Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1987

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1987 Helsingfors 1988

1988 rd. nr 3 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR 1987 * TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1988

IN N E H Å L L Sid. inlands Banks verksamhet... 3 Den ekonom iska utvecklingen 1987... 3 V ärldsekonom in och Finlands exportm arknader... 3 Den ekonom iska politiken i F in la n d... 3 E fterfrågan och u tb u d e t... 3 Sysselsättningen... 4 Prisutvecklingen... 4 B etalningsbalansen... 5 V erksam heten på finansm arknaden och finansm arknadens s tru k tu r... 5 C e n tralb an k sp o litik en... 6 Den allm änna linjen i centralbankspolitiken... 6 Den internationella och den inhem ska valutam arknaden... 7 Räntepolitiken och förändringarna i det penningpolitiska styrsystem et... 9 De särskilda finansieringsarrangem angen.. 10 Den internationella finansm arknaden och Finlands utländska kapitaltransaktioner... 11 Ä ndringarna i v alu tab estäm m elsern a... 13 A rrangem angen med de länder som Finland har betalningsavtal m e d... 14 Finlands Banks balansräkning och resultaträkning... 14 U tlandet... 14 F in an sin stitu ten... 15 Den offentliga sektorn... 15 F ö re ta g e n... 18 U telöpande sedlar och m y n t... 18 ISSN 0356-0457 Helsingfors 1988. Statens tryckericentral Sid. Ö vriga fordringar och övriga sk u ld e r... 18 S IT R A... 18 Eget k a p ita l... 18 Poster utom kolum n... 18 Sedelutgivningsbalansen... 19 Finlands Banks nettobalans... 19 R esu ltaträk n in g en... 20 Ärenden handlagda av bankfu llm äktige... 23 R evisionen... 23 G ranskningen av lånerörelsen och valutahandeln... 23 Inventeringen och inspektionen av avdelningskontoren... 23 Fonden för Finlands självständighets jubileum sår 1967 (SITRA )... 23 Ä ndring av reglem entet för Finlands Bank (3 6 5 /2 5 )... 23 Ä ndring av pensions- och fam iljepensionsstadgorna för Finlands Bank... 24 G ränserna för rän to rn a på bankernas centralbankskrediter och -depositioner och för räntorna inom Finlands Banks verksam het på penning- och k apitalm arknaden... 24 Beskrivning av 500 och 10 m arks sedlarna i 1986 års s e r ie... 26 A k tiefö rsäljn in g ar... 26 D irektionen... 27 K ontrollanterna vid avdeln in g sk o n to ren... 27 B ankfullm äktige... 28 R ev iso rer... 28 Den ekonom iska utvecklingen 1987 Den ekonomiska aktiviteten blev livligare under 1987. Tack vare den starka efterfrågan på m arknaderna i väst och industrins förbättrade priskonkurrenskraft i Västeuropa steg tillväxten i västexporten till 7 7o. Östexporten minskade, och totalexportens ökning blev därför rätt obetydlig. Det förbättrade bytesförhållandet bidrog i hög grad till att höja den inhemska efterfrågan, som dessutom stärktes av en lättare finanspolitik. BNP-tillväxten uppgick till drygt 3 Io trots att missväxten inom lantbruket m edförde betydande förluster. Importvolymen tilltog avsevärt snabbare än exportvolymen, och underskottet i bytesbalansen fördjupades till 9.2 mrd mk. Antalet sysselsatta förblev i det närmaste oförändrat. Då utbudet på arbetskraft samtidigt minskade, sjönk arbetslösheten något. Im portpriserna föll alltjämt en aning, men de inhemska kostnaderna fortsatte att stiga i rätt snabb takt. Konsumentpriserna gick under året upp med 3.7 %. I syfte att däm pa inflationen och hålla underskottet i bytesbalansen under kontroll hölls penningpolitiken relativt stram. Världsekonom in och Finlands exportm arknader Totalproduktionen i de västliga industriländerna fortsatte 1987 att öka i en takt av 3 %. De europeiska länderna uppvisade en något svagare tillväxt än OEC D-området som helhet. I Europa bars produktionen upp av den inhemska efterfrågan, men försvagades genom utrikeshandeln. B ruttonationalproduktens tillväxt blev därför en procentenhet lägre än ökningen i den inhemska efterfrågan. Produktionsuppgången kunde inte nämnvärt bidra till att reducera arbetslösheten. I de europeiska OECD-länderna uppgick arbetslöshetsgraden till knappt 11 7o. På Finlands exportmarknader i väst blev expansionen liksom året innan närapå 5 %. När oljepriset efter den branta nedgången föregående år återgick till i det närmaste sin tidigare nivå och råvarupriserna började stiga, Finlands Banks verksamhet tog också inflationen i marknadsekonomierna fart. Uppgången i konsumentpriserna inom OECD-området blev betydligt snabbare och låg vid slutet av året på c. 4 Jo. Särskilt m arkant tilltog inflationstakten i Förenta Staterna. De nominella lönerna och arbetskostnaderna per producerad enhet steg fortfarande långsamt. Såväl de nominella räntorna som realräntorna var allm änt sett fortsatt höga. Den ekonom iska politiken i Finland Det ekonomiska läget i Finland var i början av 1987 tillfredsställande. Den ekonomiska aktiviteten hade tagit fart i slutet av föregående år. 1 statsbudgeten planerades dessutom finanspolitiken 1987 vara svagt stimulerande för att främ ja exporten och de produktiva investeringarna. Lindringen av företagsbeskattningen och energiskattereformen, vilka hade trätt i kraft 1986, fick fullt genomslag först 1987. Enligt de beslut som tidigare fattats mildrades hushållens inkomstbeskattning ytterligare. Skatteåterbäringen, som uppsköts på grund av tjänstemannastrejkerna, utbetalades i januari 1987. Statens nettofinansieringsbehov steg till 1.6 % av BNP. Statshushållningens effekt på BNP-tillväxten utgjorde nästan en procentenhet. Inflationen och tillväxten i bytesbalansunderskottet hölls tillbaka genom en fortsatt relativt hög räntenivå. M arknadsräntorna sjönk dock under året. Räntedifferensen gentemot utlandet och det återställda förtroendet för markens externa värde bidrog till att locka rikligt med kapital till Finland. Kortfristigt utländskt kapital importerades till ett belopp av c. 25 mrd mk. Det penningpolitiska styrsystemet ändrades genom att Finlands Bank inledde m arknadsoperationer med bankcertifikat. Efterfrågan och utbudet Volymen av varu- och tjänsteexporten ökade med endast 1.6 % till följd av den kraftiga nedskärningen av östhandeln. Oljeprisfallet under 1986 hade åstadkommit en obalans i den 380383K

4 bilaterala handeln som drog ned exporten till Sovjetunionen ännu 1987. Leveranserna till västm arknaderna kunde dock ökas smidigare än väntat. Volymen av västexporten gick upp med drygt 7 % eller påtagligt snabbare än m arknaderna. Tjänsteexportens volym steg en dast obetydligt. Totalproduktionens snabba tillväxt grun dade sig på den inhem ska efterfrågan. Den privata konsum tionen växte fortfarande snabbt och investeringarna vände uppåt. Företagens lönsamhet förbättrades betydligt, och kapaci tetsutnyttjandegraden nådde en relativt hög nivå. I synnerhet industriinvesteringarna ökade påtagligt, med undantag för m etallindustrin, där investeringarna minskade. En avsevärd investeringsökning noterades också inom servi cenäringarna. Även för bostadsproduktionen vände kurvan sakta uppåt 1987. Uppgången i de offentliga investeringarna kom närm ast till synes i en expansion av statens investerings verksamhet. Tyngdpunkten för investeringsökningen låg på maskiner och utrustning, vilket berodde på den privata sektorns investeringsstruktur. Den offentliga sektorn investerade fram för allt i husbyggnad. Den privata byggnadsverksam he ten var därem ot lam. Totalt ökade de fasta investeringarna med drygt 4 % jäm fört med året innan. Hushållens disponibla inkom ster steg nom i nellt med 9 %. Om kring två procentenheter av ökningen härrörde från skatteåterbäringen, som uppsköts från december 1986 till januari 1987. Någon näm nvärd tidsmässig effekt på den privata konsum tionen hade förseningen emellertid inte. Det betydligt förbättrade bytes förhållandet bidrog för andra året i följd till att stärka realinkom stökningen. Volymen av den privata konsum tionen steg med 5 7o, dvs. nästan lika mycket som realinkom sten. U t vecklingen var rätt jäm n för de olika konsumtionsposterna; den största uppgången notera des dock för varaktiga konsum tionsvaror. Den offentliga konsum tionen växte med knappt 4 7o. Den kraftiga tillväxten i den inhemska efter frågan återspeglades i im porten. Volymen av konsum tionsvaruim porten var 15 % större än ett år tidigare; bl.a. fortfor im porten av per sonbilar och beklädnadsvaror att stiga i snabb takt. Im porten av investeringsvaror ökade vo lymmässigt med närm are 10 7o. Då också råvaruim porten betydligt tilltog, steg den to ta la importvolymen med nästan en tiondedel. 