DEN NYA KLIMATPOLITIKEN
|
|
- Patrik Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DEN NYA KLMATPOLTKEN R O G E R H L D N G S S O N, S TAT S V E T E N S K A P L G A N S T T U T O N E N L U N D S K L M ATA L L A N S, D E O N GOVERNNG DECARBONSATON: THE STATE AND THE NEW POLTCS OF CLMATE CHANGE ( H LDNG S S ON ) - How can he sae govern decarbonisaion? - Wha condiions for seering and enabling low-carbon ransiions? - How manifesed in insiuional pracices of public policy and governance? New climae governance iniiaives Renewable energy policy ndusrial decarbonisaion
2 EN NY KLMATPOLTSK BERÄTTELSE?! Rocksröm: En fossilfri välfärdsnaion!! P1 Sommar 12 juli! Supermiljöbloggen 5 aug! SVT Opinion 11 aug! 2015 e super-år för miljön:! Finansiering för uveckling (juni)! FNs Globala Hållbarhesmål (sep)! Klimaoppmöe i Paris (COP21 )! Löfvéns svar 15 sepember:! en av världens försa fossilfria välfärdsnaioner! Ny klimapoliisk ramverk och klimafärdplan 2050 KLMATPOLTK som usläppskonroll (end-of-pipe) som klimaomsällning (dekarbonisering) Exernalieer Endimensionell umaning (klimapoliik) Fokus kosnadseffekivie Samhällssysem Flerdimensionell umaning (hållbarhe, välfärd) Fokus samhällsnya
3 DEN NYA KLMATPOLTKEN! UNFCCC och Kyoo op-down! Global miljöreglering (á la ozonregimen)! Kyooprookolle 1997 arge & imeables! Bindande åaganden (usläppsmål Annex 1) men hur bindande, egenligen?! Flexibla marknadsmekanismer (CDM, J, ET)! Brandvägg mellan Nord och Syd! Den nya klimaregimen boom-up! nrikningsmål (LTGG): 2 gradersmåle! Naionella bidrag (NDCs) pledge & review! UNFCCC 30 ok: 146 länder 2,7 grader! Klimaomsällning Low carbon developmen! Mekanismer,.ex. MRV och klimafinansiering! Främja olika iniiaiv och experimen a green race o he op? SCENARER OCH FÄRDPLANER KLMATOMSTÄLLNNG Final energy (EJ/a) Source: Ecofys Nuclear Coal Naural gas Oil Bio: Algae Bio: Crops Bio: Comp.Fellings* Bio: Tradiional Bio: Resid.&Wase Hydropower Geo: Hea Geo: Elecriciy Solar hermal Conc. solar: Hea Conc. solar: Power Phoovolaic solar Wave & Tidal Wind: Off-shore Wind: On-shore
4 TEKNKVALEN STORT KÄNDA ( W E D G E S C E N C E ; PAC A L A & S O C O LOW ) 15 sabilizaion wedges (á 1 G), e.g: Energy efficiency: vehicle efficiency, car use/mobiliy, buildings, ec Fuel shif, e.g. gas for coal Renewable energy: wind, PV, biofuels, RES-H2 Nuclear (wice is share) CCS: coal or H2 plans Naural sinks: deforesaion, soils managemen, ec Hur få på plas? Hur skala upp? KLMATOMSTÄLLNNG OCH SAMHÄLLSFÖRÄNDRNG Graden av förändring Syseminnovaion (energi, ranspor, ma, indusri) Srukurell förändring (samhällssrukurer, normer) Radikal ransformaion? Progressiv inkremenalism? Drivkrafer för förändring Teknikuveckling och innovaion Marknadsmekanismer och CO 2 -pris nsiuioner och policy (samhällssyrning) Civil engagemang, sociala normer, kulur Uppfaningar och idésrukurer (diskurs) Källa: Geels (2004) Akörsroller Saliga insiuioner och poliiska akörer Marknadsakörer, näringsliv och indusri Frivilligorganisaioner och civilsamhälle Forskare och forskningssamhälle Källa: Cashore and Howle (2007)
5 KLMATOMSTÄLLNNG OCH SAMHÄLLSTYRNNG! Så, om eknisk möjlig och ekonomisk rimlig a sälla om sam policyalernaiven i sor se är kända! hur få ill sånd förändring? Poliiska & Saliga ins.? Samhällsyrningens funkion och roll? Marknad Civilsamhälle Hur eablera e fungerande samhällskonrak för miljö- och klimaomsällningen? BEGRÄNSAT BESLUTSUTRYMME (BALEY & WLSON 2009)
