Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10190] [su/med] [2015-11-24] [6] Innehållsansvarig: Bazezew Bayleyegne, Överläkare, Läkare kirurgi Östra (bazba1) Godkänd av: Malin Ragnmark Ek, Verksamhetschef, Läkare kirurgi Östra (malek3) Denna rutin gäller för: Verksamhet Kirurgi Östra Innehåll Revideringar i denna version... 2 Gäller nu enbart verksamhet Kirurgi Östra, verksamhet Kirurgi Sahlgrenska borttaget.... 2 Syfte... 2 Arbetsbeskrivning... 2 Bakgrund... 2 Bedömning/handläggning (fem grupper a-e)... 2 A. Skalltrauma, RLS 1 utan tecken på commotio och utan riskfaktorer... 2 B. Skalltrauma, RLS 1 med tecken på commotio men utan riskfaktorer... 2 C. Skalltrauma. RLS 1, med riskfaktor, oavsett commotiotecken eller ej... 3 D. Skalltrauma, RLS 2 eller sämre, oavsett riskfaktorer eller ej, samt pat med tecken på skallfraktur*... 3 E. Skalltrauma med nytillkommen neurologi... 3 Information för vårdpersonal om hjärnskakning (commotio cerebri)... 3 Vårdtid... 3 Mat och dryck... 3 Venprov... 3 Commotio-kontroller... 3 Läkemedel... 3 Smärta... 3 Utskrivningsplanering... 3 Patientinformation om hjärnskakning... 3 Vad är hjärnskakning?... 3 Undersökningar... 4 Behandlingar... 4 När ska man återkomma till sjukhuset?... 4 Vilka symptom är normala?... 4 Vad kan man göra efter en hjärnskakning?... 4 Ansvar... 5 Uppföljning, utvärdering och revision... 5 Relaterad information... 5 Dokumentation... 5 Granskare... 5 Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia 1 (av 5)
Revideringar i denna version Gäller nu enbart verksamhet Kirurgi Östra, verksamhet Kirurgi Sahlgrenska borttaget. Syfte Att beskriva handläggning av commotio cerebri (hjärnskakning). Arbetsbeskrivning Bakgrund Skalltrauma kan ge ytlig kontusion, ytlig sårskada, hjärnskakning, skallfraktur, intrakraniell blödning eller diffus hjärnskada. Commotio cerebri (hjärnskakning) är benämning på skalltrauma som orsakat kortvarig medvetslöshet och/eller minneslucka. Vid ankomsten till akutmottagningen har patienter med hjärnskakning vanligen återfått fullt medvetande och mår relativt bra. Huvudvärk, illamående och kräkningar förekommer dock. Bland patienter med hjärnskakning finns enstaka fall som utvecklar livshotande blödning innanför skallbenet. Huvudsyftet med den akuta handläggningen av hjärnskakning är att i tid upptäcka dessa fall med blödningar. Riskfaktorer för utveckling av livshotande blödning innanför skallbenet Ålder > 65 år Alkohol- och/eller drogmissbruk Antikoagulantia-behandling* Tidigare neurokirurgi Shuntbehandlad hydrocefalus Koagulationsrubbning Epilepsi eller annat krampanfall Högenergivåld Upprepade kräkningar * Gäller framförallt Waran, Fragmin, högdos ASA och kombination ASA/Plavix. Det saknas koncensus om lågdos ASA (Trombyl 75 mgx1) kan undantas, man får avgöra i det enskilda fallet. Glöm inte att fråga om patienten tagit ASA sista dagarna. Bedömning/handläggning (fem grupper a-e) A. Skalltrauma, RLS 1 utan tecken på commotio och utan riskfaktorer Kontrollera att neurologstatus (pupiller, grov kraft, sensorik, reflexer, Grassét och Babinski) är ua. CT-skalle ej indicerad. Skicka hem patienten, ev. med Pat-information om hjärnskakning i tillämpliga fall. B. Skalltrauma, RLS 1 med tecken på commotio men utan riskfaktorer Neurologstatus enligt ovan. CT-skalle. Om normal CT och normalt neurologstatus: Skicka hem patienten med Patientinformation om hjärnskakning. Om patologiska fynd: Inläggning på vårdavdelning för commotio-observation och ring neurokirurgjouren. Vid utskrivningen skicka med Pat-information om hjärnskakning. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 2 (av 5)
C. Skalltrauma. RLS 1, med riskfaktor, oavsett commotiotecken eller ej Neurologstatus enl ovan. CT-skalle enl ovan. Efter CT-svar och neurologstatus handläggning som ovan. Överväg inläggning, särskilt för pat med Waran eller kronisk etylism, med kontroll av PK och vb reversering av Waraneffekten. D. Skalltrauma, RLS 2 eller sämre, oavsett riskfaktorer eller ej, samt pat med tecken på skallfraktur* Akut CT-skalle. Neurokirurgjourkontakt vid positivt fynd på CT för diskussion om vårdnivå, ev övertag, antibiotika och Pneumovac. Inläggning. *Öppen fraktur eller impressionsfraktur respektive blödning och svullnad runt ögonen, röda fläckar bakom öronen, likvorläckage via örat eller via näsa, blödning i mellanörat, hörselnedsättning, ögonmuskelpares, synnedsättning eller facialispares. E. Skalltrauma med nytillkommen neurologi Akut CT-skalle under narkosövervakning (ring 35127). Snarast efter CT tas kontakt med neurokirurgjouren (snabbast via telefon 34100, inte 09). Fortsatt handläggning i samråd med neurokirurgjouren. Information för vårdpersonal om hjärnskakning (commotio cerebri) Vårdtid 1-2 dygn. Mat och dryck Patienten behöver inte vara fastande, såvida inte pos fynd på CT, dvs pat har en traumatisk hjärnskada och är inlagd för observation. Venprov Hb, TPK, El-status om ej taget på akuten. Kontollera att APTT och PK är taget om patienten är Waranbehandlad eller har kronisk etylism. Commotio-kontroller RLS, puls, blodtryck och pupillreaktion