Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?



Relevanta dokument
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Löner, sysselsättning och inkomster ökar klyftorna i Sverige?

Finanspolitiska rådets rapport Arbetsmarknaden

Arbetsmarknad matchning och etablering

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Ett verkligt samhällsproblem

Ledande indikator, USA. Källa: EcoWin

Hushållens ekonomiska standard 2013

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Nyanländas etablering - insatser för hållbart mottagande och effektiv etablering

Hushållens ekonomiska standard

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Den svenska diskussionen om större lönespridning och enkla jobb. Lars Calmfors 23/4-2018

Hushållens ekonomiska standard

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn ,

Jämställd regional tillväxt?

Tabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner

SCB:s statistik om inkomstskillnader

Gruppen lågutbildade i Sverige

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Lönar sig arbete 2.0? En ESO-rapport med fokus på nyanlända. ESO-seminarium Eva Löfbom

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Fördelningen av inkomster och förmögenheter

Inkomstfördelningsstatistik 2007

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2013

Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017

De senaste årens utveckling

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

Arbetsmarknadsläget och nyanländas etablering

Finanspolitiska rådets rapport 2014

Arbetsmarknadsläget. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 3 februari Arbetsmarknadsdepartementet

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Finanspolitiska rådets rapport 2016

Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län Olle Ahlberg,

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Kvinnorna i toppen av den svenska inkomstfördelningen

Inkomstfördelningsrapport Anna-Kirsti Löfgren och Mats Larsson

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

Sammanhållen stad 2016

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Arbetsmarknad. Kapitel 9

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner

Inkomstfördelningen bland pensionärer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av maj 2012

Utbildningsnivå, eftergymnasial utbildning år

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Ökade inkomster ojämnt fördelade. Ida Forsgren, SCB, tfn , Petter Lundberg, SCB, tfn ,

Minskad inkomstspridning Liten ökning av medelinkomsten Ensamstående med barn halkar efter

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Barn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållens ekonomi

Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn ,

Ökad standard och större inkomstskillnader

Presskonferens om löner och löneskillnad

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

Den svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar. Vägledarkalendariet Lena Hensvik (IFAU)

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Arbete, välfärd, mångfald: Perspektiv från ett förlorat årtionde

Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper

Hållbart mottagande och effektiv etablering

Tema Ungdomsarbetslöshet

DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV. Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Välkommen till Medlingsinstitutet Onsdag 17 februari Stockholm

BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012

SVEN NELANDER OCH INGELA GODING. Inkomster och förmögenheter

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län januari 2016

Utvecklingen på arbetsmarknaden

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014

Arbetsmarknadsflöden och matchning på arbetsmarknaden

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Helena Svaleryd, 18 maj

Förekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda. Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2016

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation

rt 2010 o p ap cial r o S

Områdesbeskrivning 2017

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Arbetsmarknadsläget. fokus etablering. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 31 januari Arbetsmarknadsdepartementet 1

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april (7,4%)

Ekonomisk välfärdsstatistik 2018:1. Inkomstrapport individer och hushåll

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2013

Det ekonomiska läget. Magdalena Andersson 27 april Foto: Maskot / Folio

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018

OKTOBER Konkurrenskraft för välstånd och jobb

Transkript:

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen och UCLS Uppsala universitet UCLS lönebildningskonferens 21 oktober 2013 1

Lön, sysselsättning, inkomst Disponibel inkomst = inkomst skatter + transfereringar = (sysselsättningsgrad) (arbetad tid) (timlön) skatter + transfereringar = arbetsinkomster skatter + transfereringar 2

Disposition 1. Löneskillnader mellan individer och grupper 2. Sysselsättningsutvecklingen för olika grupper (kön, ålder, utbildning) 3. Utvecklingen av reala arbetsinkomster och reallöner för olika grupper 4. Disponibel inkomst och fattigdom 3

1. Löneskillnader mellan individer och grupper Datakällor Levnadsnivåundersökningarna (LNU) 1968, 1974, 1981, 2000, 2010 Strukturlönestatistiken SCB Från början av 1990-talet OECD 4

Löneskillnader enligt LNU och SCB Standardavvikelse av logaritmerad (tim)lön.45.40.35.30.25.20 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 STD_LNW_LNU STD_LNW_SCB 5

Löneskillnader enligt LNU och SCB percentil 90/percentil 10 (90/10 kvot) 2.6 2.5 2.4 2.3 2.2 2.1 2.0 1.9 1.8 1.7 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 P9010_SCB P9010_LNU 6