6 BERÄTTELSER OCH POLTK! Samhälle bärs upp av beräelser om vår samid och gemensamma framid! En cenral funkion i samhällssyrningen! Färdrikning och mening! Ledarskap och sammanhållning! Svara upp mo samida samhällsumaningar! Förmedla usagor om önskvärda framider och möjliga uvecklingsvägar! Exempel:! Folkhemme (Per Albin Hansson)! De Gröna Folkhemme (Göran Persson)! Arbeslinjen (Rheinfeld, Nya M och Alliansen)! Den klimasmara saden, den fossilbränslefria kommunen, o dyl! De klimaeffekiva/hållbara föreage DSKURSANALYS SOM POLCYTEOR! Hajer (1995, 2009):! Poliik som diskursiv kamp! Sorylines (meaforer, symboler, ec)! Narraiv och beräelser! Diskurskoaliioner! Diskursiv insiuionalism: diskurser är performaiva och formar insiuionella prakiker (maeriell gesalning)! nsiuioner (re)konsrueras av akörer som engagerar sig i diskurs processer snarare än srukurer (Schmid)! désrukurer som sabiliserande och desabiliserande mekanismer, dvs. både begränsar och möjliggör förändring (Danielsson 2010) Diskurs: an ensemble of noions, ideas, conceps and caegorizaions hrough which meaning is ascribed o social and physical phenomena, and ha is produced and reproduces in urn an idenifiable se of pracices (Hajer 2009) (Philips e al 2004)
7 DECARBONSATON POLTCS Disric Heaing - Lund Climae Smar Malmö Smar Grid - Sockholm Climae-smar Malmö Making susainabiliy realiy New biofuelled CHP-plan naugaraion april MWv och 39 MWel Fuel: Recycled wood maerial and pea Decreases carbon fooprin wih mon p.a. Green Mobiliy Köpenhamn DEKARBONSERNG SOM UTSPRDD OCH NBÄDDAD SAMHÄLLSPROCESS
8 GOVERNNG DECARBONSATON! Wha abou key socio-economic secors such as indusry?! Energy-inensive and naural- resource based indusry (ENR)! iron/seel, chemicals, pulp/paper! ndusrial emissions:! indusrial combusion "! indusrial processes #! Research objecives:! Undersand he condiions for srucural and ransformaive change in ENRs! Explore pahways for decarbonisaion and green indusrial ransiions, while reaining indusrial compeiiveness! Mulidisciplinary approach:! Energy sysem sudies, nnovaion heory, Srucural economics, and Poliical science/nsiuional heory NDUSTRNS KLMATPÅVERKAN! Global: 30 % av GHG-usläpp varav 45 % järn/sål, cemen, ec! Sverige: 25 % av usläppen 40 % av energin! Ågärder:! energieffekivisering! bränslebyen! maerialskifen! maerialeffekivie! produkeffekivie! CCS-eknik! PCC (2014):! uppgradering BAT: ca 25 %! eknikuveckling: > + 20 %! Svenska miljösekorn:! omsäer ca 250 Mdr SEK
9 NÄRNGSLVETS ROLL? Klimaförändring som ny randvillkor för samhällsuveckling och näringsliv Drivkrafer för näringslives klimaarbee Myndigheskrav (regleringar och syrmedel) Krav från kunder och andra inressener Kosnadsbesparingar och lönsamhe Föreagens image, varumärke, posiionering Klimaomsällning som sraegisk affärsmöjlighe Sraegisk insällning: Förneka no our business Moverka.ex. CCC-lobbyn (US, Ausralien) Anpassa minska klimaavryck/energiinensie Sälla om Lex Kockums (EWP) Progressiv föregångare innovaioner, nya produker och sysem, nya affärsmodeller och lösningar SLUTORD Den nya klimapoliiken en ny beräelse om klimaomsällningen och e fossilfri samhälle Samhällsuvecklingen formas av uppfaningar om vår samid och beräelser om framiden Får maeriell beydelse i olika insiuionella prakiker,.ex: planering och syrning av samhälle produkion och försörjningssysem konsumion och vardaglig beeende Visioner om hållbara energisysem väleablerade, och på väg a realiseras Men, vem äger beräelsen om klimaomsällningens möjligheer? Och, vad beyder för näringslive och enskilda föreag? Läsips: 1i 6h ee-/ Auhoriaive Governance Policy-makingin he Age of Mediøizøion Maaren A. Hajer, C i +iî J ì 1, 'l r \ 'y'! ò a( f È OXFORD
EN NY BERÄTTELSE OM KLIMATOMSTÄLLNINGEN?
