KTH - Skolan för Teknik & Hälsa Enheten för Ergonomi Campus Flemingsberg, Alfred Nobels Allé 10 RAMP: En ny riskhanteringsmetod Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Carl Lind Doktorand KTH STH, Enheten för Ergonomi Maskiningenjör& MSc Ergonomi/MTO carl.lind@sth.kth.se Linda Rose Lektor KTH STH Enheten för Ergonomi, Projektledare RAMP linda.rose@sth.kth.se 2 Mål med RAMP-metoden Mål Bidra till minskning av belastningsbesvär/skador En heltäckande belastningsergonomisk riskbedömningsmetod Egenskaper framtagna i samarbete med företagen Bedömning av manuell hantering inom tillverknings- och logistikindustrin Fritt tillgängligt IT-baserat Enkel att använda (hög användbarhet) Olika bedömningsnivåer Forskningsbaserad och med koppling till svensk arbetsmiljölagstiftning Vägledning för åtgärder Stödja ett systematiskt arbetsmiljöarbete Identifiering bedömning åtgärdsvägledning uppföljning Tänkta användare Personer med arbetsmiljöansvar: chefer Personer som utför belastningsergonomiska riskbedömningar, exempelvis: chefer, arbetsledare, skyddsombud och företagshälsovård Personer med produktionsansvar, exempelvis: produktionstekniker, projektledare och första linjens chef En heltäckande belastningsergonomisk riskbedömningsmetod? NIOSH Strain Washington state hazard KIM 1 KIM 2 KIM 3 HARM lyftekvation QEC RULA REBA ART OCRA Index HAL zone checklist Skjuta dra Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Tunga lyft Nej Nej Nej Delvis Nej Nej Nej Nej Repetitivt arbete Nej Nej Nej Delvis Nej Vibrationer Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nacke, axlar Nej Nej Delvis Nej Delvis Nej Nej Underarm, hand Nej Nej Nej Ländrygg Nej Nej Nej Nej Ben Delvis Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Knä/huksittande Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Inkluderar dos (tid) Nej Nej Nej Delaktighet från Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej arbetstagaren Arbetstider pauser Nej Nej Delvis Delvis Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Synförhållanden Nej Nej Nej Nej Nej Nej Delvis Nej Nej Nej Nej Modifierad efter (Palm et al., 2014) http://www.ammuppsala.se/sites/default/files/rapporter/ammuppsala_rapport1_2014.pdf Organisation & genomförande: Interaktiv FoU-metodik RAMP baseras på: KTH STH, Arla Foods, Scania, Svenskt Butikskött och Mikael Loods Åkeri Referensgrupp: Arbetsmiljöverket, Teknikföretagen, IF Metall, TYA (Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd), arbetsmiljöexperter från Arla och Scania. Arbetsgrupp: forskare och praktiker Användartester: ergonomer, arbetsledare, skyddsombud m.fl. Erfarenheter från personer verksamma i industrin och metodutvecklare Vetenskapliga studier (epidemiologi, biomekanik, fysiologi, psykofysik) Svensk arbetsmiljölagsföreskrifter (AFS 2012:02) Globala och europeiska ergonomistandarder (ISO 11226 & 11228, CEN 1005) Vetenskapligt publicerade metoder (t ex NIOSH lyftekvation, RULA & QEC) Expertgrupp (forskare, metodutvecklare, ergonomer) 1
22/10/2015 Framtagandet av RAMP I och II RAMP: ett fyra-modulsverktyg Genomgång: Sandahl, 2013 Intra-reliabilitet (upprepbarhet för samma bedömare): RAMP I: 82%, RAMP II: 87% (risknivå) Inter-reliabilitet (överensstämmelse mellan bedömare): RAMP I: 80%, RAMP II: 83% (risknivå) Holm, 2015 Inter-reliabilitet, risknivå (överensstämmelse mellan bedömare): RAMP II: tekniker 84%, ergonomer 87%, alla 86% KIM 2: tekniker 67%, ergonomer 88%, alla 77% https://www.kth.se/sth/forskning/halso-och-systemvetenskap/ergonomi/framtagna-verktyg/ramp/om-ramp-1.511671 RAMP I och II inkluderar sju områden: Två bedömningsnivåer. Exempel Arbetsgivare. 1. Screening av arbeten/arbetsstationer 2. Arbetsrörelser och 2. Arbetsrörelser/repetivitet ochrepetitivt återhämtningarbete Företagshälsovård. 2. Fördjupad analys av vissa arbeten/arbetsstationer RAMP I RAMP II Skjuta dra Tunga lyft Repetitivt arbete 5. Påverkande (fysiska, organisatoriska och psykosociala) Vibrationer 4. Skjuta-faktorer och dra-arbete (t ex. vibration, synförhållanden, arbetstempo och delaktighet) 6. Rapportering om fysiskt påfrestande arbete (fysiska, faktorer) Delaktighet från arbetstagaren Arbetstider pauser Synförhållanden Resultat Nej Exempel: RAMP I 2. 3. 4. 5. 6. 7. RAMP I: Risk- och åtgärdsnivå RAMP : Risk- och åtgärdsnivå samt poäng Nacke, axlar organisatoriska och Underarm, handpsykosociala Ländrygg Ben Knä/huksittande 6. Rapportering om fysiskt påfrestande arbete Inkluderar dos (tid) RAMP II - Arbetsrörelser/repetivitet och återhämtning Lyftarbete Skjuta- och dra-arbete Påverkande faktorer Rapportering om fysiskt påfrestande arbete Upplevt fysiskt obehag Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker! Observera att risk och åtgärdsnivåerna behöver valideras 2
