Att fråga om våld Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK
Våld - ett hot mot kvinnors hälsa Världsbanken: World Develop Report 1993: Global hälsofara: följder som ökad dödlighet, invalidisering, könssjukdomar, depressioner, kronisk smärta, drogberoende och självmord WHO statement 1996: våld är ett folkhälsoproblem Carin Götblad, Nationell samordnare för våld i nära relationer 2014: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem
Mer än en kvinna i månaden I genomsnitt 17 kvinnor per år dödas av en man de har eller har haft en partnerrelation med. Ofta finns det uppgifter om hot eller våld. I amerikanska studier hade 44-78 % av kvinnorna sökt akutsjukvård för misshandel.
Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen Antologi 19 författare, bl a professorer i akutmedicin, äldrevård och pediatrik Rekommendationer Filmer och utbildningsmaterial
Etisk analys avseende rutinfrågor om våld till kvinnor Att ställa rutinfrågor om våldsutsatthet kan leda till att utsatta kvinnor tidigt får hjälp och en förbättrad livskvalitet vilket minskar antalet återbesök och felbehandlingar. På sikt blir detta kostnadseffektivt för hälso- och sjukvården Att fråga bara kvinnor kan motiveras av evidens, det vill säga forskning som belagt att våld i nära relationer i huvudsak utgörs av mäns våld mot kvinnor.
Kulturella skillnader? Fokusgruppsstudie bland tolkar Informera om att alla tillfrågas - även svenska patienter Använd din auktoritet som vårdgivare för att kvinnan ska kunna prata i enskildhet. Betona tystnadsplikten. Det är en mänsklig rättighet att invandrade kvinnor får samma chans till hjälp som svenska kvinnor
Våldsutsatthet och ohälsa Ohälsosymtom Mag-tarmproblem 2-4 ggr vanligare Kroniska smärtor 2-3 ggr vanligare Kroniska gynekologiska smärtor 2-3 ggr vanligare Psykisk ohälsa 4-5 ggr vanligare Andra konsekvenser Försämring av kroniska sjukdomar Terapiresistenta tillstånd Långa sjukskrivningar Missbruk
Skador vid senaste misshandeln Blåmärken/Blodutgju tningar Sår 24,5 Fraktur 4,5 Tandskada 5,4 Inre skador 2,9 Hjärnskakning 7,8 Annat 12,7 Slagen Dam % (n = 873) 82,4 (och hudskador) Sökte vård 25,8 (3,2 sjhv)
Vanligare hos våldsutsatta Långvariga smärttillstånd Mag-tarmproblem Gynekologiska smärttillstånd Sexuellt överförbara infektioner Hjärtklappning, bröstsmärta Psykosomatiska symtom: stickningar, domningar, yrsel, svimningskänsla, trötthet, illamående Uttalade graviditetsbesvär Graviditetskomplikationer Förlossningsrädsla Postpartumdepression Långa sjukskrivningar Behandlingsresistenta tillstånd och försämring av kroniska sjukdomar - förtidig död Ångest Depression Sömnstörningar Självmordstankar/försök Posttraumatiskt stressyndrom Alkoholrelaterade problem Självskadebeteende (destruktivt sex?) Riskfylld livsstil: missbruk,
Våldsutsatta kvinnor har Oftare uttalade graviditetsbesvär Oftare graviditetskomplikationer Oftare förlossningsrädsla Oftare postpartumdepression Schei et al; MoBa-studierna i Norge BIDENS; Multicenter i EU
Bland gravida Drygt var 12:e kvinna har erfarenhet av sexuella övergrepp då hon går in i sin graviditet Heltidsbarnmorskan träffar per år minst 15 gravida som under livet varit utsatta för fysiskt och/eller sexuellt våld 2-3 gravida som lever med våld under graviditeten
Fråga om våld i vården Att identifiera de kvinnor som är utsatta för våld bidrar till att de får träffsäkrare diagnos adekvat hjälp och stöd och förbättrad livskvalitet Och leder till ett bättre utnyttjande av sjukvårdsresurserna (?)