5 B ruttonationalprodukten växte 1987 med 3.2 %. Skördeskadorna reducerade tillväxten med omkring en procentenhet, vilket brom sade tillväxttakten särskilt under andra halvåret. Samma effekt hade också den m atta Sovjetexporten. D ärem ot var den inhem ska konsum tionen och investeringarna livliga även under senare delen av året. Industriproduktionen ex panderade mera än den totala produktionen, och utvecklingen var rätt enhetlig inom de olika branscherna. Sysselsättn in gen A ntalet sysselsatta hade sakta börjat sjunka 1986 och trenden fortsatte 1987. Särskilt tyd ligt minskade de sysselsattas antal inom indust rin och prim ärproduktionen, medan det ökade inom servicenäringarna. Utbudet på arbetskraft avtog m era än syssel sättningen. A rbetskraftsandelen sjönk i synner het i åldersgruppen 55 74 år, bl.a. som följd av de utvidgade systemen med förtida pensio ner. M inskningen i arbetskraftsutbudet fick arbetslöshetskurvan att vända nedåt och arbetslöshetsgraden sjönk till 5.1 %. P risu tveck lin gen Utrikeshandelspriserna hade 1987 en lugn utveckling. Im portpriserna var hela året stabi la, men kom i genomsnitt att ligga något under föregående års nivå. Exportpriserna vände långsamt uppåt. Prisutvecklingen var emeller tid oenhetlig inom de olika branscherna. Bl.a. steg priserna på vissa skogsindustriprodukter påtagligt. Den obetydliga revalveringen av marken däm pade stegringen för såväl export som im portpriserna. Inom utrikeshandeln fö r bättrades bytesförhållandet med 4 procenten heter. Världsm arknadsprisernas nedgång hade un der 1986 i Finland påverkat priserna lång sammare än i de flesta konkurrentländer. En del av kostnadssänkningen fick genomslag i konsum entpriserna 1987. Ä nnu under början av året steg konsum entpriserna i Finland något snabbare än i O EC D -länderna i genom snitt. I slutet av året var inflationstakten i Finland lägre än den genom snittliga prisökningstakten för OECD-om rådet. Partipriserna låg 1 % över 1986 års nivå. K onsum entpriserna steg med i genomsnitt 3.7 % jäm fört med året innan och från december till december likaså med 3.7 %. A rbetskraftskostnaderna gick 1987 alltjäm t upp snabbare än i konkurrentländerna. L önta garnas förtjänstnivå steg med 7 % eller unge fär lika mycket som föregående år. Avtalslönerna höjdes något mera än vad 1986 års inkomstavtal skulle ha förutsatt. Löneglid ningen avtog en aning och blev c. 2 %. Den starka produktivitetsutvecklingen bidrog till att förbättra konkurrenskraften. Följaktligen öka de arbetskostnaderna per producerad enhet beräknade i nationella valutor i Finland mindre än i konkurrentländerna. Till följd av valuta kursernas oenhetliga utveckling stärktes Fin lands relativa priskonkurrenskraft på den euro peiska m arknaden, m edan den m ätt med världsm arknadsvikter försvagades. B etaln in gsb alan sen Handelsbalansen uppvisade 1987 ett litet överskott. Trots det förbättrade bytesförhål landet blev överskottet dock betydligt mindre än föregående år, eftersom importvolymen till tog avsevärt snabbare än exportvolym en. O ak tat östexportens drastiska tillbakagång visade östhandelsbalansen vid slutet av året ett över skott på 0.8 m rd mk. U nderskottet i tjänstebalansen orsakades närm ast av nedskärningen av den i Finland registrerade handelsflottan och finländarnas ökade utlandsresor. Kapital avkastningens och transfereringarnas under skott fördjupades. Allt som allt gav bytesba lansen ett minus på 9.2 m rd mk. Bytesbalansen i bundna valutor visade ett överskott på 2.6 mrd mk. Det återställda förtroendet för m arken och den höga inhem ska räntenivån drev upp kapi talim porten. Finlands Bank utvidgade dess utom vid början av augusti företagens rätt att uppta minst 5 års utländska krediter. T rots det stora nettobeloppet av lyfta utländska krediter, uppgick nettoim porten av långfristigt kapital till endast 0.1 mrd mk. En delorsak härtill var uppgången i portföljinvesteringarna och de om fattande direktinvesteringarna, som spegla de företagens fortsatt livliga internationalise ring. Finlands i jäm förelse med utlandet höga räntenivå fick genomslag fram för allt i de kortfristiga kapitalrörelserna. Företagen im porterade kortfristigt kapital till ett nettobe lopp av 9.3 m rd mk. Via bankerna im portera des dessutom 15.5 m rd mk. Särskilt m arkant ökade term inssäkringskrediterna och den u t ländska kortfristiga finansieringen av investe ringar och driftskapital. Valutareserven växte under 1987 med 14.5 mrd mk. Den konvertibla reserven steg enligt Finlands Banks balansräkning med 16.8 mrd mk till 27.4 m rd mk vid årets slut. Dessutom hade Finlands Bank term insköpskontrakt till ett värde av 1.4 m rd mk i kraft. Den bundna reserven m inskade med 2.2 m rd mk och upp gick vid årsskiftet till 1.2 m rd mk. Verksamheten pä finansm arknaden och finansm arknadens struktur Verksamheten på den finländska finans m arknaden har de senaste åren undergått ge nom gripande förändringar. Finansm arknadens struktur har därem ot inte ändrats just alls. Den största förändringen består i det ökade m arknadsberoendet inom finansieringsförm edlingen. Jäm vikt mellan efterfrågan och utbud skapas num era i stor utsträckning av räntan, medan finansm arknaden tidigare präglades av kreditreglering och räntorna till största delen var adm inistrativt bestäm da. Under 1987 expanderade i synnerhet m ark naden för kortfristiga värdepapper, och det var därför m öjligt att ändra det penningpolitiska styrsystemet i en mera m arknadscentrerad rik t ning. Finlands Bank började köpa och sälja kortfristiga värdepapper på interbankm arknaden för att styra bankernas likviditet och den vägen de kortfristiga räntorna. Förändringarna i och förväntningarna om penningm arknadsräntorna får genomslag i bankernas krediträntor och i andra rän to r som påverkar företagens och hushållens investe rings- och kreditbeslut. R äntorna är därför centralbankens viktigaste påverkningskanal då det gäller företagens finansiella placeringar och realinvesteringar och hushållens kapitalvaruinköps- och finansieringsbeslut. Räntebildningen på m arknaden är dock beroende av ett flertal faktorer, och vid sidan av räntan är det mycket annat som inverkar på de ekonom iska enheter nas investerings- och konsum tionsbeslut. Såväl hushållens som företagens krediter visade trots de höga nom inella räntorna en snabb tillväxt 1987. Orsaken låg dels i investeringsuppsvinget stärkt av företagens goda lön samhet, dels i bostadsefterfrågan som sköt fart till följd av hushållens gynnsam m a realinkomstutveckling. Bakom utvecklingen låg san nolikt också att m an endast delvis hade anpas sat sig till de nya förhållandena där kredittill gången inte längre utgjorde en begränsande faktor. Räntemedvetenheten synes ha varit låg.

