Ungdomsmedicin och verktyg. Karin Ahlberg 11 oktober 2013 Stockholm

Relevanta dokument
Sex o sånt

Biopsykosociala utvecklingsschemat

Biopsykosociala utvecklingsschemat

Överföring. BLF Malmö 9 april Laslo Erdes

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Bio- psykosociala utvecklingsschemat. Mognadsbedömning i ungdomsåren

Tonåringen på din mottagning. Hur får du det rätt? Margrethe Krabbe Primärvården/Närhälsan Göteborg

Ungdomars bästa. Barnveckan Västerås 24/4

Det ungdomsvänliga mötet. Ramar och verktyg

Det ungdomsvänliga mötet. Ramar och verktyg

en barnläkares perspektiv

I huvudet på en tonåring

Ungdomars rätt i vården Vad gäller? Triangeldrama. FÖRÄLDRAR Läkare. ungdom

Ungdomars psykiska mående

Klara, färdiga, gå!

Medan ni väntar. Diskutera med din närmaste granne Ta reda på vem han/hon är Och varför grannen är här, och vad vill han/hon ha ut av föreläsningen?

Bio-psyko-sociala utvecklingen

Tröst. A# umgås med ungdomar kan vara sista chansen i livet 7ll personlig utveckling

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Det ungdomsvänliga mötet. Ungdomars rä, i vården

Kronisk sjukdom hos ungdomar

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Tonårstiden & nya utmaningar i föräldraskapet

Stöd för barn och familjen

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.

Barn och unga i palliativ vård

Oatum Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK

Barn och ungas utsatthet för våld

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Barn som är närstående

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Lagstiftning kring samverkan

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Om barns och ungas rättigheter

Det försummade barnet

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Det händer bara en gång i varje människas liv: man är barn och blir vuxen. Detta är en av de märkvärdigaste passager vi måste igenom, och det präglar

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Aktivitet Relation - Identitet

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

Våld i nära relationer

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Prata med bordsgrannarna

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Leg psykolog Lotta Omma

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Kris och Trauma hos barn och unga

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Föräldrar är viktiga

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2016

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

När någon i familjen fått cancer

Tvärprofessionella samverkansteam

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

När mamma eller pappa dör

Barn som riskerar att fara illa

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry

Transkript:

Ungdomsmedicin och verktyg Karin Ahlberg 11 oktober 2013 Stockholm

Sokrates Våra dagars ungdom älskar lyx. Den uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta. De unga reser sig inte längre upp när äldre personer kommer in i ett rum. De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig efterrätten vid matbordet, lägger benen i kors och tyranniserar sina lärare.

William Shakespeare quotes I would there were no age between ten and three-and-twenty, or that youth would sleep out the rest; for there is nothing in the between but getting wenches with child, wronging the ancientry, stealing, fighting

William Shakespeare quotes Youth is full of sport, age's breath is short; youth is nimble, age is lame; Youth is hot and bold, age is weak and cold; Youth is wild, and age is tame.

Ungdomsmedicin behövs det?

Hur ska man göra för att ungdomarna ska sluta lura oss och mixtra med proverna? 17 årig kille med muskledystrofi kommer in med bubbel i hjärtat när han ligger ned kan ju vårdas på hjärtavdelning (= nästan vuxen) 17åring gravid i v 20 kommer in med huvudvärk och kräkningar, misstänkt sinustrombos.typisk medicinpatient och graviditet är ju kvinnoklinikens bord

Hur många ungdomar finns?

Nya sjukdomsgrupper Nya överlevare

Sjuklighet under ungdomsåren 10 % minst Ökar Psykiska sjukdomar debuterar Komorbiditet psykiska sjukdomstillstånd och NP-tillstånd Sluten psykiatrisk vård för unga

Könsskillnader i sjuklighet Flickor 16-24 högre incidens depressioner, ångesttillstånd Fler självmordsförsök Ökade krav på högre utbildning Fokusering på utseendet

Figur 5. Dödlighet och dödsorsaker under första levnadsåret Antal döda per 100 000 levande födda, uppdelat efter dödsorsak. Flickor och pojkar under första levnadsåret, perioden 1990 2010. Antal per 100 000 700 Flickor Antal per 100 000 700 Pojkar 600 600 500 500 400 400 300 300 200 200 100 100 0 1990-92 -94-96 -98-00 -02-04 -06-08 2010 0 1990-92 -94-96 -98-00 -02-04 -06-08 2010 Övrigt Perinatal Medfödda skador Plötslig spädbarnsdöd Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Publicerad i rapporten Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012

