Barnhälsovård Årsrapport2011 årg28
Ansvariga för rapporten Barnhälsovårdsenhet Sydväst S:t Görans sjukhus 112 81 Stockholm 08 618 63 86 / 83 Bernice Aronsson, barnhälsovårdsläkare bernice.aronsson@karolinska.se Marianne Schedvins, vårdutvecklare marianne.schedvins@karolinska.se 08 618 09 18 Övriga medverkande enheter och personer Barnhälsovårdsenhet Nord S:t Görans sjukhus 112 81 Stockholm 08 618 63 84 / 81 / 88 / 89 08 618 09 18 Helena Martin, barnhälsovårdsöverläkare Marianne Bergström, vårdutvecklare Lena Frenzel, vårdutvecklare Åsa Heimer, vårdutvecklare Barnhälsovårdsenhet Syd Södersjukhuset 118 83 Stockholm 08 616 41 17 / 16 / 15 Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare Marit Ekroth de Porcel, administratör 08 616 41 20 Folktandvården Stockholms län AB Box 6420 113 82 Stockholm Irene Smedberg, tandvårds och utvecklingschef, Folktandvården Stockholms län 08 123 166 00 Tabeller & lay out Bilder/Foto Marianne Bergström, BHV enhet Nord Bildgruppen Flugan, Frösön Bernice Aronsson, Stockholm Lena Frenzel, Stockholm Ellen Carlberg, Växjö Årsrapport barnhälsovården 2011
Förord A lla barn i Sverige i åldern 0 6 år har rätt att erhålla kostnadsfri barnhälsovård. I Stockholms län bor 170 852 barn under sex år, vilket är 25 procent av Sveriges förskolebarn. Under sina första sex levnadsår går så gott som alla barn till barnavårdcentralerna för att vägas, mätas, vaccineras och för att bli undersökta. Föräldrarna ges en möjlighet att utbyta erfarenheter, prata om föräldraskapets villkor, om små och stora problem och om glädjeämnen. Under 2011 gjordes 754 500 besök på någon av länets barnavårdscentraler. Årsrapporten redovisar barnhälsovårdens verksamhet i Stockholms län under 2011 på barnavårdscentralerna i både offentlig och privat regi. Den baseras på uppgifter som finns antecknade i barnens hälsovårdsjournaler den 31 december 2011 och uppgifter från tidigare årsrapporter. Årsrapporten visar att det överlag finns förutsättningar för god hälsa hos förskolebarnen men den varierar påtagligt i länet. Föräldrars livssituation och ekonomi spelar roll för barnens hälsa. Barn som bor i kommuner eller stadsdelar med hög andel familjer med låg köpkraft, har ökad risk att utsättas för tobaksrök i hemmet, att inte ammas helt vid 4 månaders ålder samt högre risk att utveckla fetma. Arbetet på alla barnavårdscentraler bör präglas av hög professionalitet, hög kontinuitet och hög grad av anpassning till den individuella familjens behov. Resultat från studier visar att utökat stöd som riktas till utsatta familjer kan ge positiva effekter för relationen mellan föräldrarna och långsiktiga positiva effekter för barnets framtida utveckling. Denna, liksom tidigare årsrapporter, understryker behovet av ytterligare åtgärder som gör det möjligt för barnhälsovården i länet att, utöver det basprogram som erbjuds till alla, även kunna erbjuda individanpassade insatser så att alla barn ges samma möjlighet att uppnå god hälsa, oberoende av ursprung och/eller socioekonomiska livsvillkor. Ett varmt tack till alla 482 BVC sjuksköterskor som manuellt har tagit fram och rapporterat uppgifterna som utgör underlag för rapporten. Stockholm den 18 juni 2012 I
Innehållsförteckning Ansvariga för rapporten Förord I Innehållsförteckning II Sammanfattning 1 Summary 2 I Verksamhet för att främja barns hälsa 3 Hälsoindikatorer 4 Inskrivna barn på BVC 5 Bemanning på BVC 5 Besöksverksamhet 6 Amning 7 Vaccinationer 11 Rökning i barnens hemmiljö 14 Språk och tal vid 3 års ålder 15 Fyraåringarnas längd och vikt 17 Barn som riskerar att fara illa 19 Tandhälsa 20 Reflektion förskolebarns hälsa i Stockholms län 21 Barns hälsa ur ett socioekonomiskt perspektiv 23 Köpkraft 23 Vårdtyngd 25 Föräldrastöd 30 Hembesök 30 Föräldragrupper 31 Edingburgh Postnatal Depression Scale, E P D S 31 Samverkan 32 II Kvalitetsarbete inom barnhälsovården 34 Familjehemsplacerade barn 34 Uppföljning av samverkansteamens arbete 34 Forskningsprojekt Primrose 35 Forskningsprojekt Early STOPP 35 Nationellt program för barnhälsovård 36 Rikshandboken 36 Barnhälsovårdens Metodbok 36 Fortbildning 36 III Förklaring till tabellrubriker 38 IV Tabeller 41 V Basprogrammet 53 II Årsrapport barnhälsovården 2011
Sammanfattning I slutet av 2011 var 170 852 barn (0 6 år) inskrivna vid länets barnavårdscentraler (BVC). I princip alla barn 0 6 år gamla tog del av barnhälsovårdens verksamhet och sammanlagt gjordes 754 500 besök på BVC under 2011. Andel barn som får enbart bröstmjölk fortsätter att minska. Sedan år 2001 har andelen helt ammade barn vid en veckas ålder minskat med 9 procentenheter och vid fyra månaders ålder med 20 procentenheter. Amning ger lägre risk för öroninfektioner och diarréer. Andel barn som vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund var 96 procent. I två områden, Rinkeby Kista och Spånga Tensta var vaccinationstäckningen under 90 procent. Risken för sjukdomsutbrott ökar ju fler barn som förblir ovaccinerade. Andel barn som utsätts för tobaksrök i sin hemmiljö vid 0 4 veckors ålder fortsätter att sjunka och var 10 procent i länet men varierar stort mellan olika länsdelar. Drygt 1 procent av spädbarnen på Östermalm och i Danderyd var passiva rökare, medan 29 procent av barnen som bor i Skärholmen var det. Passiv rökning ger ökad risk för plötslig spädbarnsdöd, luftvägsinfektioner, luftrörsbesvär, öroninfektioner, skrikighet och eksem. Andel barn med avvikande språk och talutveckling vid 3 års ålder var 5,8 procent. Av språkbedömda treåringar remitterades 7,2 procent till logoped. Andel fyraåringar med övervikt och fetma har varit relativt oförändrad under de senaste fyra åren. Länsgenomsnittet för övervikt var 9,4 procent och 1,9 procent för fetma men variationen var stor. I Rinkeby Kista var andelen fyraåringar med fetma 5,6 procent och motsvarande andel på Kungsholmen, Norrmalm och på Ekerö var 0,4 procent. Andel barn och föräldrar som fick hembesök under barnets första levnadsveckor var för förstabarnsföräldrar 80 procent och för flerbarnsföräldrar 66 procent. Andelen hembesök till familjer med nyfödda barn har ökat sedan 2008. Andel barn vars föräldrar deltog i föräldragrupper på BVC var 71 procent för förstabarn och 29 procent för barn med syskon. Andel barn (födda 2006 2010) som