ANLÄGGNING Snart är arbetet med AMA Anläggning 17 i hamn. Boken beräknas vara klar i april 2017. Foto: Svensk Byggtjänst Slutspurt för AMA Anläggning 17 Arbetet med den nya utgåvan av AMA Anläggning 17 har nu pågått i över ett år sedan starten i september 2015. Fokus sedan slutet av augusti denna höst har varit att punkt för punkt gå igenom och värdera de synpunkter och ändringsförslag som olika remissvarslämnare bidragit med. Vissa av synpunkterna leder till ändringar av remissutgåvan, andra gör det inte. TEXT: THOMAS LINDQVIST Den nya utgåvan av AMA Anläggning 17 beräknas vara publicerad under april månad 2017. Vid tidpunkten för denna artikels publicering arbetar både sektorutredare och Svensk Byggtjänsts projektledning intensivt med att färdigställa det mycket omfattande material som en ny utgåva av AMA Anläggning utgör. REMISSYNPUNKTERNA Intresset för att lämna synpunkter på remissen för AMA Anläggning är fortfarande stort. Glädjande nog eftersom AMA-systemet är ett verktyg som skrivs för branschen, men också tillsammans med branschen. Synpunkter från användare är därför mycket viktiga. Denna gång inkom ungefär 1500 olika synpunkter på innehållet från ett 50-tal olika remissvarslämnare. Vissa av dessa har varit enskilda personer men majoriteten har gällt företag eller organisationer. Som exempel kan nämnas att Trafikverket inkom med ungefär 600 synpunkter. De remissynpunkter som kommer in är inte sällan på äldre material som hängt med en tid. Det är faktiskt ganska ovanligt att det kommer in särskilt många synpunkter på nyheterna i remissutgåvan, även om det naturligtvis sker. Orsaken till detta beror enligt somliga på det täta utgivningsintervallet där de menar att en ny utgåva sällan hinner nå någon större användning innan nästa utgåva kommer ut. Detta leder i sin tur till att det inte finns tillräckligt med erfarenheter angående vissa ändringars eventuella konsekvenser. Följaktligen kommer synpunkterna efter att erfarenheter hunnit samlas, kanske efter ett par generationers AMA-utgåvor. Men alldeles oavsett när eventuella synpunkter kommer in till Svensk Byggtjänst så är de värdefulla 28 AMA-nytt Anläggning 2/2016
THOMAS LINDQVIST AMA-redaktör Anläggning AB Svensk Byggtjänst och beaktas i uppdateringsarbetet. REMISSYNPUNKTER SOM INTE FÖRANLEDER NÅGRA ÄNDRINGAR AV DEN SLUTLIGA UTGÅVAN Av olika anledningar leder inte alla remissynpunkter till ändringar av innehållet. Motiven till det beror helt och hållet på synpunkternas art. Synpunkterna som kommer in till Svensk Byggtjänst är av väldigt varierande karaktär. Det kan gälla allt från synpunkter på enskilda ordval eller stavfel till synpunkter angående att helt slopa eller ändra vissa regler eller krav. Det kan också gälla önskemål om nya koder som man tycker saknas i BSAB-systemet. En ofta återkommande generell synpunkt är önskemål om att begreppsbestämma olika uttryck. Orsaken beror i många fall på att begreppet kan tolkas på olika sätt men det kan även vara begrepp där synpunktslämnaren själv kanske inte har tillräckliga kunskaper inom ett visst teknikområde. Det är viktigt att komma ihåg att AMA Anläggning samlar olika teknikområden för hela anläggningsbranschen. Det kan bli många svåra uttryck beroende på vilka kunskaper synpunktslämnaren själv besitter. AMA eller MER har egna begreppsbestämningar normalt endast för att tydliggöra en särskild betydelse för begreppet i AMA-systemet. Annars är grundregeln att redan vedertagna begrepp inte begreppsbestäms. En del synpunkter kan även bygga på okunskap eller bristande kännedom om verkets regelsystem. Då handlar det inte sällan om pyramidregelns tillämpning. De allra flesta synpunkterna är dock både genomtänkta och relevanta och ger ofta upphov till ändringar av materialet. Men inte ens då det gäller väldigt relevanta synpunkter kan vi beakta allt under en pågående uppdatering. Synpunkter som borde beaktas men som av tidsbrist inte hinner utredas, tas istället till nästkommande AMA-nytt eller blir till underlag för fortsatta utredningar inför nästa utgåva. Detta är ganska vanligt eftersom många frågeställningar kräver extra utredningstid. Denna gång gäller det till exempel förslag om att helt omarbeta MER:s tillämpningsanvisningar för att underlätta förståelsen. Detta har bedömts vara en typ av åtgärd som vi inte kan eller vill göra inom ramen för denna uppdatering. Däremot kommer vissa mindre justeringar av MER:s tillämpningsanvisningar att utföras. En annan synpunkt som inte kommer att tillmötesgås är ett önskemål om att ta bort BV-koderna. BV-koderna i AMA Anläggning fyller en funktion och många använder dessa. Men de kan samtidigt vara problematiska om de används på fel sätt. I dag pågår ett projektarbete inom Svensk Byggtjänst som syftar till att skapa en Funktions-AMA. En tanke är att lyfta ut BV-koderna ur AMA Anläggning till denna då den är färdigställd. REMISSYNPUNKTER SOM FÖRANLEDER ÄNDRINGAR AV DEN SLUTLIGA UTGÅVAN Exempel där arbetsgruppen ansett det nödvändigt att dra tillbaka ändringsförslag som angetts i remissversionen är till exempel förslaget i MER som innebar ett regleringspris för svetsning av längd för krönmeter spont. Då ett antal remissvarslämnare ansåg den vara otydlig och olämplig dras förslaget tillbaka. Samma sak gäller ett förslag som innebar att röjning enligt BFC skulle mätas i verklig area, det vill säga i