Anvisningar om utkomststöd

Anvisningar om utkomststöd Grundtrygghetscentralen i Lovisa stad 2014

Innehåll 1 Syftet med anvisningarna om utkomststödsförfarande... 4 2 Allmänna grunder för utkomststöd... 4 2.1 Bestämmelser... 4 2.2 Centrala riktlinjer för verksamheten... 4 2.3 Syftet med utkomststöd och rätt till utkomststöd... 5 2.4 Utkomststödets struktur och storlek samt fastställande av utkomststöd... 5 2.5 Sökande och beviljande av utkomststöd samt tiden för vilken utkomststöd fastställs... 6 2.6 Vistelsekommun... 7 2.7 Återkrav av utkomststöd... 8 2.8 Ändringssökande... 9 3 Grundläggande utkomststöd... 9 3.1 Inkomster och förmögenhet... 10 3.1.1 Beaktande av inkomster... 10 3.1.2 Koefficient för omvandling av arbetslöshetsdagpenning till månadsinkomst... 12 3.1.3 Beaktande av tillgångar... 13 3.2 Utgifter i det grundläggande utkomststödet... 13 3.2.1 Grunddelar och sänkning av grunddel... 14 3.2.2 Boendeutgifter... 15 3.2.3 Hälso- och sjukvårdsutgifter... 17 4 Kompletterande utkomststöd... 19 4.1 Utgifter för barndagvård... 19 4.2 Övriga utgifter för boende... 20 4.2.1 Säkerhet för hyra... 20 4.2.2 Flyttningskostnader... 21 4.3 Utgifter på grund av särskilda behov eller förhållanden... 21 4.3.1 Särskilda utgifter som anknyter till barns behov... 21 4.3.2 Begravningskostnader... 23 4.3.3 Övriga utgifter som orsakas av särskilt behov... 24 5 Förebyggande utkomststöd... 25 6 Specialsituationer inom utkomststödet... 26 6.1 Företagare... 26 6.2 Studerande... 27 6.3 Minderåriga som bor självständigt... 29 6.4 Fångar... 29 2

6.5 Utlänningar och invandrare... 30 6.6 Serviceboende och institutionsvård... 31 6.7 Bostadslösa... 32 Bilaga 1: Begrepp och tidsfrister... 33 Bilaga 2: Beloppet av utkomststödets grunddelar fr.o.m. 1.1.2014... 35 Bilaga 3: Elförbrukning i medeltal... 37 3

1 Syftet med anvisningarna om utkomststödsförfarande Det är möjligt för kommunerna att ge egna tillämpningsanvisningar som gäller utkomststöd. Anvisningarna får inte begränsa tjänsteinnehavarnas möjlighet att tillämpa prövning vid beslut om en familjs eller individs rätt till utkomststöd, ej heller i övrigt stå i strid med lagstiftningen. Bedömningen av en familjs situation som helhet ankommer på en socialarbetare eller socionom. Grundtrygghetscentralen i Lovisa stads anvisningar om utkomststöd fastställdes av grundtrygghetsnämnden i Lovisa stad 14.10.2014. Syftet med anvisningarna är att framhäva principen om likabehandling i kommunerna. Syftet med anvisningarna är också att för de sökande klargöra grunderna för utkomststödet, tillvägagångssätt och hur stödet fastställs. Anvisningarna har upprättats i överensstämmelse med social- och hälsovårdsministeriets handbok för tillämpning av lagen om utkomststöd 2013:5. 2 Allmänna grunder för utkomststöd 2.1 Bestämmelser Enligt 19 1 mom. i Finlands grundlag tryggas allas rätt till oundgänglig, m.a.o. nödvändig, försörjning och omsorg. I behandlingen av utkomststödsärenden ska bl.a. följande bestämmelser inklusive ändringar i dem beaktas: Lag om utkomststöd 1412/1997 Förvaltningslag 434/2003 Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000 Socialvårdslag 710/1982 Lag om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 189/2001 Lag om underhåll för barn 704/1975 Lag om främjande av integration 2010/1386 Social- och hälsovårdsministeriets handbok för tillämpning av lagen om utkomststöd 2013: 5. 2.2 Centrala riktlinjer för verksamheten Följande förfaringssätt betonas i behandlingen av utkomststöd: Det skriftliga ansökningsförfarandet med instruktioner tryggar att besluten är jämlika och rättvisa. Man tar sig an ungas ärenden i ett så tidigt skede som möjligt och reder ut möjligheter till utbildning och sysselsättning. Nya och särskilt fullkomligt inkomstlösa klienters situation reds grundligt ut. 4

Vikten av att få kontroll över livet och att själv vara aktiv framhålls för varje person som söker eller får utkomststöd (till exempel att klienten själv betalar sina räkningar och skaffar behövliga verifikat). Man strävar efter att förebygga långt klientskap och efter att vid behov utreda olika rehabiliteringsalternativ när det är fråga om långvarig arbetslöshet eller hälsoproblem. 2.3 Syftet med utkomststöd och rätt till utkomststöd Utkomststödet är ett ekonomiskt stöd inom socialvården som beviljas i sista hand och syftet med det är att trygga en persons och familjs utkomst och främja möjligheterna att klara sig på egen hand. Med hjälp av utkomststödet tryggas minst den oundgängliga utkomst som en person och familj behöver för ett människovärdigt liv. Var och en är skyldig att enligt bästa förmåga dra försorg om sig själv och sitt eget uppehälle samt om sin makes samt sina minderåriga barns och adoptivbarns uppehälle i den omfattning som bestäms i äktenskapslagen, lagen om underhåll för barn och i annan lag. I regel ska föräldrarna sörja för sitt minderåriga barns uppehälle. Rätt till utkomststöd har var och en som är i behov av stöd och inte kan få sin utkomst genom förvärvsarbete, verksamhet som företagare, med hjälp av andra förmåner som tryggar utkomsten, genom andra inkomster eller tillgångar, genom omvårdnad från en sådan persons sida som är försörjningspliktig gentemot honom eller på något annat sätt. Till exempel föräldrars eller andra anhörigas bidrag till uppehälle, boende och kostnader för utbildning är alltid inkomst i första hand, med andra ord primär, i förhållande till utkomststöd. Innan utkomststöd beviljas utreds den sökandes möjligheter att få andra sociala förmåner. Utkomststöd kan beviljas om betalningen av någon annan social förmån är försenad. Ett sådant här stöd som beviljats för väntetiden kan återkrävas. Utkomststödet ersätter inte sådana utgifter som ersätts från annat håll, till exempel sådana utgifter för hälso- och sjukvård som ersätts på grundval av sjukförsäkringslagen. Det är också möjligt att avvika från dessa anvisningar för beviljandet av stöd om en persons eller familjs enskilda behov enligt prövning så kräver. 2.4 Utkomststödets struktur och storlek samt fastställande av utkomststöd Syftet med det grundläggande utkomststödet är att trygga en persons och familjs utkomst. Det grundläggande utkomststödets belopp är skillnaden mellan de utgifter och de disponibla inkomster och tillgångar som fastställs enligt lagen om utkomststöd. Den sökandes rätt till grundläggande utkomststöd reds ut med hjälp av en kalkyl över utkomststöd. Kompletterande utkomststöd kan beviljas för utgifter som beror på en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden. Som en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden 5

