N R 1 2 9 1 6 J A N U A R I E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B Processoperatörer Den tekniska utvecklingen ställer högre och högre krav på kompetens. Tord Åhl och Mikael Strömbäck har vidareutbildats internt och använder sig av MK3:s högteknologiska system för styrning av produktionen. LKAB har nu varit med och tagit fram en universitetsutbildning som ska ge framtidens processoperatörer en konkurrenskraftig kunskap. M i n i n g 2 8 2 K a t a s t r o f p l a n 4 M i n s k a d e k n i v o ly c k o r 6 SIDAN 7
Turbulent rekordår 28 blev ett händelserikt år på många olika sätt. Olycksfallsmässigt var det ett svart år. Dödsolyckan den 2 februari då Emil Nilsson förolyckades är en katastrof för oss alla och LKABs säkerhetsarbete har intensifierats efter händelsen, säger Anders Kitok, ansvarig för Mining Division. Emil Nilsson arbetade som entreprenör åt Porjus Entreprenad. Han körde tillredningsmalm till ett schakt med sin lastbil. En seismisk händelse utlöste ett bergutfall och stenblock föll över hans lastbilshytt. Utökning av seismiksystem och kompletteringsförstärkning av produktionsområden och huvudnivåer är några exempel på vad som görs både i Malmberget och i Kiruna för att skapa säkrare arbetsplatser. När det gäller olycksfall med frånvaro ligger frekvensen på ungefär samma nivå som under 27, säger Anders B r a n d o c h F o r c e M a j e u r Den 21 februari, mitt i högkonjunkturen, fattade ett ställverk och motorer i anrikningsverket i Malmberget eld. Branden orsakade stora skador och trots att återuppbyggnaden gick i rekordfart, orsakade branden ett tapp på ca 9 kton färdiga produkter för LKAB som förklarade Force Majeur till kunderna. Det positiva var att ingen människa skadades i samband med branden, säger Anders Anders P e l l e t s r e ko r d Trots produktionsstörningarna i februari och mars, i kombination med marknadsnedgången, slogs produktionsrekord. LKAB har aldrig processat så mycket malm från gruvorna till verken i modern tid. Vi slog pelletsrekord med råge, säger Anders 19,9 Mt tillverkades, ca 1,1 Mt mer än under fjolåret. Leveranserna tangerade förra årets rekord, dvs 17,9 Mt pellets. Produktionsmässigt har finesprodukterna MAF och KBF backat mot plan, medan båda gruvorna har slagit produktionsrekord, Malmberget med ca,1 Mt och Kiruna med ca 1,8 Mt. Totalt producerades 43 Mt råmalm i de båda gruvorna. K K 4 to g s i d r i f t KK4, LKABs senaste pelletsverk, togs i drift under året. Totalt producerade KK4 1,9 Mt under sitt första år. Vi trimmar nu upp produktionen till maximal kapacitet för att verket skall kunna prestera på topp när det är dags. KK4 är viktig för LKABs styrka när konjunkturen vänder, säger Anders F o k u s p å k va l i t e t Kvalitetsmässigt gick året både bra och dåligt. Året med brand och uppstart av KK4 har inneburit många kvalitetsbyten. Trots detta har antalet kvalitetsreklamationer från våra kunder sjunkit. Detta är mycket positivt och att detta sker under ett högkonjukturår är glädjande, säger Anders L e v e r a n s e r Totalt levererade LKAB 22,7 Mt järnmalmsprodukter, varav cirka 1 miljon ton till Minerals Division för användning utanför stålindustrin. Skeppningarna över Luleå Malmhamn blev rekordartade 5,8 Mt. Det är ca,5 Mt mer än 27. Under fjärde kvartalet 28 förändrades järnmalmsmarknaden drastiskt. Den galopperande globala lågkonjunkturen och finanskrisen drabbade nu LKAB på allvar. LKABs järnmalmskunder aviserade mycket kraftiga neddragningar i stålproduktionen. Detta innebar framflyttningar av pellets- och finesleveranser och även inställda sådana. LKAB tvingades anpassa produktionen till det rådande läget och tog fram ett åtgärdspaket innehållande stängningar av pelletsverk, att kontrakt med visstidsanställda inte förnyades, att tillsvidareanställda omplacerades via resursstyrkor till jobb på andra ställen, etc. Minskade leveranser innebär minskade intäkter och det innebär att vi även måste minska våra kostnader i samma