lutande area. Även här inkom remissynpunkter som gjorde att förslaget drogs tillbaka. Även fortsättningsvis ska röjning mätas i horisontell (verklig) area då det anses mest praktiskt. Ändringar i den nya utgåvan av AMA RA och MER Anläggning 17 STANDARDER Förutom de specifika ändringarna som sker i olika avsnitt kontrolleras alltid standarders aktualitet. Nytt för denna utgåva av AMA Anläggning är att årtalen i standarders beteckning tagits bort i de löpande texterna. De standarder som ligger till grund för texterna i RA och AMA återges dock med den kompletta beteckningen inklusive utgåva i standardförteckningen. På så vis framgår det alltid vilket specifik utgåva av en standard som ligger till grund för krav- och rådstexterna i AMA och RA. För det enskilda projektet gäller annars alltid den täckregel som anges i AMA och som innebär att den utgåva av standarden som var gällande vid tidpunkten för förfrågningsunderlagets datering gäller om ingen närmare precisering angetts i den aktuella tekniska beskrivningen. Tekniska specifikationer, TS, kommer i och med AMA Anläggning 17 inte längre att hanteras som en standard utan som övrig litteratur. Det innebär att dessa anges med årtal även i löptexten. PRINCIPRITNINGAR Även principritningarna har setts över. För principritning CBB.311:1 ändras det fria måttet till 0,55 m mellan va-ledning och sponts hammarband om inte projektspecifikt värde anges. I övrigt har ritningarna setts över avseende hur beteckningar anges. HÄNVISNINGAR TILL ANDRA KODER OCH RUBRIKER I RA Även om beskrivaren har det yttersta ansvaret själv att hitta och ange rätt kod och rubrik för att kunna uppfylla kompletthetskravet för en mängdförteckning så finns det situationer där det kan vara svårt att veta under vilka koder specifika arbeten ska anges. För att underlätta för beskrivaren pågår ett kontinuerligt arbete i samband med uppdateringarna av AMA-nytt Anläggning 2/2016 29
ANLÄGGNING AMA-publikationerna som innebär att råd införs för koder där tveksamhet kan uppkomma. Även i RA Anläggning 17 har ett flertal råd tillkommit enligt principen Ange arbete x under kod och rubrik x. Råden är dock inte heltäckande. BEGREPPSBESTÄMNINGAR Som det tidigare nämnts i denna artikel förekommer det en del remissynpunkter angående att AMA/MER ska begreppsbestämma olika uttryck. Grundregeln i AMA är dock att endast begreppsbestämma uttryck där det behöver tydliggöras vilket begrepp som ska gälla specifikt för AMA/ MER eller uttryck med hög risk för tveksamhet vad som egentligen avses. Annars gäller de sedvanliga uttryck som förekommer i branschen. TNC Byggtermbanken innehåller till exempel de flesta vanliga byggtekniska uttryck som förekommer i AMA-publikationerna. BSAB-KODÄNDRINGAR För varje ny utgåva av AMA Anläggning så sker det mer eller mindre omfattande ändringar av BSAB-tabellen för produktionsresultat. Det gäller både nya koder och rubriker för att komplettera de befintliga. Men det händer även att koder annulleras av olika anledningar. En annan relativt vanlig åtgärd är mindre ändringar i befintliga rubriker. Totalt har ungefär 350 ändringar genomförts under uppdateringsarbetet. Exempel på generella ändringar som gjorts är att förkortningarna i rubrikerna för beläggningskoderna under DCC utgått. Dessutom har uppdelningen i nybyggnad respektive underhåll för DCCserien strukits. Ett annat exempel på rubrikjustering är förkortningen för glasfiberarmerad plast som tidigare har varit GAP men numer ersatts med den förkortning som i dag används i standarder, GRP, glass-reinforced thermosetting plastics. Ett urval av nya och annullerade BSAB-koder redovisas i tabellen nedanför. Ny/Annullerad kod Kod Rubrik Ny kod BBC.117 BULLERMÄTNING Annullerad kod BCB.61 Tillfälliga skyddsåtgärder vid saneringsarbete Ny kod BCB.83 Tillfälliga anordningar för fjärrvärme- och fjärrkyleförsörjning Ny kod BCB.831 Tillfälliga anordningar för fjärrvärmeförsörjning Ny kod BCB.832 Tillfälliga anordningar för fjärrkyleförsörjning NY KOD BCD.2 Tillfällig uppläggning av avfall Ny kod BEC.1112 Demontering av rörledning m m i väg, plan o d Ny kod BEC.16 Demontering av anläggningskompletteringar till bro, brygga, kaj o d Ny kod BEC.161 Demontering av anläggningskompletteringar till bro Ny kod BEC.1615 Demontering av brolager Ny kod BEC.1618 Demontering av diverse anläggningskompletteringar till bro Ny kod BED.1225 Rivning av pålar för väg, plan o d Ny kod BED.131 Rivning av pålar för hus Ny kod BED.138 Rivning av diverse grundkonstruktioner för hus Ny kod BED.14163 Rivning av pålar för bro Annullerad kod BED.16181 Rivning av kantskoningar i bro Ny kod BJB.221 Inmätning av bro, brygga och kaj Ny kod BJB.222 Inmätning av dammanläggning Ny kod BJB.321 Utsättning för bro, brygga och kaj Ny kod BJB.322 UTSÄTTNING FÖR DAMMANLÄGGNING ANNULLERAD KOD CBB.46 JORDSCHAKT FÖR FUNDAMENT FÖR KONTAKTLEDNINGSSTOLPE E D NY KOD CBB.711 AVTÄCKNING AV BERGYTA, OPÅVERKAD AV SPRÄNGNING NY KOD CBB.712 AVTÄCKNING AV BERGYTA, BEFINTLIG SPRÄNGBOTTEN ANNULLERAD KOD CBC.46 BERGSCHAKT FÖR FUNDAMENT FÖR KONTAKTLEDNINGSSTOLPE E D ANNULLERAD KOD CCD.1 BORRNING AV PÅLAR AV BETONG ANNULLERAD KOD CEB.520 FYLLNING MED BLANDAD MATERIALSAMMANSÄTTNING MOT BRO, MUR O D ANNULLERAD KOD CEB.5201 FYLLNING MED FÖRSTÄRKNINGSLAGERMATERIAL MOT BRO, MUR O D ANNULLERAD KOD CEB.521 FYLLNING MED SPRÄNGSTEN MOT BRO, MUR O D 30 AMA-nytt Anläggning 2/2016
