AVGIFTER FÖR LÅNGTIDSVÅRD PÅ ANSTALT. Esbo stad 2016

Transkript

1 AVGIFTER FÖR LÅNGTIDSVÅRD PÅ ANSTALT Esbo stad 2016 Stadsstyrelsen

2 1 (7) Innehåll 1 ALLMÄNT AVGIFT FASTSTÄLLANDE AV INKOMSTERNA FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN Minsta disponibla medel Tryggande av försörjningen av hemmaboende partner och barn Inkomster som beaktas Inkomster som inte beaktas Avdrag från inkomsterna Underhållsskyldighet, verkliga familjeförhållanden och sytning Beaktande av kostnaderna för bostaden Intressebevakarens arvode Beaktande av utmätning FRÅNVARO FRÅN ANSTALTEN FLYTTNING TILL ANNAN ANSTALT NEDSÄTTNING ELLER EFTERSKÄNKNING AV AVGIFTEN... 7

3 2 (7) 1 ALLMÄNT Med anstaltsvård avses underhållsvård, vård och omsorg på ett sjukhus eller en hälsovårdscentrals bäddavdelning eller på en socialvårdsanstalt såsom ett ålderdomshem, en anstalt för specialomsorger om utvecklingsstörda, en anstalt för missbruksvård eller annan motsvarande enhet. Anstaltsvård förutsätter inskrivning och beslut om anstaltsvård (Social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för öppenvård och institutionsvård 1806/2009). Esbo stad köper också anstaltsvård av privata producenter. De upphandlade tjänsterna jämställts med stadens egna och avgiftsgrunderna och avgifterna fastställs av staden och avgifterna uppbärs av staden. Vårdtagaren anses vara i långvarig anstaltsvård då vården redan från början uppskattas ta över tre månader och när dygnetruntvården har pågått tre månader och vårdtagarens nedsatta funktionsförmåga fortsättningsvis kräver anstaltsvård (7 b i lagen om klientavgifter). Som långvarig anstaltsvård anses inte sådan rehabilitering på anstalt som avses i 3 2 mom. 6 punkten i förordningen om medicinsk rehabilitering (1326/2010) eller i 2 3 punkten i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) eller anstaltsvård av barn och unga med stöd av barnskyddslagen. 2 AVGIFT I 7 c, 10, 10 b och 10 c i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) och i 15 i förordningen (912/1992) bestäms om avgifter för långvarig anstaltsvård. Avgiften för en vårdtagare i långvarig institutionsvård bestäms enligt de kontinuerliga nettoinkomsterna. Avgiften täcker en vård som inkluderar undersökning, rehabilitering, vård och omsorg som är nödvändig med hänsyn till vårdtagarens ålder och kondition fullständig underhållsvård inklusive nödvändig klädsel, mediciner och vårdartiklar samt övriga på anstalten tillgängliga tjänster nödvändig tandvård transporter som ingår i vård och omsorg om vårdtagaren 3 FASTSTÄLLANDE AV INKOMSTERNA Uppgifterna om inkomsterna ska i första hand begäras av vårdtagaren eller företrädaren. Uppgifterna kan också begäras av andra myndigheter, samfund eller personer. Förmåner som utbetalas av folkpensionsanstalten kan undersökas via stadens anslutning till folkpensionsanstaltens register. Enligt 14 a i i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården är statlig och kommunal myndighet samt annat offentligrättsligt samfund, folkpensionsanstalten, pensionsskyddscentralen, pensionsstiftelse och annan pensionsanstalt, försäkringsanstalt, penninginstitut, arbetsgivare, arbetslöshetskassa samt samfund eller verksamhetsenhet som bedriver vårdverksamhet eller hälso- och sjukvårdsverksamhet skyldiga att på hälso- och sjukvårdsmyndighetens begäran avgiftsfritt och utan hinder av sekretessbestämmelserna lämna alla de i dess besittning varande upplysningar och utredningar om klientens ekonomiska ställning som behövs för att klientavgiften ska kunna fastställas, om den kommun eller samkommun som fastställer avgiften inte av klienten eller hans eller hennes lagliga företrädare har fått tillräckliga och tillförlitliga uppgifter för fastställande av avgiften. Då avgiften bestäms utifrån makarnas sammanräknade inkomster