BVC sjuksköterskorna anmälde till socialtjänsten var 0,2 procent. Det förebyggande arbetet omfattade fler, för 0,7 procent av barnen fanns ett samarbete mellan BVC och socialtjänsten. Ett tydligt samband sågs mellan andel barn i familjer med låg köpkraft i länets kommuner/stadsdelar och ett mått på vårdtyngd i BVC arbetet. Andel barn, 0 5 år, som bor i hushåll med låg köpkraft samvarierar med riskfaktorer för hälsa. Det förelåg en stor variation i länet avseende familjers köpkraft. I områden med stor andel barnfamiljer med låg köpkraft utsattes större andel barn för passiv rökning och en större andel barn fick tidigt tillägg till bröstmjölk samt en större andel barn hade fetma. Barn har rätt till likvärd hälsovård. Årsrapporten visar, liksom tidigare år, att förutsättningarna för god hälsa hos förskolebarnen varierar mycket i länet. Den understryker barnens behov av individanpassade insatser från barnhälsovården som ska kunna tillgodoses oberoende av barnets ursprung och/eller socioekonomiska livsvillkor. 1 [55]
I Summary n 2011, 170 852 preschool children 0 6 years old were registered at a Stockholm County child healthcare centre (CHC). Almost all pre school children participated in the child health care program. Parents made 754 500 CHC visits with their children. The proportion of children exclusively breast fed continues to decrease. Since 2001 the proportion of children exclusively breastfed at the age of one week and at four month of age decreased by 9 and 20 percentage points respectively. Breastfeeding reduces the risk of ear infections and diarrhoea. The proportion of children vaccinated against measles, mumps and rubella was 96 percent. In two geographical areas, Rinkeby Kista and Spånga Tensta the vaccine uptake is below 90 percent. The risk of outbreaks of diseases increases with the number of unvaccinated children. The proportion of newborn children exposed to tobacco smoke in their homes is on average 10 percent and continues to decline, although considerable variations in this figure were noted. In Östermalm and Danderyd less than one percent of one month old infants were passive smokers whereas in Skärholmen the proportion was 29 percent. Passive smoking increases the risk for sudden infant death syndrome, upper respiratory problems, crying, ear infections and eczema. The proportion of three year old children lacking expected skills in speech and communication was 5,8 percent. Of all estimated three year old children, 7,2 percent were referred to a speech therapist. The proportion of four year old children regarded as obese has remained largely unchanged in the last four years. The average for overweight in the county was 9,4 percent and 1,9 percent for obesity, although big variations were noted. In Rinkeby Tensta the proportion of four year olds with obesity was 5,6 percent and the corresponding proportion in Kungsholmen, Norrmalm and Ekerö was 0,4 percent. The proportion of children and parents receiving post natal visit at home by a CHC nurse was 80 percent for first time parents and 66 percent for parents with more than one child. The proportion of parents participating in parents groups held by a CHC was 71 percent for first time parents and 29 percent for parents with more than one child. The proportion of children (born 2006 2010) reported to the social services by CHC nurses in 2011 was on average two per thousand. The preventive work includes more; in 0.7 percent of the children collaboration between the clinic and social services was settled. A clear correlation was observed between the proportion of children in families with low purchasing power and a measure of burden of care in child health work. The proportion of children 0 5 years old, living in households with low purchasing power correlates with risk factors for health. There is a wide variation in the county regarding families' purchasing power. In areas with the greatest proportion of families with low purchasing power the children had more determinants for ill health; a greater proportion was exposed to passive smoking, was formula fed early and was overweight. Children have the right to equal healthcare. The annual report shows, as before, that the prerequisites for good health among preschool children vary greatly in the county. It emphasizes children's need for individualized interventions by the child health care, regardless of the child's origin and/or socio-economic conditions of life. 2 [55] Årsrapport barnhälsovården 2011
I Verksamhet för att främja barns hälsa B arnhälsovården har i Sverige utvecklats ur den så kallade Mjölkdroppeverksamheten som i början av 1900 talet byggdes upp efter en fransk förebild. De första dryga 30 åren var verksamheten finansierad av frivilligt insamlade medel. Ett riksdagsbeslut 1937 ledde till att stadsbidrag infördes för att stödja uppbyggnaden av verksamheten. Barnhälsovårdens övergripande mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling. Detta uppnås genom att: med utgångspunkt från barnets rättigheter (Barnkonventionen) stödja barnets utveckling ge stöd och råd i föräldraskapet upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle alla förskolebarn ska ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas att ansluta sig till barnhälsovårdens program Årsrapporten baseras på uppgifter från BVC journaler, inhämtade av länets BVCsjuksköterskor, samt befolkningsuppgifter ur Statistiska Centralbyråns databas och från Hälso och sjukvårdsförvaltningen. Den belyser verksamheten vid barnavårdscentralerna 2011 och ger samtidigt en bild av förskolebarnens hälsa över tid, både lokalt och regionalt. 3 [55]