6 7 Höga räntor måste tillgripas för att balansera finansieringsutbud och -efterfrågan i förhållan den då ränteavdragsrätten i beskattningen lin drar kostnadsbelastningen och inflationen vän tas accelerera. På den finländska finansm arknaden spelar bankdepositionerna och den på dem baserade kreditgivningen alltjäm t en central roll. Värdepappersm arknaden har expanderat avsevärt på 1980-talet och blivit betydligt viktigare än förr som finansieringskälla och placeringsobjekt för sparmedel. M arknaden har dessutom diversifierats. Hösten 1987 inledde de första placeringsfonderna sin verksam het. Dessa erbjuder fram för allt hushållen nya placeringsalternativ. U n der 1987 vann också optionslånen allt större spridning. Optionslånen ger placeraren m öjlig het att efter egen önskan konvertera sin låne fordran till aktier i låntagarföretaget till ett på förhand avtalat pris. Trots sin snabba tillväxt och mångsidighet är värdepappersm arknaden i förhållande till finansm arknaden som helhet alltjäm t obetydlig. Statens inträde på m arkna den för skattepliktiga masskuldebrevslån 1987 innebär att värdepappersm arknadens totaleko nomiska betydelse sm åningom kom m er att öka. Centralbankspolitiken Centralbankspolitiken var under 1987 inrik tad på att hålla inflationen på högst samma nivå som i konkurrentländerna samt i synner het mot slutet av året på att däm pa tillväxten i bytesbalansunderskottet. Förtroendet för m ar kens externa värde återställdes, vilket kom till synes i en avsevärd ökning av valutareserven. C entralbanken brom sade med m arknadsoperationer den nedgång i m arknadsräntorna som orsakades av den ökade likviditeten. G ränserna för det officiella valutaindexet bibehölls o fö r ändrade, men markens externa värde förstärk tes under året. Revideringen av centralbanksfinansieringssystemet fortsatte i och med att Finlands Bank övergick till ett m arknadskonform t styrsystem. Liksom under tidigare år lindrades valutaregleringen stegvis. Den in hemska kreditm arknaden utvecklades genom att bankerna vid 1988 års början tilläts binda sin kreditgivning till rörlig ränta vid en lång fristig referensränta. D en allm än na linjen i cen tralb an k sp olitik en Genom att det ekonom iska läget under de första m ånaderna av 1987 förbättrades avtog osäkerheten på valutam arknaden. Västexportens gynnsamma utveckling och den i relation till utlandet höga inhem ska räntenivån bidrog till att stärka valutareserven i synnerhet i bör jan av året. Valutareserven växte under 1987 från 14 mrd mk till nästan 29 m rd mk. Likviditetsinflödet fram kallade ett allt starkare tryck nedåt på m arknadsräntorna. För att däm pa såväl tillväxten i den inhem ska efterfrå gan och den därav betingade ökningen i bytes balansunderskottet som inflationstakten m ot verkade Finlands Bank m arknadsräntornas nedgång genom att binda likviditet i cen tralbanken. Härigenom m inskade bankernas centralbanksskuld och förbyttes i ett betydande tillgodohavande i Finlands Bank. De korta m arknadsräntorna sjönk i januari-m aj med drygt 3 procentenheter. Nedgången fortsatte mot slutet av året men i betydligt långsammare takt. G rundräntan ändrades inte 1987. Det penningpolitiska styrsystemet, som tidi gare främ st baserat sig på dagsräntorna, ersat tes med ett m arknadscentrerat styrsystem och centralbanken kunde genom interventioner i m ark eller utländsk valuta direkt påverka ban kernas centralbanksskuld och m arknadsräntor na. I februari började Finlands Bank ta emot tre m ånaders depositioner av bankerna för att minska likviditeten på m arknaden. Depositio nerna kompletterade de tre m ånaders centralbankskrediter som hade tagits i bruk i december 1986. I mars inledde Finlands Bank handel med bankerna med såväl egna som andra bankers bankcertifikat. Vid början av april begränsades använd ningen av dagslån genom att Finlands Bank införde en övre gräns för de enskilda banker nas dagslånerätt utan tilläggsränta. Bruket av dagslån och dagsdepositioner reducerades ock så genom räntesättningen. Den rätt höga dagslåneräntan sänktes i flera om gångar under januari-april, dock mindre än nedgången i m arknadsräntorna under sam m a period. P aral lellt härmed sänktes dagsdepositionsräntan så att den kom att ligga betydligt under m ark nadsräntorna. Härigenom m inskade dagsräntornas och dagsm arknadens penningpolitiska betydelse väsentligt. Under resten av året änd rades dagsräntorna inte. Från början av april fungerade Finlands Banks dagsm arknad endast i begränsad om fattning som källa för banker nas dagliga likviditetsbehov eller som placeringsform för deras överskottsmedel. Den inhemska penningm arknaden utveckla des avsevärt under början av 1987. Bankernas tober beviljades valutabankerna rätt att u tfär bankcertifikat blev snabbt det viktigaste instru da och köpa valutaoptioner även gällande mentet för kortfristig finansiering. I m itten av mark. Ett betydande tillskott till den konvertibla april övergav Finlands Bank systemet med tre månaders centralbankskrediter och -depositio valutareserven gav de krediter som bankerna ner och gick in för att använda enbart bankcer upptog för att säkra sina term insvalutaköp från företag och utländska banker. De k ort tifikat i sina m arknadsoperationer. fristiga handelskrediterna och företagens lång Vid början av maj började Finlands Bank fristiga utländska krediter tilltog också. På dagligen publicera s.k. h eliborräntor,1 som speglar de kortfristiga finländska m arknads grund av tillväxten i valutareserven förstärktes räntornas utveckling. H eliborräntorna fick en markens externa värde under årets lopp med central ställning inom bankernas kreditgivning drygt en procent. Indexet kom därm ed att ligga på ungefär samma nivå som under de första som referensräntor vid sidan av grundräntan. I oktober gav Finlands Bank penninginstitu m ånaderna 1986. Indextalet tilläts dagligen ten nya direktiv om personliga krediter. Direk fluktuera mera flexibelt än tidigare enligt läget tiven om fattade inte längre preciserade anvis på valutam arknaden. I synnerhet mot slutet av ningar om förhandssparande. Finlands Bank året i sam band med de internationella finansi utgick dock i sina direktiv ifrån att bankerna erings- och valutastörningarna var variationer för beviljande av bostadskrediter och andra na i valutaindexet något större än norm alt. Bankernas likviditet, uttryckt som nettobe större personliga krediter skulle förutsätta ett med tanke på kundens skuldskötselförm åga loppet av kortfristiga fordringar och skulder tillräckligt förhandssparande. Samtidigt kom p (inkl. terminspositionen) var i det närm aste letterade Finlands Bank sina direktiv om ränte oförändrad under året. För att m otverka ök villkoren för utlåningen. För de långa bostads ningen i bankernas kortfristiga m arkskuld på krediter som beviljades från och med början av grund av företagssektorns försäljning av ter1988 fick bankerna möjlighet att tilläm pa pe- minsvaluta och tillväxten i bankernas specialin riodiserade, fasta rän to r så att räntan bands låning tillgrep centralbanken m arknadsopera vid den av Finlands Bank publicerade 3 eller 5 tioner som drog bort likviditet från interbankmarknaden. Samma effekt hade också h ö j års m arknadsräntan.2 Valutabestäm melserna ändrades 1987 enligt ningen av bankernas kassareservskyldighet i den linje med gradvis avreglering som följts vid augusti. N ettobeloppet av bankernas ford liberaliseringen av valutarörelserna. Valutareg ringar på centralbanken växte under året från leringen förenklades