SKTFtidningen presenterar stolt: allt omjobbet nr 2 2010 EAmalgam en segdragen historia E sid 20 25 EHon lagar tänder i Afrika E sid 34 EDålig tandvård anmäls oftare E sid 28 Chefen tema tandvård Bättre tandhälsa i förorten E sid 4 8 är tandsköterska Allt fler kliver uppåt i karriären E sid 16 17 Möt tandsköterskan som inte finns E sid 26 27 Lönerna halkar efter E Vaddå delegering? E sid 30 31 Rookie på jobbet foto: malin hoelstad illustration: kati mets sid 10 11 Tandbedövad populärast på Youtube E sid 28 EJobb före examen för Jenny Thornberg Tandläkarskräck att vara snäll räcker inte E sid 18 19 E sid 13 15
Välkommen ALLT om JOBBET NR 2 2010 henrik witt till Allt om jobbet med tema Tandvård. En tidning till dig som är medlem i SKTF och som på ett eller annat sätt jobbar med tänder. Tänder är viktiga. Inte bara för att tugga med, utan även för att synas med. Ett svart hål i tandraden är en social markör. Däremot öppnar ett bländvitt leende möjligheter. Tänder är dyra. Ett brutet ben kostar några hundra kronor för dig att laga. En sprucken tand kan kosta en halv månadslön. Att tänderna inte omfattas av sjukförsäkringen är egentligen obegripligt. Ni som jobbar med tänder är duktiga. I Sverige har vi trots all en bra tandstatus och insikten om att borsta rätt och flitigt har vi fått med oss från barnsben och skolans fluorsköljning. Och, ni som jobbar med tänder borde ha bättre betalt. Absolut! Hoppas du gillar tidningen. Tyck gärna till. Maila alltomjobbet@ sktf.se Allt om jobbet produceras av SKTF media AB och ges ut av SKTF, ett Fair fackförbund. Kent Källqvist Chefredaktör Ensam man i kvinnoyrke Henrik Gassne syns inte ens i statistiken E sid 26 27 Kamp mot tandtroll i Vivalla ALLT om JOBBET E sid 4 8 petter koubek RedaKtöReR för detta NuMMeR Jan-Erik Göransson 08-789 65 30 jan-erik.goransson@sktf.se Niklas Lindstedt 08-789 64 56 niklas.lindstedt@sktf.se Långlivad tvist om amalgam chefredaktör ansvarig utgivare Kent Källqvist 08-789 64 55 070-529 64 55 kent.kallqvist@sktf.se kati mets E sid 20 Layout Michael Ennab 08-789 64 51 michael.ennab @sktf.se Döm inte boken efter omslaget Tandsköterskan styr kliniken E sid 16 KoNtaKta RedaKtioNeN allt om Jobbet, box 7825, 103 97 stockholm adressändringar: sktf Direkt, box 7825, 103 97 stockholm. tomas bergman tel (vx): 0771-44 00 00 Fax: 08-789 64 79 e-post och webb: alltomjobbet@sktf.se www.sktftidningen.se 2 allt om jobbet nr 2 Ta n d vå r d 2010
tema tandvård INledare Privata tjänar mer E sid 10 11 annonsera! kontakta d.a.media, agneta kempe erneberg 08-786 03 21 070-266 99 01 agneta@da-media.se tryckeri & upplaga Vtt, Vimmerby upplaga, detta nummer: 7 500 ex. medlemstidning. issn 1654-9228 kati mets Otydliga gränser kring delegering E sid 30 31 Specialklinik botar skräcken E sid 13 15 kati mets Frivilligt tandarbete i Zimbabwe E sid 34 tidningen ansvarar inte för obeställt material. allt material i allt om Jobbet lagras och publiceras elektroniskt. i princip publiceras inget material med förbehåll mot denna hantering. allt om Jobbet ges ut av fackförbundet och produceras av mats samuelsson annika bengtsson Yrke i förändring Det har hänt så otroligt mycket inom yrket och tandsköterskorna har fått både mer kvalificerade arbetsuppgifter och större ansvar. Så svarar den manlige tandsköterskan Henrik Gassne, sidan 26, på frågan om hur det kom sig att han sökte in på tandsköterskeutbildningen i Tranås för 2,5 år sedan. Ungefär samma sak säger flera av de personer som vi har intervjuat i arbetet med den här tidningen. Ny teknik och ett mer teambaserat arbete gör att tiden då tandsköterskan var en handräckare som utförde ett relativt okvalificerat arbete känns mycket avlägsen. Än så länge syns det dock inte i lönekuvertet. Tandsköterska är fortfarande ett lågt avlönat yrke och löneglappet mellan offentlig och privat sektor har ökat under senare år. Mer om det kan du läsa på sidan 10. I det här numret av Allt om Jobbet berättar vi också om ett spännande projekt inom folktandvården i Vivalla där tandhälsan bland de yngre är betydligt sämre än i andra områden i Örebro, sidan 4. Och på sidan 16 kan du läsa om att allt fler tandsköterskor blir klinikchefer. Om en av de mest segdragna arbetsmiljötvisterna i modern tid berättar vi på sidan 20. Kvicksilver, som på medeltiden användes för att få bukt med syfilis, gjorde storstilat segertåg inom tandvården i form av amalgam under 1900-talet. Ett visst hopp för Berit Lindh, sidan 22, och alla andra tandsköterskor som har blivit sjuka av amalgam kan i alla fall skönjas. Nu driver LO- TCO Rättskydd ett fall för att en före detta tandsköterska ska få sin kroniska trötthet, sina koncentrationsproblem och sin försämrade balans klassad som arbetsskada. Juristen Lise-Lotte Sjöstedt, sidan 24, hoppas på en ny praxis som hjälper andra tandsköterskor i framtiden. Om ett år kommer ärendet att tas upp i förvaltningsrätten. Då får vi veta hur det går. Jan-Erik Göransson & Niklas Lindstedt Redaktörer ETyck till om tidningen! mejla alltomjobbet@sktf.se