Hälsoindikatorer De hälsoindikatorer som barnhälsovården använder baseras på svenska och europeiska rekommendationer 1, 2, 3. Indikatorerna i årsrapporten har valts ur barnens perspektiv och några av indikatorerna för barns hälsa redovisas som frisk och riskfaktorer. Exempel på friskfaktorer är andel barn som ammas, andel barn som vaccineras och riskfaktorer är andel barn som exponeras för tobaksrök och andel barn med fetma. Barnhälsovården i Stockholms län har för 2011 valt att redovisa följande indikatorer som kan spegla förskolebarns hälsa: andel barn som ammades helt vid 4 månaders ålder (barn födda 2010) andel familjer som fått hembesök under barnets första levnadsveckor (barn födda 2011) andel barn som vaccinerades mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR vaccination, barn födda 2009) andel barn som utsattes för tobaksrök (barn födda 2010) andel barn med avvikande språk och talutveckling vid 3 års ålder (barn födda 2007) andel barn med övervikt och fetma vid 4 års ålder (barn födda 2006) andel barn som BVC samarbetat med Socialtjänsten kring samt andel barn som av BVC anmäldes till Socialtjänsten pga. oro för att barnen kan fara illa (barn födda 2006 2011) Barnhälsovårdens mål 2011, för redovisade hälsoindikatorer: Mål Resultat 2011 Resultat 2010 Förändring 2011-2010 Hembesök under barnets första levnadsveckor: Förstagångsföräldrar 85 % 79,6 % 77,4 % + 2,2 %-enh Flerbarnsföräldrar 70 % 65,7 % 59,8 % + 5,9 %-enh Amning helt vid 4 månader (= WHO s mål) 80 % 53,3 % 54,4 % 1,1 %-enh MPR-vaccination 95 % 95,8 % 95,1 % + 0,7 %-enh Fetma vid 4 års ålder 0 % 1,9 % 1,9 % ± 0,0 %-enh Spädbarn som utsattes för tobaksrök 0 % 10,3 % 11,3 % 1,0 %-enh 1 Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2005. 2 Rigby M, Köhler L, Blair M et al. Child Health Indicators for Europe. Eur Journal of Public Health2003;13:38 46. 3 Barns hälsa i Sveriges kommuner, Rädda barnen, 2004. 4 [55] Årsrapport barnhälsovården 2011
Inskrivna barn på BVC Tabell 1, sid 41 Vid årsskiftet var 170 852 barn inskrivna vid Barnavårdscentralerna. Av dessa var 28 392 barn yngre än ett år. Antal 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 1 Totalt antal inskrivna barn, 2002 2011, inom Stockholms län. Andelen nyfödda som är moderns första barn varierade över länet med lägst andel i Spånga Tensta (32 procent) medan Kungsholmen uppvisade högst andel förstfödda (64 procent). Länsgenomsnittet var 47 procent. Bemanning på BVC Tabell 2, sid 42 Det var 482 barnsjuksköterskor och distriktssköterskor som arbetade på BVC. Deras sammanlagda arbetstid motsvarade 402 heltidstjänster, en ökning med 11 heltidstjänster jämfört med 2010. Varje heltidsanställd sjuksköterska hade i genomsnitt 425 inskrivna barn, varav 71 barn yngre än ett år. Antal 0 år 1 6 år 500 400 300 200 100 72 71 73 72 73 74 76 71 320 325 333 341 346 352 356 354 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 2 Antal inskrivna barn per heltidstjänst BVC sjuksköterska, inom Stockholms län. 5 [55]
Antalet barn i yngre än ett år per heltidsanställd sjuksköterska varierade från 51 barn på Ekerö och i Nykvarn till 93 barn på Norrmalm. Antal/heltid 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Norrmalm Österåker Solna Sundbyberg Södermalm Hägersten Liljeholmen Sigtuna Salem Kungsholmen Östermalm Skarpnäck Farsta Järfälla Bromma Uppl Väsby Uppl Bro Spånga Tensta Sollentuna Rinkeby Kista Skärholmen Södertälje Hässelby Vällingby Huddinge Enskede Årsta Vantör Nacka Värmdö Älvsjö Norrtälje Haninge Botkyrka Vallentuna Nynäshamn Täby Lidingö Danderyd Tyresö Vaxholm Nykvarn Ekerö Figur 3 Antal nyfödda barn per heltidstjänst BVC sjuksköterska per stadsdel/kommun, i Stockholms län. Besöksverksamhet Tabell 3, sid 43 Det är framförallt under de två första åren som barnen besöker BVC. Under 2011 besökte barnen i genomsnitt BVC vid 17 tillfällen under första levnadsåret och vid tre tillfällen under sitt andra år (sjuksköterske och läkarbesök på mottagning) 1. Totalt gjordes 754 500 besök på länets barnavårdscentraler (sjuksköterske och läkarbesök på mottagning samt besök i grupp och hembesök) vilket är ungefär 6000 fler besök än 2010. I enlighet med barnhälsovårdens basprogram erbjuds alla barn minst tre läkarbesök under första levnadsåret. Därutöver undersöks barnen hos läkare utifrån individuella behov. Av totala antalet besök skedde 87 procent hos sjuksköterska och 13 procent hos läkare. I genomsnitt skedde 32 procent av läkarbesöken hos barnläkare och övriga hos distriktsläkare. Tillgången på barnläkare vid barnavårdscentralerna varierade dock stort över länet. I vissa stadsdelar/kommuner utfördes 1,9 procent i andra 71 procent av läkarundersökningarna av barnläkare. 1 Hälso och sjukvårdsnämndens förvaltning, GVR/RAPP 6 [55] Årsrapport barnhälsovården 2011
Amning Mål: Minst 80 % av alla fyra månader gamla barn ammas helt (WHO s mål). Resultat: 53 % ammades helt vid 4 månaders ålder. Tabell 6 7, sid. 46 47 Amning är viktig för både mor och barn. Det är därför önskvärt att så många barn som möjligt får bröstmjölk. Den svenska amningsrekommendationen följer WHO:s rekommendationer från 2001, att barnet får enbart bröstmjölk under de första sex månaderna. Sedan 2004 används WHO:s definition av amning i hela landet. Enbart ammade barn är de barn som endast får bröstmjölk samt ev. mediciner, vitaminer och/eller mineraler Delvis ammade barn är de barn som fortfarande ammas samt får smakportioner, modersmjölksersättning, välling eller hela mål av annan kost Ej ammade är de barn som inte får någon bröstmjölk I Stockholms län är amningsfrekvensen hög jämfört med övriga landet. Amningsdata talar emellertid för att amningsfrekvensen sjunker vid alla mätpunkter; vid en veckas ålder samt vid två, fyra, sex, nio och tolv månaders ålder. Det innebär att fler barn får modersmjölksersättning som komplement till bröstmjölken och att fler barn inte ammas alls. Nationellt rapporteras samma nedåtgående trend. Andel[%] 100 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Födelseår Figur 4 Andel (%) enbart och delvis ammade barn, födda 2001 2010, i Stockholms län. 7 [55]
Sedan år 2001 har andelen helt ammade barn vid en veckas ålder minskat med nio procentenheter (figur 5) och vid fyra månaders ålder nästan 20 procentenheter (figur 6). Andel [%] 100 1v Enbart ammade 1v Delvis ammade 90 7,9 8,0 9,0 9,9 10,6 12,0 13,6 13,5 14,4 16,0 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Födelseår Figur 5 Andel (%) enbart och delvis ammade barn, vid 1 veckas ålder, barn födda 2001 2010, i Stockholms län. Andel [%] 100,0 4 m Enbart ammade 4 m Delvis ammade 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 14,6 15,1 15,7 20,6 22,1 22,7 24,7 25,9 28,6 28,5 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Födelseår Figur 6 Andel (%) enbart och delvis ammade barn, vid 4 mån ålder, barn födda 2001 2010, i Stockholms län. Fram t.o.m. barn födda 2003, ingick smakportioner i definitionen för hel amning. Barn födda fr.o.m. 2004 bedömdes efter en mer strikt definition där helamning endast är bröstmjölk samt ev. mediciner, vitaminer och/eller mineraler (röd vertikal linje). 8 [55] Årsrapport barnhälsovården 2011
