DEN NYA KLMATPOLTKEN R O G E R H L D N G S S O N, S TAT S V E T E N S K A P L G A N S T T U T O N E N L U N D S K L M ATA L L A N S, D E O N 2 0 1 5-1 1-0 4 GOVERNNG DECARBONSATON: THE STATE AND THE NEW POLTCS OF CLMATE CHANGE ( H LDNG S S ON 2 014 ) - How can he sae govern decarbonisaion? - Wha condiions for seering and enabling low-carbon ransiions? - How manifesed in insiuional pracices of public policy and governance? New climae governance iniiaives Renewable energy policy ndusrial decarbonisaion
EN NY KLMATPOLTSK BERÄTTELSE?! Rocksröm: En fossilfri välfärdsnaion!! P1 Sommar 12 juli! Supermiljöbloggen 5 aug! SVT Opinion 11 aug! 2015 e super-år för miljön:! Finansiering för uveckling (juni)! FNs Globala Hållbarhesmål (sep)! Klimaoppmöe i Paris (COP21 )! Löfvéns svar 15 sepember:! en av världens försa fossilfria välfärdsnaioner! Ny klimapoliisk ramverk och klimafärdplan 2050 KLMATPOLTK som usläppskonroll (end-of-pipe) som klimaomsällning (dekarbonisering) Exernalieer Endimensionell umaning (klimapoliik) Fokus kosnadseffekivie Samhällssysem Flerdimensionell umaning (hållbarhe, välfärd) Fokus samhällsnya
DEN NYA KLMATPOLTKEN! UNFCCC och Kyoo op-down! Global miljöreglering (á la ozonregimen)! Kyooprookolle 1997 arge & imeables! Bindande åaganden (usläppsmål Annex 1) men hur bindande, egenligen?! Flexibla marknadsmekanismer (CDM, J, ET)! Brandvägg mellan Nord och Syd! Den nya klimaregimen boom-up! nrikningsmål (LTGG): 2 gradersmåle! Naionella bidrag (NDCs) pledge & review! UNFCCC 30 ok: 146 länder 2,7 grader! Klimaomsällning Low carbon developmen! Mekanismer,.ex. MRV och klimafinansiering! Främja olika iniiaiv och experimen a green race o he op? SCENARER OCH FÄRDPLANER KLMATOMSTÄLLNNG Final energy (EJ/a) 400 350 300 250 200 150 100 50 Source: Ecofys 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Nuclear Coal Naural gas Oil Bio: Algae Bio: Crops Bio: Comp.Fellings* Bio: Tradiional Bio: Resid.&Wase Hydropower Geo: Hea Geo: Elecriciy Solar hermal Conc. solar: Hea Conc. solar: Power Phoovolaic solar Wave & Tidal Wind: Off-shore Wind: On-shore
TEKNKVALEN STORT KÄNDA ( W E D G E S C E N C E ; PAC A L A & S O C O LOW 2 0 0 4 ) 15 sabilizaion wedges (á 1 G), e.g: Energy efficiency: vehicle efficiency, car use/mobiliy, buildings, ec Fuel shif, e.g. gas for coal Renewable energy: wind, PV, biofuels, RES-H2 Nuclear (wice is share) CCS: coal or H2 plans Naural sinks: deforesaion, soils managemen, ec Hur få på plas? Hur skala upp? KLMATOMSTÄLLNNG OCH SAMHÄLLSFÖRÄNDRNG Graden av förändring Syseminnovaion (energi, ranspor, ma, indusri) Srukurell förändring (samhällssrukurer, normer) Radikal ransformaion? Progressiv inkremenalism? Drivkrafer för förändring Teknikuveckling och innovaion Marknadsmekanismer och CO 2 -pris nsiuioner och policy (samhällssyrning) Civil engagemang, sociala normer, kulur Uppfaningar och idésrukurer (diskurs) Källa: Geels (2004) Akörsroller Saliga insiuioner och poliiska akörer Marknadsakörer, näringsliv och indusri Frivilligorganisaioner och civilsamhälle Forskare och forskningssamhälle Källa: Cashore and Howle (2007)
KLMATOMSTÄLLNNG OCH SAMHÄLLSTYRNNG! Så, om eknisk möjlig och ekonomisk rimlig a sälla om sam policyalernaiven i sor se är kända! hur få ill sånd förändring? Poliiska & Saliga ins.? Samhällsyrningens funkion och roll? Marknad Civilsamhälle Hur eablera e fungerande samhällskonrak för miljö- och klimaomsällningen? BEGRÄNSAT BESLUTSUTRYMME (BALEY & WLSON 2009)