n XXX tandhälsa XXX Den noggrann. du ser allt, skrattar mamma Le thi thang när hon får höra att davis tänder är ordentligt borstade men lite för hårt. 4 allt om jobbet nr 2 Tandvård 2010
n tandhälsa n XXX XXX goda viljan i Vivalla Örebro. i många år har det talats om hur dåliga tänder barnen i vivalla har. Nu är det dags att göra något åt problemet. Wilja heter projektet som ska minska hålen och personalomsättningen. text Katarina SandStrÖm BLyme foto Petter KouBeK vänd & läs vidare! E allt om jobbet nr 2 Tandvård 2010 5
n XXX tandhälsa XXX BOrSTaT. Vi kommer att träffas en gång extra. till dess vill jag att ni leker lite med tandborsten hemma och vänjer ajan vid den. Febro oktay instruerar mohammed Hersi och hans dotter. Poesin, Lyriken, Visan behandlingsrummen på Folktandvården i Vivalla bär namn inspirerade av skalden Lars Wivallius som en gång levde i området. Stadsdelen i utkanten av Örebro byggdes på 1960-talet och in flyttade en ganska homogen grupp svenskar som i de Westin som med sina fyra år varit ovanligt stanna kvar också, säger tandläkaren Anna nya, ljusa lägenheterna kom länge på Folktandvården Wivallius. bort från trångboddhet och bostadskö. I dag har 70 procent av Vivallaborna utländsk kraftsatsning för att förbättra tandhälsan I år leder hon klinikens Wiljaprojekt, en bakgrund, det talas drygt 100 språk hos Vivallas yngre. Jämfört med andra barn och i många lägenheter bor betydligt fler än de som är skrivna på adressen. fakta Arbetslösheten är hög, likaså ohälsan. Våra patienter har stora behov. Det Bara 17 procent kariesfria gör arbetet här lite tyngre och har lett Eav vivallas 19-åringar var 17,3 % kariesfria till hög personalomsättning. Visserligen 2008. motsvarande siffra för Örebro läns är många nyutexaminerade intresserade av att jobba med den här typen av 68 % kariesfria i Vivalla, i övriga landstinget landsting var 28,9 %. i åldrarna 0 19 år var patienter. Men det gäller att få dem att 81 % exklusive Vivalla. 6 Många av våra små barn har flera hål i sina tänder. De får infektioner och behöver ibland skickas på narkos för att få tänderna utdragna. och ungdomar i Örebro län är den avsevärt mycket sämre. Men situationen kan vändas. I skånska Rosengård minskade kariesförekomsten kraftigt efter ett riktat förebyggande arbete. Bättre tänder hos patienterna leder till bättre arbetsmiljö, det är en av tankegångarna i Wilja. Många av våra små barn anna westin, tandläkare anna Westin har flera hål i sina tänder. De får infektioner och behöver ibland skickas på narkos för att få tänderna utdragna. Vi har inte haft någon riktig bra struktur för att möta problemen. Då känner man sig lätt otillräcklig, säger Anna Westin. allt om jobbet nr 2 Tandvård 2010
n tandhälsa n XXX XXX viktigt. Bra kostvanor är lika viktiga som bra tandborstning, säger Febro oktay och ger exempel på vad man ska undvika. Anna Westin: Så här kan ni jobba! EFluor till alla, tandborstar på dagis och moskébesök. Wilja-projektet är inne på sitt andra kvartal och alla planerade aktiviteter har påbörjats, berättar projektledaren anna Westin som här ger några råd om hur man kan jobba förebyggande med barn och ungdomar som har hög kariesrisk. Ett annat sätt att möta känslan av otillräcklighet är kompetenshöjning. Genom Wilja får personalen utbildning, bland annat i kulturella möten och hur man talar genom tolk för att få ut bästa möjliga information. Alla anställda har för övrigt ett särskilt lönetillägg eftersom Vivalla räknas som ett socioekonomiskt svagt område. För att förebygga karies har man med Wiljaprojektet initierat daglig fluorsköljning i alla skolor till och med årskurs nio. En tandsköterska är ute på förskolor och hjälper personalen att komma igång med daglig tandborstning hos barnen. Ett annat fakta Folktandvården Wivallius EPlats: stadsdelen Vivalla i Örebro EPersonal: 13 tandsköterskor, 4 tandhygienister och 5 tandläkare. Einvånare i stadsdelen: 6 500 varav 2 600 är barn och ungdomar. OkUnSkaP. en del föräldrar tror att dåliga tänder går i arv, att man inte kan göra så mycket åt sina tänder, berättar Febro oktay. karies preventivt inslag är Viva Tanden, en liten lokal med avslappnad atmosfär mitt i Vivalla centrum. Hit kallas barn redan från åtta månaders ålder och erbjuds sedan besök var tredje månad med möjlighet till extrabesök. Tandsköterskan Febro Oktay arbetar på Viva Tanden. En av hennes patienter är Ajan, två år som är på sitt fjärde besök, i dag med pappa i sällskap. Febro Oktay börjar med att ställa några enkätfrågor om tandborstning- och kostvanor. Jo, tänderna borstas två gånger varje dag och Ajan Febro oktay äter godis två tre gånger i veckan, berättar Mohammed Hersi. Efter frågorna vill Febro Oktay räkna Ajans tänder. Hon blåser upp en plasthandske och ritar ögon på den men det hjälper föga. Afka (öppna munnen) säger pappa på somaliska men Ajan börjar gråta. E Avsätt tid och resurser E arbetstid som hade kunnat användas till vuxna, betalande patienter, läggs nu på barnen och deras familjer ett sådant här projekt kräver alltså personalresurser. på kort sikt kostar det. men i förlängningen räknar vi med att spara pengar genom den förbättrade munhälsan. Ingå