THOMAS LINDQVIST AMA-redaktör Anläggning AB Svensk Byggtjänst Ny/Annullerad kod Kod Rubrik ANNULLERAD KOD CEB.522 FYLLNING MED KROSSAD SPRÄNGSTEN MOT BRO, MUR O D ANNULLERAD KOD CEB.523 FYLLNING MED GRUS ELLER KROSSMATERIAL AV GRUS MOT BRO, MUR O NY KOD CEB.524 FYLLNING MED GROVKROSSAD SPRÄNGSTEN MOT BRO, MUR O D NY KOD CEB.525 FYLLNING MED FÖRSTÄRKNINGSLAGERMATERIAL MOT BRO, MUR O D NY KOD CEB.526 FYLLNING MED BÄRLAGERMATERIAL MOT BRO, MUR O D NY KOD CEC.2114 LEDNINGSBÄDD FÖR VA-LEDNING I VÄG, PLAN O D KATEGORI A SAMT JÄRNVÄG NY KOD CEC.3114 KRINGFYLLNING FÖR VA-LEDNING I VÄG, PLAN O D KATEGORI A SAMT JÄRNVÄG NY KOD CEC.4114 RESTERANDE FYLLNING FÖR VA-LEDNING I VÄG, PLAN O D KATEGORI A SAMT JÄRNVÄG NY KOD CEC.63 FYLLNING FÖR DIKE NY KOD CED.131 FYLLNING MED SKUMGLAS FÖR VÄG, PLAN O D SAMT JÄRNVÄG NY KOD CED.132 FYLLNING MED SKUMGLAS FÖR BYGGNAD, BRO, MUR M M NY KOD CED.1321 FYLLNING MED SKUMGLAS FÖR GRUNDLÄGGNING AV BYGGNAD, BRO, MUR M M NY KOD CED.1322 FYLLNING MED SKUMGLAS MOT BYGGNAD, BRO, MUR M M NY KOD CED.133 FYLLNING MED SKUMGLAS FÖR VEGETATIONSYTA NY KOD CED.134 FYLLNING MED SKUMGLAS I LEDNINGSGRAV NY KOD DBG.35 LASTREDUCERANDE LAGER AV SKIVOR ELLER BLOCK AV CELLPLAST FÖR RÖRLEDNING NY KOD DBH.12 ARMERANDE LAGER AV STÅL I OBUNDNA ÖVERBYGGNADSLAGER ANNULLERAD KOD DCK.21 EROSIONSSKYDD AV JORD- OCH KROSSMATERIAL ANNULLERAD KOD DCK.211 EROSIONSSKYDD AV JORDMATERIAL ANNULLERAD KOD DCK.2111 EROSIONSSKYDD AV TILLVARATAGEN MARKVEGETATION OCH JORDMÅN ANNULLERAD KOD DCK.212 EROSIONSSKYDD AV KROSSMATERIAL NY KOD DCK.25 EROSIONSSKYDD AV JORD- OCH KROSSMATERIAL NY KOD DCK.251 EROSIONSSKYDD AV JORD- OCH KROSSMATERIAL PÅ JORDSLÄNT NY KOD DCK.2511 EROSIONSSKYDD AV GROVKORNIGT MATERIAL PÅ JORDSLÄNT NY KOD DCK.2518 EROSIONSSKYDD AV DIVERSE JORD- OCH KROSSMATERIAL PÅ JORDSLÄNT NY KOD DCK.252 EROSIONSSKYDD AV JORD- OCH KROSSMATERIAL I VATTEN NY KOD DCK.26 EROSIONSSKYDD AV TILLVARATAGEN MARKVEGETATION OCH JORDMÅN NY KOD DEE.6 FRÄSTA RÄFFLOR NY KOD DEG.11321 RÄCKESAVSLUTNING MED STOR UTVINKLING NY KOD DEG.11322 RÄCKESAVSLUTNING MED LITEN UTVINKLING NY KOD DEG.11323 NEDDOPPAD RÄCKESAVSLUTNING NY KOD DEG.11324 DIVERSE EJ ENERGIUPPTAGANDE RÄCKESAVSLUTNINGAR ANNULLERAD KOD DEG.522 TRÄDGÅRDSPLANK NY KOD DEG.77 FÖRTILLVERKADE FUNDAMENT FÖR POLLARE, FARTHINDER-, BARRIÄRELEMENT O D NY KOD DEJ.1 PARKERINGSMÄTARE NY KOD DEJ.2 BILJETTAUTOMATER NY KOD DEJ.7 FÖRTILLVERKADE FUNDAMENT FÖR PARKERINGSMÄTARE, BILJETTAUTOMATER M M NY KOD DEQ.2 INFÄSTNINGAR I BERG MED BULT O D NY KOD DJ FÖRANKRINGAR NY KOD DJB FÖRANKRINGAR AV KONSTRUKTIONER NY KOD DJB.1 FÖRANKRING I BERG NY KOD DJB.11 BERGSTAG TYP 1 NY KOD DJB.12 BERGSTAG TYP 2 AMA-nytt Anläggning 2/2016 31
ANLÄGGNING Ny/Annullerad kod Kod Rubrik NY KOD DJB.2 FÖRANKRING I JORD NY KOD DJB.21 INJEKTERADE JORDSTAG NY KOD DJB.28 DIVERSE FÖRANKRINGAR I JORD NY KOD DJB.3 FÖRANKRING I KONSTRUKTION NY KOD DJB.31 FÖRANKRING I SPONT NY KOD EBC.112 OSPÄND ARMERING I KAJ NY KOD EBC.1121 OSPÄND ARMERING VID NYBYGGNAD AV KAJ NY KOD EBC.1122 OSPÄND ARMERING OCH DUBBNING VID FÖRBÄTTRING OCH REPARATION AV KAJ NY KOD EBC.11221 OSPÄND ARMERING VID FÖRBÄTTRING OCH REPARATION AV KAJ NY KOD EBC.11222 DUBBNING VID FÖRBÄTTRING OCH REPARATION AV KAJ NY KOD EBC.24 GÄNGSTÄNGER, BULTGRUPPER O D NY KOD EBC.28 DIVERSE INGJUTNINGSGODS NY KOD EBC.36 FOGBAND AV BITUMEN ANNULLERAD KOD EBC.511 FÖRBÄTTRING OCH REPARATION MED PÅLIMMADE STÅLPLÅTAR PÅ BETONG KONSTRUKTION I BRO ANNULLERAD KOD EBC.5111 FÖRBÄTTRING MED PÅLIMMADE STÅLPLÅTAR PÅ BETONGKONSTRUKTION I BRO ANNULLERAD KOD EBC.5112 REPARATION MED PÅLIMMADE STÅLPLÅTAR PÅ BETONGKONSTRUKTION I BRO NY KOD EBE.112 BETONGGJUTNING KATEGORI A VID NYBYGGNAD AV KAJ NY KOD EBE.114 BETONGGJUTNING KATEGORI A VID NYBYGGNAD AV BETONGTUNNEL NY KOD EBE.122 BETONGGJUTNING KATEGORI A VID FÖRBÄTTRING OCH REPARATION AV KAJ NY KOD EBE.1221 BETONGGJUTNING KATEGORI A VID FÖRBÄTTRING AV KAJ NY KOD EBE.1222 BETONGGJUTNING KATEGORI A VID REPARATION AV KAJ ANNULLERAD KOD EBH.1 UNDERVATTENSGJUTEN KONSTRUKTION I BRO ANNULLERAD KOD EBH.11 UNDERVATTENSGJUTEN KONSTRUKTION VID NYBYGGNAD AV BRO ANNULLERAD KOD EBH.12 UNDERVATTENSGJUTEN KONSTRUKTION VID REPARATION AV BRO NY KOD EBH.2 UNDERVATTENSGJUTEN KONSTRUKTION TYP 1 NY KOD EBH.21 UNDERVATTENSGJUTEN KONSTRUKTION TYP 1 VID NYBYGGNAD NY KOD EBH.22 UNDERVATTENSGJUTEN KONSTRUKTION TYP 1 VID REPARATION NY KOD EBH.3 UNDERVATTENSGJUTEN KONSTRUKTION TYP 2 NY KOD EBH.31 UNDERVATTENSGJUTEN KONSTRUKTION TYP 2 VID NYBYGGNAD NY KOD EBH.32 UNDERVATTENSGJUTEN KONSTRUKTION TYP 2 VID REPARATION NY KOD GBB.52 MUR AV NATURSTENSELEMENT NY KOD HBD.112 INBRÄDNINGAR, INKLÄDNADER O D AV BRO NY KOD HBD.1121 INBRÄDNINGAR AV BRO NY KOD HBD.1122 INKLÄDNADER AV BRO NY KOD HBD.118 DIVERSE KONSTRUKTIONER AV LÄNGDFORMVAROR AV BARRTRÄ NY KOD HBD.15 KOMPLETTERINGAR AV LÄNGDFORMVAROR AV BARRTRÄ TILL BRO, BRYGGA, KAJ M M NY KOD HBD.155 LÄKT FÖR INBRÄDNINGAR, INKLÄDNADER O D AV BRO NY KOD HBD.1551 LÄKT FÖR INBRÄDNING AV BRO NY KOD HBD.1552 LÄKT FÖR INKLÄDNAD AV BRO NY KOD HBD.1553 LÄKT FÖR FRIBÄRANDE PLÅTBESLAGNING AV BRO ANNULLERAD KOD JBE.1111 VATTENTÄTA SKIKT AV TÄTSKIKTSMATTA PÅ BROBANEPLATTA AV BETONG VID REPARATION ANNULLERAD KOD JBE.1131 VATTENTÄTA SKIKT AV TÄTSKIKTSMATTA PÅ BROBANEPLATTA AV TRÄ VID REPARATION NY KOD JBJ.1131 KANTFÖRSEGLING AV TÄTSKIKTSMATTA PÅ BETONG 32 AMA-nytt Anläggning 2/2016