Frekvensen helt ammade barn vid sex månaders ålder har minskat med 7,6 procentenheter sedan 2004. Andel [%] 100,0 6 m Enbart ammade 6 m Delvis ammade 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Födelseår Figur 7 Andel (%) enbart och delvis ammade barn, vid 6 mån ålder, barn födda 2001 2010, i Stockholms län. Röd vertikal linje, se förklaring vid figur 6. Amningsfrekvensen varierar stort mellan olika stadsdelar och kommuner i länet. Andelen barn som enbart ammades vid en veckas ålder varierade från 72 respektive 75 procent i Rinkeby Kista och Hässelby Vällingby till 87 procent i Österåker och Norrmalm. Andel [%] Enbart ammade Delvis ammade 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 Rinkeby Kista Hässelby Vällingby Spånga Tensta Järfälla Uppl Bro Skärholmen Huddinge Vaxholm Södertälje Uppl Väsby Solna Botkyrka Sigtuna Täby Tyresö Sundbyberg Sollentuna Farsta Värmdö Danderyd Lidingö Haninge Vallentuna Salem Norrtälje Nynäshamn Hägersten Liljeholmen Älvsjö Ekerö Södermalm Enskede Årsta Vantör Nykvarn Östermalm Nacka Skarpnäck Kungsholmen Bromma Norrmalm Österåker Figur 8 Andel (%) enbart och delvis ammade barn vid 1 veckas ålder, födda 2010, i kommuner och stadsdelar, i Stockholms län. 9 [55]
Vid fyra månaders ålder varierade andel ammade barn (enbart + delvis ammade) från 72 procent i Botkyrka till 91 procent i Danderyd. Andel [%] 100 Enbart ammade Delvis ammade 90 80 70 60 50 40 30 20 Botkyrka Salem Skärholmen Sigtuna Norrtälje Haninge Södertälje Nykvarn Uppl Väsby Rinkeby Kista Nynäshamn Tyresö Uppl Bro Järfälla Hässelby Vällingby Farsta Huddinge Österåker Värmdö Älvsjö Enskede Årsta Vantör Sollentuna Vallentuna Spånga Tensta Täby Solna Sundbyberg Skarpnäck Vaxholm Ekerö Nacka Lidingö Hägersten Liljeholmen Södermalm Östermalm Bromma Kungsholmen Norrmalm Danderyd Figur 9 Andel (%) enbart och delvis ammade barn, 4 månaders ålder, i Stockholms län, barn födda 2010; röd linje anger WHO s mål för enbart ammad vid 4 månader. Vid 6 månaders ålder ammades 50 procent av barnen i Södertälje jämfört med 79 procent i Danderyd och Bromma. Värt att notera är att ettåringar som fortfarande får bröstmjölk varit ganska konstant de senaste tio åren. I genomsnitt ammades 21 procent av barnen i länet vid ett års ålder. I 14 av 39 stadsdelar/ kommuner ammades fler barn än länsgenomsnittet. Högst andel sågs i Skärholmen, där 34 procent ammades vid ett års ålder. 10 [55] Årsrapport barnhälsovården 2011
Vaccinationer Mål: Åstadkomma långvarigt skydd hos den enskilda individen mot infektion, men även förhindra spridning av infektion i samhället. Resultat: 98 % var fullt vaccinerade mot difteri, stekramp, kikhosta, polio, Hib. 97 % var fullt vaccinerade mot pneumokocker. 96 % var vaccinerad mot mässling, påssjuka, röda hund. Tabell 10 11, sid 50 51 Hög anslutning bland tvååringar till det allmänna vaccinationsprogrammet i Stockholms län I tabell 10 och 11 redovisas hur stor andel av barn födda 2009 som den 31 december 2011 är vaccinerade med tre doser vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och infektioner orsakade av Hemophilus influenzae typ B (Hib) och pneumokocker och en dos vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Vaccinationsstatistiken visar också hur stor andel tvååringar som vaccinerats mot tuberkulos och hepatit B enligt det riktade vaccinationsprogrammet. Barnen vaccinerades åren 2009, 2010 och/eller 2011. Vaccinationstäckningen mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib är fortsatt hög Hela 98 procent av barn födda 2009 var vaccinerade med tre doser vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Andelen tvååringar som inte vaccinerats alls mot dessa sjukdomar var under en procent. De ovaccinerade barnen återfanns framför allt i Rinkeby Kista, Södertälje och Spånga Tensta. Totalt i länet saknade 156 barn födda 2009 helt skydd mot stelkramp (110 föregående år). Stelkramp kan inte utrotas då den orsakas av en bakterie, som finns i jorden och hos många djur. Stelkramp kan uppstå i sår och efter djurbett men även efter t.ex. stickor och taggar. Med god intensivvård har dödligheten sjunkit men sjukdomen är allvarlig och kan ge svåra komplikationer. Det är angeläget att barn har god immunitet innan de börjar vistas i sandlådor och leker utomhus. Endast vaccination ger immunitet. Andelen vaccinerade mot invasiva pneumokocker stiger I hela Sverige infördes pneumokockvaccination till barn i januari 2009 (i Stockholms läns landsting 2007). Täckningsgraden var hög, 97 procent, och hade ökat med en procentenhet sedan föregående år. I endast ett område, i Rinkeby Kista, var täckningsgraden under 90 procent (88 procent). Sjukdomsfall av difteri, stelkramp, kikhosta, polio och invasiv Hemofilusinfektion 2011 Difteri eller strypsjukan är en sällsynt sjukdom i Sverige. Obehandlad är den allvarlig med fem till tio procents dödlighet. De senaste tio åren har inte ett enda fall rapporterats i Stockholm. Däremot anmäldes två fall i Sverige av difteri 2011 varav ett var ett nyanlänt afrikanskt flyktingbarn, som hade svalgdifteri. Familjemedlemmarna var ovaccinerade men vaccinerades omgående och ingen insjuknade. Stelkramp är mycket ovanligt. Tre fall anmäldes i Sverige 2011, inget i Stockholm. 11 [55]