i nätverk E samarbeta med alla som möter de här familjerna, till exempel skola, förskola, bvc, Familjecentralen och ideella föreningar. Vi har till exempel kontakt med Örebro moské som bjudit in en tandhygienist i anslutning till bönemöten. Börja tidigt E Ju tidigare intervention, desto bättre resultat. börja redan med spädbarnen. Låt alla ingå E gör populationsbaserad profylax, till exempel fluorsköljning till samtliga elever, inte bara vissa individer. Ha regelbundna avstämningar E all personal träffas en timme var tredje vecka och stämmer av hur projektet fortlöper. mötena skapar delaktighet och motivation. Var igångsättare E när det gäller tandborstningen på dagis och fluorsköljningen i skolorna ska det skötas av personalen där. Vi är bara med i början och stöttar. allt om jobbet nr 2 Tandvård 2010 7
n XXX tandhälsa XXX klart. till Viva tanden kommer barnen redan då de är mellan åtta och tio månader gamla. På mottagningen pågår en studie som ser på sambandet mellan barns kariesförekomst och deras mammors utbildningsnivå. E Förlåt lilla gumman! säger Febro Oktay och hinner med en snabb inspektion innan den lilla patienten vrider sig ur pappans famn. Hon har fullt av plack, både uppe och nere. Det betyder att ni inte borstar tillräckligt ofta och tillräckligt ordentligt. Visa hur du brukar göra, säger Febro Oktay och sträcker en tandborste till pappan. När hon gett några tandborstningsråd pratar de ytterligare en stund om vad Ajan äter och dricker. Febro Oktay är rakt på sak: Godis ska bort. Högst en dag i veckan. Säg till storasyskonen att de inte får ge henne läsk. Kom ihåg att det är ni som bär ansvaret. Jag kan inte komma och vara polis hemma hos er, skojar hon och pappan ler innan han tar på sin dotter overallen för att gå. Jag tjatar ganska mycket på föräldrarna. Men jag är inte ute efter att straffa dem. Det gäller att bygga upp ett förtroende. Som Vivallabo sedan 30 år och med fyra år på Folktandvården känner Febro Oktay igen många av sina familjer. Hon möter dem på väg till och från jobbet eller i tvättstugan där en granne kan fråga hur hon ska få sin son att sluta med läsk. Tidigare trodde jag att religion och kultur låg bakom barnens dåliga tänder. Nu vet jag att det till största delen handlar om bristande kunskap. Just kring sötsaker finns många missuppfattningar och ogynnsamma beteenden. En del tror man blir stark av socker och ger barnen välling med honung eller saft med strösocker. Om äldre släktingar vill ge godis kan det vara svårt för föräldrarna att gå emot eftersom man är rädd att verka respektlös. Många samtal äger rum med hjälp av tolk, ibland till och med telefontolk. Då blir det lätt rörigt med telefonluren som sträcks mellan de inblandade och lekande syskon i rummet. En del som skulle behöva tolk vill klara sig utan. Då måste jag respektera det. Annars trampar jag dem på tårna. Vid sådana besök är jag extra noga med att fråga förstod du mig? Ofta ser man på blicken eller ansiktsuttrycket om någon febro oktay, tandsköterska förstår eller inte. Febro Oktay frågar, förklarar och uppmuntrar. Tålmodigt och hela tiden med barnets bästa för ögonen. Tidigare trodde jag att religion och kultur låg bakom barnens dåliga tänder. Nu vet jag att det till största delen handlar om bristande kunskap. Att vara med och öppna människors ögon är fantastiskt. Barn ska inte ha ont! F 8 allt om jobbet nr 2 Tandvård 2010
TANDVårDSsnack 12 procent av de 5 687 som svarade på Folkhälsoinstitutets enkät 2009 uppger att de inte varit hos tandläkaren de senaste två åren. Ingen uppsagd efter privatisering L i januari i år tog det privata företaget distriktstandvården ab över tio folktandvårdskliniker i Stockholm. 120 anställda berördes och de flesta valde att följa med till den nya arbetsgivaren. Men 39 bestämde sig för att stanna kvar hos folktandvården, och då var frågan om några av dem skulle sägas upp på grund av arbetsbrist. Nu står det klart att alla har fått fortsatt anställning. Av de 46 SKTFmedlemmar som berördes av privatiseringen följde 30 med till den nya arbetsgivaren. De 16 som inte gjorde det har nu arbete annica dovander på andra kliniker inom folk - tand vården och, enligt Annica Dovander, SKTFs avdelningsordförande vid folktandvården i Stockholm, är så gott som alla nöjda GLada. alla 120 anställda fick jobb när en privat aktör tog över i Stockholm. med den nya placering de fått. Någon enstaka fick sitt tredjehandsval, vilket kanske var en missräkning, men i stort sett kan man säga att övergången gått väldigt smidigt, säger hon. Den huvudsakliga orsaken till att ingen av dem som valde att stanna kvar hos sin gamla arbetsgivare behövde sägas upp är att folktandvården i Stockholm haft anställningsstopp en längre tid. Det fanns därför vakanser att erbjuda den personal som inte följde med till den nya arbetsgivaren. text jan-erik göransson semenovp/mostphotos.com Gränslös får årets IM-pris LTandläkaren nikoo Bazsefidpay, 26 år, från Solna får årets IM-pris, som delas ut av biståndsorganisationen Individuell Människohjälp till grundaren Britta Holmströms minne. Det var en enig jury som utsåg Nikoo Bazsefidpay till årets pristagare. Priset består av 50 000 kronor och en resa till någon av IM:s verksamheter i utlandet. Läs mer på sidan 34. 30 procent av alla 19-åringar som undersöktes 2008 var kariesfria, visar Socialstyrelsens siffror. En kraftig förbättring från 2000 då motsvarande siffra var 17,4 procent. q annons u allt om jobbet nr 2 Tandvård 2010 9