och lindrades i juni då 0.2 mrd mk till 16.7 m rd mk. Trots de relativt höga realräntorna var efter mindre direktinvesteringar i utlandet på några undantag när befriades frän Finlands Banks frågan på krediter livlig, vilket avspeglades i en tillstånd. Tillståndskravet slopades också för ökad tillväxttakt för bankernas m arkutlåning överföring av em igrationsvaluta och köp av mot slutet av året. På bostadsm arknaden pres bostad i utlandet. Vidare utökades m öjligheter sade den större efterfrågan och den lättare na till placeringar i utom lands officiellt notera kredittillgången upp bostadsprisernas stegde värdepapper. Bestämmelserna om långfris ringstakt i synnerhet inom huvudstadsregiotig utländsk upplåning som hade mildrats re nen. dan 1986 liberaliserades ytterligare i augusti 1987, då så gott som hela företagssektorns långfristiga utländska upplåning frigavs. I ok 1 Helibor (Helsinki Interbank O ffered Rate) baserar sig på det medeltal som Finlands Bank beräknar för olika m aturiteter (1, 2, 3, 6, 9 och 12 m ånader) på grundvalen av de köpnoteringar för bankernas bank certifikat som de fem största bankerna ger dagligen kl. 13. 2 R äntorna baserar sig på de köpnoteringar för skatte pliktiga masskuldebrevslån med fast ränta som de fem största bankerna ger dagligen kl. 13. Finlands Bank beräknar räntorna som m ånadsmedeltal av köpnoteringarna och offentliggör dem som månadsgenomsnitt en gång per m ånad. D en in tern ation ella och den in h em sk a valu tam ark n ad en K ursfluktuationerna på den internationella valutam arknaden var 1987 alltjäm t kraftiga. Dollarn försvagades i förhållande till andra viktiga valutor redan för tredje året i rad. Orsak härtill var fram för allt det trots dollar nedgången fortsatt stora am erikanska bytesba lansunderskottet. För att däm pa svängningar na i valutakurserna intervenerade centralban kerna med stödköp av dollar enligt den över-

9 enskommelse som de ledande O EC D -länderna träffade i februari. Dollarvärdet var därför relativt stabilt ända fram till hösten. H ärtill bidrog också åtstram ningen av den am erikans ka penningpolitiken, som ledde till att rän teskillnaden m ot de övriga stora valutorna ökade. Efter kursraset på de internationella värdepappersm arknaderna i oktober lättades penningpolitiken i Förenta Staterna upp, var vid räntenivån avsevärt sjönk. R äntorna föll också i flera andra viktigare länder. Under de sista m ånaderna av året försvagades dollarn ånyo kännbart. Dollarfallet hejdades vid års skiftet genom betydande interventioner av de ledande OECD-ländernas centralbanker. D-marken förblev stark, även om den försvagades i förhållande till bl.a. den jap an s ka yenen och det brittiska pundet. Den ekono miska politiken i Förbundsrepubliken bidrog i viss mån till att stimulera den inhem ska efter frågan och reducera överskottet i utrikeshan deln. Efterfrågan bars upp av den relativt lätta penningpolitiken under 1987 och förväntning arna om de för 1988 1990 aviserade skatte lättnaderna. Räntenivån var vid årsskiftet be tydligt lägre än ett år tidigare. Det brittiska pundet förstärktes under året, då den ekonom iska tillväxten tog fart och inflationen var låg. Pundet fick också stöd av den rätt stram a penningpolitiken, även om räntenivån sjönk under årets lopp. Den japans ka yenen förstärktes, utom under årets första m ånader, mot alla viktiga valutor. Trots den starkare yenen, nedgången i räntenivån och åtgärderna för att stimulera den inhemska efterfrågan visade den japanska bytesbalansen ett fortsatt betydande överskott. Kurserna inom det europeiska valutasyste met (EMS) justerades den 12 januari till följd av den franska francens försvagning och de om fattande kapitalrörelser som förväntningar na om denna gett upphov till. D-m arkens och den holländska florinens centralkurser skrevs upp med 3 % och den belgiska och den luxemburgska francens med 2 <7o. De övriga EM S-ländernas valutor lämnades oförändrade. Den nordiska valutam arknaden utsattes inte för något större kurs- eller räntetryck. Den svenska kronan förstärktes på grund av tillväx ten i valutareserven, som fick stöd av den vidgade räntedifferensen gentem ot om världen. Mot slutet av året sjönk kronans externa värde m ot mitten av sitt variationsom råde. Detta berodde på den tilltagande ekonom iska osäker heten, bl.a. sålde utländska placerare sina in nehav av svenska värdepapper. Den norska kronan förstärktes också inom sitt variationsom råde i början av året, men försvagades ånyo m ot årets slut trots att ränte nivån steg. Fluktuationen i den norska och den svenska kronans externa värde var likartad och hade i det närm aste samma orsaker. Sväng ningen i den norska kronan var dock starkare och berodde delvis också på oljeprisfallet i slutet av året. Den danska kronan var under årets första m ånader den starkaste valutan inom EMS, men föll något sedan det ekono miska läget försäm rats. På den inhemska valutam arknaden var läget under 1987 lugnt. Den misstro mot markens kurs som gett sig till känna ännu 1986 var över. Härtill bidrog dels de gynnsam m a utsik terna beträffande den ekonom iska tillväxten och utrikeshandeln, dels räntedifferensen gent emot utlandet och den låga inflationen. Vikterna i formeln för beräkning av valuta index justerades på norm alt sätt fem gånger under året. Vid årets början ändrades vikterna på grund av att jäm förelseåret hade ändrats. De övriga justeringarna gjordes i enlighet med utrikeshandelsandelarnas utveckling. Markens externa värde m ätt med bl.a. ett betalningsvägt index och med M ERM -indexet1 förstärktes mera än enligt det officiella valuta indexet. Detta berodde fram för allt på att dollarn, som avsevärt försvagats, har en större vikt i dessa index än i det officiella valutain dexet. De olika valutornas inbördes kursfluktuatio ner på den internationella valutam arknaden var den viktigaste orsaken till ändringarna i m arkkurserna för de valutor som noterades av Finlands Bank, eftersom m arkens externa vär de var relativt stabilt. Säljkursen för US-dollarn sjönk under året med 17.7 %, för rubeln med 5.0 % och för den svenska kronan med 3.6 %. Därem ot steg säljkursen för det engels ka pundet med 4.3 7o, för D-marken med 0.8 % och för den japanska yenen med 8.0 %. Markens term inskurser föll under året, då nedgången i de inhem ska m arknadsräntorna reducerade räntedifferensen gentemot utlandet. Dollarns tre m ånaders term inskurs översteg avistakursen på årsbasis med 6.8 7o vid årets 1 Det betalningsvägda indexet är vägt med betalningsvalutornas andelar inom utrikeshandeln. MERMindexet är vägt enligt Internationella valutafondens utrikeshandelsm odell. Valutornas avista säljkurser vid slutet av 1987 och 1986, mk New York... Montreal... L o n d o n... D ublin... Stockholm... O s lo... Köpenhamn... Reykjavik... Frankfurt a. M... A m sterdam... Bryssel... Z iirich... Paris... R o m... Wien... Lissabon... M a d rid... Tokyo... Moskva, c le a rin g... M elbourne... E C U... Valuta 31.12.1987 31.12.1986 USD CAD GBP IEP SEK NOK DKK 1SK DEM NLG BEC ' BEL 2 CHF FRF 1TL ATS PTE ESB JPY SUR AUD XEU 3.954 3.044 7.410 6.620 0.6823 0.6346 0.6475 0.1127 2.4977 2.2201 0.1194 0.1190 3.0888 0.7378 0.00340 0.3543 0.0304 0.0368 0.03248 6.814 2.873 5.146 4.802 3.486 7.107 6.726 0.7080 0.6501 0.6540 0.1213 2.4774 2.1935 0.1190 0.1178 2.9634 0.7491 0.00356 0.3521 0.0331 0.0365 0.03006 7.175 ' Kommersiell kurs. 2 Finansiell kurs. början. Vid slutet av året var differensen endast 1.6 %. Den konvertibla valutareserven ökade med nästan 17 