Figur 6. Dödlighet och dödsorsaker bland barn 1 14 år Antal döda per 100 000 efter dödsorsak och år. Flickor och pojkar 1 14 år, perioden 1990 2010. Åldersstandardiserade tal. Antal per 100 000 30 Flickor Antal per 100 000 30 Pojkar 25 25 20 20 15 15 10 10 5 5 0 1990-92 -94-96 -98-00 -02-04 -06-08 2010 Övrigt Medfödda skador Hjärt-kärl Cancer Fordonsolyckor Olyckor 0 1990-92 -94-96 -98-00 -02-04 -06-08 2010 Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Publicerad i rapporten Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012

Figur 7. Dödlighet och dödsorsaker bland unga 15 24 år Antal döda per 100 000 efter dödsorsak och år. Kvinnor och män 15 24 år, perioden 1990 2010. Åldersstandardiserade tal Antal per 100 000 80 Kvinnor Antal per 100 000 80 Män 70 70 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 1990-92 -94-96 -98-00 -02-04 -06-08 2010 Övrigt Alkohol** Självmord Övr Olyckor Fordonsolyckor Cancer Hjärt-kärl 0 1990-92 -94-96 -98-00 -02-04 -06-08 2010 Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Publicerad i rapporten Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012

Depression och självmordsförsök

Figur 33 Vårdade inom psykiatrisk slutenvård Antal personer per 100 000 invånare i olika åldersgrupper som vårdats inom allmänpsykiatrisk eller barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård, perioden 1990 2010 Kvinnor Antal per 100 000 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1990-92 -94-96 -98-00 -02-04 -06-08 2010 Män Antal per 100 000 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1990-92 -94-96 -98-00 -02-04 -06-08 2010 0-14 15-24 25-44 45-64 65-w Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. Publicerad i rapporten Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2012

Ungdomsåren har betydelse för hälsan i vuxen ålder Knappt 2/3 av tidiga dödsfall 1/3 av sjukdomsmängden World Development Report 2007, World Bank 2007

FN s Barnkonvention artikel 24..rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa.

Trender Hemmasittare Spela Vad gör internet med våra hjärnor Multitasking Överdrivet sportande / tränande

Hemmasittare

Ensamkommande barn och ungdomar 2012 kom 2900 1800 pos besked 416 avslag 320 avslag, annat land LT nr34-35 2013 Svenberg K

Avhandling Linda Beckman (KAU) Ungdomars nätvanor Enkätundersökning åk 7 o 9 Social medier som fb 87% Musik 65% Videoklipp 60% Läsa blogg 33%

Vanliga symtom i gymnasieåldern Stress Trötthet Huvudvärk, yrsel Depressioner, ångest Sömnstörningar Ätstörningar, illamående Muskuloskeletala problem Hud -acne Smärta

Behövs undomsmedicin? OLIVIA 15 ÅR

VIKTIGT FÖR UNGDOMEN ÄR: KUNSKAP LYSSNA ÄRLIG ANAMNES RESPEKT FÖRÄLDRAR SEKRETESS INTEGRITET

Ungdomsårens uppgift Individuation/identitetsutveckling Autonomi, självständighet En träningsperiod för vuxenlivet Träning innebär att man är okunnig och oskicklig vid start men blir allt bättre!

I 20 års åldern bör man Kunna klara sig själv rent praktiskt Föräldrar och unga ha omdefinierat sina roller mot varandra Ha realistiska framtidsplaner baserat på intressen, kompetens &självkännedom Någon eller några utanför familjen man har tillit till/älskar/litar på, ömsesidig omtanke Integrerat sexualitet i livet

Utveckling på flera plan: Bio psyko social utveckling Kropp Själ Omgivning/socialt nätverk

Ungdomsåren Biologi Tidig 10-13/14 år Mellan 13-17 år Sen 17-20- 23 år Pubertets-utveckling startar Avplanande kroppsutveckling Vuxen kropp Kognition Identitet Autonomi Tänker mest konkret, här och nu men begynnande abstrakt tänkande Omnipotens och osårbarhet Störd och förändrad body image Vem är jag egentligen? Identitetsutvecklingen maximal. Romantiska relationer. Rollspel och experimenterande med olika livsstilar Åter till konkret tänkande vid stress Framtiden blir verklig. Pessimism. Yrkesval och livsstilsval baserade på egen kompetens och intresse Sociala arenan Familjen och föräldrarevolten dominerar. Diskussioner, argumenterande, fantiserande och drömmande. Duger jag? Jämnåriga den viktigaste arenan Flockbeteende.Vill vara unik. Platsar jag bland de jämnåriga? Experimentlusta Innehållet i relationer blir viktigt. Föräldrar, sjukvården och viktiga vuxna åter som samtalspartners Sexualitet Utforskande av den egna kroppen Romantiska fantasier. Testar flirtande och sexuella relationer Inleder stabila relationer med ömsesidighet. 2014-12-13 31 Paradigmskiftet, Sthlm Kristina Berg Kelly/Marika Augutis 2009 modifierat från WHO