BERÄTTELSER OCH POLTK! Samhälle bärs upp av beräelser om vår samid och gemensamma framid! En cenral funkion i samhällssyrningen! Färdrikning och mening! Ledarskap och sammanhållning! Svara upp mo samida samhällsumaningar! Förmedla usagor om önskvärda framider och möjliga uvecklingsvägar! Exempel:! Folkhemme (Per Albin Hansson)! De Gröna Folkhemme (Göran Persson)! Arbeslinjen (Rheinfeld, Nya M och Alliansen)! Den klimasmara saden, den fossilbränslefria kommunen, o dyl! De klimaeffekiva/hållbara föreage DSKURSANALYS SOM POLCYTEOR! Hajer (1995, 2009):! Poliik som diskursiv kamp! Sorylines (meaforer, symboler, ec)! Narraiv och beräelser! Diskurskoaliioner! Diskursiv insiuionalism: diskurser är performaiva och formar insiuionella prakiker (maeriell gesalning)! nsiuioner (re)konsrueras av akörer som engagerar sig i diskurs processer snarare än srukurer (Schmid)! désrukurer som sabiliserande och desabiliserande mekanismer, dvs. både begränsar och möjliggör förändring (Danielsson 2010) Diskurs: an ensemble of noions, ideas, conceps and caegorizaions hrough which meaning is ascribed o social and physical phenomena, and ha is produced and reproduces in urn an idenifiable se of pracices (Hajer 2009) (Philips e al 2004)
DECARBONSATON POLTCS Disric Heaing - Lund Climae Smar Malmö Smar Grid - Sockholm Climae-smar Malmö Making susainabiliy realiy New biofuelled CHP-plan naugaraion april 2014 71 MWv och 39 MWel Fuel: Recycled wood maerial and pea Decreases carbon fooprin wih 205 000 mon p.a. Green Mobiliy Köpenhamn DEKARBONSERNG SOM UTSPRDD OCH NBÄDDAD SAMHÄLLSPROCESS
GOVERNNG DECARBONSATON! Wha abou key socio-economic secors such as indusry?! Energy-inensive and naural- resource based indusry (ENR)! iron/seel, chemicals, pulp/paper! ndusrial emissions:! indusrial combusion "! indusrial processes #! Research objecives:! Undersand he condiions for srucural and ransformaive change in ENRs! Explore pahways for decarbonisaion and green indusrial ransiions, while reaining indusrial compeiiveness! Mulidisciplinary approach:! Energy sysem sudies, nnovaion heory, Srucural economics, and Poliical science/nsiuional heory NDUSTRNS KLMATPÅVERKAN! Global: 30 % av GHG-usläpp varav 45 % järn/sål, cemen, ec! Sverige: 25 % av usläppen 40 % av energin! Ågärder:! energieffekivisering! bränslebyen! maerialskifen! maerialeffekivie! produkeffekivie! CCS-eknik! PCC (2014):! uppgradering BAT: ca 25 %! eknikuveckling: > + 20 %! Svenska miljösekorn:! omsäer ca 250 Mdr SEK
NÄRNGSLVETS ROLL? Klimaförändring som ny randvillkor för samhällsuveckling och näringsliv Drivkrafer för näringslives klimaarbee Myndigheskrav (regleringar och syrmedel) Krav från kunder och andra inressener Kosnadsbesparingar och lönsamhe Föreagens image, varumärke, posiionering Klimaomsällning som sraegisk affärsmöjlighe Sraegisk insällning: Förneka no our business Moverka.ex. CCC-lobbyn (US, Ausralien) Anpassa minska klimaavryck/energiinensie Sälla om Lex Kockums (EWP) Progressiv föregångare innovaioner, nya produker och sysem, nya affärsmodeller och lösningar SLUTORD Den nya klimapoliiken en ny beräelse om klimaomsällningen och e fossilfri samhälle Samhällsuvecklingen formas av uppfaningar om vår samid och beräelser om framiden Får maeriell beydelse i olika insiuionella prakiker,.ex: planering och syrning av samhälle produkion och försörjningssysem konsumion och vardaglig beeende Visioner om hållbara energisysem väleablerade, och på väg a realiseras Men, vem äger beräelsen om klimaomsällningens möjligheer? Och, vad beyder för näringslive och enskilda föreag? Läsips: 1i 6h. -.-. 7 -ee-/ Auhoriaive Governance Policy-makingin he Age of Mediøizøion Maaren A. Hajer, C i +iî J ì 1, 'l r \ 'y'! ò a( f È OXFORD