Skillnader i lärande efter vardagsolyckor och katastrofer Magnus Johansson Centrum för klimat och säkerhet, KAU Enheten för lärande av olyckor och kriser, MSB Forum för naturkatastrofer Samverkan för bättre effekt i samhället Försvarshögskolan 16 okt 2013 CNDS ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karlstads universitet och Försvarshögskolan
http://ipcc-wg2.gov/srex/
Learning Figure 1-3: Learning loops: pathways, outcomes, and dynamics of single-, double-, and triple-loop learning and applications to flood management.
ett sätt att tänka Modeller för att beskriva sårbarhet, ex. PARmodellen, BBC-modellen Olycksutredningar, ex. AcciMap AcciMap SYSTEMNIVÅ Lagstiftande nivå Förutsättning som ej utreds vidare Föreskrivande nivå Beslut Föreskrift 3 Strategisk nivå Beslut Strat. plan Taktisk nivå Takt. plan Order 7 Operativ nivå Aktivitet Aktivitet Kritisk händelse Aktivitet Fysisk nivå Förutsättning som ej utreds vidare IKON
Enheten för Lärande av Olyckor & Kriser Enhetens huvudsakliga uppgift är att stödja och utveckla samhällets lärande från olyckor och kriser. Detta görs genom att redovisa samlade bilder och bedömningar av olycksutveckling och säkerhetsarbete, samt
Upplösning Fördjupad Fördjupad data data data Det perfekta systemet Systemet Grundläggande data + Fördjupad data Grundläggande data Kompletthet
Vägledningar för att samla in fördjupad data
Datakällor: Nationella säkerhetsmyndigheter (ex. MSB) Andra nationella myndigheter (ex. Trafikverket, Skogsstyrelsen) Hjälporganisationer Akademin Media (dagstidningar) 38 datasets covering 56 countries were especially updated and customized for the GAR 2013. The GAR only uses records of disaster of geological or weather related origin.
SMHI: Skyfall har blivit vanligare Diagrammet visar den största dygnsnederbörden i medeltal för varje år. Kurvan pekar på en ökning under 1930-talet och ytterligare ökning från 1970-talet. Klimatförändringen förväntas leda till mera intensiv korttidsnederbörd, vilket kan få negativa konsekvenser för t.ex. urban hydrologi
När så mycket som 90 mm faller på 24 timmar får man höga flöden i vattendrag med risk för ras och översvämningar i det utsatta området. SMHI svarta prickar = mätstationer som rapporterat minst 90 mm under ett dygn, en gång. Gulröda prickar = mätstationer som rapporterat minst 90 mm under ett dygn, minst två gånger. Rapporteringen gäller 1961-2011. (n= ca 130)
När så mycket som 90 mm faller på 24 timmar får man höga flöden i vattendrag med risk för ras och översvämningar i det utsatta området. SMHI 2000 till 2012 14 stycken: 27 augusti 2001 södra Norrlandskusten 8 september 2001 Öland 2 juli 2003 Smålandskusten 9 juli 2004 Småland 4 augusti 2004 Värmland 2 augusti 2006 södra Östergötland/ norra Småland 15 augusti 2006 Orsa finnmark 23 augusti 2006 Närke 21 juni 2007 norra Skåne 25 juni 2007 Småland 27 augusti 2007 Umeåtrakten 24 juli 2010 östra Småland 8 juli 2012 Småland 9 juli 2012 Dalarna Varje stapel i diagrammet visar antalet fall per tioårsperiod sedan 1930 i Sverige med minst 90 mm nederbörd över 1000 km² under 24-timmar.
Skyfall i Sverige - datakällor Insatsrapporter från räddningstjänst (insatsdatabasen) Utökade olycksutredningar ( finns inga dessa datum) Kommunala/statliga utredningar Tidningsartiklar (söksystem: Mediearkivet/Retriever) Försäkringsbolag (?) Strada (?)..??
Skyfall i Sverige - datakällor 2007-06-28 Blöt parodi - "Man blir skitförbannad när bollen stannar halvvägs"
Skyfall 2007-08-27 5 insatsrapporter om översvämning i källare Västerbottens Folkblad
AcciMap SYSTEMNIVÅ Lagstiftande nivå Förutsättning som ej utreds vidare Föreskrivande nivå Beslut Föreskrift 3 Strategisk nivå Beslut Strat. plan Taktisk nivå Takt. plan Order 7 Operativ nivå Aktivitet Aktivitet Kritisk händelse Aktivitet Fysisk nivå Förutsättning som ej utreds vidare IKON Svedung, I. & Rasmussen, J. (2002) Graphic representation of accident scenarios: mapping system structure and the causation of accidents. Safety Science 40; 397-417.