kan anses till exempel långvarigt utkomststöd, en långvarig eller svår sjukdom samt särskilda behov i anslutning till barns hobbyverksamhet. Syftet med förebyggande utkomststöd är att främja en persons eller familjs sociala trygghet och förmåga att klara sig på egen hand, samt att förebygga marginalisering och långvarigt beroende av utkomststöd. Familjens helhetssituation inverkar alltid på beviljandet av utkomststöd, och beslutet om stöd grundar sig alltid på tjänsteinnehavarnas bedömning av situationen och prövning. 2.5 Sökande och beviljande av utkomststöd samt tiden för vilken utkomststöd fastställs Utkomststöd söks skriftligt, elektroniskt, på en bokad mottagningstid eller på ett annat sätt som myndigheten godkänt i den kommun där den sökande vistas stadigvarande. Om behovet av stöd är brådskande, beviljas utkomststöd av organet i den kommun där familjen eller personen vistas då ansökan görs. Med tanke på klientens rättsskydd är det viktigt att ansökan registreras. Vem som helst av familjens medlemmar som uppnått myndighetsåldern kan ansöka om utkomststöd på familjens vägnar. Utkomststödet fastställs per månad, men kan vid behov beviljas och utbetalas för kortare eller längre tid än en månad. Utkomststöd beviljas i regel inte retroaktivt, förutom om det finns särskilda skäl som till exempel att den sökande skulle ha varit i behov av utkomststöd när utgifterna uppkom och den sökande till exempel hotas av vräkning. Klienten har anmälningsskyldighet och skyldighet att lämna uppgifter. Klienten ska ge in alla sådana uppgifter och verifikat som klienten känner till och som inverkar på utkomststödet. Utkomststödet justeras om den sökandes förhållanden förändras. Om beviljandet av stöd grundat sig på uppsåtligen lämnade vilseledande uppgifter eller på försummelse av anmälningsskyldigheten kan kommunen återkräva utkomststödet. Om ansökan är bristfällig ska klienten senast den sjunde vardagen efter att ansökan inkommit ges eller sändas en specificerad uppmaning att komplettera ansökan inom utsatt tid. Beslutet om utkomststöd ska fattas senast den sjunde vardagen efter att den kompletterade ansökan har inkommit. Om klienten inte inom utsatt tid har kompletterat sin ansökan eller uppgett en godtagbar orsak till att kompletteringen försenats, fattas beslutet på basis av de till buds stående uppgifterna senast den sjunde vardagen efter att tidsfristen gått ut. Med klientens samtycke kan beslutet fattas på basis av de till buds stående uppgifterna innan den utsatta tiden har gått ut. Den del av ansökan som klienten enligt utredningen är berättigad till ska avgöras först, och den del som kräver komplettering avgörs efter att de kompletterande uppgifterna lämnats in. Enligt 7 i klientlagen för socialvården ska, när socialvård lämnas, en service-, vård-, rehabiliterings- eller någon annan motsvarande plan i princip utarbetas, om det inte är fråga om tillfällig rådgivning och handledning eller om det inte i övrigt är uppenbart onödigt att utarbeta en plan. Enligt förvaltningslagen har myndigheterna rådgivningsskyldighet inom ramen för sin behörighet, d.v.s. myndigheten ska ge sina klienter råd i anslutning till skötseln av utkomststödsärenden och 6

svara på frågor och förfrågningar. Om ett ärende inte hör till myndighetens behörighet, ska myndigheten hänvisa klienten till den behöriga myndigheten. Klienten ska informeras om vilka lagstadgade rättigheter och skyldigheter han eller hon har och hur klienten ska handla för att anhängiggöra sitt ärende och få sina yrkanden undersökta och avgjorda på påkallat sätt. Myndigheten ska också sträva efter att på eget initiativ rätta klientens eventuella missförstånd. Utgångspunkten är att socialmyndigheterna inte kan kommunicera med klienten i ärenden som gäller klientskapet per e-post, eftersom e-posten i så fall ska vara tillräckligt skyddad och parterna identifierbara. Om myndigheten mottar e-post av klienten ska myndigheten kontakta klienten per telefon, varvid klienten själv får besluta om han eller hon trots allt vill använda e-post. (Dataombudsmannens ställningstagande 1/2007.) Det kan förutsättas att den sökande infinner sig personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas (12 1 mom. i förvaltningslagen). En sådan förvärvsinkomst som inte var känd när beslutet om utkomststöd fattades kan i efterhand beaktas såsom inkomst, om utkomststöd söks under de två första kalendermånaderna som följer på beslutet. Blanketter för ansökan om utkomststöd samt instruktioner om ansökningsförfarandet och bilagorna finns på socialbyrån och på Lovisa stads webbplats. 2.6 Vistelsekommun Beviljandet av utkomststöd är inte bundet till hemorten. Den kommun inom vilken den som söker stöd vistas stadigvarande är skyldig att bevilja utkomststöd. Den stadigvarande vistelsekommunen är i allmänhet den kommun där personen eller familjen har sin stadigvarande bostad. Om personen eller familjen annars än tillfälligt vistas i flera kommuner än en, beviljas utkomststöd av organet i den kommun inom vilken personen eller familjen vistats då utgifterna uppkom. När klienten eller en medlem av klientens familj vistas annars än tillfälligt i två kommuner, ska utkomststöd sökas i den kommun inom vars område klienten eller familjen haft utgifter som uppstått eller förorsakats av vistelsen i fråga. Om vistelsen i båda kommunerna orsakar klienten utgifter som leder till behov av utkomststöd ska stöd också sökas i båda kommunerna. Kommunerna ska sinsemellan utreda vilka utkomststödsberättigande inkomster och utgifter har uppstått i respektive kommun. Kommunerna ska också sinsemellan separat avgöra hur grundläggande utkomststöd och övriga utkomststöd ska beviljas, till exempel att studieorten ansvarar för boendeutgifter på studieorten och organet i hemkommunen för boendeutgifter i hemkommunen. Icke brådskande utkomststöd ska sökas hos klientens stadigvarande vistelsekommun. Brådskande behov av utkomststöd bedöms i den kommun där klienten vistas vid tiden för det brådskande hjälpbehovets uppkomst. I brådskande fall kan beslut fattas utan ansökan. Om behovet av utkomststöd uppstår när klienten vistas på viss tid på en anstalt eller i annan serviceboendeenhet i en annan kommun, beviljas utkomststöd av klientens stadigvarande vistelsekommun/boningskommun. När klienten vistas tillsvidare på en sådan enhet som nämndes ovan, beviljas utkomststöd av kommunen där anstalten eller serviceboendeenheten är belägen. 7