n LÖner Tandsköterskor efter från låg lö TLönestatistik rådet, tandläkare och tandhygienist inte är låglöneyrken och finner det märkligt att just sköterskejobbet ska vara det. Vi jobbar inte med lönefrågan, det gör fackförbunden, men jag tycker förstås inte att det är bra att vår profession är ett låglöneyrke, säger hon. På frågan om vad som kan göras åt saken menar Siv Widholm att det borde öppnas fler karriärmöjligheter för tandsköterskor. En fjärde termin i utbildningen, med inriktning på specialistkomtandsköterskor inom landstinget tjänar mindre än sina kolleger inom privat sektor. och under de senaste fem åren har löneglappet ökat, visar siffror från statistiska centralbyrån, scb. text jan-erik göransson & niklas LindStedt grafik martin ek andsköterska är ett låglöneyrke och det är naturligtvis inte bra. Grundlönen borde höjas, säger Siv Widholm, ordförande för Tandsköterskeförbundet. Lönerna för offentligt anställda tandsköterskor ökar långsamt från en redan låg nivå. Ungefär så kan man sammanfatta diagrammet nedan. Allt om Jobbet har tagit del av lönestatistik från SCB för tandvårdspersonal inom offentlig och privat sektor från 2005 fram till 2009. För att få perspektiv på lönerna inom tandvården har vi också tagit fram siffror för löneutvecklingen för alla medlemmar i SKTF och för arbetsmarknaden som helhet under samma period. Lillian Johansson är tandsköterska vid folktandvården i Skellefteå och ingår i SKTFs tandvård Siv Widholm avdelningsstyrelse i Västerbottens landsting. Hon pekar på landstingens dåliga ekonomi som en förklaring till att de har halkat efter lönemässigt Dessutom har vi som arbetar inom landstinget förhållandevis hög medelålder och har troligtvis lite svårare att tänka oss att flytta till annan ort för att få annat arbete med högre lön, säger hon. Siv Widholm påpekar att andra yrken inom tandvårdsom- Snittlönerna (kronor/månad) baseras på 2009 års lön. 30 000 25 000 24 300 21 600 25 000 22 200 20 800 25 800 22 900 21 500 27 100 23 900 22 600 21 100 28 200 24 850 23 500 21 950 Hela arbetsmarknaden Tandhygienister landsting Tandsköterskor privat Tandsköterskor landsting 20 000 20 100 19 200 19 700 20 400 15 000 Källa: SCB. Grafik: MARTIN EK 2005 2006 2007 2008 2009 Fotnot: För att få fram 2009 års löner har vi räknat upp 2008 års löner med 4 procent. Antalet tandsköterskor inom landstinget år 2008 var 5 500, antalet tandhygienister inom landstinget var 1 500. Antalet tandsköterskor inom privat sektor 2008 var 5 500. 10 allt om jobbet nr 2 Tandvård 2010
q annonser u halkar nenivå petens kunde vara en väg att höja yrkets status. En sådan vidareutbildning kunde läggas så att man kan gå den efter några års yrkespraktik. I dag finns inget sådant, bara enstaka kurser. Hon konstaterar ändå att yrket är populärt, det är många unga som vill bli tandsköterskor, men ska attraktionskraften behållas krävs också attraktiva löner. Framför allt borde grundlönen höjas. Vi lever 2010 och varje yrkeskategori måste kunna försörja sig på sin egen lön, säger Siv Widholm. Landstingsanställda tandsköterskor har också en sämre löneutveckling än genomsnittet för alla SKTF-medlemmar i kommuner och landsting. Från 2005 till 2009 har skillnaden varje år varit flera tiondels procentenheter. Summerat för hela perioden är skillnaden 1,8 procentenheter. Att tandsköterskorna har halkat efter andra grupper är en bild som Kalle Forsberg, SKTF-ordförande i Västerbottens landsting, känner igen. Under många år hade våra tandsköterskor en betydligt sämre löneutveckling än jämförbara yrkesgrupper som läkarsekreterare, barnskötare och assistenter. Men 2006 Framför allt borde grundlönen höjas. Vi lever 2010 och varje yrkeskategori måste kunna försörja sig på sin egen lön. siv widholm, ordförande tandsköterskeförbundet bestämde vi oss för att bryta den trenden, säger han. Då lyfte man lönefrågan på bred front. Dels genom debattartiklar i lokala tidningar, dels genom att bjuda in landstingspolitiker till klinikerna för att de med egna ögon skulle få se att det handlade om ett kvalificerat arbete och inte ett enkelt handräckningsjobb. Det var strax före valet så det var inget problem att få politikerna att komma. Sedan dess har det gått klart bättre för tandsköterskorna i Västerbotten, konstaterar Kalle Forsberg. Ett starkt medlemsengagemang är nödvändigt för att komma till rätta med de låga lönerna, menar han. En debattartikel av en förtroendevald ger inte samma genomslag som när en enskild tandsköterska tar till pennan och berättar om diskrepansen mellan det kvalificerade arbetet och den låga lönen. Och eftersom 2010 är ett valår är det hög tid att boka in politikerna på studiebesök på landets folktandvårdskliniker. Det kan