värmlands län

Sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder utanför detaljplan

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco.

>>Vingåkers kommun erbjuder byggklara tomter. Från kr, inkl bygglov<<

Sammanhållen bebyggelse Arvika kommun

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

Samhällsbyggnadsförvaltningen Simrishamns kommuns ÖVERSIKTSPLAN

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

13. Omvandlingsområden

Svar på motion (S) Utarbeta en förtätningsstrategi för Värmdö

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

Bostadsprogram KSU

Detaljplan för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i Umeå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Vårt framtida Gnosjö

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

VA-policy. Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun. Version

Detaljplan för del av Tomelilla 10:224 i Tomelilla, Tomelilla kommun

Behovsbedömning för planer och program

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning

Antagen Laga Kraft

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun

5. Boende. *Karta som tillhör detta kapitel finns i kartbilagan.


CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra

Markanvisning för Studentbostäder inom fastigheten Kopiepennan 1 i Råcksta till Jonas Erik Fredrik & Fredrik Fastighetsutveckling

Planlagd mark för bostäder i Högsby kommun

Transkript:

MULLSJÖ KOMMUN 39 BEBYGGELSE BOSTÄDER Bebyggelsen i kommunen är mycket varierad. Här ses den vackra huvudbyggnaden på Grimstorps gård utanför Sandhem. HUR SER DET UT? Bebyggelsen i Mullsjö kommun är utpräglat tätortsorienterad där 95% av befolkningen bor i tätortssocknarna Sandhem och Nykyrka. Förutom de större tätorterna Mullsjö och Sandhem finns byar med bebyggelse i Bjurbäck, Nyhem och Utvängstorp. Vid Broholm-Tunarp-Björsjöhage i Stråkens norra ände finns större bestånd av fritidsbebyggelse. I detaljplaner upprättade under senare delen av 1990-talet har bestämmelser införts för dessa fritidsområden som på sikt medger en funktionsomvandling av områdena från fritidsboende till åretruntboende. Övrig bebyggelse i kommunen har till större delen anknytning till de areella näringarna (jord- och skogsbruk).

MULLSJÖ KOMMUN 40 Lägenheter i småhus (villor) Lägenheter i flerbostadshus Mullsjö Sverige Mullsjö Sverige 1990 86% 54% 14% 46% 1998 82% 46% 18% 54% Av enkätundersökningar som utförts i slutet av 1990-talet i Mullsjö tätort framgår att äldre människor tycker om att bo med ett så litet gångavstånd som möjligt till centrum. För de flesta människor upplevs stora lägenheter i centrum som dyra, jämfört med villaboende i kommunen. Det finns, oftast från ungdomar, en efterfrågan på mindre hyreslägenheter i kommunens centrala delar. Enligt Miljövårdsberedningens rapport till regeringen sommaren 2001 visar det sig att våra byggnader och lokaler svarar för en stor andel av miljöbelastningen. Det finns därför en betydande potential inom bygg- och fastighetssektorn att bidra till en hållbar utveckling. Bygglov Bygglovplikten varierar beroende på om fastigheten ligger inom detaljplanelagt område, samlad bebyggelse eller utanför planlagt område och samlad bebyggelse. Kommunen har möjlighet att med detaljplaneläggning öka eller minska bygglovsplikten. Beträffande omfattningen av detaljplanelagt område och av samlad bebyggelse i kommunen hänvisas till kapitlet Fördjupade översiktsplaner, detaljplaner etc. I Mullsjö kommun får man utanför strandskyddat område och utanför detaljplanelagt område och samlad bebyggelse utföra följande åtgärder på en- och tvåbostadshus utan bygglov: Tillbyggnader på upp till 30% av den befintliga byggnadens byggnadsarea, dock högst 40 m² byggnadsarea. Bygga komplementbyggnader upp till en byggnadsarea på 40 m². Varken tillbyggnad eller komplementbyggnad får dominera över den eller de befintliga byggnaderna och skall anpassa sig i form och färg till den befintliga bebyggelsen. Bygglovsavgiften beslutas av kommunfullmäktige. Befrielse från bygglovsavgift kan beviljas för utökad bygglovsplikt inom vissa kulturhistoriskt värdefulla områden. Det byggs en del i kommunen även om branschen i sin helhet går på halvfart. På bilden till vänster börjar uthuset till Stig Kroons villa vid Bäckgatan i Mullsjö ta form. Bilden till höger visar pågående tillbyggnad av ett fritidshus i Tinghalla.