Ingen grupp av personer kan utestängas från utkomststöd. Varje sökandes behov av stöd ska bedömas individuellt för personen eller familjen i fråga. Den grundläggande delen för utkomststöd kan minskas om en persons eller familjs frånvaro är återkommande, regelbunden eller långvarig och det i frånvaron ingår övernattning på annan ort. (Tabell 1.) Tabell 1. Hur frånvaro från kommunen inverkar på utkomststödet FRÅNVARO FRÅNVARO FRÅN FRÅNVARO FRÅN KOMMUNEN 1 7 KOMMUNEN 8 14 DYGN/MÅN. DYGN/MÅN. Frånvaron tillfällig/ av engångskaraktär Frånvaron återkommande/regelbunden Stödet minskas inte för den tid frånvaron varar. Stödet minskas inte för den tid frånvaron varar. Stödet minskas inte för den tid frånvaron varar. Stödet minskas för den tid frånvaron varar. FRÅNVARO FRÅN KOMMUNEN 15 DYGN/MÅN. Stödet minskas för den tid frånvaron varar. Vistelsekommunen någon annanstans, ingen rätt till grundläggande utkomststöd. 2.7 Återkrav av utkomststöd Utkomststödet får inte återkrävas, om lagen om utkomststöd inte särskilt tillåter detta. Utkomststödet eller någon del därav kan återkrävas av understödtagaren om 1. beviljandet av stöd har grundat sig på uppsåtligen lämnade vilseledande uppgifter 2. utkomststödet beviljas i förskott mot emotsedda förmåner, d.v.s. att understödstagaren är berättigad till något primärt stöd (till exempel pension, bostadsbidrag) men att det inte står till den sökandes förfogande när stödet beviljas 3. understödstagaren har inkomst eller förmögenhet som inte står till personens förfogande när stödet beviljas (till exempel andel i dödsbo, realisation av egendom) 4. understödstagaren uppsåtligen har försummat skyldigheten att dra försorg om sitt uppehälle 5. den försörjningspliktige uppsåtligen har försummat sin försörjningsplikt i detta fall återkrävs stödet av den försörjningspliktige 6. stödet har beviljats till följd av deltagande i strejk. Beslut om återkrav på grundval av punkterna 1 2 grundar sig på 23 i lagen om utkomststöd och beslutet om återkrav fattas av en tjänsteinnehavare. Återkrav på grundval av punkterna 3 6 sker i enlighet med 21 22 i lagen om utkomststöd utgående från ansökan om återkrav hos förvaltningsdomstolen. Beslutet om återkrav ska fattas i samband med beslutet om utkomststöd. Återkravet ska hänföras till förmånen för den månad för vilken utkomststöd beviljats. Återkravet får inte leda till att det på nytt uppstår behov av utkomststöd för den sökande. Den återkrävda förmånen får återlämnas om alternativet är beviljande av utkomststöd. Utkomststöd kan undantagsvis också återkrävas i efterskott, om beviljandet av stöd har grundat sig på att understödstagaren eller dess försörjningspliktige uppsåtligen lämnat vilseledande uppgifter. Återkrav kan ske till den del som beviljandet av stöd har grundat sig på dessa uppgifter. Beslut om ersättningsskyldighet söks hos förvaltningsdomstolen. 8

2.8 Ändringssökande Som bilaga till tjänsteinnehavarbeslutet finns en anvisning om ändringssökande och begäran om omprövning (rättelseyrkande). Den som är missnöjd med ett beslut kan begära omprövning inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En delgivning som sker per post anses ha anlänt på sjunde (7:e) dagen efter att beslutet postades. Begäran om omprövning behandlas av grundtrygghetsnämnden i Lovisa stads sektion för individärenden. Den som är missnöjd med sektionens beslut kan söka ändring hos förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. En begäran om omprövning ska göras skriftligen. Vid behov hänvisas klienten att söka hjälp av till exempel socialombudsmannen med att avfatta begäran om omprövning. Av skrivelsen ska framgå vilket beslut som avses, hurdan omprövning som begärs och på vilka grunder omprövning begärs. Begäran om omprövning ges in till grundtrygghetsnämnden i Lovisa stads sektion för individärenden vid adressen Lovisa stads grundtrygghetscentral Sektionen för individärenden PB 49 07901 Lovisa Skrivelsen som gäller sökandet av ändring kan också ges in till socialbyrån för vidarebefordran. En myndighet kan undanröja ett oriktigt beslut som den har fattat och avgöra saken på nytt, om beslutet grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning, beslutet grundar sig på uppenbart oriktig tillämpning av lag, det har skett ett fel i förfarandet när beslutet fattades, eller om det har tillkommit sådan ny utredning i saken som väsentligt kan påverka beslutet (50 i förvaltningslagen). 3 Grundläggande utkomststöd Syftet med det grundläggande utkomststödet är att trygga en persons och familjs utkomst. Det grundläggande utkomststödets belopp är skillnaden mellan de utgifter och de disponibla inkomster och tillgångar som fastställts enligt lagen om utkomststöd. Den sökandes rätt till grundläggande utkomststöd reds ut med hjälp av en kalkyl över utkomststöd. I utkomststödskalkylen beräknas huruvida familjens inkomster räcker till för att täcka de utgifter som fastställts som nödvändiga i utkomststödet. Från den sökandes/familjens disponibla inkomster och tillgångar avdras den sökandes/familjens grunddelar (den summa som reserveras för kost och övriga grundutgifter) och andra utgifter som ska beaktas. När inkomsterna inte räcker till för att täcka nödvändiga utgifter har personen rätt att få grundläggande utkomststöd. Utgifter och inkomster som kan beaktas i utkomststödskalkylen är fastställda i lagen om utkomststöd. 9