jag verkligen rekommendera. Många tror att tandsköterskor bara är assistenter åt tandläkarna och har inte insett att arbetet har utvecklats oerhört. Genom att bjuda in politikerna kan de se det med egna ögon, säger Kalle Forsberg. F SVIK INTE DAWIT ISAAK Dawit Isaak är en svensk journalist som sitter fängslad i Eritrea. Dawit Isaak sitter där enbart för att ha bedrivit journalistik. Han har suttit fängslad sedan september 2001, utan att ha beviljats rättegång. I Göteborg väntar Dawits familj på att han ska komma tillbaka. De har väntat alldeles för länge. Vi kräver att Sveriges regering tar krafttag för att få den svenske medborgaren Dawit Isaak fri. Vill du stödja kampanjen för Dawit Isaaks frigivning? Besök www.freedawit.com Sveriges Tidskrifter Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter Journalistförbundet Stödkommittéen Free Dawit Isaak Sveriges författarförbund Expressen Tidningsutgivarna Publicistklubben Svenska PEN Reportrar utan gränser allt om jobbet nr 2 Tandvård 2010 11
q annonser u 12 allt om jobbet nr 2 Tandvård 2010
n tandläkarskräck Lugn, vi tar väl hand om dig! det kallas tandläkarskräck fast det inte är tandläkaren skräcken gäller utan behandlingen, borren, instrumenten, stolen, utsattheten. att möta människor med odontofobi, ställer höga krav på ett tandvårdsteam. att bara vara snäll räcker inte. text jan-erik göransson illustration Kati mets vänd & läs vidare! E allt om jobbet nr 2 Tandvård 2010 13
n tandläkarskräck Alla som jobbar med tandvård möter problemet tandvårdsrädsla, eller tandläkarskräck som det oftast kallas i folkmun. För en liten grupp patienter, kanske ett par tre procent, är problemet så stort att det krävs speciell kunskap och erfarenhet för att kunna hjälpa dem. De har ofta gått i åratal utan att undersöka sina tänder och det är först när problemet syns eller det gör alltför ont som de tar kontakt med tandvården. Specialkliniken för tandvårdsrädda i Stockholm är en sådan mottagning. Dit kommer de allra svåraste fallen, inte sällan remitterade från andra tandläkare eller från sjukvården. Margareta Forsberg är en av klinikens tandläkare. Hon har jobbat med tandvårdsrädda sedan början av 80-talet och har utbildning i psykoterapi och margareta Forsberg hypnos. Ändå påstår hon att hon aldrig blir fullärd. Hon går regelbundet på handledning och försöker förkovra sig i sitt jobb. Grunden är förstås att du känner glädje över att kunna hjälpa människor som har det svårt. Men det räcker inte att bara vara snäll, det krävs kunskap också, säger hon. Vi ber om en beskrivning av hur hon och hennes team jobbar. Första besöket? E När patienten kommer på sitt första besök utgår vi från att här kommer en människa i kris. Han eller hon får sitta i en pratstol, inte i tandläkarstolen. Och vi försöker möta människan där hon är, ta reda på vad tandvårdsrädslan bottnar i. Ofta vill den som kommer prata om varför hon eller han inte gått till tandläkaren på så lång tid. En del darrar, andra gråter och de flesta skäms för att de inte har tagit tag i det här med tänderna tidigare. Men så gott som alla känner stor lättnad efter att ha fått prata av sig. Varför behöver ni känna till patientens bakgrund? E Orsakerna till att man låtit det gå så långt med tänderna skiftar förstås. Det kan handla om att ha blivit skrämd som barn i tandvården eller sjukvården eller i andra liknande sammanhang. Och nu kommer minnena tillbaka med full kraft. Det kan också handla lasse nilsson om djupare problem, att man saknar grundtrygghet från barndomen eller att man haft andra svåra upplevelser som barn. Om vi vet vad som ligger bakom rädslan är det förstås lättare för oss att hitta rätt i behandlingen. Hur går ni vidare? E Vi försöker tidigt, oftast vid första besöket, förklara några viktiga saker: EBehandlingen är smärtfri, det kommer inte att göra ont. EVi arbetar i team och du som patient är teamets huvudperson. Vi ska lyssna på dig, du hjälper oss förstå hur vi ska göra för att du ska må bra. Behandlingen sker bara i den takt du kan acceptera. De som ingår i teamet delar information om dig och behandlingen. EDu får tandvård med kvalitet, det kommer att bli ett bra resultat när vi är färdiga. När är det dags att titta på tänderna? E Vi kanske kan titta på tänderna vid första besöket, kanske inte. Vi får känna oss fram och inte göra för mycket då. Den första undersökningen är kanske med spegel bara, inga instrument. Då försö- 14 allt om jobbet nr 2 Tandvård 2010