mrd mk eller ungefär en tredjedel mera än vad den hade minskat föregående år. Tillväxten var snabb från årets början fram till juni fram för allt på grund av den kortfristiga kapitalim porten. M ot slutet av året avtog ök ningstakten, delvis beroende på att beloppet av Finlands Banks term insköpskontrakt något steg. Finlands Banks term insköpskontrakt, som nästan i sin helhet hade förfallit till betalning vid årets början, uppgick till drygt 1 mrd mk vid årets slut. Terminsinterventionerna utgjorde en del av Finlands Banks marknadsoperationer, som avsåg att m otverka en ökning av likviditeten och en nedgång i ränte nivån. Räntepolitiken och förändringarna i det penningpolitiska styrsystemet Dagsräntornas betydelse inom det penning politiska styrsystemet minskade under början av 1987. Finlands Bank hade i december 1986 börjat operera på den inhemska penningm ark 2 380383K naden genom att ta i bruk tre månaders centralbankskrediter med fast ränta. Dessa kre diter beviljades ända fram till april och kom småningom att nästan helt och hållet ersätta dagslånen inom centralbanksfinansieringen. Räntan på tre m ånaders krediter sjönk från början av januari till början av april från 12.65 till 10.3 %. För att dra bort likviditet från m arknaden och däm pa trycket på en räntesänkning börja de Finlands Bank vid början av februari ta emot tre m ånaders depositioner med fast ränta av bankerna. Liksom för m otsvarande krediter bestämdes beloppen och räntorna för deposi tionerna dagligen på grundvalen av bankernas anbud och enligt de mål som uppställts för centralbanksfinansieringen. Dagsräntorna sänktes i flera om gångar un der de första m ånaderna av 1987, men bibe hölls oförändrade under resten av året. Dagslåneräntan sjönk i januari-april med sammanlagt 1 procentenhet till 11 % och dagsdepositionsräntan i februari-mars med 1.5 procentenheter till 7.5 %. Dagsdepositionsräntan hade i de cember 1986 lösgjorts från dagslåneräntans utveckling och samtidigt sänkts till 9 %, vilket

11 10 J_J L J L 1987 bidrog till att främ ja interbankm arknadens utveckling. Eftersom dagslåneräntan låg betyd ligt högre än de korta m arknadsräntorna och dagsdepositionsräntan åter lägre än m arknads räntorna, föredrog bankerna att utjäm na sina likviditetssvängningar sinsemellan fram om att utnyttja Finlands Banks dagsm arknad. Vid början av april begränsades använd ningen av dagslån också genom att Finlands Bank uppställde en övre gräns för varje banks dagslånerätt utan tilläggsränta. Den övre grän sen utgjorde 7.5 % av det sam m anlagda belop pet av bankens egna kapital och kassareservdeposition. För dagslån utöver denna gräns m ås te banken betala 19 7o i ränta. Efter dessa förändringar använde bankerna inte längre dagsm arknaden som perm anent finansierings källa eller depositionsställe. I juli ändrades principerna för beräkning av bankernas dagslånekvoter utan tilläggsränta så att kvoten för en enskild bank alltid är minst 10 M mk. Härige nom underlättades de m indre bankernas verk samhet på penningm arknaden, eftersom ett flertal av dessa aktivt bedriver partihandel med pengar. I oktober höjdes den övre gränsen för bankernas dagslån utan tilläggsränta till 10 % av det sam m anlagda beloppet av en banks egna kapital och kassareservdeposition. De mindre bankerna kunde på ansökan beviljas en högre gräns. Finlands Banks operationer på den inhemska penningm arknaden kom pletterades vid början av mars med handel med bankcertifikat med de banker som var berättigade till centralbanksfinansiering. 1 m itten av april slopa des tre m ånaders centralbankskrediter och -depositioner. Penningpolitiken bedrevs däref ter så gott som enbart genom köp eller försälj ning av bankcertifikat em itterade av bankerna eller av Finlands Bank. Största delen av trans aktionerna gjordes med 1 och 3 m ånaders bankcertifikat. I september förklarade Fin lands Bank sig beredd att handla med bankcer tifikat också med de största lokalbankerna. Dessa initierade dock inte någon handel. I augusti höjdes kassareservskyldigheten från 4.7 till 4.9 %. Å tgärden m arkerade en fortsatt stram penningpolitisk linje och band likviditet mera perm anent än vad som var möjligt på den korta m arknaden. U nder resten av året bibehölls kassareservskyldigheten oför ändrad. 1 november reviderade bankfullm äktige de räntefullm akter som beviljats Finlands Banks direktion. Dagsräntefullm akterna bevarade sin tidigare form, men de övre gränserna för de räntor som tillämpades inom verksam heten på penning- och kapitalm arknaden justerades nedåt (se s. 26). Fullm akterna utsträcktes till att gälla även längre än sex m ånaders räntor, vilket gav Finlands Bank möjlighet att vid behov delta på m arknaden för masskuldebrev och långfristiga bankcertifikat. D e särskilda fin an sierin gsarran gem an gen Finlands Banks andel av de särskilda finansieringsarrangemangens kreditbestånd m inskade 1987 med c. 1 mrd mk och utgjorde vid årets slut 3 491 Mmk. Nedgången berodde huvud sakligen på de ändringar i villkoren för de kortfristiga exportkrediterna och nyexportkre diterna som hade trätt i kraft vid årets början och som syftade till en kontrollerad nedskär ning av arrangemangen då krediterna koncen trerades till små och m edelstora exportföretag. Krediter inom finansieringsarrangem anget för inhemska leveranser, s.k. KTR-krediter, reserverades till ett belopp av 2 065 Mmk, varav maskiner till skogsindustrin stod för 74 %. Vid årets slut var kreditreserveringar på 1 948 Mmk i kraft, dvs. 54 % m era än ett år tidigare. KTR-krediterna uppgick vid årsskiftet till 6 251 M mk. H ärav utgjorde Finlands Banks andel 2 583 Mmk. I december 1986 hade det blivit möjligt att använda masskuldebrev som kreditinstrum ent inom KTR-finansieringen. Avsikten var att vid sidan av skuldsedlarna få ett m odernare och smidigare instrum ent. Av de kreditreserve ringar som gjordes 1987 hade 31 % eller 629 Mmk formen av m asskuldebrev. Villkoren för KTR-krediterna ändrades i de cember så att räntan på nya krediter vid början av 1988 höjdes med en halv procentenhet. Räntan på KTR-krediterna låg därefter 2.5 procentenheter över grundräntan. Samtidigt sjönk Finlands Banks finansieringsandel från 40 % åter till 30 <7o, då tiden för den tidsbundna höjningen löpte ut. Ett nytt drag i de kortfristiga exportkrediter na var att de beviljades endast företag med en om sättning under 200 M mk. Kreditbeståndet för finansieringsarrangem anget med kortfristi ga exportkrediter uppgick vid årets slut till 449 Mmk eller 57 % mindre än föregående år. Bruket av nyexportkrediter begränsades av den bestämmelse som första året var i kraft att ett företag fick utnyttja en nyexportkredit un der högst fem år. Den ränta som debiterades exportörerna för nyexportkrediterna höjdes med 1 procentenhet. R äntan uppgick därefter till grundräntan + 0.25 procentenheter. Kre ditbeståndet m inskade med 276 Mmk till 459 Mmk vid årets slut. Enligt ett beslut som fattades i december avskaffas finansieringsarrangem angen med kortfristiga exportkrediter och nyexportkredi ter vid början av 1989. Dessa togs i bruk på 1960-talet och avsåg att säkerställa finansi eringen av den för utrikeshandeln viktiga före tagsverksamheten i en tid med kreditreglering. Sedan kreditregleringen avvecklats är denna typ av finansiering inte längre lika motiverad. D en in tern ation ella fin an sm ark n ad en och F in lan ds u tlän d sk a kap italtran sak tion er Efter att under flera år ha expanderat föll den internationella finansm arknaden 1987 till baka. De internationella masskuldebrevsemissionerna uppgick till c. 180 mrd dollar, vilket var drygt 20 % mindre än föregående år. Tillväxttrenden bröts fram för allt på massskuldebrevs- och eurobondm arknaden. 