Ny/Annullerad kod Kod Rubrik NY KOD JBJ.1132 KANTFÖRSEGLING AV TÄTSKIKTSMATTA PÅ METALL NY KOD JBJ.1133 KANTFÖRSEGLING AV TÄTSKIKTSMATTA PÅ TRÄ NY KOD JBJ.2 FÖRSEGLING AV GJUTFOG NY KOD JBK.1 VATTENAVLEDANDE SKIKT AV BYGGPAPP FÖR PLAN PLÅT NY KOD JBK.11 VATTENAVLEDANDE SKIKT AV BYGGPAPP FÖR PLAN PLÅT PÅ BRO NY KOD JBK.12 DETALJUTFÖRANDEN AV VATTENAVLEDANDE SKIKT AV BYGGPAPP PÅ BRO NY KOD JBK.121 UPPDRAGNING AV VATTENAVLEDANDE SKIKT AV BYGGPAPP PÅ VÄGG, SARG E D NY KOD JBK.122 UTFÖRANDE AV VATTENAVLEDANDE SKIKT AV BYGGPAPP VID BRYTNINGAR I UNDERLAG NY KOD JBK.123 UTFÖRANDE AV VATTENAVLEDANDE SKIKT AV BYGGPAPP VID GENOMFÖRINGAR NY KOD JCB.5 KOMPLETTERINGAR AV PLAN METALLISERAD STÅLPLÅT PÅ BRO NY KOD JCB.52 DROPPBLECK, LISTBESLAG E D AV METALLISERAD STÅLPLÅT NY KOD JCB.521 DROPPBLECK AV METALLISERAD STÅLPLÅT NY KOD JCB.525 LISTBESLAG AV METALLISERAD STÅLPLÅT NY KOD JCB.53 BESLAGNING AV ÖVERYTOR AV METALLISERAD STÅLPLÅT NY KOD JCB.531 BESLAGNING AV METALLISERAD STÅLPLÅT PÅ BÄRVERK UTAN LUFTSPALT NY KOD JCB.532 BESLAGNING AV METALLISERAD STÅLPLÅT PÅ INBRÄDNING MED LUFTSPALT NY KOD JCB.533 BESLAGNING MED FRIBÄRANDE METALLISERAT STÅLPLÅT PÅ LÄKT NY KOD JCB.58 DIVERSE KOMPLETTERINGAR AV PLAN METALLISERAD STÅLPLÅT PÅ BRO NY KOD JCC.3 KOMPLETTERINGAR AV PLAN PLÅT AV ROSTFRITT STÅL VID SKIKT AV TÄTSKIKTSMATTA I BRO E D NY KOD JCC.31 KANTPLÅTAR AV ROSTFRI STÅLPLÅT PÅ TRÄBRO NY KOD JCC.5 KOMPLETTERINGAR AV PLAN PLÅT AV ROSTFRITT STÅL PÅ BRO NY KOD JCC.52 DROPPBLECK, LISTBESLAG E D AV ROSTFRI STÅLPLÅT PÅ BRO NY KOD JCC.521 DROPPBLECK AV ROSTFRI STÅLPLÅT NY KOD JCC.53 BESLAGNING AV ROSTFRI STÅLPLÅT AV ÖVERYTOR NY KOD JCC.531 BESLAGNING AV ROSTFRI STÅLPLÅT PÅ BÄRVERK UTAN LUFTSPALT NY KOD JCC.532 BESLAGNING AV ROSTFRI STÅLPLÅT PÅ INBRÄDNING MED LUFTSPALT NY KOD JCC.533 BESLAGNING MED FRIBÄRANDE ROSTFRI STÅLPLÅT PÅ LÄKT NY KOD JCC.58 DIVERSE KOMPLETTERINGAR AV PLAN ROSTFRI STÅLPLÅT PÅ BRO NY KOD LCB.616 ROSTSKYDDSMÅLNING AV LAGER I BRO, OMMÅLNING NY KOD LFB.12 TRYCKIMPREGNERING AV GRAN ELLER ANNAT SVÅRT IMPREGNERBART BARRTRÄ NY KOD NBJ.1113 STEGAR AV ALLMÄNT KONSTRUKTIONSSTÅL FÖR FAST VERTIKAL MONTERING I LEDNINGSANLÄGGNING NY KOD PB-.551 TRUMMA AV PLASTRÖR, STANDARDISERADE MARKAVLOPPSRÖR NY KOD PB-.552 TRUMMA AV PLASTRÖR, FABRIKATSPECIFIKA MARKAVLOPPSRÖR NY KOD PB-.553 TRUMMA AV PLASTRÖR, ÖVRIGA MARKAVLOPPSRÖR NY KOD PCF.13 RENGÖRING AV GASLEDNING O D NY KOD PCF.131 RENGÖRING AV GASLEDNING NY KOD PDB.115 NEDSTIGNINGSBRUNN AV BETONG, ELEMENTBRUNN NY KOD PDH.1 KOMPLETTERING OCH UTBYTE AV TILLBEHÖR TILL BRUNN NY KOD PDH.2 KOMPLETTERING TILL PLATSGJUTEN BRUNN, KAMMARE E D NY KOD PEC.74 FLÖDESREGLERANDE ANORDNING PÅ SJÄLVFALLSLEDNING NY KOD PGB.43 RENOVERING AV TRUMMA MED FLEXIBELT FODER NY KOD YBC.37 KONTROLL AV GASLEDNING NY KOD YBC.371 TRYCK- OCH TÄTHETSKONTROLL AV GASLEDNING AMA-nytt Anläggning 2/2016 33
ANLÄGGNING Ett urval av större nyheter i AMA anläggning 17 Förutom de nyheter som tidigare nämnts i denna artikel kommer här ett urval för AMA/RA och MER i faktarutorna intill. Dock gäller viss reservation för att sena ändringar kan ske i samband med slutarbetet. Se även artikeln Remiss för AMA Anläggning 17 som publicerades i AMA-nytt 1/2016. MARK, GRUND FÖRANKRINGAR DJB I tidigare versioner av AMA har förankringar ingått som en del av sponten. Förankringen har därmed kravställts under BG spont vid förarbeten respektive CDF permanent spont. Detta har i flera fall lett till otydligheter avseende såväl kravställande som reglering. I AMA 17 har därför en ny produktionsresultatkod införts; DJB Förankringar av konstruktioner. Under denna kod kravställs och regleras olika typer av förankringar såsom; bergstag, jordstag och förankring i annan konstruktion. Förprovning av förankringar sker såsom tidigare under BBC.213 Provdragning av förankringar. I samband med revideringen har även kravställandet setts över så att det kopplar till den reviderade standarden för utförande av förankringar (SS-EN 1537) samt den temporära svenska standarden för provning av förankringar (SS 27106). FÖRORENAD JORD Området förorenad jord har getts en större översyn. Använda begrepp har definierats i begreppsbestämningarna för att skapa en entydighet kring vad de olika begreppen avser i AMA-sammanhang. Bland begreppen som definierats finns förorenad mark, förorenade områden och efterbehandling. Det är förtydligat att BBB.15 Föroreningar är en redogörelse av aktuella förhållanden utifrån resultatet av beställarens utförda undersökningar, medan BBC.15 Föroreningsundersökning respektive BBC.23 Provschaktning beskriver de förorenings-undersökningar respektive provgropar som entreprenören ska utföra. Även BCB.1 Hantering av vatten har setts över, och bl.a. har förtydligande Förankrad spont. Förankringar beskrivs under DJB i AMA Anläggning 17. Foto: Tobias Sterner avseende hantering av förorenat vatten inkluderats. Vidare har det införts en begreppsbestämning av uttrycket grundvattensänkning som lyder: avser sänkning av grundvatten som utförs så att vattenström blir riktad huvudsakligen nedåt och utåt från område där grundvattnet ska avsänkas. Rubriken för BCB.6 har ändrats till skyddsåtgärder vid arbete i förorenade områden, för att förtydliga att det är skyddsåtgärderna som avses. En rubrikändring är gjord så att det blir tydligare att massor som bedöms vara helt eller delvis förorenade