DEN SOM ÄGER BERÄTTELSEN OM FRAMTDEN VNNER ROGER HLDNGSSON, STATSVETENSKAPLGA NSTTUTONEN TRVECTORS GRANDSEMNARUM 2 SEPT 2015 EN NY BERÄTTELSE OM KLMATOMSTÄLLNNGEN? Johan Rocksröm: En fossilfri välfärdsnaion!
Läs merDEN NYA KLIMATPOLITIKEN
DEN NYA KLMATPOLTKEN R O G E R H L D N G S S O N, S TAT S V E T E N S K A P L G A N S T T U T O N E N LOMMA BBLOTEK 2016-03-15 GOVERNNG DECARBONSATON: THE STATE AND THE NEW POLTCS OF CLMATE CHANGE ( H
Läs merVägar framåt för klimatpolitiken
Vägar framåt för klimatpolitiken Roger Hildingsson Statsvetenskapliga institutionen Lunds universitet AES Programkonferens 15 jan 2014 Vad är klimatpolitik? Vad är klimatpolitik? Arvet av Kyoto: internationalisering
Läs merNy teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden
Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden Lars J. Nilsson Lunds universitet Simrishamns energieffektiviseringsdag 19 augusti 2011 En ljus framtid i sikte En mängd studier visar att omställning
Läs merFuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET
Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET The two-degree target, is it possible? Resources: Technologies: Economically: Yes
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merVarför ett nytt energisystem?
Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice
Läs merBiogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,
Biogasens möjligheter i Skåne Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd desiree.grahn@biogassyd.se Landskrona, 2017-04-05 Disposition» Biogas Syd» Samhällsekonomiska effekter» Biogasens potential i regionen»
Läs merIndikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs merBioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Läs merGlobala energitrender, klimat - och lite vatten
, klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika
Läs merNorrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer
Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv Sabine Mayer Hållbara Norrbotten från ambition till förändring! 12 april 2012 EU:s målbild förnybar energi År 2020: 20% andel förnybar
Läs merBioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Läs merOlika uppfattningar om torv och
Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar
Läs merElen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet
Pathways to Sustainable European Energy Systems Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet Filip Johnsson, Chalmers Thomas Unger, Profu NEPP 4/2, 216 Europa (EU-27+NO+CH):
Läs merStrategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet
1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe
Läs merBegränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning
Filip Johnsson, 2019-05-15 Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning Byta bränsle/teknik Fånga in och lagra koldioxid Europe (EU-27+NO+CH): Generation up to 2050 Green Policy
Läs merBiogas som värdeskapare
Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating
Läs merGräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet
Läs merKlimat och Energi. Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH
Klimat och Energi Oscar Svensson & Max Åhman Miljö- och Energisystem, LTH Dagens föreläsning Global uppvärmning Vad beror klimatförändringarna på? Konsekvenser Hur funkar växthuseffekten Vad är en växthusgas
Läs merUtvecklingsvägar för Europas energisystem
Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs mervilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?
vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell
Läs merI skuggan av framtidsscenarier: styrning mot nollutsläpp 2050
I skuggan av framtidsscenarier: styrning mot nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON & JAMIL KHAN Sven-Eric Liedman 1997 I skuggan av framtiden : Människan blir historiens medskapare, ja stundtals mer eller mindre
Läs merFörslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna
Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer
Läs merInnovationer för hållbara energisystem LARS J. NILSSON - MILJÖ-OCH ENERGISYSTEM, LTH, LUNDS UNIVERSITET
Innovationer för hållbara energisystem LARS J. NILSSON - MILJÖ-OCH ENERGISYSTEM, LTH, LUNDS UNIVERSITET Varför teknik-och innovationspolitik? IPCC SPM.4 Mitigation pathways and measures in the context
Läs merFörnybar energi: Omställning till hållbara energisystem
Förnybar energi: Omställning till hållbara energisystem 2016-11-31 Klimatet, energin och det moderna samhället Simon Davidsson Natural Resources and Sustainable Development Department of Earth Sciences
Läs merEffektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn
Läs merTrygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Läs merEnergiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers
CHALMERS Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers Thore Berntsson, Styrkeområdesledare Energi, Chalmers Energiinitiativ 2010-03-05 CHALMERS World Other Sectors Road Electricity Transport
Läs merFramtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov 2011. Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation
Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov 2011 Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation 1 Norra Djurgårdsstaden ett framväxande miljöprofilområde och internationellt
Läs merMaking electricity clean
Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta
Läs merEUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik
EUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik ? Aktuella framtidsinitiativ med bäring på 2050 Integrated Industrial Policy for
Läs merBiogas som värdeskapare
Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating
Läs merReflektioner kring färdplanen och andra scenarier
Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier Lars J. Nilsson Lunds universitet, Lunds tekniska högskola Seminarium 27 april 2011 Naturvårdsverket, Stockholm Det finns många scenarier Sammanställning
Läs merA VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019
A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019 Gas powers Sweden s energy transition. Creating a new energy company to the benefit of our customers and the society
Läs merKonsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH
Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,
Läs merSkuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys
Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen
Läs merPerspektiv på produktionsekonomi - en introduktion till ämnet
Perspekiv på produkionsekonomi - en inrodukion ill ämne Fredrik Olsson (fredrik.olsson@iml.lh.se) Ins. för Teknisk ekonomi och logisik LTH, Lunds universie Vad är produkionsekonomi? (eng. ~ Producion &
Läs merStadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director
Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ
Läs merKlimattoppmötet COP 19 i Warszawa
Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Madelene Ostwald GMV (GU/Chalmers) & Linköpings universitet madelene.ostwald@chalmers.se 3 december 2013 GAME frukost Lättare att hänga med på COPmötet vid datorn än att
Läs merKlimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer
Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2
Läs merKlimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
Läs merUtveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater
Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till
Läs merFuels for trucks. Renewable energy carriers for heavy duty vehicles Magnus Swahn
Fuels for trucks Renewable energy carriers for heavy duty vehicles Magnus Swahn Kort introduktion av mig Tidigare ASG (idag DHL) Green Cargo (tidigare SJ Gods) Trafikverket Sveriges Transportindustriförbund
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merKlimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Läs merKostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova
Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se
Läs merBiogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi
Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi 2 Vem är jag? Civilingenjör i ekosystemteknik vid LTH Doktorand vid Linköpings Universitet på avdelningen industriell miljöteknik, för Biogas research center.
Läs merVilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten
Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten Några frågor Är det lönt att ha solceller Sverige? Vilket bidrag till elförsörjningen kan solceller ge i Sverige? Vad kostar det?
Läs merEtt energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S
Ett energisystem med större andel vindkraft Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S October 1 Energikommissionen, 6 th 2015, Stockholm Vad är teknikläget för framtidens
Läs merPOWER TO X KLIMATETS GLOBALA RÄDDARE?
POWER TO X KLIMATETS GLOBALA RÄDDARE? Maria Fiskerud Innovationsklusterledare för Fossilfria flygtransporter 2045 RISE Research Institutes of Sweden I flygets värld 2 0 3 0 150 000 ton/år 6,3 Mton 6 Värtaverk
Läs merTransforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions
Chalmers University of Technology Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96,
Läs merprocessindustrin Thore Berntsson
Bioraffinaderier i processindustrin av Thore Berntsson Relationer mellan CO2 utsläpp från bränslen per energienhet Kol 1,25 Olja 1 Naturgas 0,75 Biobränsle 0?? CHALMERS Bioraffinaderikoncept i Processindustrin
Läs merNenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg
Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen
Läs merDE TRE UTMANINGARNA..