4 3 (7) tillämpas detta lagrum också på partnern. Endast sådana uppgifter begärs som har betydelse när avgiften fastställs. I lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) stadgas om klientens och företrädarens skyldighet att lämna uppgifter (12 ) och om socialvårdsmyndighetens rätt till sekretessbelagda uppgifter (20 22 ). Ifall inkomsterna ändras ska vårdtagaren eller företrädaren meddela om dessa till den myndighet som beslutar om avgiften. Avgiften kan ändras retroaktivt ett år tillbaka. 4 FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTEN Vårdtagarens nettoinkomster beaktas enligt punkterna 4.3 och 4.4, varefter avdrag beaktas enligt anvisningarna. En ensamstående vårdtagare och den av makarna/samborna som har de mindre inkomsterna ska enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården och stadsstyrelsens beslut betala 85 procent av sina nettoinkomster. Vårdtagaren ska ha kvar minst 15 procent av sina nettoinkomster, men minst 107 euro, i disponibla medel. Detta gäller också då vårdtagaren strax innan ankomsten till anstaltsvården levt i äktenskap eller samboförhållande och har mindre inkomster av de två. Om vårdtagaren strax före ankomsten till anstaltsvården levt i äktenskap eller samboförhållande och har större inkomster av de två, är avgiften högst 42,5 procent av de sammanräknade nettoinkomsterna. Vårdtagaren och partnern har sålunda kvar 57,5 procent av de sammanräknade inkomsterna. Partnerna kan själv bestämma hur medlen ska användas, Vårdtagaren ska dock ha kvar minst 107 euro per månad i disponibla medel. 4.1 Minsta disponibla medel Vårdtagaren ska efter avgiften ha kvar 15 procent av nettoinkomsterna, men minst 107 euro per månad, i disponibla medel. 4.2 Tryggande av försörjningen av hemmaboende partner och barn Innan avgiften fastställs ska det utredas om vårdtagaren före ankomsten till anstaltsvården levt i ett gemensamt hushåll med en partner i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden och om vårdtagaren har minderåriga barn vars försörjning har varit helt eller delvis beroende av vårdtagarens inkomster. På grundval av utredningen ska 7 c 2 mom. om bestämmande av avgiften på basis av makarnas sammanräknade inkomster samt 10 c om avdrag från inkomsterna i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården beaktas så att försörjningen av personer som levt i samma hushåll som vårdtagaren samt av minderåriga barn till vårdtagaren tryggas. I utredningen ska också vad som stadgas i 3 2 mom. i lagen om underhåll för barn om föräldrarnas ansvar för kostnaderna för utbildningen av myndiga barn. 4.3 Inkomster som beaktas Som inkomster räknas regelbundna nettoinkomster. Med nettoinkomster avses inkomsterna efter regelmässig förskottsinnehållning och förskottsbetalning, samt skattefria inkomster. Förutom löneinkomster beaktas pensioner och med dem jämförbara fortlöpande förmåner, livräntor samt förmån som ska betalas i pengar och som i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för viss tid eller på livstid (sytning) samt andra fortlöpande personliga inkomster samt nettoinkomster av kapital och annan egendom såsom räntor, dividender och hyror.

5 4 (7) Med nettoinkomster av uthyrning av bostad avses inkomst efter vederlag och skatt. Som inkomster beaktas även kapitalinkomst- och förvärvsinkomstandelar av jordbruk och näringsverksamhet som har fastställts vid den senast verkställda beskattningen samt en skattskyldigs andel av en sammanslutnings inkomst. Som inkomst av skog beaktas den enligt 7 3 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (2005/1142) fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för skog per hektar multiplicerad med arealen skogsmark. Från detta belopp avdras 10 procent och räntorna från skogsbruket. Inkomsten av skog ska dessutom nedsättas på vårdtagarens begäran om nettopenningvärdet av den lägenhetsbestämda årliga avverkningsmöjligheten enligt skogsvårdsföreningens eller skogscentralens utlåtande är minst 10 procent lägre än inkomsten av skog. Nedsättningen motsvarar skillnaden mellan inkomsten av skog och nettopenningvärdet av den möjliga avverkningen. Nämnda inkomster kan, i jämförelse med den inkomst som den senast verkställda beskattningen visar, justeras med de procenttal som skattestyrelsen årligen fastställer i sitt beslut om den inkomst som ska läggas till grund för förskott. Som inkomst för en ensamstående vårdtagare och den vårdtagare som av partnerna har de mindre inkomsterna beaktas folkpensionsanstaltens bostadsbidrag för en bostad som beaktats vid avdrag från inkomsterna. Bostadsbidraget beaktas som inkomst för samma tid som boendekostnaderna beaktas som avdrag. När avgiften bestäms på grundval av makarnas sammanräknade inkomster beaktas inte bostadsbidraget till den hemmaboende partnern som inkomst. Om de månatliga inkomsterna varierar, beaktas som månadsinkomst den genomsnittliga månadsinkomsten under det föregående året. NETTOINKOMSTER SOM BEAKTAS: Lön Pension Sjukförsäkringsdagpenning Rehabiliteringsstöd Livränta Sytning Underhållsbidrag Extra fronttillägg Handikappbidrag (inkl. vårdbidrag för pensionstagare) Veterantillägg Ränta Utdelning Vinstandelar i placeringsfonder Avkastning av sparlivförsäkring Inkomst från dödsbo Avkastning av jord- och skogsbruk Arrendeinkomster Andra personliga inkomster