ska uppläggning beskrivas under BCD.1 Tillfällig uppläggning av förorenade massor. Efterbehandling av bekräftat förorenade massor beskrivs såsom tidigare under BDB Saneringsarbete i mark, anläggning o d. Det har dock förtydligats att det som avses är efterbehandling vilket inte nödvändigtvis är samma sak som sanering. Mät- och ersättningsreglerna avseende förorenade massor har också setts över. I mall för mängdförteckning för CB Schakt finns nu angivet hur förorenade massor ska hanteras i en mängdförteckning. BLANDSCHAKT I STÄLLET FÖR SCHAKTBARHETSKLASS Det har någon gång förekommit önskemål om att införa de äldre schaktbarhetsklasserna igen. Något som i praktiken är mycket svårt eftersom det skulle kräva en uppgradering och anpassning till dagens maskinpark och arbetsutförande. Därför har ett förenklat sätt att hantera detta införts i AMA 17. Om massorna består av jord, dvs har en skjuvhållfasthet under 300 kpa, så har 34 AMA-nytt Anläggning 2/2016
THOMAS LINDQVIST AMA-redaktör Anläggning AB Svensk Byggtjänst entreprenören tillräcklig information för att bedöma kapaciteten och kunna göra en relevant kalkyl. Motsvarande gäller om schakten ska göras i berg med en hållfasthet större än 10 MPa. Svårigheten att bedöma kapacitet och få en kalkylerbarhet, uppstår när massorna har karaktären av jord-berg. Ett nytt begrepp har därför införts i AMA 17, blandschakt. Definitionen är schakt i material som har såväl bergkaraktär som jordkaraktär, med en odränerad skjuvhållfasthet större än 300 kpa och en enaxiell tryckhållfashet mindre än 10 MPa. Om detta material bedöms förekomma i den aktuella entreprenaden ska det hanteras separat i mängdförteckningen och under aktuell kod och rubrik ska den tekniska beskrivningen ange förutsättningar som styr utförandet. Detta ska skapa förutsättningar för entreprenören att välja rätt utrustning och göra en relevant kalkyl. Exempel på massor som kan hamna i kategorin blandschakt är pinnmo, en del lermoräner t.ex. nordost-morän och sedimentärt eller vittrat berg. PÅLAR Pålar är ett område där det sker en stegvis förändring vid varje AMA-revidering. Det finns numera ett stort antal europastandarder som styr såväl material- och tillverkningskrav som utförande och provning av pålar. Det skulle därmed vara möjligt att för en del av påltyperna enbart hänvisa till gällande standarder. Men utifrån att AMA ska vara ett tydligt verktyg som skapar förutsättningar för att ta fram fullständiga tekniska beskrivningar, så finns även i AMA 17 omfattande AMA- respektive RA-texter om pålar. Några justeringar som gjorts är följande. Krav på bergsko respektive bergdubb, ska enligt AMA17 anges av den som upprättar den tekniska beskrivningen, istället för som nuvarande AMA där hänvisning görs till äldre svensk standard. Den tidigare obligatoriska proppdragningen, när den kunde förorsaka skadlig jordundanträngning, är borttagen ur AMA. Detta är ersatt med ett råd i RA om att omfattning och utförande av proppdragning ska anges. Rubrik CCD.1 Borrning av pålar av betong har tagits bort, eftersom det inte kunde identifieras någon påltyp på svenska marknaden som tillhör denna kategori. MER har kompletterats med mät- och ersättningsregler för CCD borrade pålar, som innebär att borrade pålar regleras på liknande sätt som slagna pålar. ENTREPRENADTEKNISK SPECIFIKATION FÖR ARBETSBEREDNING: I bland finns det anledning att ställa särskilda tekniska krav på innehållet i en arbetsberedning. Till exempel då det finns förutsättningar som inte kan fastställas i projekteringen på grund av att de är relaterade till entreprenörens val av produktionsmetoder och vald utrustning. I de fall valen kan påverka arbetsmiljö, säkerhet, omgivnings-påverkan eller tredje man, så ska analyser och bedömningar av valens konsekvenser utföras och dokumenteras av entreprenören. Detta ingår som en del i processen med arbetsberedning. I AMA 17 har begreppet entreprenadteknisk specifikation ersatt det tidigare begreppet underlag för arbetsberedning. Detta för att tydliggöra vikten av att dokumentationen tas fram och förankras med beställaren. Allt i syfte att säkerställa säkra arbetsplatser med begränsad omgivningspåverkan. MÄTNINGAR, TOLERANSER Avsnittet om mätning: SIS har givit ut en ny version av SIS-TS 21143:2016 som ligger till underlag för AMA Anläggning 17. Revision 2016 omfattar språklig översyn samt viss omstrukturering av stycken och tabeller. Rangordningen mellan olika klasser i tabeller utgår från att lägst värde är det bästa, d.v.s. klass 1 är bättre än klass 2 och så vidare. Detta skiljer BERG, TUNNEL sig från den ordning som Lantmäteriet använder i Handbok i mät- och kartfrågor, HMK (dokument publicerade från och med 2013). Rubrik BCB. 45 är ändrad och avser nu både mätpunkter och gränsmarkeringar. Tidigare fanns endast rådet att man skulle ange om mätpunkter ska skyddas men nu finns även rådet att man ska ange om gränsmarkeringar ska skyddas. För att vidga användningsområdet i dessa sammanhang så har begreppet järnvägsanläggning ersatts med spåranläggning. För att förtydliga att det är frågan om ett geografiskt underlag som kommer från beställaren har begreppet geografisk information ersatts med geografiskt underlag under BJB. Detta förtecknas under AFB.22 som tidigare AVTÄCKNING AV BERG Har kompletterats med två nya koder för att skilja på om berget tidigare varit