3.1 Inkomster och förmögenhet I 11 i lagen om utkomststöd finns följande bestämmelser om vilka inkomster som ska beaktas när storleken på utkomststödet fastställs: som inkomster beaktas ifrågavarande persons och familjemedlemmarnas disponibla inkomster. I regel beaktas personens eller familjemedlemmarnas alla inkomster för den tidsperiod för vilken utkomststödet fastställs i utkomststödskalkylen. 3.1.1 Beaktande av inkomster Inkomster som ska beaktas är till exempel löneinkomster, företagarlön och inkomster av egendom samt inkomster från privata och offentliga källor. Av inkomsterna beaktas de nettoinkomster som är disponibla efter beskattning och utmätning. (Tabell 2.) När inkomsterna är föremål för utsökning (till exempel Folkpensionsanstaltens indrivning av förmån) instrueras klienten vid behov att ansöka om jämkning av avtalet om återkrav. I utkomststödskalkylen beaktas som inkomst nettobeloppet som kvarstår efter en skälig utmätning (till exempel 30 euro/månad). Skäliga, faktiska utgifter för arbetsresor dras av från förvärvsinkomsterna. Utgifterna för arbetsresor beaktas på pendlingsområdet (inom en radie av 80 kilometer från bostadsorten) och i regel enligt taxan för kollektivtrafik (till exempel stads-, region- eller seriebiljett). Utgifterna för arbetsresor beaktas också för personer med deltidsarbete. För användningen av egen bil beaktas 0,20 euro/km endast av grundad anledning, till exempel om det inte finns kollektivtrafik, tidtabellerna inte passar (utredning om arbetsskift och tidtabeller) eller om hälsoskäl eller arbetsuppgifternas karaktär förutsätter användning av egen bil. I första hand ska en justering av förskottsinnehållningen sökas hos skattemyndigheterna om utgifterna för arbetsresorna är större än vanligt och de inte har beaktats när innehållningsprocenten fastställdes. Tabell 2. Inkomster som ska beaktas i kalkylen över utkomststöd. Inkomster som beaktas till sitt nettobelopp Löneinkomster, företagarlön och inkomster av egendom Att observera Från nettobeloppet avdras 20 % och högst 150 euro per hushåll (11 i lagen om utkomststöd). Om inkomsterna är föremål för utsökning beaktas endast den faktiska del som är disponibel efter utmätningen. Av löneinkomster beaktas den del som finns kvar efter direkt utmätning eller avbetalning enligt betalningsplan som fastställts av utmätningsmannen. Övriga frivilliga avbetalningar till utsökningen eller andra fordringsägare beaktas inte som utgift. Löneförskott som lyfts noteras som inkomst enligt den officiella avlöningsdagen. Om det ingår naturaförmåner (bl.a. telefon- och kostförmåner) ska dessa beaktas som inkomst i utkomststödet. Utgifter för arbetsresor och medlemsavgifter till fackförening/arbetslöshetskassa dras av från inkomsterna som ska beaktas. I regel dras kostnadsersättningar av från förvärvsinkomsterna. Om arbetsinkomsten i huvudsak består av skattefria kostnads- och 10

Arbetslöshetsförmåner (inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadsstöd, grunddagpenning) Studiestöd (inkl. studiepenning, bostadstillägg och studielån) reseersättningar, anses dessa vara inkomst, i enlighet med de riktlinjer som också skattemyndigheterna har. Beaktas till sitt nettobelopp med undantag av vissa förhöjningsdelar för den aktiva tiden (tabell 3). Studielånet är en primär förmån i förhållande till utkomststödet och den studerande förpliktas att lyfta studielån för att trygga sin utkomst. Studielånet periodiseras i regel under perioden för vilken studielånet beviljats. Studielånet kan också beaktas till det belopp som lyfts och som en post av engångskaraktär, om det finns grunder för det. (HFD 30.11.1999, liggarnummer 3854 och 23.3.2005, liggarnummer 629), se närmare kap. 6.2. Stöd för barnfamiljer Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, stöd för vård av barn, Underhållsbetalningar (underhållsstöd/underhållsbidrag) kommuntillägg och barnbidrag. Primär inkomst i förhållande till utkomststöd. Om underhållsbidraget ska det finnas ett avtal som barnatillsyningsmannen eller en domstol fastställt eller ett domstolsbeslut. Pension Om inkomsterna är föremål för utsökning beaktas endast den faktiska del som är disponibel efter utmätningen, på samma sätt som gäller löneinkomster. Sjukdagpenning Stöd för närståendevård Från nettobeloppet avdras den prioriterade inkomstandelen på 20 % och högst 150 euro. Militärunderstöd Skatteåterbäring Av skatteåterbäring beaktas som inkomst den del som överskrider 100 euro/hushåll + 50 euro/barn. Om maken/makan ska betala restskatt beaktas som inkomst skillnaden mellan skatteåterbäringen och restskatten. Om skatteåterbäringen går till utsökning eller kvitteras, beaktas den inte som inkomst. Över utmätning/kvittering ska verifikat lämnas in. Understöd, gåvor, spelvinster Små och tillfälliga inkomster på högst 70 euro per månad som syns i den sökandes kontoutdrag kan anses ringa och lämnas obeaktade. Små handlån lämnas obeaktade som inkomst, om återbetalningen har skett inom en kort tid och kan bestyrkas. Enbart en anmälan om att det är fråga om ett lån berättigar inte till att stryka det som inkomst. Särskild vikt ska fästas vid att beakta lån och handlån, så att HFD:s beslut 2011:6 och 2010:71 blir beaktade i beslutsfattandet och så att klienten inte hamnar i en oskälig situation. När utkomststödsärendet behandlas ska det beaktas huruvida det är möjligt att bryta klientens eventuella skuldspiral. Ersättningar från försäkringsbolag Till exempel olycksfallsersättning, ersättning för sveda och värk eller till oberättigat häktade eller dömda, med beaktande av kostnader och skälighetsfaktorer. Minderåriga barns inkomster Om ett barn under 18 år har regelbundna och betydande inkomster beaktas dessa inkomster till den del som de täcker barnets andel av grunddelen och utgifterna för hälso- och sjukvård efter det att utgifter för arbetsresor och s.k. prioriterad inkomst har avdragits. Barns tillfälliga sommar- och veckoslutslöner (till exempel ringa löner för tidningsutdelning) är sådana förvärvsinkomster som i regel inte beaktas. Kapitalinkomster Möjligheterna att realisera egendom ska redas ut, se punkt 3.1.3. Integrationsstöd Bostadsbidrag Skulder, krediter, snabblån Bank- eller kreditkortskredit som tagits ut hos kreditgivare beaktas inte som inkomst. 11