n tandläkarskräck lugnande dryck vid behandlingen, Midazolam, även kallad Dormicum. Den ska tas cirka 20 minuter före behandling och effekten sitter i någon timme. EVi erbjuder också behandling under narkos. Det är bra när man behöver göra stora saker och vi kan göra mycket på en gång, få en kickstart på behandlingen. EVi kan också jobba terapeutiskt om patienten vill det. Vi har en psykolog knuten till oss som patienten får gå till ett antal gånger, oftast växelvis med att han eller hon går till tandvårdsteamet också. Den psykolog vi jobbar med kan tandvården och miljön här och ingår självklart i teamet runt patienten. Vi kan ansöka om pengar till detta hos tandvårdsenheten i Stockholms läns landsting. För att ansökan ska bli godkänd krävs stor tandvårdsrädsla som gett ett uppdämt tandvårdsbehov. Patienten måste bli respekterad för den hon eller han är och få sina behov tillfredsställda och hela tiden känna att teamet lyssnar. margareta forsberg, tandläkare Vilka övriga ingår i teamet? E Alla är involverade: tandläkare, psykolog, hygienist, tandsköterska, receptionist, narkosläkare. Det är viktigt att hela teamet har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande. Det gynnar patienten. Hur har patienten inflytande på behandlingen? E Vi gör ingenting över huvudet på patienten. Behandlingsplanen gör vi upp tillsammans och den diskuterar vi och anpassar fortlöpande. I behandlingssituationen kan patienten när som helst stoppa genom att lyfta sin stopphand. Men ibland kan rädslan vara så stor att patienten inte klarar det heller, det låser sig och handen kommer inte upp, så vi måste vara mycket lyhörda när vi jobbar och hjälpa patienten stoppa. Det är också viktigt att vi får patienten att förstå att man inte behöver vara duktig, prestera eller vara oss till lags. ker vi, för att ingjuta hopp, alltid ta fasta på det som trots allt är bra i munnen. Det finns alltid något. I början av behandlingsprocessen kan det handla om avslappning, att känna på hur det känns att sitta eller ligga i stolen, att det är okej. Det är ofta lite mera spa än tandvård från början. Så småningom kan vi närma oss munnen. Hypnos? E Jag kan inte få någon att göra något som han eller hon inte vill. Det går inte, men jag kan hjälpa den som vill att slappna av på ett allt om jobbet nr 2 Tandvård 2010 djupare sätt än normalt. Hypnos låter lite mystiskt, kalla det djupavslappning i stället. Metoder? E När vi kommit så långt och patienten bestämt sig för att göra något åt tänderna kan vi börja prata om vilka metoder vi kan erbjuda. Då gör vi upp en plan och i princip har vi fyra metoder att spela med. EDet vi siktar på är att vi så småningom ska kunna jobba som vanligt men extra varsamt och i en takt som patienten kan acceptera. Dit kommer de flesta till slut. EEn annan variant är att man kan få en Vad ska en tandsköterska ha för bakgrund för att jobba hos er? E Det finns ingen speciell utbildning, utan det är de personliga egenskaperna som avgör. Den som vill jobba hos oss ska tycka att det är en utmaning och en glädje att kunna hjälpa dem som lider av tandvårdsrädsla. Man ska förstås kunna jobba i team. Sedan ser vi till att vidareutbilda oss kontinuerligt. Tillsammans, och var för sig, måste vi vinna patentens tillit. Patienten måste bli respekterad för den hon eller han är och få sina behov tillfredsställda och hela tiden känna att teamet lyssnar. F 15
n chefsjobb Sköter sig s Sedan drygt fyra år tillbaka är Gunvor Larsson enhetschef på folktandvården i Älvsbyn. Dessförinnan pendlade hon till jobbet som första tandsköterska och kliniksamordnare i Piteå, fem mil bort. Hon kom in på chefsbanan via ett sjukvikariat som hon uppmanades att ta. Sedan, när en tjänst blev ledig sökte hon och fick den. Och från och med 2006 är hon chef på heltid. Jag tycker att det är roligt, både att jobba med människor och administration, och det är roligt att försöka leda och fördela arbetet så att det går så smidigt som möjligt för de andra på kliniken, säger hon. Folktandvården i Älvsbyn har 14 anställda, så det är ett överblickbart allt fler tandsköterskor tar på sig chefsuppdrag. i hela riket är åtta procent av klinikcheferna inom folk tandvården tandsköterskor. i Norrbotten har 29 av 30 kliniker en tandsköterska som enhetschef. text jan-erik göransson foto tomas Bergman fögderi Gunvor Larsson basar över. Att kliniken är liten är en fördel om man vill hålla kontakt med det gamla yrket. Jag försöker jobba med patienter lite då och då, jag hoppar in gunvor Larsson när någon är sjuk. Är du chef på en klinik med 50 anställda hinner du inte det och då är risken att du till slut inte vet vad de håller på med i behandlingsrummen. Gunvor Larsson har utvecklingssamtal med alla på kliniken och hon har lönesamtal med sköterskor och tandhygienister. Verksamhetschefen stöttar vid lönesamtalen med tandläkare och vid rekryteringar. Då är också landstingets personalavdelning inblandad. Men till en sånt här litet samhälle är det inte bara att rekrytera, man måste försöka se till att den som kommer trivs på orten också, säger hon. Gunvor Larsson berättar skrattande att 16 allt om jobbet nr 2 Tandvård 2010