takt. Alla inom LKAB, även de som inte är direkt berörda av neddragningarna, måste nu se till att arbeta med åtgärder som innebär att våra utgifter minskar, säger Anders L ä g e t j u st n u I dagsläget står tre pelletsverk och delar av Malmbergsgruvan har stängts. Trots stängningen av Västra fältet är planen att lägga upp ca 1,2 Mt rågods (inkl det som transporteras från Kiruna) på lager i Malmberget. Östra fältet i Malmberget ska gå för fullt. Rågodslagret innebär att Malmberget kommer att bli helt oberoende av Kiruna gällande rågodsförsörjning, säger Anders E n g ag e m a n g e t ö k a r Förutom alla produktionsrekord under 28 har även antalet inlämnade förslag till Förslagsverksamheten slagit rekord totalt i LKAB. Ett bevis på att engagemanget är stort och ökar. Aldrig förut har så många förslag lämnats in som under 28. Det är 311 fler (+9 %) än under 27. Ett stort tack till alla inom Mining och till övriga enheter inom LKAB, avslutar Anders Kitok! P R O D U K T I O N S R E S U LTAT 2 8 Alla siffror avser Mt Kiruna/Svappavaara Pellets Kiruna... 1,3 Pellets Svappavaara... 3,6 Fines Kiruna...,4 Råmalm inkl gråberg Kiruna...27,5 Specialprodukter Kiruna...,8 Summa färdiga produkter... 15,1 Malmberget Pellets... 6, Fines... 2,7 Råmalm inkl gråberg... 15,4 magnetit, hematit samt tillrednings- /anläggningsgråberg Summa färdiga produkter 8,7 Leveranser Pellets...17,9 Fines till sinterverk... 3,9 Specialprodukter (Minelco)...,9 Till Narvik... 13,6 Från Narvik... 14, 218 båtar Från Luleå... 5,8 439 båtar Till SSAB och övriga... 3,3 Totalt... 22,7 P r o d u k t i o n s - r e ko r d 2 7 Specialprodukter Kiruna...,8 Råmalm inkl gråberg Kiruna...27,5 Råmalm inkl gråberg Malmberget... 15,4 Pelletsproduktion... 19,9 VECKOBLADET information till medarbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. Redaktion: Kajsa Lindmark, 97-767 78, Christina Niemi Autio, 98-71 41. E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Tore Fällén, Box 952, 971 28 Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå. Skeppat från Luleå... 5,8
Katastrofplanen finns att hämta på Insidan. Uppdaterad katastrofplan tas i bruk En ny katastrofplan har tagits fram för LKAB. Den stora skillnaden mot den tidigare är att den nya planen är enhetlig för Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Det är bra eftersom alla ska veta hur de ska hantera situationen oavsett var de befinner sig, säger Yvonne Björnström, verksamhetschef för Infrastruktur. Målet var att skapa en enhetlig plan som även harmoniserar med räddningstjänstens och Länsstyrelsens katastrofplaner. Under arbetets gång har frågor stötts och blötts för att innehållet ska bli både enkelt att förstå och samtidigt ge den information som de berörda behöver. En tydlig katastrofplan och en fungerande katastroforganisation innebär en trygghet för oss som arbetar på LKAB, säger Lars Aidanpää, tf systematisk brandskyddsansvarig. Både stabsövningar och katastrofövningar som har genomförts de senaste åren har utvärderats. Utifrån detta har förslag fångats upp och kunnat tas med i katastrofplanen. Övningarna som LKAB genomför ska vara så realistiska som möjligt, även det skapar en trygghet för de berörda, Övningar och utbildning för stab ska hållas oftare än vartannat år, hela katastroforganisationen ska öva var tredje år. Anledningen till det är att när anställda byter tjänst eller när LKAB nyanställer personer som berörs av katastrofplanen, krävs det att alla får ta del av kunskapen. Personalomsättningen är också orsak till att man har valt att ta bort namn och ersatt med titel i katastrofplanen. Det eftersom ansvaret följer med tjänsten i de flesta fall. Förändringen gör också att informationen kan hållas uppdaterad längre än tidigare. Katastrofplanen kommer att delas ut i ett mindre antal exemplar. Planen ska vara levande hela tiden och alla ska vara medvetna om sitt eget ansvar när en katastrof inträffar. Katastrofplanen och uppdateringar av den kommer