DE TRE UTMANINGARNA.. SYSTEM MATERIAL PROCESSER PROTOTYP UTVECKLING SERIE UTVECKLINGSFASER NY LEVERANTÖR System Process AS9100 NadCap Geometri Legering In718/ Ti Rf/ Al Standard ISO9000 TID RESAN MOT MÅLET
Läs merVäxjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering
Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees
Läs merNorden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region
Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig
Läs merWaste as a resource in industrial symbiosis
Waste as a resource in industrial symbiosis Cleantech Östergötland, Samar Nath, Business Developer The image cannot be displayed. Your computer may not have enough memory to open the image, or the image
Läs merEnvironmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.
Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)
Läs merJenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt
Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi
Läs merEnergiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:
Säker, ren och effektiv energi Den samhälleliga utmaningen Säker, ren och effektiv energi för åren 2014-2015 är uppdelat i fem områden: 1. Energieffektivitet (Energy Efficiency EE) där 21 utlysningar ingår.
Läs merJonas Nässén, Inst. för Rymd-, geo-, och miljövetenskap. M Chalmers,
2018-03-21 Master s programme INDUS TRIAL ECOLOGY Jonas Nässén, Inst. för Rymd-, geo-, och miljövetenskap M Chalmers, 180320 Industrial ecology övergripande syfte Utbilda ingenjörer som kan bidra till
Läs merBygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga
Bygga om-dialogen Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad Bygga Områdesbeskrivning Rapport sid 54 Gul = Resursrika och svenskdominerade Grön = blandade/integrerade utifrån de två segregationsvariablerna
Läs merLocalLife. ElectriCITY Årsstämma , Dome of Vision Hossein Shahrokni
LocalLife ElectriCITY Årsstämma 2016 2016-05-25, Dome of Vision Hossein Shahrokni Hur definieras en smart stad? (Caragliu et al. 2009) "A city can be defined as smart when investments in human and social
Läs mer81 Parties have ratified of 197 Parties to the Convention
Parisavtalet 81 Parties have ratified of 197 Parties to the Convention On 5 October 2016, the threshold for entry into force of the Paris Agreement was achieved. The Paris Agreement will enter into force
Läs merKan geoingenjörer rädda oss undan en klimatkatastrof? Victor Galaz
Kan geoingenjörer rädda oss undan en klimatkatastrof? Victor Galaz Oktober-November 2011 Oktober-November 2011 Stoppad! Bakgrund Geoingenjörsteknologier en oerhört kontroversiell fråga, men följande är
Läs merEUs hållbarhetskriterier
EUs hållbarhetskriterier SKL 2017-02-24 Emmi Jozsa Senior rådgivare Hållbarhet för bioenergi Agenda Genomgång av befintliga hållbarhetskrav för biodrivmedel Användning av biodrivmedel i SE 2016 Tolkning
Läs merMiljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras?
Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken Hur kommer framtidens fordonspark att förändras? Olle Hådell 6 juli 2011 Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk
Läs merScenarier för Pathways
Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna
Läs merSchema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15
Schema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15 OBS: Ändringar kan förekomma Senast uppdaterad: 2015-10-26 v.44 Tid och plats Tema Tisdag 27-okt Kursintro Mänsklig och naturlig påverkan
Läs merInitiativtagare till projektet
Initiativtagare till projektet Region Skåne LEADPARTNER Viktigt att visa på vårt engagemang i frågan. Viktigt att vara en Region som gör skillnad för omställning av transportsektorn. Ur Skånes regionala
Läs merPolicys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå
Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå 2015-11-23 Medlemsmöte, BiodrivMitt Fyren, Norrsundet Tomas Ekbom Svenska Bioenergiföreningen Ett nätverk under Svebio för organisationer och
Läs merBioenergiens rolle i Europa og Sverige. Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november
Bioenergiens rolle i Europa og Sverige Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november Global energy system Share of renewables in final energy (in %) 18.4% The share of renewables has increased
Läs merbättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!
Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com
Läs merHållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen
Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet
Läs merGas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning
Gas och LNG för hållbara transporter Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Olle Hådell 7 februari 2012 Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter krävs om samhället
Läs merSmart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:
Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH Påstående: Ingen använder energi för sin egen skull det är alltid något annat man vill uppnå! 1
Läs merMiljödriven näringslivsutveckling. Mikael Edelstam Styrelseordförande Sustainable Business Hub
Miljödriven näringslivsutveckling Mikael Edelstam Styrelseordförande Sustainable Business Hub Investments internationally TOTAL GLOBAL PRIVATE CLEANTECH INVESTMENT (IN $BN EX PUBLIC MARKETS AND CORPORATE
Läs merKjell Jansson VD, Svensk Energi
Vindkraft Energiekonomiska Kjell Jansson VD, Svensk Energi 2009-12-03 CO 2 utsläpp från elproduktion Data gäller för år 2007 Källa: SCB, Nordel och Svensk Energi Sverige Elproduktion TWh milj ton CO 2
Läs merKöparens krav på bränsleflis?
Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade
Läs merGlobala problem och lokala lösningar
Globala problem och lokala lösningar Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar Climate change
Läs merArbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Läs merKristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se
Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se EU 20/20/20 Targets CO 2 : 20% reduction relative to 1990. EU will be willing to put this goal up to 30% if the US, China and India make similar commitments
Läs merFREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30
Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:
Läs merMIKRONÄT Dr Fredrik Carlsson Vattenfall Research and Development
MIKRONÄT 2017-10-11 Dr Fredrik Carlsson Vattenfall Research and Development VAD ÄR ETT MIKRONÄT? Ett mikronät har en eller flera styrbara laster eller generatorer i syfte att ändra den elektriska effekten
Läs merAgenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är
Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan
Läs mer(Place for logo if desired) Lars Holmquist Göteborg Energi
Lars Holmquist Göteborg Energi Checklista för hållbar utveckling 1. Analysera och formulera de ursprungliga villkoren 2. Upprätta en detaljerad beskrivning av det nuvarande systemet 3. Analysera befintliga
Läs merEnerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)
Enerwoods WP3: Strategic Analyzes and Optimization of Woody Biomass Energy Systems Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Temadag Højproduktivt skovbrug for en bæredygtig fremtid 19 Juni 212 Världens primärenergianvändning
Läs merSpecialisering Energisystem och Miljöteknik
Specialisering Energisystem och Miljöteknik Energisystem Vi har forskning inom: Nationella- och regionala energisystem Industriella energisystem Byggnaden som energisystem Industriell miljöteknik Vi forskar,
Läs merEcotaxes in MALTA. 12th of October 2005 BERLIN MALTA
Ecotaxes in 12th of October 2005 BERLIN INTRODUCTION Malta INTRODUCTION Environment gaining prominence on political agenda Basic legislative framework to enable the implementation of the Polluter Pays
Läs merMaria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014
Vad händer med klimatet och vad kan vi göra för att påverka utvecklingen? Vad håller egentligen på att hända med klimatet? Hur påverkas vår framtid? Vad kan vi göra för att minska utsläppen av växthusgaser?
Läs merStor potential för effektivisering. förnybar energi
Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens 21 22 maj 2016 Medlefors folkhögskola i Skellefteå Stor potential för effektivisering och förnybar energi Thomas B. Johansson Professor em., International Institute
Läs merTimmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14
Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen
Läs merBiogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd
Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv
Läs merBiogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas
Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 1 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv
Läs merUtsläpp av luftföroreningar i Sverige
hisriska reder ch framidsprgser Åke Sjödi, IVL Iehåll Kveier, direkiv ch riklijer De sveska aiella syseme iklusive SMED Vad rappreras ch hur går iveerige ill Usläppsreder 1990-2010 Prgser fram ill 2030
Läs merBECCS in Nordic Countries The Nordic Countries have excellent condition for Bio-CCS. Anders Lyngfelt
BECCS in Nordic Countries The Nordic Countries have excellent condition for Bio-CCS Anders Lyngfelt Utsläpp i Mton/år Lagringsmöjligheter Stora biogena utsläpp (=möjligheter till negativa utsläpp) Fossil
Läs merEnergisystemet en framtidsutblick. Mikael Odenberger Dept. Space, Earth and Environment Div. Energy technology
Energisystemet en framtidsutblick Mikael Odenberger Dept. Space, Earth and Environment Div. Energy technology 2018-08-30 The future power system? Transport Wave power Hydropower Transmission capacity Wind
Läs mer