varje halvtimma de första 2 timmarna, därefter varje timma i 4 timmar, slutligen varannan timma i minst 12 timmar räknat från skadetidpunkten. Vid försämring återgång till kontroller varje halvtimma samt information till ansvarig läkare för ev. ny CT skalle och/eller neurokirurgkonsult. Läkemedel Pat får ej ges ASA, NSAID eller antikoagulantia pga. risk för blödning. Sederande mediciner undviks då det stör RLS-bedömningen. Smärta Tabl/Supp Panodil 1g x 4 vb eller Tabl Panocod 2 x 4 vb. Utskrivningsplanering Skicka med Patientinformation om hjärnskakning. Ge råd om receptfritt paracetamolpreparat vid huvudvärk. Lämna telefonnummer till avdelningen om patienten behöver eller vill höra av sig närmsta dygnen efter hemgång. Patientinformation om hjärnskakning Vad är hjärnskakning? Skallskada som orsakat kortvarig medvetslöshet och/eller minneslucka benämns hjärnskakning. Vid ankomsten till akutmottagningen har patienter med hjärnskakning vanligen återfått fullt medvetande och mår relativt bra. Huvudvärk, illamående och kräkningar förekommer dock. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 3 (av 5)
Bland patienter med hjärnskakning finns enstaka fall som utvecklar livshotande blödning innanför skallbenet. Huvudsyftet med den akuta handläggningen av hjärnskakning är att i tid upptäcka dessa fall med blödningar. Undersökningar Den som fått en hjärnskakning bör snarast undersökas av läkare på sjukhus. Vid undersökningen bedöms om patienten behöver genomgå röntgen av skallen eller inte. Röntgenundersökning görs med datortomografi, så kallad skiktröntgen. Om symptomen är lindriga behöver man inte röntgas utan kan återvända hem. Har man måttliga symptom görs röntgen och är denna normal kan man vanligtvis återvända hem. Om patienten inte mår bra eller om röntgen av hjärnan visar skador läggs patienten in. Behandlingar En okomplicerad hjärnskakning behöver inte behandlas med annat än vila och smärtstillning. Efter hemgång bör patienten ta det lugnt de första dagarna men inte bara ligga till sängs. Receptfritt paracetamolpreparat (tex Alvedon/Panodil) bör användas som smärtstillande vid behov, ej ASA (tex Treo) eller NSAID-preparat (tex Ipren). Läkaren kan sjukskriva patienten beroende på hälsotillstånd och yrke. När ska man återkomma till sjukhuset? Om något av följande symptom eller tecken uppträder skall patienten genast återkomma till sjukhuset: Slöhet eller svårighet att väckas Upprepande kräkningar Krampanfall Läckage av blod eller lättrinnande vätska från näsa eller öra Tilltagande svår huvudvärk Tillkomst av svaghet eller känselbortfall i armar eller ben Förvirring eller personlighetsförändring Pupillvidgning, dubbelseende eller annan synrubbning Vilka symptom är normala? Trötthet Måttlig huvudvärk Illamående Irritation Yrsel Nedsatt minne Koncentrationssvårighet Ljudöverkänslighet Ljuskänslighet Dessa symptom är vanliga under de första dagarna. I allmänhet försvinner symptomen gradvis inom ett par veckor, men enstaka patienter kan uppleva symptom längre, i flera veckor eller månader och bör då kontakta sin vårdcentral. Vad kan man göra efter en hjärnskakning? Hjärnan behöver lugn och ro tills den har återhämtat sig och därför ska den belastas så lite som möjligt. Det innebär att man under den första veckan bör undvika följande: Långvarigt TV-tittande eller läsning Hög musik Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 4 (av 5)
Datorspel och liknande Alkohol Sport som medför risk för ny hjärnskakning Har Du frågor så kontakta lämpligen sjukvårdsupplysningen tel 031-7031500, din Vårdcentral eller Östra sjukhuset, tel 031-3434000. Kirurgkliniken och Akutmottagningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra i samarbete med Neurokirurgen/Sahlgrenska universitetssjukhuset/s mars 2011 Ansvar Verksamhetschef, Verksamhetsområde Kirurgi/Område 2/Sahlgrenska universitetssjukhuset ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som verksamheten kräver finns tillgängliga och följer gällande författningar/lagar. Samtlig personal på Verksamhetsområde Kirurgi/Område 2/Sahlgrenska universitetssjukhuset ska delges direktivet via verksamhetschef, vårdenhetschef och enhetschef. Uppföljning, utvärdering och revision Sektionschef KAVA, Verksamhetsområde Kirurgi/Område 2/Sahlgrenska universitetssjukhuset ansvarar för att detta dokument uppdateras. Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i Melior om rutinen är kopplad till patient. Övriga orsaker till avsteg från rutinen rapporteras i MedControl PRO. Relaterad information Läkartidningen nr 1-2 2007, sid 16; Enklare och billigare handläggning av lätta skallskador. SBU-rapport nr 153, jan-07, Hjärnskakning. Dokumentation Styrande dokument arkiveras i Barium. Redovisande dokument ska hanteras enligt sjukhusets gällande rutiner för arkivering av allmänna handlingar. Granskare Anders Rosemar, sektionschef KAVA, Verksamhetsområde Kirurgi/Område 2/Sahlgrenska universitetssjukhuset Steen Fridrikssen, sektionschef neurokirurgi, Verksamhetsområde Neurosjukvård, Område 6, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 5 (av 5)