Polio har inte rapporterats de senaste 20 åren i Sverige. Europa har varit fritt från polio sedan 2002. Nu förekommer polio endemiskt i Afghanistan, Pakistan, Indien och i vissa områden i Afrika. Kina var poliofritt från 1999 till 2011 då 10 fall uppträdde. Omfattande vaccinationskampanjer har inletts där. Kikhosta förekommer fortfarande i Sverige men minskar. 2011 anmäldes 45 personer (89 personer 2010) ha kikhosta i Stockholm (177 i Sverige). Efter att det svenska vaccinationsprogrammet ändrades 2007 med en fjärde dos vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio vid 5 6 års ålder har antalet fall minskat bland skolbarn men även bland ovaccinerade spädbarn. Haemophilus influenzae År 2011 insjuknade 40 personer (39 föregående år) i Stockholms län i invasiv Haemophilus infektion. Den ökning som skett de senaste åren anses bero på fler fall bland äldre. Invasiva pneumokocksjukdomar hos barn minskar Förekomsten av invasiva pneumokocksjukdomar (IPS) hos barn har sjunkit påtagligt i Stockholm sedan allmän vaccination mot pneumokocker infördes i landstinget 2007. Hos barn under två år har incidensen sjunkit från 36 till 12 per 100 000 barn. Under 2011 sjuknade sex barn under två års ålder i IPS. Hos inget av dessa barn orsakades sjukdomen av någon av de 13 pneumokocktyper som ingår i vaccinet. Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) Av barn födda 2009 var 96 procent vaccinerade mot MPR. I Rinkeby/Kista (83 procent) och Spånga Tensta (82 procent) var anslutningen under 90 procent. I Rinkebyområdet var andelen tvååringar som var ovaccinerade mot MPR 29 procent. När mindre än 90 95 procent av en befolkning saknar immunitet mot mässling ökar risken för att en epidemi uppstår, vilket har skett i flera länder i Europa 2011. Trots olika insatser har andelen tvååringar som skyddas mot MPR förblivit under 90 procent de senaste åren i dessa områden. Därför har mätningar av vaccinationstäckningen bland fyraåringar gjorts där och visade att den ökat. Över 90 procent av barn födda 2006 var vaccinerade mot MPR i ovanstående områden utom vid en BVC lokal i Rinkeby (76 procent) och en i Tensta (82 procent). Flera fall av mässling i Stockholm 2011 Fjorton fall av mässling anmäldes i Stockholm under 2011. Sex var smittade i Sverige, övriga i Frankrike (tre), Thailand (tre) samt Indien och Bangladesh. De flesta uppgavs vara helt ovaccinerade, tre hade tidigare fått en vaccination. Stora mässlingutbrott förekom i Frankrike, Italien, Rumänien och Spanien. Mindre utbrott rapporterades från Irland, Tyskland, Belgien och Bulgarien. Över 34 000 verifierade fall av mässling rapporterades 2011 till WHO:s Europa region. Av dessa har åtta rapporterats avlidna i sjukdomen och 27 har fått hjärninflammation. Påssjuka rapporterades i Stockholm hos 12 fall 2011, lika många som 2010. Utbrott av påssjuka har börjat förekomma bland studenter i Europa, även bland vaccinerade. I Sverige har enstaka fall förekommit bland dem som är vaccinerade med två doser. Röda hund anmäldes hos tre personer, varav två var smittade i Sverige. Sedan allmän vaccination mot röda hund infördes för samtliga barn år 1982 har sjukdomen i Sverige 12 [55] Årsrapport barnhälsovården 2011
blivit en sällsynthet. Vanligtvis är röda hund en lindrig sjukdom, men om gravida insjuknar tidigt under graviditeten är risken för svåra fosterskador stor. Vaccination mot tuberkulos Av barn födda 2009 ansågs 35 procent (en ökning med en dryg procentenhet jämfört med föregående år) ha ökad risk att smittas av tuberkulos varav 94 procent blev vaccinerade med BCG vaccin. Tuberkulos hos barn Antalet nya fall bland barn 0 9 år har minskat i Sverige från 29 fall under 2010 till 21 fall under 2011. De flesta av barnen som smittats i Sverige har diagnostiserats då man gjorde miljöundersökning kring familjemedlemmar eller bekanta som varit sjuka. Vaccination mot hepatit B Barn, vars mor har smittsam hepatit B infektion, vaccineras redan första levnadsdagen och därefter med upprepade doser under första levnadsåret. Andra barn kan ha en ökad risk att smittas med hepatit B senare i livet. De erbjuds kostnadsfri hepatit B vaccination på BVC med ett kombinationsvaccin som ges vid tre, fem och 12 månaders ålder. Av barn födda 2009 var 37 procent vaccinerade med minst tre doser hepatit B vaccin, en ökning med en procentenhet sedan föregående år. Kvalitetssäkring, undervisning vaccinationer I år rapporteras vaccinationstäckning för barn födda 2009, samma år som vaccinationskampanjen mot den pandemiska influensan pågick. De allvarliga biverkningarna som influensavaccinationen ledde till har inte påverkat vaccinationstäckningen för denna årskull barn. Då vaccinationstäckningen släpar efter är det oklart om förtroendet för hela barnvaccinationsprogrammet har påverkats. Frågorna har berörts vid flera utbildningstillfällen. För personal inom barnhälsovården är det viktigt att ha god kunskap om vacciner, dess effekt och biverkningar, men även om de sjukdomar vaccinerna riktas mot. Föräldrar måste kunna få gedigen och trovärdig information inför att de låter vaccinera sitt barn. Förutom återkommande kurser på BHV enheterna sker fortbildningen genom telefonrådgivning, på områdesträffar och i månadsblad. BHV enheterna är representerade i Läkemedelssakunnigas expertgrupp (LÄKSAK) för vaccinationer i Stockholms läns landsting och samarbetar med Smittskyddsläkaren för utbildningar och information. 13 [55]
Rökning i barnens hemmiljö Mål: Alla barn ska få växa upp i en helt rökfri miljö. Resultat: 10,3 % utsattes dagligen för tobaksrök vid 0-4 veckors ålder. 10,7 % utsattes dagligen för tobaksrök vid 8 mån ålder. Tabell 8 9, sid. 48 49 Sedan mitten av 1990 talet har barnhälsovårdsenheterna i Stockholms län samlat in uppgifter om föräldrars rökvanor då barnet är 0 4 veckor respektive åtta månader gammalt. Andelen barn vars föräldrar röker har gradvis minskat de senaste femton åren. Fäders rökvanor förändras inte nämnvärt under barnets första levnadsår, medan andelen rökande mödrar ökar med barnets ålder. Det finns all anledning att arbeta med information om en rökfri miljö även efter den tidiga spädbarnsperioden. Det gäller särskilt i tidsspannet när många mödrar slutar amma. mor 4 v mor 8 m far 4 v far 8 m Andel [%] 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Födelseår Figur 10 Andel mödrar och fäder som rökte då barnet var 4 veckor respektive 8 månader, barn födda 2001 2010, i Stockholms län. Andelen barn, födda 2010, som utsattes för tobaksrök i hemmet var 10,3 procent vid fyra veckors ålder och 10,7 procent vid åtta månaders ålder. En viss minskning jämfört med föregående år sågs. Spridningen mellan olika stadsdelar/kommuner var dock stor inom länet, och i vissa områden utsattes mer än 20 procent av barnen för tobaksrök i hemmet. Andel [%] 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Danderyd Östermalm Norrmalm Kungsholmen Bromma Solna Österåker Vaxholm Södermalm Hägersten Liljeholmen Lidingö Nacka Ekerö Täby Sollentuna Vallentuna Sundbyberg Värmdö Älvsjö Tyresö Salem Stockholms län Järfälla Skarpnäck Nykvarn Enskede Årsta Vantör Farsta Uppl Bro Norrtälje Uppl Väsby Hässelby Vällingby Huddinge Haninge Sigtuna Nynäshamn Rinkeby Kista Botkyrka Spånga Tensta Södertälje Skärholmen Figur 11 Andel (%) barn, födda 2010 som utsattes för tobaksrök i hemmet, vid 4 veckors ålder, i Stockholms län. 14 [55] Årsrapport barnhälsovården 2011