Även inkomster som förtjänats före den månad då stöd söks kan beaktas. För nya klienter görs det alltid upp kalkyler för innevarande månad och föregående månad. I dessa kalkyler beaktas inkomsterna och utgifterna för ansökningsmånaden och föregående månad. Sådan förvärvsinkomst som inte var känd när beslutet om utkomststöd fattades, kan beaktas som inkomst i efterhand, om klienten söker utkomststöd under de två första kalendermånaderna som följer på beslutet. Om den sökande har haft en betydande inkomst av engångskaraktär till sitt förfogande, kan inkomsten periodiseras som inkomst under flera månader. Alternativt kan inkomstöverskottet fördelas på de efterföljande kalkylerna. Dylika inkomster av engångskaraktär är till exempel arv, inkomster från försäljning av egendom och tipsvinster. Som inkomst ska beaktas skadeersättning som betalats på basis av hemförsäkring eller ersättningar på grund av brottsskada för bestående men och skada, sveda och värk samt förlust av kläder eller egendom (Högsta förvaltningsdomstolen 1999:4117). Kostnader, som det lämnats in verifikat över, kan dras av från ersättningen, och som inkomst beaktas då skillnaden mellan ersättningen och kostnaderna. Inkomster som inte beaktas i kalkylen över utkomststöd är sammanförda i tabell 3: Tabell 3. Inkomster som inte beaktas i kalkylen över utkomststöd. Inkomster som inte beaktas Arbetsmarknadsstödets förhöjningsdelar för den aktiva tiden Att observera: Som inkomst beaktas inte sådan kostnadsersättning, ersättning för uppehälle, sysselsättningspenning, arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel, omställningsskyddstillägg, den inkomstrelaterade dagpenningens förhöjda förtjänstdel och omställningsskyddets förtjänstdel som betalas under den tid då klienten deltar i aktiveringsåtgärder eller sysselsättningsfrämjande åtgärder. Som den prioriterade förhöjda förtjänstdelens belopp betraktas också skillnaden mellan förtjänstdelen och den förhöjda förtjänstdelen. Handikappbidrag/vårdbidrag På motsvarande sätt ingår inte de utgiftsposter som dessa förmåner är avsedda att täcka i de utgifter som berättigar till utkomststöd. De utgifter som ska täckas med vårdbidrag och handikappbidrag antecknas i kalkylen i punkten för hälso- och sjukvårdskostnader. Nödvändiga utgifter, som vårdbidraget inte täcker, beaktas. I oklara situationer ber man klienten lämna in läkarintyg och vårdbidragsbeslutet. Fronttillägg Moderskapsunderstöd Inkomst för överlåtelse av modersmjölk beaktas inte. Ersättning för arbetskläder, På motsvarande sätt ingår inte de utgiftsposter som dessa förmåner är kilometerersättning, ersättning avsedda att täcka i de utgifter som berättigar till utkomststöd. för övernattning Kostnadsersättningar som betalas till familjedagvårdare 3.1.2 Koefficient för omvandling av arbetslöshetsdagpenning till månadsinkomst Arbetslöshetsdagpenningen för långtidsarbetslösa beräknas som inkomst enligt utbetalningen av ett belopp som räknats ut på grundval av 20 dagar ända tills dagpenningen för första gången utbetalats två gånger (för 20 dagar) under samma kalendermånad. Denna månad och därefter beaktas dagpenningen som en genomsnittlig månatlig inkomst på 21,5 dagar (euro/dag/netto). När det sker förändringar, d.v.s. att en förmån börjar eller upphör, beaktas dagpenningarna i kalkylen enligt de 12

faktiska månatliga utbetalningarna (HFD 7.11.2001, liggarnummer 2762 och HFD1.12.2001, liggarnummer 3320). Om den sökande har beviljats alterneringsledighet, deltidstillägg eller oavlönad tjänstledighet och det leder till behov av utkomststöd, ska situationen bedömas fall för fall. 3.1.3 Beaktande av tillgångar När utkomststöd beviljas är i regel en persons och dess familjemedlemmars alla disponibla eller realiserbara tillgångar primära i förhållande till utkomststödet (11 och 12 i lagen om utkomststöd). Förmögenheten granskas när klientskapet inleds och årligen genom att förmånshandläggaren ber om att få se klientens förhandsifyllda skattedeklaration/beskattningsbeslut med specifikationsdel (deklarationsdel, beskattningsdel och skatteintyg). Besparingar, värdepapper, aktier och övrig förmögenhet som är lätta att realisera ska beaktas. Om förmögenheten inte kan realiseras på ett lätt sätt, men är så stor att dess värde ska beaktas, kan beviljat utkomststöd återkrävas. Klienten kan också stödas under en kort tid utan förpliktelse att realisera egendom. Enligt ett beslut av högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2012:95) kan man endast beakta inkomster som står till klientens förfogande då stödet beviljas, och försäljning av fast egendom kan inte ställas som villkor för beviljande av utkomststöd. Återkrav av stödet kan bestämmas för sådan förmögenhet som inte är nödvändig för att trygga den sökandes utkomst. Om klienten har lyft lån för att anskaffa egendomen eller om egendomen är ställd som säkerhet för ett lån, beaktas förmögenheten till sitt nettobelopp vid återkravet. Tiden för realisering av egendom som inte är i klientens eget bostadsbruk fastställs till högst sex månader. Som tillgångar beaktas inte (12 i lagen om utkomststöd): 1) den stadigvarande bostad som är i personens eller familjens bruk och behövligt bostadslösöre 2) nödvändiga arbets- och studieredskap 3) tillgångar som tillhör ett barn under 18 år, till den del dessa tillgångar är större än de utgifter som enligt 7 (grundläggande utkomststöd) och 7 c (kompletterande utkomststöd) ska beaktas för barnets del 4) andra tillgångar som anses nödvändiga för tryggande av fortsatt utkomst (29.12.2005/1218). 3.2 Utgifter i det grundläggande utkomststödet Vid beräkningen av grundläggande utkomststöd består utgifterna av sådana som ska täckas med grunddelen i enlighet med familjens sammansättning och av övriga utgifter som ska beaktas. Utgifterna beaktas i kalkylen för den månad då betalningen ska ske. Utöver de utgifter som täcks med grunddelen beaktas som övriga grundutgifter i behövlig utsträckning (7 b i lagen om utkomststöd) 13