Beställd av: S Borg, LC1. Riskfaktor Bedömning Kommenar Planeradde åtgärder När Vem Klart Uppföljning 1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan 1.2 Huvudets arbetsställning - bakåtböjning Otillräcklig belysning Förbättra ljusförhållandena, sänk hylla 27 Okt, 2014 J Andersson 27 n, 2015 1.3 Ryggens arbetsställning - måttlig böjning 1.4 Ryggens atsställning - kraftig böjning 1.5 Överarmens arbetsställning- handen i/över axelhöjd 1.6 Överarmens arbetsställning- handen i/utanf. yttre arbetsomr. Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014 P Kempe 27 n, 2015 1.7 Handledens arbetsställning Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014 P Kempe 27 n, 2016 1.8 Ben- och fotutrymme samt underlag 2.1 Armens rörelser (över- och underarm) Gammal utrustning Teknisk omkonstruktion av utrustning 15 Okt, 2014 P Kempe 15 n, 2014 2.2 Handledens rörelser gammal utrustning Teknisk omkonstruktion av utrustning 15 Okt, 2014 P Kempe 15 n, 2015 2.3 Grepptyp- frekvens Pincettgrepp Introduktion av fixtur 15 Dec, 2014 P Kempe 15 Mars, 2015 2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet Arbetsutvidgning och fixturn ovan 15 Dec, 2014 P Kempe 15 Mars, 2016 2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet 3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall) 3.1 Lyftarbete (värsta fall) 4.1 Skjuta-och dra-arbete (genomsnittligt fall) 4.2 Skjuta-och dra-arbete (värsta fall) 5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm a+b. arbetstagaren utsätts för hand-arm vibrationer c. föremål som är varma eller kalla hateras manuellt d. handen används som slående verktyg ofta eller länge Introducera tekniskt hjälpmedel 15 Dec, 2015 P Kempe 15 Mars, 2016 e. hållande av handverktyg som väger > 2.3 kg, > 30 min. f. hållande av precisionsverktyg somväger > 0.4 kg > 30 min. 5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga a+b. arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer c. synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften d. arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag e. stående/gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen Introducera skor med dämpande sula 15 Okt, 2014 P Kempe 15 Mars, 2016 f. stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete g. stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete h. knästående/huksitt. arbete > än 30 gånger eller > 30 min/dag 5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer a. det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs Worhshop om beslutsutrymme 27 Nov, 2014 J Andresson 27 n, 2015 b. det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt/ska utföras c. det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna d. arbetstagarna arbetar ofta snabbt för att kunna ta längre paus 6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete 6.1 Dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment 6.2 Om ja på 6.1, vilken typ av arbete har medfört detta? 7.1 Upplevt fysiskt obehag Expertutvärdering av arbetsuppgiften 27 Nov, 2014 J Andresson 21 Dec, 2014 7.2 Värsta arbetsmomentet Höga lyft Expertutvärdering av arbetsuppgiften 27 Nov, 2015 J Andresson 21 Dec, 2015 22/10/2015 Exempel: RAMP II 2. Arbetsrörelser/repetivitet och återhämtning 6. Rapportering om fysiskt påfrestande arbete https://www.kth.se/sth/forskning/halso-och-systemvetenskap/ergonomi/framtagna-verktyg/ramp/ramp-excelprogram-1.511660 röd RAMP II -Fördjupad analys gul Kommentar grön Poäng OBS! Skriv "röd", "gul" eller "grön" i raderna nedan till höger Fyll i dina kommentarer i de vita rutorna nedan: 1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan röd 3 1.2 Huvudets arbetsställning - bakåtböjning gul 1.5 1.3 Ryggens arbetsställning - måttlig böjning grön 1 1.4 Ryggens arbetsställning - kraftig