Språk och tal vid 3 års ålder Mål: Att upptäcka barn som behöver stöd i sin språkutveckling. Resultat: 5,8 % av barnen födda 2007 bedömdes ha en avvikande språkutveckling vid 3 års ålder. Tabell 5, sid 45 I Stockholms län genomförs en tal och språkbedömning på BVC vid 3 års ålder. Vid undersökningen bedöms barnets förmåga att: Medverka och koncentrera sig Förstå ord och meningar Benämna bilder/föremål Tala i meningar på minst tre ord Uppföljning av språkbedömning Om barnet vid språkbedömningen har ett lätt avvikande språk och tal gör BVCsjuksköterskan en ny bedömning vid fyra års ålder. Vid avvikande tal och språkutveckling eller om barnets föräldrar är oroliga för barnets språk och tal remitteras barnet till logoped. Uppgifter från 25 481 barn analyserades, vilket var 92 procent av alla inskrivna barn födda 2007. Bortfallet utgjordes av barn som språkbedömts utanför ± 2 mån från treårsdagen eller inte undersökts på BVC vid tre års ålder. Av undersökta treåringar bedömdes 85 procent ha ett normalt språk och tal, nio procent ett lätt avvikande språk och tal och 5,8 procent bedömdes ha en avvikande tal och språkutveckling. Av språkbedömda treåringar remitterades 7,2 procent till logoped (= 1 847 barn). Andel (%) 8 7 6 5 4 3 2 1 5,8 7,2 0 Avvikande tal och språkutveckling Remiss till logoped Figur 12 Andel (%) barn som bedömts ha en avvikande tal och språkutveckling och andel (%) barn som remitterats till logoped vid 3 års ålder, i Stockholms län. 15 [55]
Andelen barn som bedömts ha en avvikande tal och språkutveckling varierade mellan olika stadsdelar och kommuner. I Nynäshamn, Vaxholm, Täby, Danderyd och Norrmalm var andelen treåringar med avvikande tal och språkutveckling mindre än tre procent medan mer än 10 procent av barnen bedömdes ha avvikande tal och språkutveckling i Vallentuna och Upplands Bro. Andel [%] 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Nynäshamn Vaxholm Täby Danderyd Norrmalm Lidingö Kungsholmen Hägersten Järfälla Huddinge Nykvarn Solna Sigtuna Älvsjö Östermalm Skarpnäck Södertälje Bromma Nacka Södermalm Stockholms län Haninge Enskede Årsta Sollentuna Ekerö Salem Norrtälje Österåker Spånga Tensta Hässelby Vällingby Farsta Skärholmen Sundbyberg Rinkeby Kista Värmdö Uppl Väsby Botkyrka Tyresö Vallentuna Uppl Bro Figur 13 Andel (%) barn som bedömts ha en avvikande tal och språkutveckling vid 3 års ålder, fördelat på kommun/stadsdel, i Stockholms län. 16 [55] Årsrapport barnhälsovården 2011
Fyraåringarnas längd och vikt Mål: Att minska förekomsten av övervikt och förhindra uppkomsten av fetma bland barn. Resultat: 9,4 % av fyraåringar, födda 2006, hade övervikt och 1,9 % fetma. Tabell 12, sid 52 Barn med övervikt eller fetma vid 4 5 års ålder har en ökad risk för övervikt och fetma även i vuxen ålder, vilket är förenat med avgörande hälsorisker på sikt 1. Tidiga förebyggande insatser är grunden för arbetet mot övervikt och fetma. Tidigt insatta åtgärder för att motverka att övervikt utvecklas till fetma är angelägna 2. Uppgifter från 23 060 barn analyserades, vilket var 86 procent av alla inskrivna barn födda 2006. Bortfallet utgjordes av barn som vägts och mätts utanför ± 3 mån från fyraårsdagen eller inte hälsoundersökts på BVC vid fyra års ålder. För att definiera övervikt och fetma används ett Body Mass Index anpassat för barn från två års ålder (ISO BMI) 3. Av undersökta fyraåringar hade 9,4 procent övervikt och 1,9 procent fetma, vilket innebär att i länet fanns 438 barn födda 2006 med fetma. Enligt riktlinjerna i Stockholms läns landsting Handlingsprogram för övervikt och fetma 2010 2013 bör barn med fetma, från fyra års ålder, remitteras till länets barnläkarmottagningar i öppenvård för stöd och behandling. Andelen fyraåringar med övervikt och fetma har varit relativt oförändrad de senaste fem åren. Andel [%] 12 10 2,1 1,9 Fetma 1,8 Övervikt 1,9 1,9 8 6 4 9,3 9,3 9,3 9,5 9,4 2 0 2002 2003 2004 2005 2006 Födelseår Figur 14 Andel (%) 4 åringar med övervikt och fetma, födda 2002 2006, i Stockholms län. 1 Reilly JJ, Kelly J. Long term impact of overweight and obesity in childhood and adolescence on morbidity and premature mortality in adulthood: systematic review. International Journal of Obesity 2011;35:891 898 2 Perlhagen J, Flodmark C E, Hernell O. Fetma hos barn prevention enda realistiska lösningen på problemet. Läkartidningen 2007;3:138 141 3 Cole TJ et al. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1240 6 17 [55]
Andelen flickor med övervikt och fetma var större än andelen pojkar. Av flickor hade 11,3 procent övervikt och 2,2 procent fetma, medan 7,5 procent av pojkarna hade övervikt och 1,6 procent fetma. Andel (%) med övervikt/ fetma 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2,4 2,3 2,3 2,2 2,2 1,9 1,8 1,4 1,6 1,6 11,1 10,5 10,9 11,3 11,3 7,5 8,2 7,8 7,9 7,5 2002 2003 2004 2005 2006 2002 2003 2004 2005 2006 Pojkar Födelseår Flickor Figur 15 Andel (%) 4 åriga pojkar och flickor med övervikt och fetma, födda 2002 2006, i Stockholms län. Andelen barn med övervikt och fetma varierade mellan olika kommuner och stadsdelar. I Botkyrka, Skärholmen, Rinkeby Kista och Nykvarn var andelen barn med övervikt och fetma över 15 procent, medan mindre än åtta procent av barnen hade övervikt och fetma i Vaxholm, Solna, Kungsholmen, Österåker, Östermalm och Lidingö. Andel (%) Övervikt Fetma 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Vaxholm Solna Kungsholmen Österåker Östermalm Lidingö Ekerö Södermalm Täby Norrmalm Vallentuna Nacka Sigtuna Hagersten/Liljeholmen Bromma Värmdö Enskede Årsta Vantör Danderyd Älvsjö Sollentuna Järfälla Farsta Upplands Väsby Södertälje Spånga Tensta Huddinge Haninge Tyresö Sundbyberg Norrtälje Hässelby Vällingby Skarpnäck Upplands Bro Nynäshamn Salem Botkyrka Skärholmen Rinkeby Kista Nykvarn Figur 16 Andel (%) 4 åringar med övervikt och fetma, fördelat per stadsdel/kommun, barn födda 2006, i Stockholms län. 18 [55] Årsrapport barnhälsovården 2011