påverkat av sprängning eller inte. Detta på grund av risken att det då kan förekomma icke detonerat sprängmedel där avtäckningen ska göras. BERGSCHAKT: Har genomgått relativt omfattande om- arbetningar med ett flertal ändrade och omstuvade texter. Figurer och begreppsbestämningar har setts över och justerats. Det har även gjorts förtydliganden med okodade underrubriker för att särskilja krav och råd som gäller vid öppen sprängning. Även tabeller och figurer har kompletterats och förtydligats. Bland annat har det införts en tabell för laddningskoncentrationer kopplade till teoretisk skadezon. En liknande tabell fanns i Anläggnings AMA 98 men togs bort i samband med AMA Anläggning 07. Nu har den återinförts i något omarbetad form. Tabellen med bergrensningsklasser är förtydligad och råd angående hur tabellen ska användas är införda. De tidigare två tabellerna för bergschaktningsklasser kombinerade till en tabell för ökad tydlighet. AMA-nytt Anläggning 2/2016 35
ANLÄGGNING VA OCH TEKNISKA FÖRSÖRJNINGSSYSTEM BRO, MUR OCH KAJ Det har tillkommit ett flertal nya koder och rubriker. Många befintliga koder har reviderats för att bättre stämma överens med vad de avser att beskriva. Det har även tillkommit en bilaga som beskriver hur ett mikrobiologiskt vattenprov ska utföras samt att det innehåller instruktion vid förfarande vid ej godkänt prov. En ny struktur under CEC för ledningsbädd, kringfyllning och resterande fyllning har upprättats. Det har tillkommit text under kontrollplaner för rörledningar. CBB.3 har kompletterats med texter för schakt för ledning och kabel i sjö. Rivning av del av och hel rörledning har förtydligats. Ledningar av olegerat tryckkärlsstål har fått en ny tabell PB-.213 för provning av svetsförband. Några principritningar har reviderats såsom CBB.311:1. Råd har tillkommit angående rörgravsarbete vid lös lera och siltjord. Ett antal nya begreppsbestämningar har införts bland annat för bakfall, sänkbrunn och rördel. GRÖN Materialtabellerna tabell AMA CE och DC/2 har bearbetats och även fått en något ändrad layout för ökad läsbarhet. För markplattor och marksten görs en uppdelning i om beläggning läggs som yta eller som fris. Som hjälp för projektören har tabellen om terrassens egenskaper för växtbäddar med normala eller torra utföranden, tabell RA DCL/1, förtydligats. TRÄBROAR: Hela avsnittet om träbroar har setts över. Arbetet med träbroar har hanterats som ett särskilt projekt under uppdateringen och inneburit ett flertal nya koder och rubriker. Arbetet har förutom nya koder även inneburit en stor mängd nya krav- och rådstexter samt flera nya figurer gällande arbeten med bland annat plåtbeslagning av träbroar. I samband med arbetet har även den befintliga koden JBJ.113 Kantförseglingar av tätskiktsmatta i bro kompletterats med nya underkoder för olika typer av underlag som betong, metall och trä. UNDERVATTENSGJUTNINGAR: Avsnitten om undervattensgjutningar har haft vissa brister och de har därför getts en särskild översyn. Bland annat har nya koder och rubriker skapats för annat än brotillämpningar. En viktig förändring är att det nu går att skilja på olika metoder för gjutningsarbetet beroende på förutsättningarna att praktiskt utföra själva arbetet beroende på hur konstruktionen är armerad. KAJ: För kajkonstruktioner har det tillkommit nya koder under EBC.112 och EBE.112 inklusive krav- och rådstexter för både armering och betonggjutningar. Förankringar av denna typ av konstruktioner ska i fortsättningen anges under DJB. Det tillkommer även nya koder under kapitel Y avseende relationshandlingar och kontrollplaner för kajer. FYLLNING MOT BRO: Avsnittet har omarbetats och dessutom kompletterats med tre nya figurer: Fyllning mot sluten rörbro, Förstärkt fyllning mot sluten rörbro, Fyllning mot valvbåge. ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR AV BROAVSNIT- TEN: De delar av AMA och RA som gäller broar och liknande tillämpningar har setts över och anpassats mot gällande produktstandarder. De gäller exempelvis lager under DEP.15 och övergångskonstruktioner under DEP.16 Då det gäller krav på cement har dessa anpassats och lyfts i pyramiden. Dessutom får konceptet för likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer i betong användas under vissa förutsättningar. BANA, SPÅR För spårarbeten har det förtydligats i RA att flyttning av spåranläggning, BEB.13, inte omfattar schakt och fyllning. Tillkommande krav har införts i AMA för utförande av överbyggnadslager för järnväg, DCH, över fyllning med lättklinker, skumglas, geotextil, cellplast samt betongplatta. Förtydligat i RA att jordschakt för järnväg i befintligt spår, CBB.45, avser schakt för rening av makadamballast med ballastrenare eller andra maskiner i befintligt spår. Kajkonstruktioner, nyhet i AMA Anläggning 17. Foto: Tobias Sterner 36 AMA-nytt Anläggning 2/2016
