EN NY BERÄTTELSE OM KLIMATOMSTÄLLNINGEN?

Transkript

1 DEN SOM ÄGER BERÄTTELSEN OM FRAMTDEN VNNER ROGER HLDNGSSON, STATSVETENSKAPLGA NSTTUTONEN TRVECTORS GRANDSEMNARUM 2 SEPT 2015 EN NY BERÄTTELSE OM KLMATOMSTÄLLNNGEN? Johan Rocksröm: En fossilfri välfärdsnaion! P1 Sommar 12 juli Supermiljöbloggen 5 aug SVT Opinion 11 aug Super-år mänskligheens framid: FNs Globala Hållbarhesmål COP21 i Paris Sverige: klimapoliisk ramverk

2 BERÄTTELSER OCH POLTK Samhälle bärs upp av beräelser om vår hisoria, samid och gemensamma framid En cenral funkion i samhällssyrningen ange färdrikning och ge mening idka ledarskap och skapa sammanhållning Svara upp mo samida samhällsumaningar Förmedla framidsusagor om möjliga, och önskvärda, uvecklingsvägar Exempel: Folkhemme (Per Albin Hansson) Gröna Folkhemme (försök av G. Persson) Arbeslinjen (Rheinfeld och Nya M) Sadsvisioner: kunskaps/universiessaden, den hållbara saden, klimasmara saden, fossilbränslefria kommunen, o. dyl. DSKURSANALYS SOM POLCYTEOR Hajer (1995, 2009): Sorylines (uryck, meaforer, symboler, narraiv) Diskurskoaliioner Poliik som diskursiv kamp Diskurs: an ensemble of noions, ideas, conceps and caegorizaions hrough which meaning is ascribed o social and physical phenomena, and ha is produced and reproduces in urn an idenifiable se of pracices (Hajer 2009) Diskursiv insiuionalism: diskurser är performaiva och formar insiuionella prakiker (maeriell gesalning) (Philips e al 2004) nsiuioner (re)konsrueras av akörer som engagerar sig i diskurs processer snarare än srukurer (Schmid) Danielsson (2010): idésrukurer både sabiliserande och desabiliserande mekanismer som kan begränsa och möjliggöra policyförändring

3 BEGRÄNSAT BESLUTSUTRYMME (BALEY & WLSON 2009) KLMATPOLTK som usläppskonroll (end-of-pipe).som klimaomsällning (dekarbonisering) Exernalieer Endimensionell umaning (klimapoliik) Fokus: Kosnadseffekivie Samhällssysem Flerdimensionell umaning (hållbarhe, välfärd, osv.) Fokus: Samhällsnya

4 SCENARER OCH FÄRDPLANER KLMATOMSTÄLLNNG Final energy (EJ/a) Source: Ecofys Nuclear Coal Naural gas Oil Bio: Algae Bio: Crops Bio: Comp.Fellings* Bio: Tradiional Bio: Resid.&Wase Hydropower Geo: Hea Geo: Elecriciy Solar hermal Conc. solar: Hea Conc. solar: Power Phoovolaic solar Wave & Tidal Wind: Off-shore Wind: On-shore 2050 DEKARBONSERNG SOM UTSPRDD OCH NBÄDDAD SAMHÄLLSPROCESS

5 RESEARCHNG DECARBONSATON POLTCS (LC MOBLE LAB) Disric Heaing - Lund Climae Smar Malmö Smar Grid - Sockholm Climae-smar Malmö Making susainabiliy realiy New biofuelled CHP-plan naugaraion april MWv och 39 MWel Fuel: Recycled wood maerial and pea Decreases carbon fooprin wih mon p.a. Green Mobiliy - Köpenhamn GOVERNNG BY EXPERMENTS (BULKELEY & CASTÁN BROTO 2013) Sudie av 100 säder; finner inge samband mellan urbana klimainiiav och regioner, ine heller med andra vanliga förklaringsfakorer (befolkning, densie, BNP, ec) Snarare näverk och parnerskap Från municipal volunarism ill sraegisk urbanism Klima sraegisk fråga för sadsuveckling, illväx och välfärd

6 KLMATSMARTA MALMÖ Krismedveenhe (Kockums, SAAB, ec) Visionsarbee: från indusrisad ill kunskapssad Demonsrera hållbar sadsbyggnad Bo01/Väsra Hamnen Augusenborg Hyllie Urbana klimaexperimen energisysem och mobilie E.Ons Hållbarheen, Klimakonrak Hyllie, 100% RES, Cykelsaden, m.m. Från raionell planering ill sraegisk agerande kring urban förnyelse och innovaion ( enablers and co-creaors ) FOSSLBRÄNSLEFRTT VÄXJÖ Oljekris och konverering biobränslebaserad krafvärme Miljö och klima sraegisk möjlighe ill profilering Från branding ill koaliionsbyggande: Bioenergigruppen (forskning, innovaion, näringslivskluser) Klimaalliansen: 50%-mål Fossilbränslefri Växjö 1996 Klimakommunerna C40, Europas grönase sad (BBC) Usläpp -40%, RES > 50% Men, bilens privilegium i ransporplaneringen forsa en umaning i saden på lande

7 SLUTORD Läsips: ee-/ Auhoriaive Governance Policy-makingin he Age of Mediøizøion Maaren A. Hajer ROGER HLDNGSSON Governing Decarbonisaion The Sae and he New Poliics of Climae Change Governing Decarbonisaion The Sae and he New Poliics of Climae Change The new climae poliics of decarbonisaion address he prospecs for moving sociey away from is curren dependence on fossil carbon energy. n his compilaion disseraion, Hildingsson explores he role of he sae as a criical sie for progressive climae acion, and examines is capaciy o govern decarbonisaion by ransforming sysems, srucures and pracices ha generae carbon emissions. Based on insighs from he developmen of climae governance arrangemens and insiuional condiions for public policy in Sweden, Hildingsson proposes ha he modern (environmenal) sae holds unapped capaciies o govern decarbonisaion. These capaciies can be progressively explored o advance and scale up he effors o reorien socieal developmen. Thus, a decarbonising sae can be made more acively engaged in seering and enabling he processes of low-carbon ransiions, and in developing new ways for orchesraing a wide range of low-carbon iniiaives and developmens Roger Hildingsson works as researcher and eacher in environmenal poliics and climae governance a he Deparmen of Poliical Science, and his book is his compleed PhD hesis. His uors have been Annica Kronsell and Johannes Sripple. Deparmen of Poliical Science Lund Poliical Sudies 172 SBN SSN i 6h. Prined by Media-Tryck Lund Universiy 2014 Samhällssyrningen formas av uppfaningar om vår samid och beräelser om framiden Får maeriell beydelse i insiuionella prakiker såsom planering, uveckling och omsällning av samhälle Visioner och narraiv om förnybara energisysem väleablerade, och på god väg a realiseras Men, vem äger beräelsen om den hållbara saden och, ine mins, om ransporplaneringen? Och, hur få posiiva narraiv om hållbara ransporsysem a vinna framseg? 172, Governing Decarbonisaion ROGER HLDNGSSON DEPARTMENT OF POLTCAL SCENCE FACULTY OF SOCAL SCENCE LUND UNVERSTY +iî C i The Sae and he New Poliics of Climae Change J ì 1, 'l r \ 'y'! ò a( f È OXFORD