Barn som riskerar att fara illa Barnhälsovården har ett stort ansvar att tidigt upptäcka och anmäla barn som riskerar att fara illa. Sjuksköterskan och i viss mån läkaren träffar regelbundet så gott som alla späda och små barn och har därmed möjlighet att tidigt identifiera barn som kan leva i svåra familjesituationer. I Brottsförebyggande rådets (BRÅ) statistik för 2011 angavs att 788 barn i åldern 0 6 år, boende i Stockholms län, anmäldes till polisen för misstänkt barnmisshandel (genomsnitt 38 barn i åldern 0 6 år per 100 000 invånare) 1. Högst andel var boende i Skärholmen (92 barn/100 000 invånare) och i Botkyrka kommun (87 barn/100 000 invånare). Dessutom framkommer i BRÅ:s statistik för kvinnor över 18 år som misshandlas inomhus av en närstående att 3494 polisanmälningar inkommit i Stockholms län under 2011. Högst andel var kvinnor boende i Skärholmen 377/100 000 invånare och i Rinkeby Kista, 287/100 000 invånare. Barn som bevittnar våld mot den ena föräldern eller mellan föräldrarna far illa och löper stor risk att själv utsättas för hot och/eller misshandel 2. I denna rapport visas antalet barn, födda 2006 2011, som av BVC anmälts till socialtjänsten under 2011, i enlighet med Socialtjänstlagen 3 (SoL) 14 kapitlet 1. BVC anmälde 301 barn, motsvarande 0,2 procent av alla barn som var inskrivna på BVC, en viss ökning från 2010. Variationen var stor, högsta andelen anmälningar fanns i Enskede Årsta Vantör och Skärholmen, 0,6 procent. I sex av länets, totalt 39 stadsdelar/kommuner, anmälde BVC inget barn till socialtjänsten. Det förebyggande samarbetet kring enskilda barn förekom i samtliga kommuner/stadsdelar och omfattade i genomsnitt 0,7 procent av barnen. Andel [%] Samarbete Soc Anmälan Soc 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Skarpnäck Täby Kungsholmen Nacka Norrmalm Vaxholm Nykvarn Lidingö Ekerö Danderyd Bromma Älvsjö Spånga Tensta Sundbyberg Tyresö Hägersten Vallentuna Östermalm Sigtuna Österåker Värmdö Botkyrka Uppl Bro Södertälje Sollentuna Nynäshamn Södermalm Stockholms län Farsta Hässelby Skärholmen Rinkeby Kista Norrtälje Enskede Årsta Solna Järfälla Uppl Väsby Huddinge Salem Haninge Figur 17 Andel (%) barn, födda 2006 2011, som BVC anmält, och/eller samarbetat med socialtjänsten under 2011, i Stockholms län. 1 Den polisanmälda barnmisshandeln, Brottsförebyggande rådet 2011 2 Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige en nationell kartläggning 2011. Stiftelsen allmänna barnhuset ISBN nr 978 91 86759 03 2. 3 Socialtjänstlagen 2001:453 19 [55]
Tandhälsa Tandhälsan hos barn och ungdomar i länet fortsätter att förbättras samtidigt som skillnaderna mellan olika områden består. Folktandvården i Stockholm arbetar sedan 2005 enligt ett kariespreventionsprogram där målet är att förbättra tandhälsan speciellt för de barn som har sämre tandhälsa än genomsnittet. I syfte att förbättra tandhälsan hos barn i områden med hög kariesförekomst i Stockholms län, samtidigt som kostnaderna värderas i förhållande till uppnådd tandhälsa, startade den 1 mars 2011 ett projekt riktat till ettåringar; Stop Caries Stockholm(SCS). Projektet är ett samarbete mellan Folktandvården Stockholms län AB, Distriktstandvården Sverige AB, Karoliniska Institutet och Universitetet i Köpenhamn. Alla barn födda 2010 som är bosatta i socioekonomiskt svaga områden inbjuds till studien (ca 5000 barn). Hälften av klinikerna (referenskliniker) följer ett profylaxprogram där barnen (ca 2500) undersöks vid 1, 2 och 3 års ålder. Föräldrarna besvarar en enkät om barnens hälsa, sociala förhållande, kost och tandborstvanor samt får tandhälsoinformation med tandborstningsteknik. Den andra hälften (interventionskliniker) följer ett utökat profylaxprogram där barnens tänder dessutom fluorlackas varje halvår från 1 års ålder. Barnens tandhälsa följs upp vid 3, 5 och 7 års ålder. Andelen treåringar med kariesskadade tänder ligger på en stabilt låg nivå, tre procent i länet 2011. Den skillnad i tandhälsa som tidigare observerats mellan åldersgruppens flickor och pojkar fanns inte längre 1. Andel [%] samtliga pojkar flickor 98,5 98,0 97,5 97,0 96,5 96,0 95,5 95,0 94,5 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 18 Andelen kariesfria treåringar undersökta i Folktandvården 2004 2011, i Stockholms län 1. 1 Personligt meddelande; Irene Smedberg, Tandvårds och utvecklingschef, Folktandvården Stockholms län. 20 [55] Årsrapport barnhälsovården 2011
Reflektion förskolebarns hälsa i Stockholms län B arnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa. Kunskap om vilka faktorer som skyddar respektive motverkar hälsa innebär att det till viss del är möjligt att påverka hur barn mår. Förändring till det bättre ses särskilt vad gäller andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet vid 0 4 veckors ålder, en minskning i länet ses på ca sju procentenheter från 2001 fram till 2011. Även om det är en förbättring över tid är det allvarligt att barn utsätts för tobaksrök. Spädbarn som utsätts för passiv rökning i hemmet har ökad risk för plötslig spädbarnsdöd 1,2, astma 3,4, öroninfektioner 5 och nedre luftvägsinfektioner. Sverige har ratificerat WHO:s globala tobakskonvention 6 och i det övergripande folkhälsoarbetet utgör barnhälsovården en viktig del genom att informera om konsekvenserna för barn som utsätts för tobaksrök och att ge föräldrar stöd att söka hjälp för rökavvänjning. Målet är att alla barn ska växa upp i en rökfri hemmiljö. Andel barn som får bröstmjölk de första månaderna är förhållandevis hög, dock ökar antalet mödrar som redan från det barnet är nyfött ammar delvis eller inte alls. Bröstmjölk är skyddande på både kort och lång sikt 7. Det finns bl.a. övertygande resultat om bröstmjölkens stimulerande effekt på immunförsvaret vilket ger en minskad risk för infektioner 8. Att amningen minskar kan ha flera orsaker. Det är viktigt att fortsätta det redan etablerade samarbetet med mödrahälsovården och förlossningsklinikerna för att gemensamt arbeta för att vända den nedåtgående trenden. Vaccinationstäckningen var god för de vacciner som erbjuds enligt programmet vilket talar för att föräldrars förtroende för barnhälsovården och vaccinationer är hög. Barnhälsovården tar föräldrars eventuella oro på allvar. Genom kontinuerligt stöd och utbildningsinsatser till BVC sjuksköterskor och läkare bibehålls en hög kompetens som gör att föräldrar får information som baseras på aktuell kunskap. 