THOMAS LINDQVIST AMA-redaktör Anläggning AB Svensk Byggtjänst VÄG, BUNDNA LAGER VÄGKOMPLETTERINGAR BITUMENBUNDNA LAGER: Underindelningen i Nybyggnad och Underhåll på kodnivå har utgått vilket minskar omfattningen av koder och underlättar arbetet vid upprättande av tekniska beskrivningar och mängdförteckningar. För utförande av lager av asfaltmassa så har gemensamma krav lyfts upp och specifika krav har tydliggjorts bl.a. med införande av fler okodade underrubriker för tydligare kravställning. Avsnitten för utförande av lager av varm respektive halvvarm asfaltmassa har slagits ihop under ett avsnitt: Utförande av lager av asfaltmassa. Detta ger tydligare kravställning och underlättar framtida införande av lager av kalltillverkad asfaltmassa. Polymermodifierad emulsion och varm bitumen har utgått i kravtext för klistring och försegling av arbetsfog. Istället föreskrivs en och samma bitumenemulsion, (C 67 B2-160/220) för både klistring av underlag, klistring och försegling av arbetsfog. Ändringen innebär att klister i tankar omsätts snabbare och medför jämnare kvalitet, ökad produktivitet samt underlättar uppföljningen av förbrukade mängder. CEMENTBUNDNA LAGER: Avsnittet har genomgått en övergripande översyn och strukturen har reviderats för VÄG, OBUNDNA LAGER OCH TERRASSERING Koden CED.13 Fyllning med skumglas för väg, plan o d, byggnad, bro, järnväg samt vegetationsyta m m har struktureras om och tekniska krav för skumglas har införts. Koden DCK.2 Erosionsskydd har strukturerats om med nya koder uppdelat på jord- VÄGAVVATTNING Eftersom arbeten med rörledningar i, eller i anslutning till Väg kategori A eller järnväg, har speciella krav jämfört med motsvarande arbeten för kommunala tillämpningar så har det skapats nya koder för dessa tilllämpningar. Det gäller koder för ledningsbädd, CEC.2114, kringfyllning, CEC.3114 samt resterande fyllning, att öka läsbarheten. Dessutom har gemensamma krav lyfts upp och specifika krav har tydliggjorts bl.a. med införande av fler okodade underrubriker för tydligare kravställning. Kraven i DCE.12 har likställts med EBE.1 avseende tillsatsmedel och mineraliska tillsatsmaterial. Det medför att 5 procent slagg nu tillåts som bindemedel i betong i exponeringsklass XF4 BITUMENBUNDNA LAGER PÅ BRO: För DCF.21112 Bindlager av asfaltbetong på brobaneplatta av stål har krav på egenskaper hos ingående polymermodifierat bitumen införts baserat på erfarenheter och vedertagen praxis. Kravet på förundersökning har utgått eftersom bitumenegenskaperna ska deklareras och CE-märkas av leverantören. Även kravet på omfattande provning av polymerbindemedel har utgått då det ansetts vara ej praktiskt genomförbart och strider mot de ställda kraven i aktuell produktstandard. För DCF.221 Bind- och slitlager av gjutasfalt på bro har det införts krav baserat på harmoniserade produktstandarder. Kravet på förundersökning/ långtidsuppvärmning för polymermodifierat bitumen till gjutasfalt har utgått. och krossmaterial och tillvaratagen markvegetation och jordmån. Erosionsskydd av jord och krossmaterial på jordslänt har fått ny kod för grovkornigt material och en egen kod har skapats för erosionsskydd i vatten. CEC.4114. Under dessa koder beskrivs både VA-ledningar samt gasledningar. Endast fyllningsarbeten som gäller Väg kategori A eller järnväg beskrivs därunder. För andra arbeten används de befintliga koderna Vägräcke. Foto: Tobias Sterner Avsnitten om väg- och ytmarkeringar samt skyltar har setts över och kompletterats. Inom detta område krävs dock en större översyn som kommer att genomföras vid ett senare tillfälle. En ändring jämfört med tidigare är att i och med AMA Anläggning 17 ska frästa bullerräfflor beskrivas under den nya koden DEE.6. Det har tydliggjorts att reflexmaterial kan vara deklarerat antingen enligt EN12899-1 eller enligt ETA (Europeisk teknisk bedömning) baserad på EAD 120001-00-0106 (Mikroprismatic retro-reflective sheetings). Efter att EAD 120001-00-0106 publicerats så är det möjligt att CE-märka även microprismatiskt reflexmaterial. Även avsnitten som gäller räcken har setts över och kompletterats avseende till exempel räckesavslutningar och räckesförankringar. Det är även tydliggjort att betongräcken som ska ha fordonsåterhållande egenskaper, både prefabricerade och platsgjutna, ska beskrivas under DEG. Platsgjutna betongkonstruktioner som inte ska ha fordonsåterhållande egenskaper ska beskrivas under aktuell kod och rubrik under EB. Det har även tillkommit ett antal nya koder för olika typer av räckesavslutningar. På samma sätt som för väg- och ytmarkeringar finns planer på en framtida större översyn av räckesavsnitten inklusive omstrukturering av BSAB-koderna. AMA-nytt Anläggning 2/2016 37
ANLÄGGNING Ett urval av nyheter i MER anläggning 17 Då det gäller MER har det skett en hel del större ändringar som syftar till att tydliggöra regelverket. En del av förändringarna redovisas i faktarutorna intill. Några av MER-ändringarna är redan tidigare omnämnda artikel. Tillämpningsanvisningar Nya och reviderade begreppsbestämningar: bergschaktning, byggnadsverk, djupsprängning, förförstärkning, fris, icke jordfast sido- och block, jordfast sido- och block, jordschaktning, konturhålsborrning, mätgräns, schaktbottennivå, teoretisk begränsningslinje, teoretisk sektion, teoretisk skadezon, teoretisk vikt, underborrning Principer för mängdförteckning: - Tydliggjort komplettskravet - Förtydligat vad som gäller beloppsposter Skrivsätt i mängdförteckning - Figuren inklusive kommentarer har gjorts tydligare och mer lättläst Principer för mätning - Förtydligande med hänvisning till figurer för dels mätning vid förändrat beställt utförande och mätning vid förändrat ej beställt utförande Principer för ersättning - Förtydligat att ett á-pris gäller i hela det angivna intervallet Ersättningsregel - Förtydligat att regeln endast