1) sådana boendeutgifter som avses i lagen om bostadsbidrag 2) kostnader för användning av hushållselektricitet 3) hemförsäkringspremier 4) hälso- och sjukvårdsutgifter som inte är ringa. 3.2.1 Grunddelar och sänkning av grunddel Utkomststödets grunddel är avsett för att trygga en persons och familjs nödvändiga dagliga uppehälle. Beloppen av utkomststödets grunddel justeras årligen landsomfattande utgående från folkpensionsindexet. Utgifter som ingår i grunddelen beaktas inte ånyo som utgifter i utkomststödskalkylen. Tabell 4. Utgifter som ingår i utkomststödets grunddel (social- och hälsovårdsministeriet 2013:5) Utgifter för kost 49 % Utgifter för kläder 9 % Kostnader för information (tidning, internetanslutning, 20 % användning av telefon) Smärre hälso- och sjukvårdsutgifter 3 % Övriga utgifter som hänför sig till dagligt uppehälle 19 % (personlig hygien och hemmets hygien, resor för att uträtta ärenden, utgifter för hobby och rekreation) Sammanlagt 100 % I utkomststödskalkylen bestäms grunddelarna utgående från familjens sammansättning. Uppgifterna grundar sig på befolkningsregistrets uppgifter. Utkomststödets grunddel kan sänkas med 20 procent på grund av att personen har vägrat ta emot ett arbete eller delta i offentlig arbetskraftsservice personen genom sin försummelse har orsakat att arbete eller arbetskraftsservice inte har kunnat erbjudas personen vägrat att anmäla sig som arbetssökande eller att förnya sin arbetsansökan personen vägrat att utarbeta och genomföra en aktiveringsplan (inbegriper bedömning av arbets- och funktionsförmågan) vägrat att delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller avbrutit deltagandet utan grundad anledning en arbetslös som inte fyllt 25 år och som saknar yrkesutbildning har försummat att söka studieplats (våren, även våren som abiturient), om man inte kommit överens om något annat i sysselsättningsplanen eller i en motsvarande plan) en invandrare vägrat att utarbeta eller genomföra en integrationsplan. En sänkning av grunddelen kan också komma i fråga vad beträffar en studerande eller företagare. Då är det fråga om situationer då studeranden inte har varit berättigad till studiestöd på grund utdragna studier, studeranden har avbrutit sina studier, eller studerar vid öppna universitetet eller kvällsgymnasium utan rätt till studiestöd. 14

Vad beträffar en företagare kan en sänkning komma i fråga då företagaren har velat fortsätta olönsam företagsverksamhet och inte från annat håll skaffat sig utkomst på ett sådant annat primärt sätt som avses i 2 1 mom. i lagen om utkomststöd. Sänkningen kan göras och fortsättas i perioder på två månader förutsatt att det finns grunder för det och att utkomsten som förutsätts för ett människovärdigt liv inte äventyras. Om det är möjligt ska det i samband med sänkningen av grunddelen alltid utarbetas en plan tillsammans med den som söker utkomststöd för att på så sätt främja personens förmåga att klara sig på egen hand. Om vägran sker upprepade gånger kan grunddelen sänkas med högst 40 procent. Som grund för sänkning av grunddelen används till exempel ett arbetskraftspolitiskt utlåtande från arbets- och näringsbyrån. Sänkningen gäller såväl personer som förelagts skyldighet att vara i arbete som övriga arbetslösa. 3.2.2 Boendeutgifter I utkomststödskalkylen beaktas utöver utkomststödets grunddel dessutom rimliga boendeutgifter. När den behövliga storleken på boendeutgifterna bedöms beaktas storleken och kvaliteten på bostaden i förhållande till storleken på familjen och familjens behov samt en kostnadsnivå som motsvarar skälig boendenivå på orten. För att fastställa de rimliga boendekostnaderna används en tabell över maximala boendeutgifter (tabell 5). Beloppen i tabellen justeras årligen. Boendeutgifter som är större än de maximala boendeutgifterna beaktas till sitt faktiska belopp i tre månader. Därefter beaktas boendeutgifterna i utkomststödskalkylen enligt de maximala boendeutgifterna. Tiden för arrangemang (tre månader) gäller inte situationer då den sökande flyttade till en ny bostad och kände till att det, med beaktande av familjens storlek och inkomstnivå, var fråga om en bostad med för stora boendeutgifter. Boendeutgifter som överskrider de maximala boendeutgifterna kan beaktas om bostaden har planerats eller utrustats med tanke på den sökandes särskilda behov (gäller inte serviceboende) eller om familjeförhållandena i övrigt så förutsätter, till exempel det behov av utrymme som en handikappad person hjälpmedel orsakar eller behovet av rum för barn som enligt umgängesrätten bor växelvis hos föräldrarna. Beslut om att godkänna boendeutgifter som är större än de maximala boendeutgifterna fattas utgående från en bedömning av situationen. Tabell 5. Maximala boendeutgifter ANTAL PERSONER I MAXIMALA HUSHÅLLET EURO/MÅNAD 1 470 2 550 3 610 4 650 5 680 6 750 7 800 BOENDEUTGIFTER 15

Åtta personer eller flera: rimligt antal kvadratmeter är ytterligare 10 m 2 per person (+ 10 m 2 /person), rimligt hyresbelopp fås när 20 euro per månad per person läggs till föregående belopp. Boendeutgifter som ska beaktas, ända upp till övre gränsen för maximala boendeutgifter: 1) Hyresbostad: hyra uppvärmningskostnader (bl.a. ved, beaktas högst 12 m 3 /år, max. 450 euro/år). 2) Ägarbostad vederlag och ränta på finansieringsvederlag. (Kapitalvederlag beaktas i regel inte. Kapitalvederlag som inbegriper amortering av lån för en obligatorisk totalrenovering beaktas.) räntor på bostadslån beaktas om räntorna för bostadslånet har beaktats i förskottsinnehållningen för den som söker utkomststöd. Det krävs ett verifikat av banken, finansieringsbolaget eller annan dylik långivare över att det är fråga om bostadslån (för anskaffning av bostad eller totalrenovering). De senaste kvittona ska uppvisas, endast ränta som betalats via en bank eller annat offentligt finansieringsinstitut godkänns (observera att det är möjligt att få uppskov för räntebetalning på aravalån för tre år) uppvärmningskostnader (bl.a. ved, maximalt 12 m 3 /år, max. 450 euro/år. Eldningsolja för egnahemshus beaktas i första hand i poster per månad. Om detta inte är möjligt p.g.a. betalningsstörningar, kan det beviljas utkomststöd för 1 000 liter om året.) utgifter för fastighetsskötsel (bl.a. avgifter för avfallshantering, sotning, plogning och vägunderhåll) brandförsäkring tomtarrende fastighetsskatt. 3) Bostadsrättsbostad och delägarbostad bruksvederlag, observera att kapitalvederlag inte beaktas som utgift. (Kapitalvederlaget för delägda bostäder är en amortering på lånet och dras av på priset för slutbetalningen av bostadsaktierna i bostaden. Vid bostadsbidrag godtas de inte som hyra. Räntor på lån som tagits för bostadsrättsavgiften och delbetalningen på delägande godtas inte som boendeutgifter vid anhållan om bostadsbidrag. Vid beviljande av utkomststöd utgör de därför inte heller sådana boendeutgifter som ingår i det grundläggande utkomststödet och som avses i 6 i lagen om bostadsbidrag.) uppvärmningskostnader (bl.a. ved, beaktas högst 12 m 3 /år, max. 450 euro/år). Övriga boendeutgifter Tabell 6. Boendeutgifter som beaktas utöver de maximala boendeutgifterna. ÖVRIGA ATT OBSERVERA BOENDEUTGIFTER Hushållselektricitet Om det ingår både eluppvärmning och hushållselektricitet i fakturan är hushållselektricitetens andel av fakturan 35 %. Eluppvärmningens andel på 65 % ingår i de maximala boendeutgifterna. Bastuavgift max. 10 euro/månad Hemförsäkring Beaktas enligt fakturan och försäkringsbrevet. Godtagbara försäkringar är lösöresförsäkring för stadigvarande bostad, bostadshusförsäkring, VVS-försäkring för småhus samt ansvars- och rättsskyddsförsäkring. Garageförsäkringar och andra dylika beaktas inte. Högst 120 euro/år. Räntor på bostadslån och Till boendeutgifterna räknas även till sitt fulla belopp årliga räntor på kostnader för ombyggnad av personliga lån för anskaffande och ombyggnad av bostaden ända till gränsen för de maximala boendeutgifterna, under förutsättning att bostaden räntorna på bostadslånen redan har beaktats i förskottsinnehållningen för den sökande. Den sökande hänvisas till kommunen för att reda ut möjligheten att få ombyggnadsbidrag. Garantihyra/säkerhet för hyra Utgift som hör till det kompletterande utkomststödet, se närmare punkt 16