böjning samt vridning gul 2 1.5 Överarmens arbetsställning- handen i eller över axelhöjd* grön 1 1.6 Överarmens arbetsställning - handen i/utanför yttre arbetsområde* grön 1 1.7 Handledens arbetsställning* grön 0 1.8 Ben- och fotutrymme samt underlag grön 0 2.1 Armens rörelser (över- och underarm)* grön 0 2.2 Handledens rörelser* gul 1 2.3 Grepptyp- frekvens* grön 0 2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet grön 0 2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet grön 0 3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall) grön 2 3.1 Lyftarbete (värsta fall) grön 2.5 4.1 Skjuta- och dra-arbete (genomsnittligt fall) grön 2 Sammanfattning av resultaten Antal röda bedömningar - Hög risk 2 Antal gula bedömningar - Risk 7 Excelversion Antal gröna bedömningar - Låg risk 26 Version 2015-04-07 CL Total riskpoäng 33 Resultatredovisning: Avdelning eller fabrik Resultat av RAMP II-bedömning: Stockholmsanläggningen Avdelning Avd. A Avd. B Avd. C Arbetsstation A1 A2 A3 A4 A5 B1 B2 B3 C1 C2 C3 C4 C5 C6 C7 1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan 1.2 Huvudets arbetsställning - bakåtböjning 1.3 Ryggens arbetsställning - måttlig böjning 1.4 Ryggens atsställning - kraftig böjning 1.5 Överarmens arbetsställning- handen i/över axelhöjd 1.6 Överarmens arbetsställning- handen i/utanf. yttre arbetsomr. 1.7 Handledens arbetsställning 1.8 Ben- och fotutrymme samt underlag 2.1 Armens rörelser (över- och underarm) 2.2 Handledens rörelser 2.3 Grepptyp- frekvens 2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet 2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet 3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall) 3.1 Lyftarbete (värsta fall) 4.1 Skjuta-och dra-arbete (genomsnittligt fall) 4.2 Skjuta-och dra-arbete (värsta fall) 5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm a+b. arbetstagaren utsätts för hand-arm vibrationer c. föremål som är varma eller kalla hateras manuellt d. handen används som slående verktyg ofta eller länge e. hållande av handverktyg som väger > 2.3 kg, > 30 min. f. hållande av precisionsverktyg somväger > 0.4 kg > 30 min. 5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga a+b. arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer c. synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften d. arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag e. stående/gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen f. stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete g. stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete h. knästående/huksitt. arbete > än 30 gånger eller > 30 min/dag 5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer a. det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs b. det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt/ska utföras c. det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna d. arbetstagarna arbetar ofta snabbt för att kunna ta längre paus 6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete 6.1 Dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment 6.2 vilken typ av arbete har medfört detta? Lyft 7.1 Upplevt fysiskt obehag Åtgärdsmodell Åtgärdsmodulen i RAMP Åtgärdsförslag Handlingsplan Handlingsplan för att minska belastningsskaderiskerna vid Arbetsstation A1, Avdelning A Utformad av: S Borg, J Andersson & L Kerr Datum : 15 augusti, 2014 OBS: Hög prioritet 3
Framtaget material Manual: RAMP II Bedömningsverktyget RAMP I Pappersversion (pdf, på svenska och engelska) Elektronisk version (Excel) Bedömningsverktyget RAMP II Pappersversion (pdf, på svenska och engelska) Elektronisk version (Excel) Användarmanual Projektrapport: RAMP projektet Konferensbidrag och examensarbeten kth.se/sth/forskning/halso-och-systemvetenskap/ergonomi/framtagna-verktyg IT-verktyg version 1.0 RAMP II: IT-verktyg, version 1.0 Publikationer Konferensbidrag Lind, C., L. Rose and H. Franzon 2012. RAMP - Development of a risk assessment tool. In Proceedings of the 44th Nordic Ergonomics Society Annual Conference, 14. Lind, C., L. Rose, H. Franzon, and L. Nord-Nilsson. 