1 syn nerhet em issionerna i dollar m inskade dras tiskt, då därem ot emissionerna i japanska yen ökade och deras andel växte. Värdet av masskuldebrev i D-m ark och schweizerfranc steg till samma nivå som ett år tidigare. De traditionella eurokrediterna och den övri ga direkta kreditgivningen tilltog betydligt, då värdepapperifieringen började avta. Krediterna växte dock inte i sam m a m ån som masskuldebrevsm arknaden krym pte. Den to tala interna tionella låneverksam heten, uppskattningsvis 300 m rd dollar, blev avsevärt m indre än 1986. Bakom nedgången i de stora låntagarnas inter nationella finansiering låg bl.a. de kraftiga valutakursfluktuationerna. Den internationella finansm arknadens u t veckling fick genomslag också i den finländska långfristiga upplåningen. Vanliga banklån, dvs. eurokrediter började användas i allt större om fattning och dollarlånens andel minskade. Av de lyfta finansieringslånen bestod en fjä r dedel av eurokrediter, vilket var nästan dubbelt så mycket som året innan. Dollarlånens andel av lyfta finansieringslån sjönk från en tredjedel 1986 till drygt en fjärdedel 1987. Em issionerna av masskuldebrev låg kvar på ungefär sam m a nivå som året innan och uppgick till c. 15.5 mrd mk. Kreditvillkoren för nya långfristiga finansieringslån blev ännu fördelaktigare än förut. N ettoim porten till Finland av långfristiga krediter uppgick till 10.5 m rd mk och var i det närmaste dubbelt så stor som 1986. Av statens nettofinansieringsbehov täcktes 2.3 m rd mk med utländsk kredit. Året innan hade staten exporterat kapital till ett nettobelopp av 0.1 mrd mk. Bankernas nettoupplåning steg till 5.7 mrd mk eller ungefär sam m a nivå som 1986, vilket delvis berodde på att bankerna fo rtfa rande konverterade kortfristiga krediter till långfristiga. Också företagens nettoupplåning tilltog och blev 1.0 m rd mk. N ettobeloppet av de krediter som företagen upptog via special kreditinstitut steg från 0.7 m rd mk till 1.5 mrd mk. Företagens allt större långfristiga utländska upplåning bestod till en stor del av krediter med över fem års m aturitet, som Finlands Bank tillät i väsentligt friare utsträckning än tidigare. Från början av augusti fick krediterna utom av industriföretag och rederier upptas av så gott som hela den övriga företagssektorn. Största delen av de s.k. fem årskrediterna lyftes i utlandet i bankernas nam n och bankerna förmedlade dem som inhem ska valutakrediter till företagen. Fem årskrediterna hade fördelak tigare nominell ränta än de inhem ska m arkkre diterna och arrangerades i regel som korgkredi ter för att m inska kursrisken. Sådana av valu tabankerna förm edlade krediter ökade 1987 med 9.9 mrd mk och uppgick vid årets slut till 13.7 mrd mk. Finlands Bank godkände kapitalim portansökningar från fabriksindustrin till

12 13 ett belopp av 7.4 m rd mk. F rån andra företag mottogs i augusti-december kapitalim portansökningar på sam m anlagt 5.8 m rd mk. Finländska företags riktade aktieemissioner på utländska börser blev liksom året innan rätt obetydliga. H andeln med utlandet i aktier no terade på Helsingfors Fondbörs var därem ot alltjäm t livlig. I synnerhet återförsäljningen av aktier till Finland ökade på grund av det världsom fattande börsraset på hösten. Återköpen av finländska värdepapper blev därför 1.6 mrd mk större än försäljningarna till utlandet. Finlands Bank beviljade 1987 vissa försäkringsanstalter och specialkreditinstitut m öjlig het att investera i utländska värdepapper. Så dana investeringar gjordes till ett belopp av 2.1 mrd mk. Investeringarna var kortfristiga och nära förknippade med investerarnas utlands verksamhet. De finländska företagens internationalisering fortsatte genom om fattande direktinvesteringar i utlandet. N ettobeloppet av finländska före tags kapitalexport var lika stort som året innan eller 3.8 mrd mk. Drygt hälften av investering arna riktade sig till EG-länderna och drygt en tredjedel gällde den kemiska industrin. Största delen av investeringarna utgjordes av före tagsköp, som i betydande om fattning finansi erades med krediter på den internationella finansm arknaden. De belastade således inte den finländska valutareserven till sitt fulla belopp. Nettobeloppet av utländska företags direkt investeringar i Finland var rätt obetydligt, 0.4 mrd mk. U tländska företag verksam ma i Finland överförde till utlandet i dividender och räntor, dvs. i form av kapitalavkastning nästan dubbelt så mycket som de investerade i Fin land. Allt som allt ledde den långfristiga kapi talbalansen till en nettoim port på 0.1 mrd mk. Detta var 3.2 m rd mk mindre än föregående år. Bakom nedgången låg de finländska före tagens internationalisering, specialkontoarrangemanget i anslutning till östhandeln och portföljinvesteringarna i utländska värdepap per. Nettoinflödet av kortfristigt kapital var 1987 om fattande. Den kortfristiga kapitalim porten uppgick till 24.8 m rd mk, varav bankerna stod för 15.5 mrd mk. En betydande del härav, dvs. 11.4 mrd mk, utgjordes av bankernas krediter för säkring av term inskontrakt. Term insm ark naden tog fart i början av året, då exportföre tagen ånyo började term inera sina exportford ringar. Dessa term ineringar ökade under året med 10.2 mrd mk. De kortfristiga export- och im portfinansieringskrediterna växte under året med sam manlagt 6.5 m rd mk. Nettobeloppet av före tagens leverantörskreditskuld steg med 3.2 mrd mk. Finlands långfristiga utländska nettoskuld uppgick vid 1987 års slut till 58.2 m rd mk eller något mindre än vid föregående årsskifte. Va lutakursförändringarna reducerade den lång fristiga nettoskulden med 1.2 mrd mk. Som följd av tillväxten i den kortfristiga nettoskul den ökade Finlands hela utländska nettoskuld enligt prelim inära beräkningar med 8.9 mrd mk till 55.1 mrd mk, dvs. om kring 14.2 % av bruttonationalprodukten till m arknadspris. Staten stod för 46.6 % av hela nettoskulden. Kapitalflöde 1 9 8 6-1 9 8 7 Mmk 1986 A Nettoinflöde av långfristigt kapital... Portföljinvesteringar... M edlem sandelar... 3 288 6 022 2 014 541 179 B Nettoinflöde av kortfristigt k a p ita l... F ö re ta g... Banker (exkl. term inssäkring)... Bankernas terminssäkring... 6 718 2 939 10 372 715 Summa (A + B )... 3 430 1 P re lim in ära siffro r. 1987' + + 7 3 4 100 693 358 054 181 + + + + 836 336 113 387 24 9 4 11 + 24 936 Finlands utländska skuld vid slutet av 1984 1987 Mmk 1984 1985 1986 1987' 73 546 76 603 L å n g fris tig b r u t t o s k u l d 2... L å n g f r is tig b r u t t o f o r d r a n 2... 