4.2.1. Vattenavgift vattenavgift (max. 28,07 euro/person/månad för person som bor i flervåningshus och max. 29,17 euro/person/månad för person som bor i egnahemshus Folkpensionsanstalten 2014). Riktlinjer för boendeutgifter: Bostadsbidraget är en primär förmån som ska sökas. I regel beaktas inte överlappande hyror eller övriga boendeutgifter för samma familj, till exempel hyra för uppsägningstiden. Elektricitetsfakturor, vattenfakturor och övriga fakturor som baserar sig på förbrukning och som är större än vad dylika fakturor vanligen är: storleken på fakturan kan vid behov jämföras och nedsättas till ett skäligt belopp som motsvarar förbrukning i medeltal enligt storleken på familjen. Avgift för bilplats beaktas inte. För personer som bor i gemensamt hushåll gäller följande: om el-, värmeförbruknings- och vattenmätarna är gemensamma i bostaden, fördelas boendeutgifterna enligt antalet personer oberoende av vems namn det är som står på fakturan. I regel beaktas inte boendeutgifter för barn som uppnått myndighetsåldern och som bor hos sina föräldrar, utan boendeutgifterna betraktas till sitt fulla belopp som föräldrarnas utgifter med undantag av förbrukningen av vatten och el som fördelas enligt antalet boende. Om en förälder eller föräldrarna söker utkomststöd och ett barn, som uppnått myndighetsåldern och som har inkomster och betalningsförmåga, bor hos dem, anses detta barn kunna delta i de totala boendeutgifterna med en andel som beräknas enligt antalet boende. Om en förälder hyr en bostad till sitt barn som uppnått myndighetsåldern, är deras inbördes hyresavtal giltigt i utkomststödet, om det är fråga on en separat bostad. Bostaden anses vara separat om den har egen ingång, kök och badrum. Om kompisar eller en förälder och ett vuxet barn bor i samma hyreslägenhet, men har separata hyresavtal, beaktas boendeutgifterna separat. De maximala boendeutgifterna fastställs dock enligt antalet boende i bostaden och på så sätt att stöden sammanlagt inte kan överskrida de boendeutgifter som beaktas. Om boendeutgifterna delas, justeras de bostadsbidragsbeslut som gäller bostaden. Vad gäller motstridiga tolkningar beaktas Folkpensionsanstaltens riktlinjer för allmänt bostadsbidrag. Obetalda hyror är skulder. Om det beviljas utkomststöd för sådana, blir det fråga om kompletterande eller förebyggande stöd. 3.2.3 Hälso- och sjukvårdsutgifter Kostnader som uppstår av vård inom offentlig hälso- och sjukvård beaktas i utkomststödskalkylen. Som utgifter för hälso- och sjukvård beaktas bl.a. poliklinik- och vårdavdelningsavgifter, tandvårdsavgifter och receptbelagda läkemedel som förskrivits av offentlig hälso- och sjukvård. Kostnader för privata hälso- och sjukvårdstjänster kan beaktas endast i undantagsfall, till exempel om en för klienten nödvändig form av service eller vårdform inte har stått till buds inom den 17

offentliga hälso- och sjukvården (behov av specialiserad vård), behovet av vård har varit brådskande och det skulle ha dröjt alltför länge innan offentlig service hade kunnat fås eller klienten har varit klient inom den privata hälso- och sjukvården och det är viktigt att vårdförhållandet fortsätter. Ringa utgifter för hälso- och sjukvård, såsom receptfria läkemedel och vårdförnödenheter, är sådana ringa utgifter som ingår i grunddelen (3 % av grunddelen) och de beaktas inte separat som utgift. Kostnader eller förseningsavgifter för tidsbeställningar som inte avbokats är inte godtagbara utgifter i utkomststödet. Tabell 7. Hälso- och sjukvårdsutgifter HÄLSO- OCH ATT OBSERVERA SJUKVÅRDSUTGIFTER Läkemedelsutgifter För receptbelagda läkemedel som ordinerats av läkare beaktas självriskandelarna enligt recepten och apotekets kvitton. I första hand ska det billigaste ersättande läkemedlet väljas, om läkaren inte har förbjudit utbyte av läkemedlet. Preventivtabletter som ordinerats för förhindrande av graviditet och övriga preventivmedel som en läkare ordinerat kan beaktas också när de förskrivits av en privatläkare. Potensläkemedel godkänns som utgift endast på basis av läkarutlåtande och för vården av en primärsjukdom som Folkpensionsanstalten godkänt (HFD 2006:1887 och 1889). Medicinering för rökavvänjning eller bantningsläkemedel om de ordinerats för behandling av sjukdom. Klienter, vars FPA-gräns för stora läkemedelskostnader överskrids (610 euro år 2014), beviljas inte längre betalningsförbindelse för läkemedel av socialbyrån. Tilläggsersättningarna fås direkt på apoteket när gränsen för självriskandelen överskridits. Folkpensionsanstalten skickar klienten information om att självriskandelen fyllts utgående från uppgifter från apoteket. Om rätten till tilläggsersättning skickar Folkpensionsanstalten en separat anmälan som kan uppvisas på apoteket. Glasögon Lovisa stad har utgående från konkurrensutsättning ingått avtal med angivna optikaffärer. Till dessa avtalsoptikaffärer beviljas vid behov betalningsförbindelse. Klienten ska därför alltid ansöka om utkomststöd för glasögon innan glasögonen beställs. Betalningsförbindelse för anskaffning av glasögon beviljas enligt behov, dock högst en gång per två år. Betalningsförbindelse till en optikaffär beviljas till avtalat pris. Endast då det är fråga om en produkt eller tjänst som inte ingår i avtalet ska man be optikaffären om en kostnadsberäkning. En betalningsförbindelse enligt upphandlingskontraktet kan inkludera enkelslipade, dubbelslipade eller progressiva glasögon (bågar, linser, synundersökning och behövliga arbeten), enbart glasögonlinser eller bågar. Specialbehandling (fotokromatiska glas, hårdhetsbehandling, antireflexbehandling) betalar den sökande i regel själv för. Tandvård Tandvårdskostnader inom den offentliga hälso- och sjukvården beaktas som utgift. Kostnader för vård hos privat tandläkare kan endast beaktas av särskilda skäl som grundar sig på utlåtande av en hälsocentraltandläkare. Självriskandelarna för Lovisa stads servicesedlar beaktas som utgift. Kostnader som orsakas av anskaffning av tandprotes är utgifter som beaktas i utkomststödet. Klienten hänvisas till den offentliga hälso- och sjukvården för bedömning av vårdbehovet. Om det är fråga om en delprotes eller dylikt ska klienten kontakta hälsovårdscentralen för bedömning av hälsotillståndet i munnen och för bedömning av eventuell protetisk vård. 18