Löneskillnader enligt LNU och SCB 90/50 kvot 1.75 1.70 1.65 1.60 1.55 1.50 1.45 1.40 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 P9050_LNU P9050_SCB 7

Löneskillnader enligt LNU och SCB 50/10 kvot 1.50 1.45 1.40 1.35 1.30 1.25 1.20 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 P5010_LNU P5010_SCB 8

Relativlöner för utbildningsgrupper Universitet/gymn 1968 LNU 1,51 1974 LNU 1,36 1981 LNU 1,20 1991 LNU 1,16 2000 LNU 1,29 1992 SCB 1,24 1995 SCB 1,24 2000 SCB 1,32 2005 SCB 1,31 2011 SCB 1,31 9

Relativlöner för utbildningsgrupper Universitet/gymn Gymn/grundskola 1968 LNU 1,51 1,31 1974 LNU 1,36 1,08 1981 LNU 1,20 1,08 1991 LNU 1,16 1,15 2000 LNU 1,29 1,07 1992 SCB 1,24 1,09 1995 SCB 1,24 1,09 2000 SCB 1,32 1,11 2005 SCB 1,31 1,11 2011 SCB 1,31 1,11 10

Relativlöner efter ålder, 19-24/35-44.84.82.80.78.76.74.72.70 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 YOUTHREL_LNU YOUTHREL_SCB 11

Relativlöner efter kön Kvinnor/Män 1968 LNU 0,72 1974 LNU 0,80 1981 LNU 0,82 1991 LNU 0,81 2000 LNU 0,82 1992 SCB 0,83 1995 SCB 0,84 2000 SCB 0,82 2005 SCB 0,84 2011 SCB 0,86 12

Lönespridning i olika OECD länder 2010, 90/10 6 5 4 3 2 1 0 13

Lönespridning i olika OECD länder 2010, 90/10 6 5 4 3 2 1 0 14

Uppsummering om löneskillnader Löneskillnaderna har ökat sedan början av 1990-talet Mellan individer Mellan utbildningsgrupper Mellan unga och äldre Små förändringar av löneskillnaderna mellan män och kvinnor sedan början av 1990-talet Sverige har små löneskillnader i jämförelse med andra OECDländer (2010) 15

2. Sysselsättningsutvecklingen för olika grupper Åldersgrupper: 20-24, 25-34, 35-44, 45-54, 55-64 Utbildningsgrupper: grundskola, gymnasium, universitet 30 grupper: ålder/utbildning/kön Fokus på prime age (25-54 år) Källa: AKU (SCB) 16

Utbildningsandelar i befolkningen 25-54, båda könen grundskola, gymnasium, universitet.6.5.4.3.2.1.0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 PREGYM_SHARE GYM_SHARE UNIV_SHARE 17

Sysselsättningsgrad efter utbildning, män 25 54 grundskola, gymnasium, universitet 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 ERATE_ED1_2554M ERATE_ED2_2554M ERATE_ED34_2554M 18

Sysselsättningsgrad efter utbildning, kvinnor 25 54 grundskola, gymnasium, universitet 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 ERATE_ED1_2554W ERATE_ED2_2554W ERATE_ED34_2554W 19

Arbetslöshet efter utbildning, män 25 54 grundskola, gymnasium, universitet.12.10.08.06.04.02.00 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 URATE_ED1_AGE345C URATE_ED2_AGE345C URATE_ED34_AGE345C 20

Arbetslöshet efter utbildning, kvinnor 25 54 grundskola, gymnasium, universitet.20.16.12.08.04.00 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 URATE_ED1_AGE345C URATE_ED2_AGE345C URATE_ED34_AGE345C 21

(Arbetade timmar/sysselsatt) efter utbildning, män 25 54, timmar per vecka grundskola, gymnasium, universitet 36.8 36.4 36.0 35.6 35.2 34.8 34.4 34.0 33.6 33.2 32.8 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 TIMRATE_E_ED1_AGE345C TIMRATE_E_ED2_AGE345C TIMRATE_E_ED34_AGE345C 22

(Arbetade timmar/sysselsatt) efter utbildning, kvinnor 25 54, timmar per vecka grundskola, gymnasium, universitet 29 28 27 26 25 24 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 TIMRATE_E_ED1_AGE345C TIMRATE_E_ED2_AGE345C TIMRATE_E_ED34_AGE345C 23

(Arbetade timmar/befolkning) efter utbildning, män 25 54, timmar per vecka grundskola, gymnasium, universitet 36 34 32 30 28 26 24 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 TIMRATE_ED1_AGE345C TIMRATE_ED2_AGE345C TIMRATE_ED34_AGE345C 24