Få berättar spontant 3600 kvinnor på gynekologiska mottagningar i de 5 nordiska länderna 44 72 % uppgav våldsutsatthet (sexuellt/fysiskt/psykiskt) 0,4 1,1 % hade berättat spontant 0,6 1,1% hade blivit tillfrågade Wijma et al 2003
2 Kap. Ledningssystem 8 Kap. Vårdgivarens ansvar: Rutiner Planering och ledning Samverkan internt och externt Personalens kompetens Vård och omvårdnad
SOSFS 2014:4 8 Om ett barn visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att barnet har utsatts för eller bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående, ska hälso- och sjukvårdspersonalen
Anmäla till socialtjänsten enligt 14 kap.1 socialtjänstlagen Ställa frågor till medföljande vuxen om orsaken till symtomen eller tecknen, Fråga barnet i enrum om orsaken när så är möjligt och med hänsyn till barnets ålder och mognad Beakta vilka behov barnet kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt.
Socialstyrelsens föreskrift 2014:4, 9 Om en vuxen visar tecken till att hon eller han utsatts för våld eller andra övergrepp från en närstående ska personalen fråga patienten i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen
Riskfaktorer för barn att utsättas för våld i hemmet Fysiskt våld och annan kränkning av barn- en nationell kartläggning 2011. Allmänna barnhuset
Hur ska man fråga? Det viktigaste är att frågan ställs i enskildhet, på ett öppet sätt som inbjuder till dialog och är neutralt Var tydlig med vad du menar med våld Använd alltid professionell tolk Rutiner för att hantera svaret ska finnas
Att fråga alla Många av dem söker här har upplevt våld i sina relationer. Vi frågar därför alla om detta.
Vad tycker kvinnorna? Två svenska studier Stensson et al 2003: 97% tyckte det var OK att frågan ställdes på barnmorskemottagningar i Uppsala Socialstyrelsen 2002: Tack för att ni frågar : 90 % var positiva till att bli tillfrågade FRA- studien 42 000 kvinnor från alla medlemsstater i EU: I Sverige tyckte 91% att det skulle vara acceptabelt att få frågor om våldsutsatthet av sin läkare, medel EU var 87 %
Hälso- och sjukvårdens ansvar Ställa frågan Lyssna, ställa följdfrågor Dokumentera Erbjuda kontakt med någon som har kompetens att erbjuda kvinnan stöd
Patientens val Patienten väljer själv hur frågan ska besvaras Några blir medvetna om sin situation och att hjälp finns att få Några få behöver ha omedelbar hjälp Några väljer att inte yppa sin situation - just nu Några få blir illa berörda
Hur ska jag hantera svaret ja? Mycket få behöver eller vill ha omedelbar hjälp Hälso- och sjukvårdens ansvar är att ta en fullständig anamnes och ge medicinsk hjälp
Vem ansvarar för vad? Samverkan för bättre omhändertagande Socialtjänsten Skydd och stöd för utsatta och barn som far illa Sol14 anmälan Hälso- och sjukvården Undersökning, behandling, spårsäkring, utlåtande, krisbearbetning Rättsväsendet Förhör, förundersökning, insamling av bevis, rättslig process, skyddsbehov Sekretessgenombrott
Kvinnofridslinjen Nationell stödtelefon Regeringsuppdrag Start december 2007
Samtal till Kvinnofridslinjen Under 2014 besvarades 28 999 samtal Vilket motsvarar cirka 80 samtal per dygn Samtalstoppar efter exempelvis långhelger och inför sommarlov
Vem ringer till Kvinnofridslinjen?
Orsak till kontakt Stöd och bekräftelse Frågor om barn Praktiska frågor o skyddsbehov o sociala frågor o rättsprocess
www.kvinnofridslinjen.se
www.nck.uu.se www.kvinnofridslinjen.se KvinnofridNCK Kvinnofridslinjen 020-50 50 50