1 Blair, PS., et al., Major epidemiological changes I sudden infant death syndrome: a 20 year population based study in thäre UK. Lancet, 2006 367(9507): p.314 9. 2 Liebrecht Akkerman G., Lao O., Liu F., et al. Postnatal parental smoking: an important risk factor for SIDS. Eur J Pediatr. 2011 October; 170(10): 1281 1291. Published online 2011 March 15. 3 Herr M., Just J., Nikasinovic L., Foucault C., et. Al., Influence of host and environmental factors on wheezing severity in infants: findings from the PARIS birth cohort. Clin Exp Allergy. 2012 Feb;42(2):275 83. 4 Vork, K.L, R. L. Broadvin, and R. J. Blaisdell, Developingasthma in childhood from exposure to secondhand tobacco smoke: insights from a meta regression. Environ Health Perspect, 2007. 115(10): p. 1394 400. 5 Moreno M., Furtner F., Rivara F. Parental smoking and childhood ear infections: a dangerous combination. Arch Pediatr Adolesc Med. 2012 Jan;166(1):18 27. 6 WHO. WHO Framework Convention on Tobacco Control 2003 HD 9130.6.6 7 Horta BL, Bahl R. Martinés JC. Victoria CG. Evidence on the longterm effects of breastfeeding:systematic review and meta analyses. Genevé: WHO; 2007. 8 Ip, S.,et al., Breastfeeding and maternal and infant health outcomes in developed countries. Evid Rep Technol Assess (Full Rep).2007(153): p. 1 186. 21 [55]
Andel fyraåriga barn med övervikt och fetma har inte ökat de senaste fem åren, men fortfarande utvecklar barn fetma, vilket är allvarligt. BVC sjuksköterskans förebyggande insatser i form av hälsosamtal och uppföljning av viktutveckling är betydelsefulla, men måste kompletteras med insatser från barnmedicinska öppenvårdsmottagningar. Vilka insatser som krävs är fortfarande inte helt klarlagda. Barnhälsovården deltar i två pågående studier (se sid 35) för att ta reda på vilka specifika åtgärdsprogram som kan förebygga övervikt och fetma och ytterligare en studie kommer att starta under 2012. Andel barn som remitteras till logoped överskrider andelen barn som bedömdes ha en avvikande språkutveckling vid tre års ålder. Resultat från studier av 2,5 3 åringar med grava språkliga avvikelser har visat att över 60 procent av barnen senare har bedömts även ha andra neuropsykiatriska diagnoser och/eller intellektuella svårigheter 1. Barn som remitteras till logoped pga. avvikande språk och talutveckling bör därför även bedömas av barnläkare på BVC som i sin tur behöver tillgång till riktlinjer för fortsatt handläggning. BVC anmälde 301 barn, födda, 2006 2011, till socialtjänsten, motsvarande 0,2 procent av alla barn som var inskrivna på BVC. I jämförelse med förra året ses en liten ökning och variationen var fortfarande stor inom länet. Det förebyggande samarbetet kring enskilda barn förekom i samtliga kommuner/stadsdelar och omfattade i genomsnitt 0,7 procent av barnen. Barnhälsovårdens uppdrag att upptäcka och hjälpa de barn som far illa på olika sätt är mycket viktigt och kan också vara mycket svårt. Här behövs samarbete med i första hand socialtjänsten. Arbetet i en Familjecentral bygger på samarbete mellan BVC, förskola och socialtjänst och kan ses som ett slags resurscentrum för barn och deras familjer och i synnerhet för de utsatta barnen. BVC sjuksköterskor uttrycker behov av utökat samarbete med socialtjänsten och beskriver att samarbetet klart underlättas om det finns en geografisk närhet till socialtjänsten, personlig kännedom till personer inom socialtjänsten och förankrade och avtalade riktlinjer för samverkan mellan BVC och socialtjänsten. I de områden som har familjecentraler eller där familjecentralsliknande verksamhet bedrivs finns en tydlig trend att samarbetet med socialtjänsten fungerar bättre. Årsrapporten visar att förutsättningarna för hälsa hos barn varierar påtagligt i länet vilket diskuteras vidare i nästa kapitel. 1 Westerlund M. Språkscreening av 2,5 3 åringar identifierar även andra avvikelser. Läkartidningen 2008;105:132 134. 22 [55] Årsrapport barnhälsovården 2011
Barns hälsa ur ett socioekonomiskt perspektiv Mål: Att goda livsvillkor skall främjas och att ojämlikhet i hälsa ska minska. Resultat: Andel barn, 0-5 år, som bor i hushåll med låg köpkraft samvarierar med ett mått på vårdtyngd i BVC arbetet och med riskfaktorer för barns hälsa. Köpkraft Tabell 2, sid. 42 B arn som lever under fattigdomsförhållanden har ökad risk för ohälsa 1. I Stockholms Läns Landstings folkhälsopolicy ingår som viktiga mål för 2012; Att goda livsvillkor skall främjas och att ojämlikhet i hälsa ska minska 2 Tydliga skillnader i ohälsotal finns beskrivet mellan områden med liten respektive stor andel familjer med låg köpkraft 3. Köpkraften är definierad som familjens eller hushållets disponibla inkomst i förhållande till ningsbördan. Uppgifter om köpkraft är inhämtade från områdesdatabasen (ODB) 4. Köpkraften är uppdelad i kvintiler med lika många barn i Stockholms län som tillhör grupperna låg, medellåg, medel, medelhög och hög köpkraft. I denna rapport har vi använt indikatorn andel barn, 0 5 år, som tillhör familj med låg köpkraft, redovisat per kommun/stadsdel. Länsgenomsnittet var 21 procent men det föreligger en stor variation inom länet (figur 19). 1 Blair M., et al., How does poverty affect children s health in practice, in Child Public Health, p 33, 2003, Oxford University Press: New York 2 Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting 3 Halldórsson M., et al., Socioeconomic inequalities in the health of children and adolescent. The European Journal of Public Health, 2000. 10(4):p.281 288 4 ODB, LSF/TMR och SCB, Statistiken I områdestatabasen, juli 2011 ; Disponibel inkomst är samlade inkomst i en familj inklusive bidrag och med skatter och andra negativa transfereringar fråndragna. Varje person i familjen tilldelas en vikt anpassad till ålder enligt en s.k. ekvivalensskala. De olika familjemedlemmarnas vikter summeras och den disponibla inkomsten divideras med denna summa. På så sätt erhålls disponibel inkomst per konsumtionsenhet vilket är lika med köpkraft. 23 [55]