Att beakta implantatvård kommer endast sällan på fråga. Klienten hänvisas till den offentliga hälso- och sjukvården för bedömning av vårdbehovet. Fertilitetsbehandling Kostnaderna för fertilitetsbehandling som ges inom den offentliga hälso- och sjukvården beaktas som utgifter. Fysikalisk vård Kostnader för fysikalisk vård inom den offentliga hälso- och sjukvården beaktas som utgifter. Fysikalisk vård som ges på en privat vårdinrättning beaktas inte. Den offentliga hälso- och sjukvården ansvarar utgående från sjukdomens beskaffenhet för ordnandet av brådskande fysioterapi. Klientavgifter inom missbrukarvård Klientavgifter för Lovisa stads tjänster och klientavgifter i enlighet med Lovisa A-kliniks separata placeringsbeslut beaktas som utgifter. Specialiserade läkare Kostnaderna för vård hos en privat ögonläkare kan beaktas som utgift om en synkontroll utförd av en optiker inte är tillräcklig. 4 Kompletterande utkomststöd I lagen om utkomststöd bestäms det att beviljandet av utkomststöd delvis kan ske enligt prövning, eftersom utkomststödet i egenskap av stödform i sista hand är svårt att fastställa i eurobelopp, bland annat på grund av klienternas varierande situationer och konsumtionsnivån på boendeorten. Om det gäller ett prövningsbaserat ärende som det inte finns anvisningar för, eller om klienten separat har motiverat sin ansökan som avviker från de allmänna riktlinjerna, ska den ansvariga för vuxensocialarbetet eller den ansvariga för socialarbetet konsulteras. Förmånshandläggaren kan fatta beslut i ett sådant ärende som det finns tydliga åtgärdsmodeller för i anvisningarna om utkomststöd. Då kompletterande utkomststöd beviljas beaktas enligt 7 c i lagen om utkomststöd i behövlig utsträckning särskilda utgifter, som omfattar 1) utgifter för barndagvård 2) andra utgifter på grund av boende än de som avses i 7 b 3) utgifter som på grund av en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden ansetts nödvändiga för tryggande av försörjningen eller främjande av förmågan att klara sig på egen hand. Som en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden kan anses till exempel långvarigt utkomststöd, kontinuerligt små inkomster, en långvarig eller svår sjukdom samt särskilda behov i anslutning till barns hobbyverksamhet. Behovet av kompletterande utkomststöd bedöms klientspecifikt utgående från en utkomststödskalkyl som läggs upp för klienten. 4.1 Utgifter för barndagvård I regel ska sådan dagvårdsservice som kommunen tillhandahåller anlitas. Dagvårdsavgifterna godkänns tillfälligt som utgift i det kompletterande utkomststödet. Om familjen har ett återkommande behov av utkomststöd, hänvisas familjen till kommunens dagvårdskansli för att inom 19

en månad ansöka om nedsättning eller efterskänkande av dagvårdsavgiften i enlighet med lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). Familjens utgifter för privat dagvård beaktas som utgift i utkomststödskalkylen. På motsvarande sätt beaktas stöd som beviljats enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn som inkomst i kalkylen. Om behovet av utkomststöd är långvarigt (över tre månader) är det allt skäl att reda ut familjens möjligheter att få kommunal dagvård. Avgifter för eftermiddagsklubbverksamhet som kommunen ordnar eller köper beaktas för elever i årskurserna 1 2 och för övriga endast av särskilda skäl. 4.2 Övriga utgifter för boende 4.2.1 Säkerhet för hyra För garantihyran svarar den kommun som klienten flyttar ifrån. Om garantihyran förfaller till betalning först när klienten redan flyttat till kommunen, ska betalningen av garantihyran tas till prövning av boningskommunens socialbyrå (HFD 2000:1735). Förutsättning för att bevilja hyresgaranti är hemlöshet, omedelbart hot om hemlöshet eller något annat synnerligen vägande skäl till att byta bostad. Hyresgaranti beviljas inte för en dyrare eller rymligare bostad, om det inte föreligger särdeles vägande skäl för det. Hyresgaranti beviljas högst en gång om året. I beslutet antecknas att hyresgarantin tas ut av klienten om klienten genom sitt eget förfarande orsakar att socialväsendet måste betala hyresgarantin till hyresgivaren. Hyresgarantin ges i regel i form av en skriftlig förbindelse. Som garantihyra kan beviljas ett belopp som motsvarar en som skälig godkänd hyra för en månad. Om klienten själv har betalat garantihyran, beaktas den inte i kalkylen över utkomststöd. Garantihyra som motsvarar hyra för två månader beviljas endast på exceptionellt vägande grunder och beslutet ska fattas av en socialarbetare eller en socionom. Om klienten tidigare har beviljats hyresgaranti, som kommunen har varit tvungen att betala på grund av att klienten inte betalat hyran eller haft sönder bostaden, beviljas inte ny hyresgaranti förutom på särdeles vägande grunder. Förmedlingsprovision för en hyresbostad ingår i allmänhet inte i de utgifter som ska beaktas i utkomststödet. Enligt lag kan förmedlingsprovision endast tas ut av uppdragsgivaren. För hyresskulder kan utkomststöd endast beviljas på särdeles vägande grunder. Med klienten läggs det upp en plan för att sköta hyresskulderna, och i planen framhålls klientens ansvar för att genomföra planen. Hyresskulder kan beaktas endast en gång för samma klient. Beslutet att betala hyresskulden tas alltid av en socialarbetare eller en socionom efter diskussion med chefen. 20