Psykosociala effekter av sen pubertetsutveckling Tjejer Mår oftare bra Senare start av sexuellt engagemang och experimentellt beteende Killar Oftare mentala problem, sämre självkänsla Oftare störd kroppsuppfattning

Hjärnans mognad Ombyggnad av hjärnan- Synaptisk pruning, (beskärning) onödiga kopplingar försvinner. Use it or lose it Myelinisering - effektivisera förbindelser, motorvägsbyggande Hjärnan är sårbar under ombyggnaden, men snabb och effektiv efteråt!

Ökad aktivitet paraventrikulärt/limbiska systemet/ Känslohjärnan Amygdala,nucleus accumbens Centrum för känslor, ex rädsla, äckel, skam,ilska, ångest Glädje, belöning/välbehag sexualitet, sensation seeking sociala hjärnan

Den sociala hjärnan Tränar den sociala kompetensen, ger feedback på hur du reagerar i grupp och hur gruppen reagerar på dig Upplevelsen att vara on stage är påtaglig Att bli godkänd av kompisar är det viktigaste - hemskt att göra bort sig äckel, skam Könsskillnad!

Sensation seeking Tonårsperioden präglas av svårigheter att kontrollera känslor och beteenden men också av VILJA/BEHOV att känna starka känslor, väcka starka känslor (dopamindusch) Ökad känslighet för annat som får igång dopaminsystem(droger sex-datorspel) Allt som ger njutning kan ge beroende.

Frontalhjärnan Beslutsfattande Planering, genomförande Konsekvenstänk, omdöme Impulskontroll Reglerar och kontrollerar känslor Empati Mognar sent och fortsätter utvecklas till 25-30 åå

Rubbad balans! Obalans mellan det överhettade känslosystemet och det outvecklade omdömet i frontalcortex

Aldrig experimenterar man på så många områden med så liten kunskap och erfarenhet som under ungdomsåren

Fördelar med experimenterande Test av olika livsstilar för att utforska den egna identiteten Ökar självständigheten Ett sätt att bryta med barndomen och visa inför omgivningen att man är på väg att bli vuxen Kul, intressant, spännande, lustfyllt

Nackdelarna Akut riskabelt både för liv och hälsa Långsiktiga problem för livet och hälsan Den emotionella förmågan att hejda sig i tid är ju dåligt utvecklad Kunskap och erfarenhet av livet är begränsade

Ökad risk för skador och olyckor för ungdomar med ADHD Cykelolyckor, ridning Skallskador Skada på en eller flera kroppsdelar Sjukhusvård pga förgiftning Inlagd IVA Skador funktionsnedsättning Dubbelt så vanligt att bli av med körkortet Centers of Disease Control and Prevention

Clustering Ansamling av flera problembeteenden hos samma individ Bikupa; skillnad experimenterande - problembeteende 5 min

Clustering vad gör man? Rökare Alkohol En bra utgångspunkt Du ser helheten Undvik att fokusera på bara en sak Tidig samlagsdebut Dåliga matvanor Känner sig inte frisk Skolk

Föräldrar

God anknytning till familjen/andra vuxna/skolan Bättre fysisk och psykisk hälsa Bättre skolresultat, fortsatta studier Mindre riskfyllda beteenden, alla slag Klarar bättre stress, hot, problem Ger tillgång till socialt kapital Journ of Adol Health 2006;39:788-799

Överlämnandet 12 13 14 15 16 17 18 20 år Kontakt med vuxenvården Besök i vuxenvården & vv Remissen Konkret framtidsplanering Rättigheter / Skyldigheter Avskedsritual Checklista? Tidig adolescens Mellanadolescens Sen adolescens

VIKTIGT FÖR UNGDOMEN ÄR: KUNSKAP UTVECKLING SPECIFIK MEDICINSK KUNSKAP LYSSNA ÄRLIG SEKRETESS INTEGRITET

VERKTYG Ramarna för besöket Anamnes HEEADSSS, VAS, 24h Recall Samtalet som aktiv åtgärd salutogenes, MI-teknik Behandlingsverktyg Kroppsundersökningen

RAMEN Före besöket läs på, förbered I väntrummet var i tid hälsa på patienten först På rummet fokus på patienten. Vad skall göras/avhandlas? förklara vad som skall hända berätta om sekretessen prata ensam med pat efter kort gemensamt samtal med föräldern Samtalet

ANAMNESEN Home Education Activities Drugs Sex Contemporary Pediatrics, Getting into Adolescent Heads July 1988; John M. Goldenring & Eric Cohen

HEEADSSSS Home Education Eating Activities Drugs Sex Safety Suicide Sleep John Goldenring, David Rosen. Getting into adolescent heads: An essential update. Contemporary Pediatrics January 2004;21:64.