gäller för koder för produktionsresultat. Allmänna kostnader - För att få mer jämförbara anbud och mer renodlade á-priser ska varje PR bära sin egen kostnad och därmed utgår möjligheten att låta BJ, YC och YU ingå i allmänna kostnader (overhead) - Förtydligat avseende BBB- och byggdelskoder samt likriktat skrivningar gällande MF med/eller utan teknisk beskrivning och flyttat de fyra (BBB,BD,BV och samband AMA) kvarstående styckena till kommentar under Principer för mängdförteckning. Fall A / Fall B - Förtydligat vart i MF man ska ange koefficient för volymförändring om man inte vill använda de som finns i MER per default. Övrigt BCD/BCD.1/BCD.2 Det är nu delat upp förorenade massor och avfall under BCD.1 respektive BCD.2 samt förtydligat att BCD.1 ska hanteras med samma mätregel som CBB för att kunna följa massorna i m 3, det blir ton först när massorna ska skickas till en mottagningsanläggning BDB.11/BDB.2 Sanering mäts nu, likt BCD.1, i volym (som CBB) för att enklare kunna hantera masshanteringen och transporterna. Det blir först ton när massorna ska till en mottagningsanläggning. BED.12141 Kompletterat med regleringspris per 20 mm ändrad lagertjocklek vid skillnad mellan angiven och verklig tjocklek BFE Likt CBB så har även borttagning av markvegetation fått tillägg för hantering av förorenade massor om det utförs som ett separat arbete CBB - Tagit bort andra stycket om schakt vid verkligt utfall samt tårtbit i figur jmfr med figur 2 tillämpningsanvisningarna. För att i fortsättningen enbart hantera förändrade förutsättningar under principer för mätning. - Förtydligat att schakt av upptryckta massor vid jordförstärkning med inblandningspelare ingår i ersättningen -Kompletterat med att återfyllning utanför teoretisk sektion vid borttagande av icke jordfasta sidooch bottenblock ingår i ersättningen - Ett helt nytt tankesätt avseende hantering av block efter avstämning och önskemål från branschen. Indelning görs i jordfasta respektive icke jordfasta sido- och bottenblock vilket är kopplat mer till verkligt utförande. Dvs de sido- och bottenblock som är icke jordfasta köps på tillägg som jordschakt likt yt- och jordblock och de jordfasta sido- och bottenblocken köps som bergschakt CBC.75. Detta påverkar även figur CBB/1. -Förtydligat även i MER att skilja på tilläggen för yt- och jordblock för att få mer renodlade á-priser. Detta gäller ett antal CBB koder. CBB.3 Angivit en max kalkylvolym för schakt kring brunnar, avstängningsanordningar o d 38 AMA-nytt Anläggning 2/2016
THOMAS LINDQVIST AMA-redaktör Anläggning AB Svensk Byggtjänst CBC - Förtydligat skrivningen avseende bergs överyta kopplat till underborrning samt djupsprängning och figur CBC/1 - Kompletterat med ett 7:e tillägg avseende area för släntyta där förtätad konturhålsborrning ska utföras CBC.3 - Angivit en max kalkylvolym för schakt kring brunnar, avstängningsanordningar o d - Regeln om överraskningsberg har utgått då detta är en AB fråga - Regeln om bergsschakt för separat ledningsgrav har utgått då denna upplevts som svår att hantera. CBC.6 Kompletterat med två tillägg: Area för släntyta eller botten där berg lossgörs utan sprängning samt area där förtätad konturhålsborrning ska utföras. CCD kompletterat med mätregel liknande CCB samt förtydligat att betongen i stålrörs- och stålkärnepålar ingår i ersättningen CDC.14 utgår då DEQ.2 har skapats för infästning till termoisolerade lager av cellplast samt infästning till tak- och väggdränering CDF Tillägget för antal bakåtförankringar har utgått och ska nu beskrivas och mängdas under DJB förankringar som är ett nytt PR. CE - - Förtydligat att det ingår i ersättning att anskaffa massor från täkt enligt CFB (Uttag av massor) - Tagit bort text kopplat till förändrade förutsättning som beskrivs och redovisas under CBB. I fortsättningen ska förändrade förutsättningar enbart hanteras under principer för mätning i tillämpningsanvisningarna CEC.2 Förtydligat att ersättningen ingår ersättning för arbete med ledningsbädd vid brunnar etc. CEC.31/CEC.32/CEC.33 med flera koder Angivit en max kalkylvolym för kringfyllning för brunnar, avstängningsanordningar o d. CFC.3 Justerat så att arbete mäts enbart i verklig vikt, dvs man skiljer inte på deponering och återvinning då beställaren har för ändamålet handlat upp en avfallsanläggning som kan ta emot de massor som avses och dessa vägs in i ton. DBG.13 Justerat så att arbete enligt DEQ.2 ingår i ersättning istället för under CDC.14. DCB.6 Stödremsa vid nybyggnad ska mätas i längd istället för som tidigare i volym enligt önskemål från branschen DCG.11X/DCG.2X/DCG.32/DCG.61 Kompletterat aktuella markbeläggningskoder så att eventuell fris mäts i längd DEE.6 ny kod för frästa räfflor som mäts i längd DEQ.1 förtydligat att i ersättning ingår ersättning för infästning enligt DEQ.2 DEQ.2 ny kod med nya regler för infästning i berg med bult o d. DJB ny kod, förslag att mäta i antal förankringar,där borrning och injektering ingår i ersättningen, samt reglering av både fast och fri förankringslängd vid förändrade förutsättningar. FBB förtydligande att det är största synliga area som mäts för att koppla an till figuren FBC kompletterat figuren med fallet då endast ena sidan bekläds PBF förtydligat att det i ersättning för maskinetablering ingår tillfälliga tryck- och mottagningsstationer samt återställning