att läggas upp på Insidan under Anslagstavlan och i SAM-databasen, eftersom den ska vara disponibel för alla LKAB-anställda, säger Lars Aidanpää. Respektive person i katastroforganisationen kan sedan uppdatera sin utskrivna katastrofplan. Efter att den första övningen med den nya planen har hållits ska granskning och revidering göras ytterligare en gång. Något som ligger i planeringen. Under hösten 29 kommer en övning att hållas i Malmberget för att testa organisationen, säger Per-Erik Hjerpe, verksamhetschef Infrastruktur Verksamhetsservice. Lars Aidainpää. K atast r o f o r g a n i s at i o n e n b e st å r av: Per-Erik Hjerpe. K atast r o f c h e f är ytterst ansvarig för hela verksamheten och har ett långsiktigt perspektiv. Ska ge katastrofledaren nödvändiga befogenheter för att lösa uppgiften. K atast r o f l e da r e, operativ chef som utses beroende på i vilken del av verksamheten katastrofen har inträffat. Leder arbetet för att komma till normaltillstånd. Vid räddningsinsatser är katastrofledaren tillsammans med katastrofstab en stödfunktion för räddningsledaren. K atast r o f l e d n i n g s g r u p p sköter långsiktig planering för att komma till normaltillstånd, kontakter med externa och interna intressenter, synkroniserar information och informerar. Upprättar informationscentral för extern och intern information. Räddningstjänstsamordnare upprättar och upprätthåller kontakten med räddningstjänsten. Katastrofstaben är ett stöd för katastrofledaren, samordnar, samlar in information, bearbetar och bedömer behov av resurser samt är en stödfunktion för Räddningsledningen. Lägesuppföljning, expeditionstjänst, kontakter med myndighet, svara för övrigt som underlättar räddningsinsatsen, organisera avlösning och att ordna utspisning är ytterligare några exempel på vad som är katastrofstabens uppgifter. Katastroflarm utlyses när linjeorganisationen inte anser sig klara av uppgiften. Med katastrof avses sådan händelse då rutiner och resurser ej bedöms som tillräckliga. Samtliga personer som ingår i katastroforganisationen ska genomgå en kortare utbildning en förmiddag eller eftermiddag under vecka 7. Det för att ta del av den uppdaterade katastrofplanen. Mer information om utbildningen kommer på Insidan.
Kniven med rundad topp testas nu ute i verksamheten. Halvering av knivolyckorna För snart ett och ett halvt år sedan togs stickkniven bort från LKAB. Sedan dess har knivolyckorna halverats. Ett resultat som är bra men som Lars-Ola Särkimukka, verksamhetsutvecklare inom Teknisk företagshälsovård, fortfarande inte är nöjd med. Eftersom vi fortfarande har haft fyra olycksfall under 28 måste vi fortsätta att jobba. Alla olyckor med kniv kan anses vara allvarliga även om inte alla behöver vara borta från jobbet, Åsikterna varierade när beskedet om att knivarna skulle bytas ut kom, en del var positiva men det fanns också många negativa röster. Det handlar mycket om vana, de flesta har använt stickkniv sedan barnsben och är vana att ha kniven hängandes i sidan, säger Lars-Ola Särkimukka. Innan knivarna byttes ut testades ett antal olika modeller av anställda från olika yrkeskategorier. Bland dem som testade var det övervägande positiva omdömen och beslutet att erbjuda en målarkniv, en elkniv och en stämkniv togs. Man tyckte bland annat att stämkniven passade utmärkt bland gruvbyggare och att målar April Oktober April Oktober April Oktober April Oktober 25 25 26 26 27 27 28 28 Antalet inrapporterade olycksfall orsakade av en kniv har minskat sedan stickkniven togs bort. Men en olycka är en för mycket och det finns fortfarande skäl att arbeta vidare med frågan, säger Lars-Ola Särkimukka. kniven kunde användas bland mekare och repare, det eftersom den har en liten skruvmejsel i toppen. Testpersonerna accepterade provknivarna som värdiga ersättare för stickkniven. Jag använde själv stickkniv tidigare, men när jag byggde hemma under semestern testade jag stämkniven. Det fungerade jättebra, Nu när det har gått en tid sedan bytet märks det att det har gett resultat. Men arbetet med att söka ännu bättre verktyg har inte stagnerat. Lars-Ola Särkimukka visar en ny kniv som är framtagen av Hultafors. Kniven har en rundad topp och kan vara ett alternativ till målarkniven. Även den här kniven ska ut i hela verksamheten och testas, Lars-Ola Särkimukka. 