19 706 2 0 194 82 9 2 0 89 547 23 6 2 8 31 369 L å n g f r is tig n e tt o s k u l d... 59 2 9 2 53 840 56 4 0 9 58 178 K o r tf r is tig b r u t t o s k u l d... 78 245 72 798 76 4 5 4 97 997 K o r t f r i s tig b r u t t o f o r d r a n.........7 9 0 3 5 8 2 113 89 493 101 082 K o r tf r is tig n e tt o s k u l d e lle r n e t t o f o r d r a n 1... Sum m a utländsk n e tto s k u ld... i % a v B N P till m a r k n a d s p r i s... 790 9 314 53 050 4 7 095 17.1 1 4.0 13 0 3 8 3 085 46 254 55 093 1 2.9 14.2 ' P re lim in ä ra siffro r. 2 S ald o n a fö r den lån g fristig a sk u ld en och fo rd ra n h a r b e rä k n a ts enligt k u rse rn a p å sa ld o d ag en. 5 Inkl. F in lan d s Banks v alu tareserv. Ä ndringarna i v alutabestäm m elserna Den gradvisa liberaliseringen av valutabe stämmelserna fortsatte under 1987 och tillståndsförfarandet förenklades. De viktigaste ändringarna gällde direktinvesteringar, leverantörskrediter vid im port, investeringar i ut ländska värdepapper, emigrationsvaluta, köp av bostad i utlandet, minst fem års finansi erings- eller leverantörskrediter samt optionsoch futurkontrakt. Från och med den 15 juni fick företagen göra direktinvesteringar i utlandet till ett maxi mibelopp av 30 miljoner m aik per kalenderår och investeringsobjekt utan Finlands Banks tillstånd. Liberaliseringen gällde inte direktin vesteringar i länder som Finland har betalningsavtal med, fysiska personers, bankers, finansinstituts, försäkringsanstalters och rede riers direktinvesteringar, direktinvesteringar av bolag som idkar investeringsverksamhet, fas tighetsverksamhet, finansieringsverksamhet, fondhandel e.d. eller holdingbolags direktin vesteringar. Samtidigt lindrades också bestäm melserna om leverantörskrediter vid import. Finlands Banks tillstånd krävdes inte längre för överskridning av en sex m ånaders betalnings tid, om köpeskillingen för varorna var högst 100 000 mark. Personer som emigrerar tilläts utan Finlands Banks tillstånd överföra sina nettotillgångar i Finland till utlandet i sam band med flytt ningen. Valutainlänningar behövde heller inte längre Finlands Banks tillstånd för att skaffa valuta för köp av en bostad i utlandet. Till stånd krävdes endast om köpeskillingen över skred 600 000 m ark. Vidare ökades investe ringsmöjligheterna närm ast för fysiska perso ner, som tilläts investera högst 50 000 m ark i utomlands officiellt noterade värdepapper. Värdepapperen fick förvärvas från valutaut länningar, valutabanker eller andra fondkom missionärer. Alternativt kunde ett lika stort belopp överföras till ett s.k. portföljkonto i utlandet. Finlands Bank utvidgade den rätt att uppta utländska krediter på minst fem år för finansi ering av den egna verksamheten som tidigare beviljats enbart industriföretag och rederier. Från och med den 1 augusti fick också andra företag som bedrev affärsverksam het och an delslag, utom finansinstitut, försäkringsanstalter och bostads- och fastighetsbolag, rätt att uppta dylika krediter. I september höjdes gränserna för valutaban kernas totala valutaposition. Ändringen syfta de till att noggrannare än förut beakta banker nas risktagningsförm åga och aktivitet på m ark naden samt konkurrensaspekter. Den 1 oktober fick bankerna rätt att utfärda och köpa valutaoptioner avseende finska mark. Bankerna hade tidigare fått utfärda valutaoptioner, men endast mellan två utländ ska valutor. En valutabank fick emellertid börja utfärda m arkoptionskontrakt först sedan Finlands Bank hade godkänt bankens riskgar-

15 14 deringsmetod. Samtidigt beviljades övriga valutainlänningar rätt att köpa valutaoptionskontrakt mellan finska m ark och en utländsk valuta från valutabankerna och att till valuta bankerna sälja valutaoptionskontrakt mellan två utländska valutor. O ptionskontrakten skul le ha kommersiell bakgrund. Som sådan god kändes också ett bindande anbud. Vidare be viljades valutainlänningar rätt att med valuta utlänningar ingå räntefutur- och valutafuturkontrakt mellan två utländska valutor på sam ma villkor som med valutabankerna. Vid början av oktober blev det tillåtet att sälja optionsbevis berättigande till teckning av finländska fria aktier till valutautlänningar. Villkoret var att såväl aktierna som optionsbevisen noterades på Helsingfors Fondbörs eller på den finländska O TC -m arknaden1. 1 oktober fattades beslut om att revidera koderna för utrikesbetalningarna. Tre fjärde delar av koderna slopades och koderna om grupperades för att bättre m otsvara betalningsbalansstatistikbehoven. De nya betalningskoderna trädde i kraft den 1 januari 1988. I december beslöt Finlands Bank tillåta etablering av fondhandelsbolag i utlandet. R ätt att anhålla om tillstånd beviljades valutabankerna, i valutabestämm elserna avsedda fondkom missionärer och med vissa begränsningar försäk ringsbolagen. Under 1987 fattades vissa beslut om rättighe terna att fungera som valutabank. M idland M ontagu A ktiebank fick valutabanksrättigheter i januari, PKbanken International (Finland) Oy i februari och Helsingfors Sparbank i december. G rundbanken Ab:s tillstånd att fungera som valutabank upphörde i augusti 1987. A rrangem angen m ed de länder so m F in lan d har b etaln in gsavtal ined Finland hade 1987 clearingbaserade avtal i bruk med Sovjetunionen, Bulgarien och Tyska dem okratiska republiken. Som clearingvaluta i betalningstransaktionerna mellan Finland och Bulgarien samt Finland och Tyska dem okratis ka republiken används finska m ark. Kontova lutan mellan Finland och Sovjetunionen är rubel. 1 P å O TC-m arknaden (Over the Counter) har fondkommissionären förbundit sig att regelbundet b ekräf ta köp- och säljkursen för ett värdepapper på basis av sitt avtal med emittenten. Finlands Banks reserv av bundna valutor krympte betydligt under 1987. Detta berodde dels på det specialkontoarrangem ang som togs i bruk i början av året, dels på den exceptio nellt stora handeln med tradingolja och ned skärningen av exporten till Sovjetunionen. Clearingkontot mellan Finland och Sovjetuni onen hade vid 1986 års slut visat ett tillgodoha vande för Finland på 460 milj. rubel (3.3 mrd mk). I början av februari överfördes 285 milj. rubel (2.0 mrd mk) till ett räntebärande, kurssäkrat specialkonto. Krediten skall betalas till baka före utgången av 1991. Från mars till augusti låg saldot på clearingkontot ovanför kreditlimiten (300 milj. rubel eller 2.1 mrd mk) för att i slutet av året sjunka till 171 milj. rubel (1.2 mrd mk). Clearingkontot mellan Finland och Bulga rien resulterade som under tidigare år i ett stort tillgodohavande för Finland, vid årsslutet 121 Mmk. C learingkontot mellan Finland och Tys ka dem okratiska republiken, som tidigare visat betydande tillgodohavanden för Finland, hade balanserats redan under 1986 och uppvisade vid slutet av 1987 en skuld på 72 Mmk för Finland. Finlands Banks balansräkning och resultaträkning Utlandet Finlands Banks konvertibla valutareserv ökade under 1987 med 16 756 Mmk till 27 391 Mmk. Till följd av guldköp på 1 337 kg steg guldreservens balansräkningsvärde med 47 Mmk till 2 128 Mmk. De konvertibla valutor na, som består av utländska värdepapper och placeringar i utländska banker, växte med 16 793 Mmk netto. Sitt högsta värde, drygt 23.6 mrd mk, nådde de konvertibla valutorna vid slutet av november och sitt lägsta, ca 6.6 m rd mk, vid årets början. Den bundna valutareserven m inskade med 2 209 Mmk till 1 212 Mmk. Den var högst, dvs. 4 127 Mmk, vid slutet av januari och lägst, dvs. 779 M mk, m ot slutet av december. Finlands Banks övriga fordringar på utlan det steg under året med 1 772 Mmk till 4 357 Mmk. I beloppet ingår en tidsbunden kredit på 1 930 Mmk som beviljats Sovjetunionens utrikeshandelsbank. Bankens övriga utländska skulder sjönk fram för allt till följd av kursjus teringar med 197 Mmk till 3 226 Mmk. Finlands Banks utländska nettofordringar gick upp med 16.5 m rd mk, då de utländska fordringarna steg med 16.4 m rd mk och de utländska skulderna sjönk med 0.1 mrd mk. Vid slutet av året uppgick de utländska netto fordringarna till 29.7 m rd mk. F in an sin stitu ten Finlands Banks fordringar på finansinstitut reducerades med 8 926 Mmk till 5 147 M mk, medan skulderna till finansinstitut växte med 7 007 Mmk till 16 736 Mmk. Bankerna hade inga dagslån i centralbanken vid årets slut. Vid föregående årsskifte