n chefsjobb fakta 29 tandsköterskor basar i Norrbotten Ei norrbottens läns landsting är folktandvården organiserad så att en verksamhetschef styr över flera kliniker där en enhetschef har det dagliga arbetsledaransvaret. av sammanlagt 30 enhetschefer har 29 bakgrund som tandsköterska. Eenhetscheferna har förordnanden på tre eller fyra år. ofta får förstagångscheferna tre år medan förordnanden som förlängs är på fyra år. Eenhetscheferna får, förutom lite högre grundlön, ett tillägg på mellan 2 000 och 6 000 kronor, beroende på klinikstorlek. fakta diskussion. gunvor Larsson (i mitten), enhetschef vid folktandvården i älvsbyn, i samspråk med josefin Öhlund (till vänster) och elisabeth rehnberg. om chef Åtta procent är tandsköterskor Ei hela riket är cirka åtta procent av klinikcheferna tandsköterskor. Då är norrbottens enhetschefer inte inräknade, eftersom folktandvården där är organiserad på ett eget sätt. Ei stockholms landsting är 8 av 31 klinikchefer tandsköterskor, i sörmland 5 av 19. Ei Kalmar finns en särskild traineeutbildning för blivande chefer. Chefskapet är en profession i sig, säger tandvårdschefen i kalmar läns landsting, anders nylander. Eav 16 klinikchefer inom folktandvården har kalmar tre tandsköterskor, en som kommer från sj och en som är sjuksköterska. hon hjälpt till med att skaffa såväl bostad som umgänge till den nyligen rekryterade tandläkaren från Portugal. Ja så får man göra, Man får försöka se till att de inte blir så less så de återvänder tillbaka hem med en gång. Och än så länge ser det ut som om hon har gjort ett bra jobb i det fallet. Den nyrekryterade verkar trivas och kollegorna med honom, konstaterar Gunvor Larsson. På frågan om hur det är att plötsligt styra över tidigare kolleger säger hon att hon inte allt om jobbet nr 2 Tandvård 2010 gör det eftersom hon bytte arbetsplats från Piteå till Älvsbyn när hon blev chef på heltid. Det kanske är en fördel, fast jag måste säga att arbetskamraterna verkligen har stöttat och uppmuntrat mig till det här. Och jag kan varmt rekommendera andra att göra det jag har gjort. Man ska inte vara rädd att prova på att ta ett chefsuppdrag. Den främsta fördelen jämfört med att jobba som tandsköterska, menar Gunvor Larsson, är större frihet och inflytande. Jag kan varmt rekommendera andra att göra det jag har gjort. Man ska inte vara rädd att prova på att ta ett chefsuppdrag. gunvor larsson, enhetschef Som tandsköterska är man ju väldigt bunden till den tandläkare man jobbar med och det är ju patienterna inne på rummet som styr om man blir försenad eller så. Det är en massa tider som ska passas och den pressen har man inte som enhetschef. Visst har man uppgifter som ska vara klara en viss tid men man styr själv över sin arbetstid och kan påverka sin arbetssituation på ett annat sätt. Som enhetschef har man förstås lite högre lön också, men men för Gunvor Larsson var det inte drivkraften. Nej det är inte så mycket pengar att man blir chef för det. För mig är det ett roligt och omväxlande jobb och jag får större möjligheter att styra min tid. Sen tycker jag om att bestämma också, visst gör jag det. F 17
n ny i yrket Jobbet fixat ett patientbesök på en folktandvårdsklinik för två år sedan väckte hennes nyfikenhet på yrket. till sommaren är Jenny thornberg färdigutbildad tandsköterska och har redan fått jobb på samma klinik. Ntext niklas LindStedt foto malin HoeLStad yligen ringde de och erbjöd mig ett jobb. Jag hade gjort praktik där och trivdes väldigt bra så det är klart att jag blev glad och nappade på erbjudandet, säger hon. Efter nästan ett och ett halvt år på Didaktus utbildning för tandsköterskor i Järfälla är det snart dags att kliva ut på arbetsmarknaden på riktig. Just nu gör Jenny Thornberg sin sista praktikperiod på en privat mottagning i Nacka och det är ingen tvekan om att hon är nöjd med sitt yrkesval. Men det var länge ovisst vilken karriär hon skulle satsa på. Jobbet som säljare i en telebutik var lite småtrist och hon längtade efter förändring. Efter ett patientbesök på folktandvårdskliniken vid Fridhemsplan i Stockholm började det dock klarna. Lämnad ensam i undersökningsrummet började blicken och tankarna vandra bland instrument och apparater. Nyfikenheten växte och när Jenny Thornberg kom hem sökte hon på nätet för att ta reda på hur man blir tandsköterska. Jag har alltid haft bra hand med människor, men trivdes inte med att sälja saker. Tandvården kändes helt rätt. Här finns mycket patientkontakt och det gäller att vara inkännande och förstående när man möter patienter som är rädda för att gå till tandläkaren, säger hon. Och utbildningen har inte fått henne att ångra sig. Undervisningen har hållit hög nivå och att kurserna har varit bra, även om hon gärna hade sett mer praktisk metodövning på skolan för att få bekanta sig med utrustning och instrument. Kursen i endodonti höll dock på att skrämma slag på henne. Det var säkert hundra olika instrument vi skulle lära oss. När jag såg brickan med alla instrument kändes det omöjligt. Det var en tröskel att ta sig över, men det gick ju till slut, säger Jenny Thornberg. Särskilt lyfter hon fram praktiken under utbildningen. Att varva de teoretiska uppgifterna med arbete ute på fältet har givit bra förståelse för vad jobbet egentligen handlar om. Man kan läsa sig till det mesta och få alla rätt på proven, men det är först när man kommer ut till en tandläkarmottagning som polletten trillar ner. Efter att ha provat på både folktandvården och en privat mottagning ser hon fördelar med båda. Stor personalgrupp och högt tempo på folktandvården. Familjärt och mysigt på den privata klinik hon praktiserade på. Hennes råd till