MULLSJÖ KOMMUN 41 Landsbygden, som här i Skarpemo, avfolkas...samtidigt som tätorten byggs ut (Ruders Hagar) HUR VERKAR DET BLI? Bostadsbyggandet i kommunen har under de senaste 5-10 åren minskat kraftigt för att under de sista åren på 1990-talet avstanna helt. I kommunens tätorter finns outhyrda lägenheter. Man skulle därför lätt förledas att tro att det inte finns något behov av att bygga flera bostäder i flerfamiljshus. På nationell basis tyder dock de framtida tendenserna på en ökad efterfrågan på centralt belägna bostäder i attraktiva orter med bra serviceutbud. Detta behov kan inte tillfredställas med ett oattraktivt och perifert beläget lägenhetsbestånd. Man kan förvänta sig att bostadsbyggandet och då i synnerhet egnahemsbyggandet kommer, om än långsamt, att öka under de närmaste 5 10 åren. Det finns också tecken som tyder på att villaboendet i naturnära och vackra områden inom rimligt resavstånd till arbete och service kommer att öka. I samband med upprustningen av centrumområdet i Mullsjö tätort kan det, om efterfrågan så medger, bli möjligt att uppföra attraktiva lägenheter i centrum samt lägenheter för service- eller seniorboende. Plats bör dessutom beredas för större avstyckningsbara tomter kring tätorterna Mullsjö och Sandhem, där exempelvis barnfamiljer med häst- eller friluftsintresse kan bosätta sig. Ett ökat resurssnålt byggande är att vänta, för att vi skall kunna gå mot en hållbar utveckling inom bygg- och fastighetssektorn. Det kommer i framtiden att än tydligare framgå att beständiga lösningar inom byggindustrin kommer att krävas. Det är ett uppenbart resursslöseri om en byggnad inte får en rimlig brukstid, utan måste helrenoveras, saneras eller rivas i förtid.

MULLSJÖ KOMMUN 42 Kommungränsens läge mellan Habo och Mullsjö kommuner vid Mullsjö tätort utgör på sikt en restriktion för tätortens/kommunens utveckling. Kyrkvägen 6, ett exempel på populära flerfamiljshus i centrala Mullsjö. T h energisnåla experimenthus på Trastgatan med mycket isolering och tunga, värmelagrande konstruktioner. En modell som vi får se mer av i framtiden när vi tar ytterligare steg mot ett resurssnålt och hållbart samhälle. MÅL Boendet i kommunen skall kännetecknas av alternativ, variation, småskalighet och närhet till naturen. Vid kommunens fortsatta utbyggnad skall höga krav ställas på närhet till service och god miljö. Information, marknadsföring och profilering lokalt, regionalt och internationellt skall genomföras med sikte på ökad nyetablering, inflyttning och turism. I alla beslut som påverkar naturen skall en miljökonsekvensbeskrivning ingå. STRATEGIER Kommunen skall verka för ett ekologiskt byggande. Kommunen skall verka för en god arkitektur. Nybyggnation och omoch tillbyggnadsåtgärder skall ske på ett varsamt sätt så att

MULLSJÖ KOMMUN 43 åtgärderna anpassar sig till byggnadens förutsättningar och till omgivningen. I kommunens eget byggande skall arkitektur och formgivning prioriteras. För Mullsjö och Sandhems tätort skall detaljplaner för nya, attraktiva bostadsområden upprättas. Utbyggnadsriktningen för Mullsjö tätort skall vara mot söder över Torestorp och Ruder. För Sandhem skall i första hand området vid kyrkan utvecklas för bostadsändamål. I Mullsjö kan dock närheten till skjutbanor vid Fisket medföra olägenheter i form av buller vid ev. exploatering av området närmast söder därom. Nya bostadsområden i Sandhem? Ska dessa åkrar ge plats åt Sandhems nya kyrkby?

MULLSJÖ KOMMUN 44 Kommunen skall kunna anvisa lämpliga lägen för bostäder i Ryfors, Bjurbäck och Utvängstorp. För fritidsbebyggelsen vid Spåneryd - Stråkensstrand upprättas detaljplan i syfte att åstadkomma en lösning av vatten- och avloppsfrågorna. En centrumförnyelse bör komma till stånd i Mullsjö och Sandhems tätorter. I samband med detta bör centralt och attraktivt boende planeras gärna i kombination med äldreboende Kommunens tysta områden skall skyddas från exploatering.

MULLSJÖ KOMMUN 45 Kommunens s k Tysta områden. Här hörs bara skogens sus och älvens brus. Efter en framtida flyttning av fotbollsplanerna vid Gruveredsvallen till en ny idrottsanläggning i Friluftsstadion strax intill, kan området vid Gruveredsvallen tillsammans med en utökning och funktionsomvandling av fritidshusområdet vid Gruvered, planeras för centrumnära bostadsbebyggelse. Jordbruksmiljön vid Gruvered kommer dock i andra hand för exploatering så länge jordbruksverksamheten bedrivs aktivt och kan bedömas som värd att bevara.

MULLSJÖ KOMMUN 46 Studier och fördjupningar i översiktsplanen bör utföras för att skapa möjligheter till större tätortsnära tomtavstyckningar för boende med särskilda önskemål som t ex hästintresse, naturintresse, ekologiskt byggande etc. Attraktiv mark (verksamhetsparker) för kunskapsintensiva verksamheter typ dataföretag bör tas fram. Kommunen skall föra en långsiktig och aktiv markpolitik i syfte att åstadkomma ett markinnehav som skall säkerställa kommunens framtida utveckling. Områden för serviceändamål bör reserveras inom de större bostadsområdena i Mullsjö tätort. Innan ett nytt bostadsområde tas i anspråk görs ett flertal utredningar och bedömningar. Här ses Jönköpings Länsmuseum göra arkeologisk undersökning på Ruders hagar. Exempel på andra utredningar är geoteknisk undersökning, VAutredning och biotopinventering.

MULLSJÖ KOMMUN 47 Mullsjö tätort - småindustri i norr och nya verksamheter vid VIP-rondellen? Även boendet på landsbygden bör främjas. Det fasta boendet är en förutsättning för ett öppet, levande landskap (Skattegården i Ljunghem).