hade dagslånen belöpt sig till 6 818 Mmk. Dagsdepositionerna gick upp med 627 Mmk till 757 Mink. Checkräkningsfordringarna och -skulderna fram går inte av balansräkningen, eftersom bankernas dagliga checkräkningssaldon sam m anförts med ban kernas dagslån eller -depositioner. Då banker nas tidsbundna krediter och depositioner under året ersattes med handel med bankcertifikat, infördes posten bankcertifikat bland passiva. Det utestående beloppet av sådana bankcertifi kat som Finlands Bank em itterat utgjorde vid årets slut 4 970 Mmk. Penninginstitutens kassareservdepositioner steg under året med 1 671 M mk. Uppgången berodde främ st på att depositionsbasen vidga des, men också i någon m ån på att kassareservskyldigheten höjdes. Under årets lopp bibe hölls affärsbankernas (exkl. ACA och SCAB) andel av kassareservdepositionerna oföränd rad: affärsbankernas andel vid 40 % och andelsbankernas vid 22 %. Sparbankernas (inkl. SCAB) andel av kassareservdepositioner na steg från 26 till 27 7o. Vid årets slut uppgick kassareservdepositionerna i Finlands Bank till sammanlagt 10 941 Mmk. Av detta belopp stod affärsbankerna (exkl. ACA och SCAB) för 4 383 Mmk, andelsbankerna (inkl. ACA) för 2 393 Mmk, sparbankerna (inkl. SCAB) för 2 932 Mmk och Postbanken för 1 233 Mmk. Finansinstituten lyfte under året hela beloppet av sina kapitalim portdepositioner. Dessa hade vid årets början uppgått till 255 Mmk. K ontantm edelskrediterna, med vilka Fin lands Bank finansierar penninginstitutens in nehav av sedel- och m yntkassor, uppgick vid årsslutet till 2 730 M mk, dvs. 425 Mmk mera än ett år tidigare. Av kontantm edelskrediterna svarade affärsbankerna (exkl. ACA och SCAB) för 844 M mk, andelsbankerna (inkl. ACA) för 516 M mk, sparbankerna (inkl. SCAB) för 898 Mmk och Postbanken (inkl. postanstalterna) för 472 M mk. Finlands Banks innehav av sådana masskuldebrev som finans instituten em itterat ökade med 29 M mk till 2 140 Mmk. Finlands Bank hade vid årets slut nettoskul der till finansinstitut, inkl. bankcertifikat, på 11 589 Mmk. Vid årets början hade banken haft nettofordringar på finansinstitut på 4 345 Mmk. Utöver fordringarna och skulderna hade fi nansinstituten en del ansvarsförbindelser gent emot Finlands Bank som uppkom m it i sam band med olika finansieringsarrangem ang. Så dana är export- och nyexportväxlarna: de inne has av Finlands Bank, men bankerna bär ansvaret för dem. I Finlands Banks balansräk ning står dessa växlar tillsam m ans för posten exportfinansiering bland fordringarna på före tag. De belöpte sig vid årets slut till 868 Mmk. Till ansvarsförbindelserna hör också de garan tier bankerna läm nat för KTR-krediterna. Vid årets slut utgjorde garantierna 2 581 Mmk. D en o ffe n tlig a sektorn Finlands Banks fordringar på den offentliga sektorn m inskade med 26 Mmk till 977 Mmk. Bankens innehav av statens m asskuldebrev föll med 56 M mk, och statens m etallm yntsansvar växte med 32 M mk. Statens depositionskonto, som vid årets ingång hade visat ett saldo på 2 000 Mmk, avslutades då staten i början av året blev placerare på interbankm arknaden. På årets sista dag deponerade staten en konjunkturfondsdeposition på 900 Mmk i Finlands Bank. Finlands Banks skulder till den offentli ga sektorn reducerades med 1 100 Mmk till 901 Mmk.

16 17 B a la n srä k n in g m k Akliva 31.12.1987 31.12.1986 Guld och valutafordringar G u ld 1... 2 128 285 723,28 2 081473 367,59 Särskilda dragningsrätter... 898 984 060,75 982 808 877,02 Reservtranchen i Internationella valutafonden. 792 804 335,18 793 424 959,89 Konvertibla valutor 2 23 634 441 272,77 6 794 836 229,34 Bundna v a lu to r... 1 284 149 733,83 28 738 665 125,81 3 435 168 207,81 14 087 711 641,65 Övriga fordringar på utlandet Markandelen i Internationella valutafonden 3.. 2 427 095 584,81 2 584 934 647,11 Tidsbunden kredit 4... 1929 846 435,00 4 356 942 019,81 2 584 934 647,11 Fordringar på finansinstitut D agslån... 40 664,43 6 818 080 669,95 Tidsbundna fordringar... 2 381 000 000,00 Kontantm edelskrediter... 2 729 887 000,00 2 305 239 000,00 M asskuldebrev... 2 140 057 800,00 2 111 055 156.CK3 Ö v rig a... 277 260 820,80 5 147 246 285,23 458 145 574,83 14 073 520 400,78 Fordringar på den offentliga sektorn M asskuldebrev... 3 780 217,80 5 9 3 68 866,30 Statens metallmyntsansvar... 966 777 037,50 9 3 4 892 337,50 Ö v riga... 6 208 172,54 976 765 427,84 8 121146,98 1002 382 350,78 Fordringar på företag Exportfinansiering... 867 999 030,18 1 748 451566,11 Finansiering av inhemska leveranser (KTR)... 2 568 335 099,27 2 833 056 306,89 Masskuldebrev: KTRk rediter... 13 316 652,00 Masskuldebrev: Övriga.. 46 102 029,48 55 2 74 258,24 Ö v rig a... 182 177 487,48 3 677 930 298,41 197 051 223,61 4 843 833 354,85 Övriga fordringar Resultatregleringar... 486 652 400,09 271610 716,34 Ö v rig a...105 0 9 967,50 591 744 367,59 149 508 627,13 421 119 343,47 Summa 43 489 293 524,69 37 013 501 738,64 Beräkningsprinciper för balansräkningen: Fordringarna och skulderna i utländsk valuta har om räknats till mark enligt medelkurserna den 31 december 1987. 1. Guldreservens balansräkningsvärde är 35 m k/g. 2. Värdepapperna bland de konvertibla valutafordringar har upptagits till sitt nominella värde i valutareserven. Skillnaden mellan värdepappernas nominella värde och anskaffningskostnaderna eller ett lägre m arknadspris för dem har förts till värderegleringar. 3. Markandelen och respektive m arkkonton i Internationella valutafonden är enligt fondpraxis bundna till kursen för särskilda dragningsrätter (SDR). 4. Den tidsbundna fordran på Sovjetunionens utrikeshandelsbank är bunden vid en valutakorg sammansatt av konvertibla valutor. P a s s i v a 31.12.1987 31.12.1986 Valutaskulder Konvertibla v a lu to r...... 63 174 520,74 16 937 900,38 Bundna v a lu to r... 71 564 836,41 134 739 357,15 13 852 350,03 30 790 250,41 Övriga utländska skulder Internationella valutafondens m arkkonton 3... 2 427 159 215,50 2 584 978 568,94 Tilldelade särskilda dragningsrätter... 799 178 152,00 3 226 337 367,50 838 507 796,70 3 423 486 365,64 Utelöpande sedlar och mynt Sedlar... 9 117 302 616,00 7 855 664 484,00 Metallmynt... 872 775 869,78 9 990 078 485,78 811 611 811,97 8 667 276 295,97 Bankcertifikat... 4 970 000 000,00 Skulder till finansinstitut Dagsdepositioner... 757 321 443,37 130 787 689,43 Kassareservdepositioner. 10 940 962 596,(X) 9 269 636 101,87 Kapitalimportdepositioner... 254 513 460,00 ö v r ig a... 67 408 381,30 11 765 692 420,67 73 925 155,09 9 728 862 406,39 Skulder till den offentliga sektorn Checkräkningar... 637 054,57 363 241,63 Statens depositionskonto 2 000 000 (XX),00 Konjunkturfondsdepositio n... 900 000 000,00 Kapitalimportdepositioner... Ö vriga... 247 260,85 900 884 315,42 269 621,81 2 000 632 863,44 Skulder till företag Investerings- och fartygsanskaffningsdepositioner... 4 798 698 931,15 4 671 296 496,97 Kapitalimportdepositioner... 208 503 731,60 336 211288,47 Ö vriga... 2 045 744,42 5 009 248 407,17 11553 625,45 5 019 061 410,89 Övriga skuld er... Resultatregleringar... 733 203 912,24 610 447 626,02 ö v rig a... 23 689 021,96 756 892 934,20 22 807 755,32 633 255 381,34 Värderegleringskonto och reserveringar... 1 247 059 403,41 1 581 446 400,11 SITR A s ka p ita l... 400 000 000,00 400 000 000,00 Eget kapital Grundfond... 5 000 000 000,00 5 000 000 000,00 Reservfond... 528 690 364,45 484 527 236,65 Räkenskapsårets vinst/ fö rlu st... 440 329 531,06 5 088 360 833,39 44 163 127,80 5 528 690 364,45 Summa 43 489 293 524,69 37 013 501 738.64 3 380383K