(Arbetade timmar/befolkning) efter utbildning, kvinnor 25 54, timmar per vecka grundskola, gymnasium, universitet 26 24 22 20 18 16 14 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 TIMRATE_ED1_AGE345C TIMRATE_ED2_AGE345C TIMRATE_ED34_AGE345C 25

Varför så negativ utveckling för lågutbildade 25-54 år? Förändrad sammansättning av utbudet på lågutbildad arbetskraft? Andelen utrikes födda bland lågutbildade Utvecklingen av kognitiva färdigheter (mönstringsdata) Andra faktorer 26

Andel utrikes födda i olika utbildningsgrupper, män 25-54; 1990, 2000, 2010 Basic educ High school University.4.4.4.3.3.3.2.2.2.1.1.1.0.0 90 00 90 00.0 10 10 90 00 10 27

Andel utrikes födda i olika utbildningsgrupper, kvinnor 25-54; 1990, 2000, 2010 Basic educ High school University.4.4.4.3.3.3.2.2.2.1.1.1.0.0.0 90 00 10 90 00 10 90 00 10 28

3 3.5 (mean) score 4 4.5 5 Kognitiva färdigheter bland unga män Mönstringsresultat efter födelseår Gymnasium Grundskola 1950 1960 1970 1980 29

Yngre och äldre 20-24 år 55-64 år 30

Sysselsättningsgrad efter utbildning, män 20-24.9.8.7 high school.6.5 basic.4.3 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 ERATE_ED1_AGE2C ERATE_ED2_AGE2C 31

(Arbetade timmar/befolkning) efter utbildning, män 20-24, timmar per vecka 28 26 24 high school 22 20 18 basic 16 14 12 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 TIMRATE_ED1_AGE2C TIMRATE_ED2_AGE2C 32

Arbetslöshet efter utbildning, män 20-24.5.4.3 basic.2 high school.1.0 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 URATE_ED1_AGE2C URATE_ED2_AGE2C 33

Sysselsättningsgrad efter utbildning, män 55-64 grundskola, gymnasium, universitet.90.85.80 university.75.70 high school.65 basic.60.55 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 ERATE_ED1_AGE6C ERATE_ED2_AGE6C ERATE_ED34_AGE6C 34

Sysselsättningsgrad efter utbildning, kvinnor 55-64 grundskola, gymnasium, universitet.85.80 university.75.70 high school.65.60.55.50.45 basic 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 ERATE_ED1_AGE6C ERATE_ED2_AGE6C ERATE_ED34_AGE6C 35

(Arbetade timmar/befolkning) efter utbildning, män 55-64, timmar per vecka grundskola, gymnasium, universitet 28 university 26 high school 24 22 basic 20 18 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 TIMRATE_ED1_AGE6C TIMRATE_ED2_AGE6C TIMRATE_ED34_AGE6C 36

(Arbetade timmar/befolkning) efter utbildning, kvinnor 55-64, timmar per vecka grundskola, gymnasium, universitet 26 24 22 univ educ 20 18 16 high school 14 12 basic 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 TIMRATE_ED1_AGE6C TIMRATE_ED2_AGE6C TIMRATE_ED34_AGE6C 37

Arbetslöshet efter utbildning, män 55-64 grundskola, gymnasium, universitet.14.12.10 basic.08 high school.06.04.02 university.00 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 URATE_ED1_AGE6C URATE_ED2_AGE6C URATE_ED34_AGE6C 38

Arbetslöshet efter utbildning, kvinnor 55-64 grundskola, gymnasium, universitet.10.08.06.04 basic high school.02 univ educ.00 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 URATE_ED1_AGE6C URATE_ED2_AGE6C URATE_ED34_AGE6C 39

Uppsummering om sysselsättning och arbetslöshet Starkt negativ sysselsättningsutveckling bland lågutbildade 25-54, särskilt kvinnor, sedan början av 1990-talet Trendmässig ökning av sysselsättningsgrad och timmar/befolkning bland äldre män i alla utbildningsgrupper sedan mitten av 1990-talet Ungefär samma utfall 2011 som i slutet av 1980-talet Trendmässig ökning av arbetad tid per sysselsatt bland kvinnor i alla utbildningsgrupper 40

3. Reala arbetsinkomster och reallöner Arbetsinkomster: registerdata från LINDA Arbetad tid: AKU Timlöner = arbetsinkomster/arbetad tid 41

Reala arbetsinkomster efter utbildning, män 25-54 grundskola, gymnasium, universitet (logaritmer) 8.4 8.2 8.0 7.8 7.6 7.4 7.2 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 42