6 5 (7) 4.4 Inkomster som inte beaktas Som inkomster ska inte beaktas barnbidrag, vårdbidrag för barn, vårdbidrag för pensionstagare, barnförhöjning enligt folkpensionslagen (347/1956), bostadsbidrag, sjukvårds- och undersökningskostnader som betalas på basis av olycksfallsförsäkring, militärunderstöd, fronttillägg, studiepenning, vuxenstudiepenning, studiestödets bostadstillägg, sysselsättningspenning och reseersättning som betalas som utkomststöd, ersättning för uppehälle enligt lagen om rehabiliteringspenning (611/1991), ersättning för uppehälle enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/1990), stipendier som betalas på grund av studier och inte heller andra motsvarande understöd eller ersättningar för kostnaderna för familjevård eller stöd för hemvård av barn. Som inkomster beaktas inte heller underhållsbidrag eller underhållsstöd som betalas till vårdtagarens eller partnerns minderåriga barn eller förhöjningar som beror på försörjningsplikt som ingår i pensioner och därmed jämförbara inkomster. INKOMSTER SOM INTE BEAKTAS Barnbidrag Vårdbidrag för barn Barnförhöjning Bostadsbidrag Sjukvårds- och undersökningskostnader som betalas på basis av olycksfallsförsäkring Militärunderstöd Studiestödets bostadstillägg Fronttillägg Sysselsättningspenning och reseersättning som betalas som utkomststöd Ersättning för uppehälle enligt lagen om rehabiliteringspenning Stipendier som betalas på grund av studier och andra motsvarande understöd Ersättningar för kostnader för familjevård Stöd för hemvård av barn Underhållsbidrag/underhållsstöd till ett barn som vårdtagaren eller partnern försörjer I pensioner och därmed jämförbara inkomster ingående förhöjningar som beror på försörjningsplikt Studiepenning Vuxenstudiepenning 4.5 Avdrag från inkomsterna Underhållsskyldighet, verkliga familjeförhållanden och sytning Innan avgiften bestäms ska från månadsinkomsterna avdras de fastställda underhållsbidrag som ska betalas av vårdtagaren, andra motsvarande kostnader som följer av vårdtagarens faktiska familjeförhållanden samt sytning som ska betalas i pengar. Makarnas avtal om underhållsbidrag beaktas endast om makarna levde åtskilt redan innan anstaltsvården inleddes. Om avgiften bestäms på grundval av makarnas sammanräknade inkomster, beaktas makarnas avtal om underhållsbidrag inte. Som avdrag beaktas ett fastställt (avtal eller dom) underhållsbidrag för barn. När avgiften bestäms kan även andra än ovan nämnda omständigheter som följer av vårdtagarens faktiska familjeförhållanden beaktas (till exempel att vårdtagaren levt i

7 6 (7) gemensamt hushåll med sin förälder eller att ett barn har behov att få försörjning av vårdtagaren). Som avdrag beaktas förmån som ska betalas i pengar och som i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för viss tid eller livstid (sytning) Beaktande av kostnaderna för bostaden När anstaltsvården inleds får vårdtagaren tid att ordna sitt boende enligt följande: Kostnaderna för en hyresbostad beaktas månaden ut samt därpå följande månad i överensstämmelse med uppsägningstiden enligt 52 3 mom. i lagen om hyra av bostadslägenhet. Kostnaderna för en bostadsrättsbostad beaktas månaden ut samt därpå följande tre månader. Kostnaderna för en ägarbostad beaktas månaden ut samt högst därpå följande sex månader. Kostnader för andra bostäder än den stadigvarande beaktas inte. Bostadsbidrag beaktas enligt punkt 4.3. Som avdrag kan följande utgifter beaktas: hyran för en hyresbostad skötselvederlaget för en aktiebostad kostnaderna för skötsel och uppvärmning av fastigheten fastighetsskatt sotningskostnader brandförsäkringsavgift Intressebevakarens arvode Statsrådet har gett en förordning om hur intressebevakarens arvode bestäms (2012/696). Arvodet består av en årlig grundavgift och en tilläggsavgift. Som avdrag från vårdtagarens inkomster beaktas grundavgiften och magistratens revisionsavgift per månad. Dessutom beaktas enligt 4 1 mom. i förordningen tilläggsavgiften 200 euro för åtgärder när intressebevakningen inleds. Klienten eller intressebevakaren ska meddela tjänsteinnehavaren som beslutar om avgiften om kostnader för intressebevakning Beaktande av utmätning Som avdrag beaktas i regel inte återkommande utmätning hos vårdtagaren. I undantagsfall kan utmätning beaktas som avdrag om det annars uppstår utmätningsbar skuld på grund av obetald avgift för anstaltsvård. 5 FRÅNVARO FRÅN ANSTALTEN Normal avgift uppbärs även om vårdtagaren tillfälligt är borta. Om vården avbryts för en längre tid tar vi ingen avgift efter de fem första dagarna.

8 7 (7) 6 FLYTTNING TILL ANNAN ANSTALT När vårdtagaren i långtidsvård på anstalt flyttar mellan anstalter som staden ordnar förblir avgiften oförändrad. Beslutet om avgiften flyttar med journalhandlingarna. 7 NEDSÄTTNING ELLER EFTERSKÄNKNING AV AVGIFTEN Enligt 11 i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården ska en avgift som bestämts enligt betalningsförmågan nedsättas eller efterskänkas om avgiften äventyrar klientens eller familjens försörjning eller klientens försörjningsplikt. Nedsättning och efterskänkning är primära i förhållande till utkomststöd.