2014. RAMP: Risk Management Assessment Tool for Manual Handling Proactively. In Proceedings of the 46th Nordic Ergonomics Society Annual Conference, 107-110. Lind, C., and L. Rose. 2015. A practitioner model for assessing manual lifting and lowering operations - included in the RAMP tool. Proceedings 19th Triennial Congress of the IEA, Melbourne 9-14 August 2015 Rose, L., C. Lind, H. Franzon, L. Nord-Nilsson, and A. Clausén. 2011. Development, Implementation and dissemination of RAMP: risk management assessment tool for manual handling proactively. In Proceedings of the 43rd Nordic Ergonomics Society Annual Conference, 255 260, Oulu, Finland. Rose, L., and C. Lind. 2015. Introducing RAMP: A Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively. Proceedings 19th Triennial Congress of the IEA, Melbourne 9-14 August 2015 RAMP ExamensarbeteII- med RAMP Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker Sandahl, B. 2013. En utvärdering vid utvecklingen av den belastningsergonomiska riskbedömningsmetoden Risk Management Assessment tool for Manual handling Proactively (RAMP). Karolinska Institutet. IMM Institute of Environmental Medicine. Holm, M. 2015. Utvärdering av Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively (RAMP ) 2 i en fordonsindustri genom jämförelse med KIM 2 avseende bedömningsmetodernas reliabilitet och resultat. Karolinska Institutet. IMM Institute of Environmental Medicine. Håkansson, L. 2015. Användbarhet av observationsmetoder för riskhantering i restaurangmiljö. KTH STH. Elofsson, E. 2015. Arla Sveriges framtida lastbärarstruktur En fallstudie om kompromissen mellan funktion, ekonomi, arbetsmiljö, miljö och leanprinciper. KTH ITM. Linhardt, L. 2015. The first implementation of the ergonomic tool RAMP a case study at Scania. KTH i dagsläget ytterliggare tre stycken pågående examensarbeten. Kommande artiklar Lind, C., and L. Rose. 2015. A basis for quantitative assessments of risk factors in manual handling. Manuscript. Lind, C. 2015. Pushing and pulling: An assessment tool for OHS practitioners. Manuscript. Bedömning av lyftarbete AFS 2012:02 RAMP II Bedömning av lyftarbete: RAMP II Genomsnittligt lyftarbete (kumulativ) Hur ofta man lyfter och hur lång tid? Lyfthöjd? Bördans greppbarhet? Lastvikt Antal per arbetsdag Vertikalt och horisontellt avstånd Greppbarhet Dessutom: Vridning av bål Enhandslyft Två-personslyft Varm omgivande temp (upp till 32 ) Värsta lyftarbete (peak) Lyftområde * Frekvens * Påverkande = Risk/åtgärdsnivå och vikt faktorer och riskpoäng Bakgrund, urval: Metoder: 1991 NIOSH Lyftekvation (Waters et al., 1993) CEN 1005-2, IS0 11228-1. Biomekaniska studier: Marras et al., 1997, 1999; Lavender et al., 2003; Hoozemans et al., 2008; Davis and Marras 2005; Ferguson et al., 2002, 2005. Lind, C., et al. 2015. A practitioner model for assessing manual lifting and lowering operations - included in the RAMP tool. Proceedings 19th Triennial Congress of the IEA, Melbourne 9-14 August 2015 4
Lyftområde * Frekvens * Påverkande = Risknivå och riskpoäng och vikt faktorer Exempel: 15kg lyfts ca 30ggr/tim under 8 timmar 1,4 * 4,0 * 1,1 = 6,2 Intervention 10kg lyfts ca 45gg/tim RAMP under 8 timmar II - Bedömning av lyftarbete 1,0 * 2,9 * 1,0 = 2,9 Innan intervention Stora otympliga kartonger som väger 15kg lyfts ca 30ggr/tim under 8 timmar. Svårt att greppa. Efter intervention Mindre kartonger med bra grepp och lägre vikt per kartong. 10kg lyfts ca 45ggr/tim under 8 timmar. Bra grepp Bedömning av skjuta- och dra-arbete AFS 2012:02 RAMP II Frågor? Gäller vid symmetriskt tvåhandsgrepp, väl utformade handtag placerade i lämplig höjd och under goda omgivningsbetingelser. Minska värdena i modellen i motsvarande grad om man flyttar objektet: Långt? Ofta? Länge? Grepphöjden avviker påtagligt från ~armbågshöjd En hand Långt (upp till 8, 30 och 60 meter) Ofta & Länge (antal per arbetsdag) Grepphöjden avviker från ~armbågshöjd En hand Dessutom: Vridning av bål Greppbarhet Hantering av två personer Varm omgivande temperatur (upp till 32 ) Halt underlag Kraftriktning åt sidan Carl Lind Doktorand KTH STH, Enheten för Ergonomi Maskiningenjör& MSc Ergonomi/MTO carl.lind@sth.kth.se Exempel på faktorer som påverkar kraften vid skjuta- och dra-arbete: lastvikt, typ av underlag (friktion, ojämnheter och lutning), typ av lastbärare och dess tyngd, hjul och skick, igångsättningshastighet. kth.se/sth/forskning/halso-och-systemvetenskap/ergonomi/framtagna-verktyg 5