1,4 1,2 1,,8,6,4,2 Utbildning höjer konkurrenskraften LKAB kommer inom några år att ställas inför en stor rekryteringsutmaning. Samtidigt pågår hela tiden en teknisk utveckling som gör att vi kommer att ha högre krav på kompetens hos de vi anställer i framtiden, säger Kirsten Hallman-Petersson, personalplaneringschef hos LKAB. Utbildning är ett starkt konkurrensmedel, därför erbjuder nu Umeå universitet och Luleå tekniska universitet genom Lapplands kommunalförbund ett antal utbildningar på universitetsnivå som ger värdefulla kunskaper och färdigheter inom LKABs verksamhetsområde. P r o c e s s o p e r at ö r Utbildningen till Processoperatör som ges av Umeå universitet är framtagen tillsammans med processindustrin för att ge den kompetens som krävs för framtiden. Utbildningen är tvåårig och ger nödvändiga kunskaper och färdigheter i processkemi, energiteknik, mät- och reglersystem samt processtyrning. Man studerar dessutom teknisk engelska, förebyggande underhåll samt ledarskap och arbetsmiljö. En viktig aspekt i utbildningen är medarbetarskap och att tränas till att ta egenansvar, vilket behövs i arbetet på en produktionsenhet. Processindustrin ställer i dag allt större krav på kompetens hos operatörerna. Kvalificerad kunskap både om maskinell utrustning och operatörssystem krävs för att styra processen optimalt, Det finns alltid minst en processoperatör på plats i kontrollrummet för Bandugnsverket i Malmberget, Ulrik Green är en av dem. säger Solveig Danskog, chef för pelletsverken i Malmberget. N at u r r e s u r st e k n i k, M a l m g e o lo g i o c h m i l j ö g e o k e m i Ännu en utbildning som LKAB varit med och tagit fram är en kandidatutbildning i Naturresursteknik som är treårig och Sveriges enda utbildning med inriktning mot geovetenskap och naturresurser. All hantering av naturresurser utgår från att man förstår hur dessa uppträder, bildas och på ett uthålligt sätt kan användas i det moderna samhället. Du börjar med att läsa grundläggande kurser i naturresursteknik, geologi, matematik, kemi, fysik och ekonomi och fortsätter sedan med geovetenskapliga kurser inom geologi, hydrologi, geofysik och geokemi. Med tanke på de behov som vi förutspår är det rätt läge att utbilda sig nu, säger Kirsten Hallman- Petersson. Mera information om utbildningarna hittas på www.lkf-hogskola.com. Information om studiestöd från LKABs finns att läsa i V@L.
Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. december Ack. 28 Ack. 27 Belöning* tusen kronor 29 28 25 A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro 63 63 t.o.m. 11 januari Ack. 29 Ack. 28 F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) 4 28 27 Pellets 455 636 Fines (inkl KMR) 44 19 35 F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) 2 15 KK2 114 118 KK3 164 KK4 155 SK 6 127 ANR-SOVR (KMR) 13 27 AMB till MK3 15 35 ANR 31 82 BUV 126 121 MK3 16 PAR till Upplag 91 3 25 2 R Å M A L M ( k t o n ) 1 Råmalm Norra 829 831 Råmalm Södra 413 531 15 P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) K-värde (t.o.m. december) 9,9 % 92,6 % KO M M E N TA R E R, v e c k a 1 2 ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) 1 5 Norra: Råmalm: -74, bergbrist samt tapportsbrist pga störning på etagespelen. KK2: -1, förlängt planerat stopp samt rullkretsbekymmer. KK3: Verket ställt av marknadsskäl. KK4: +29. Svp: +6. Rågods MK3: -8, lossningsproblem pga kyla. Södra: Råmalm: -57, fullt framåt pga motorbyte 23FL42 BUV, lastplatsbrist. MAF: -1, fullt framåt ö-korn pga motorbyte 23FL42 BUV. MPBO BUV: -23, rep RK 5 och 6, sligbrist, motorbyte samt kontroller 23FL42. MPBO MK3:. 5