framtida studenter är pröva båda verksamhetsformerna under utbildningens gång. fakta Då får man en bra bild av bredden på det här jobbet. Annars missar man något. Det viktigaste för att trivas är dock en bra relation till tandläkaren. En rak och tydlig dialog med en tandläkare som delegerar mycket och visar uppskattning står högst upp på Jenny Thornbergs kravspecifikation. Och ju mer hon själv kan, vill och visar, desto roligare blir jobbet som tandsköterska, resonerar hon. Jag vill inte vara en sköterska som bara tar röntgen och står vid sidan om och plockar. Jag tycker till exempel att det är roligt att ta avtryck och lägga ytlig bedövning, därför gör jag det så ofta som möjligt så att jag ska bli duktig. Och efter det där telefonsamtalet från folktandvårdskliniken vid Fridhemsplan behöver Jenny Thornberg inte oroa sig för att bli arbetslös efter examen i maj. Så vitt hon vet är hon den enda i klassen som redan har fått ett fast jobb. Man kan läsa sig till det mesta och få alla rätt på proven, men det är först när man kommer till en tandläkarmottagning som polletten trillar ner. jenny thornberg, tandsköterskepraktikant Det handlar om både tur och hårt arbete, konstaterar hon. Bra praktikplatser har också gjort att den yrkesmässiga självkänslan har stärkts. Där har jag fått visa upp vad jag kan. Dessutom är det viktigt att ta för sig under praktiken får man inte göra de saker man vill måste man be om att få göra det. Nu känner jag mig redo att börja jobba på allvar. F Tandsköterskeutbildningen finns på nio orter Enationella tandsköterskeutbildningar, som har beviljats statsbidrag från skolverket, finns i Järfälla, södertälje, eskilstuna, alvesta, Hässleholm, kungsbacka, lindesberg, umeå och Östersund. EDet är en eftergymnasial utbildning som omfattar 300 yrkeshögskolepoäng (Yh-poäng) där 5 poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. Ede äldre ky-utbildningarna finns i dagsläget kvar på ett antal orter. Dessa kommer dock att försvinna under de närmaste åren. Eså här ser kursplanen ut: anestesi och farmakologi, 15 Yh-poäng, administration och organisation, 10 p, anatomi, 10 p, Odontologi 1, 40 p, odontologi 2, 20 p, vårdhygien och smittskydd, 25 p, oral hälsa 1, 40 p, Oral hälsa 2, 20 p, material och miljö, 10 p, Praktik, 110 p. 18 allt om jobbet nr 2 Tandvård 2010
n ny i yrket före examen PerSOnLIGT Jenny Thornberg en sådan som jag tar mycket tid. EÅlder: 25 år. EBor: På kungsholmen i stockholm. EFörsta jobb: På ett café i helsingborg. EFritid: Jobbar extra i djuraffär. den franska bulldoggen Åke tar mycket tid. allt om jobbet nr 2 Tandvård 2010 19
n amalgam Kvicksilver en giftig histori Paris 1826. det var startpunkten på en av de mest segdragna arbetsmiljötvisterna i modern tid. sedan ett år tillbaka är amalgam förbjudet som fyllningsmaterial inom tandvården, men kvicksilverexponeringens hälsorisker är fortfarande en het fråga. Gtext niklas LindStedt enom att blanda och värma spån från silvermynt och kvicksilver uppfann tandläkaren Auguste Taveau ett helt nytt tandfyllningsmaterial. Platsen var Paris och året 1826. Ganska snart stod det klart att Taveaus häxblandning var både billigare och enklare att hantera än till exempel guld och silver, men det nya materialet expanderade när det stelnade vilket gjorde att tänderna ofta sprack och succén uteblev. Det hindrade dock inte bröderna Crawcour två måttligt nogräknade entreprenörer utan ett milligram tandvårdsutbildning från att lansera amalgamet i USA. Mycket tyder på att det låga priset och de därmed stora vinstmarginalerna för tandläkarna gjorde att skeptikerna ropade förgäves. Dessutom konstaterades att den kemiska föreningen var ofarlig om sammansättningen var den rätta. Amalgam var framtiden! Trots att den tyske kemiprofessorn Alfred Stock på 1920-talet larmade om att dentalt amalgam gav upphov till samma symptom som kvicksilverförgiftning uteblev den stora debatten. Själv antog Stock att det berodde på att patienterna inte vände sig till sin tandläkare med sina sjukdomsbekymmer utan till sin husläkare, som i sin tur inte visste ett skvatt om kvicksilverläckage från amalgam. Jag såg ett samband människor blev sjuka av att arbeta med amalgam men ingen annan verkade bry sig. margaretha molius, ordförande tandvårdsskadeförbundet Under 1900-talet blev amalgam en självklar del av svensk tandvård. Fram till 60-talet var en rutinmässig arbetsuppgift för tandsköterskor att pressa ut kvicksilveröverskott ur amalgamet med händerna helt utan skydd, ofta i lokaler som saknade ventilation. Många tandsköterskor blev sjuka och fakta Kvicksilvret genom tiderna 500 f Kr EKvicksilvrets förmåga att legera med andra metaller tas tillvara i antikens grekland och rom för att anrika silver och guld. namnet mercurium får ämnet genom kopplingen till gudarnas snabbfotade budbärare Mercurius (grekiskans Hermes). 600 e Kr Ei Kina används en legering med kvicksilver och andra metaller vid tandlagning. 1495 EKvicksilver används för att få bukt med syfilisepidemin i europa i samband med fransmännens krig mot neapel. 20 allt om jobbet nr 2 Tandvård 2010