Reala arbetsinkomster efter utbildning, män 25-54 grundskola, gymnasium, universitet (index 1987=100) 130 120 110 100 90 80 70 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 43

Reala arbetsinkomster efter utbildning, kvinnor 25-54 grundskola, gymnasium, universitet (logaritmer) 8.0 7.8 7.6 7.4 7.2 7.0 6.8 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 44

Reala arbetsinkomster efter utbildning, kvinnor 25-54 grundskola, gymnasium, universitet (index 1987=100) 150 140 130 120 110 100 90 80 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 45

Reallöner efter utbildning, män 25-54 grundskola, gymnasium, universitet (logaritmer) 5.0 4.8 4.6 4.4 4.2 4.0 3.8 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 46

Reallöner efter utbildning, män 25-54 grundskola, gymnasium, universitet (index 1987=100) 140 130 120 110 100 90 80 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 47

Reallöner efter utbildning, kvinnor 25-54 grundskola, gymnasium, universitet (logaritmer) 4.7 4.6 4.5 4.4 4.3 4.2 4.1 4.0 3.9 3.8 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 48

Reallöner efter utbildning, kvinnor 25-54 grundskola, gymnasium, universitet (index 1987=100) 150 140 130 120 110 100 90 80 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 49

.35.4.45.5.55.6 Ojämlikhet i arbetsinkomster, 30 grupper 25-54 år Ovägda respektive vägda standardavvikelser (logaritmer) stdev ln(earnings) stdev ln(earnings), weighted 1990 2000 2010 50

Uppsummering om löner och arbetsinkomster 25-54 år Realinkomster Minskning i början av 1990-talet, särskilt bland lågutbildade Trendmässig ökning sedan mitten av 1990-talet Realinkomsterna lägre 2010 än 1990 bland lågutbildade Ökad ojämlikhet mellan grupper (ålder, kön, utbildning) Förändringarna små om man tar hänsyn till förändringar i sammansättningen (antalet lågutbildade minskar över tiden) Reallöner Minskning i början av 1990-talet, särskilt bland lågutbildade Trendmässig ökning sedan mitten av 1990-talet Reallönerna högre 2010 än 1990 bland alla utbildningsgrupper Långsam reallöneutveckling bland lågutbildade män 51

4. Disponibel inkomst och fattigdom Data AKU och Linda SCBs inkomstfördelningsstatistik OECD 52

Real disponibel inkomst 25-54 år, index 1987=100 grundskola, gymnasium, universitet Män Kvinnor 170 170 160 160 150 150 140 140 130 130 120 120 110 110 100 100 90 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 90 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 53

Real disponibel inkomst efter decil, index 1995=100, exkl. kapitalvinster 200 180 160 140 decil 10 decil 5 120 100 decil 1 80 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 54

Real disponibel inkomst efter decil, index 1995=100, inkl. kapitalvinster (kv) 220 200 180 decil 10 (kv) 160 decil 5 (kv) 140 120 decil 1 (kv) 100 80 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 55

Gini-koeff., disponibel inkomst per konsumtionsenhet.32.30.28 inkl kapitalvinst.26.24 exkl kapitalvinst.22.20 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 56

Gini för disponibel inkomst, Sverige och OECD.32.30.28.26.24.22.20 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 GINI_SWEDEN GINI_OECD 57

Relativ fattigdom (20+ år) (andel individer under hälften av medianen för disponibel inkomst, %) 8 POVERTY_HALF_MEDIAN 7 6 5 4 3 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 58

Relativ fattigdom, Sverige och OECD (andel individer under hälften av medianen för disponibel inkomst, %) 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 POVERTY_OECD POVERTY_SWEDEN 59

Relativ fattigdom i olika länder 20% 2010 ( ) 1995 15% 10% 5% 0% 60

Uppsummering om inkomstfördelning Trendmässigt ökad ojämlikhet i disponibel inkomst sedan mitten av 1990-talet Växande relativ fattigdom sedan mitten av 1990-talet Trendmässig ökning av reala disponibla inkomster för de flesta Men de disponibla inkomsterna för personer i lägsta decilen har minskat under senare år 61

Uppsummering om inkomstfördelning Trendmässigt ökad ojämlikhet i disponibel inkomst sedan mitten av 1990-talet Växande relativ fattigdom sedan mitten av 1990-talet Trendmässig ökning av reala disponibla inkomster för de flesta Men de disponibla inkomsterna för personer i lägsta decilen har minskat under senare år Fråga: Hur effektiva är låglönesatsningar (inkl. minimilöner) som fördelningspolitik? Var i inkomstfördelningen finns personer som berörs av låglönesatsningar? 62