ANAMNESEN (forts) VAS 24h recall CRAFFT

CRAFT C Have you ever ridden in a CAR driven by someone (including yourself) who was high or had been using alcohol or drugs? R Do you ever use alcohol or drugs to RELAX, feel better about yourself, or fit in? A F F Do you ever use alcohol or drugs while you are ALONE? Do you ever FORGET things you did while using alcohol or drugs? Do your family or FRIENDS ever tell you that you should cut down on your drinking or drug use? T Have you ever gotten into TROUBLE while you were using alcohol or drugs?

Den salutogena anamnesen Berätta vad du tycker är roligt! Vad tycker du att du lyckas bra med? Vad skulle kunna bli bättre? Något som du känner dig stolt över? Vad gillar kompisarna hos dig? Hur fixar du besvärliga situationer så att det löser sig? Vem kan du vända dig till när du behöver hjälp?

Att ha, att vara, att kunna Jag har vuxna jag kan prata med Jag har lätt för att vara glad Jag är omtyckt av vuxna Jag är bra på att snacka Jag kan behärska mig Jag kan spela schack bäst av alla

Inventering av motståndskraften Viktiga vuxna Viktiga aktiviteter Viktiga platser Viktiga relationer Framtidsplaner Att ha, att vara, att kunna

Motståndskraft (RESILIENCE) En persons förmåga att bemästra motgångar Jmf maskrosbarnet: Inte hur man har det utan hur man tar det

BEHANDLINGS-VERKTYG Lösningsfokuserat /cost-benefit / VAS använt på annat sätt Myrsteget / bra nog Gemensamma överenskommelsen

COST-BENEFIT Vem vill vad från vem? Finns det något som har hjälpt tidigare? Vad har inte hjälpt? Vad skulle Du vilja ändra??

VAS - På en skala 0 till 10. Var är Du nu? Var skulle Du vilja vara? Vad skulle behövas för att höja Dig ett steg? Vad skulle vara tillräckligt bra? 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

ÖVERENSKOMMELSEN Sammanfatta vad ni kommit fram till av positiva faktorer Diskutera hur föräldrarna kan medverka Klargör vem som har ansvar för vad Vem har bestämt vad? Skriftligt? Snabb uppföljning

VIKTIGT FÖR UNGDOMEN ÄR: KUNSKAP LYSSNA UTVECLING SPECIFIK MEDICINSK KUNSKAP ANAMNES RESPEKT FÖRÄLDRAR ÄRLIG

Barn och ungas rätt i vården FN:s barnkonvention Hälso-och sjukvårslagen ( HSL) Föräldrabalken Offentlighets och sekretsslagen Socialtjänstlagen (SOL)

Vad har den unge för rättighet att träffa doktorn ensam?

FN:s Barnkonvention Artikel 12 Rätten att få uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i förhållande till ålder och mognad Artikel 16 Rätten till skydd för sitt privatliv Artikel 3 - Övergripande princip: Barnets bästa skall komma i första rummet vid alla åtgärder som rör barn

HSL:s huvudregel Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten oavsett ålder Patienten ska kunna förvänta sig att bli omhändertagen av kompetent personal med de kunskaper som behövs

Integritetsskyddets huvudregel Uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden får inte lämnas ut om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller närstående lider men. Oberoende av ålder! FN s barnkonvention Även barn under 18 år har rätt till integritetsskydd UTGÅNGSPUNKT I DE BERÖRDA ENSKILDAS EGEN UPPFATTNING

SOL ( huvudbudskap) Som sjukvårdspersonal är vi skyldiga att genast anmäla om vi får kännedom om/misstänker att barn/ungdom far illa och kan tänkas behöva skydd Inte vår uppgift att utreda

Information om tystnadsplikt ökad sannolikhet för att ungdomarna -gav rätt information -pratade om känsliga ämnen -kunde tänka sig söka vård igen (Influence of Physician Confidentiality Assurances on Adolescents Willingness to Disclose Information and Seek Future Health Care. Ford et al, JAMA 1997)

Tidig adolescens: Sammanfattning 1 Mycket kort, konkret perspektiv Behov av eget handlingsutrymme Föräldrarnas ångest i en ny situation

Mellanadolescens: Sammanfattning 2 Godkännande av jämnåriga viktigast av allt! Kort perspektiv styr fortfarande Utforskande av olika livsstilar = identitetsutveckling

Senadolescens: Sammanfattning 3 Framtiden har blivit verklighet och begränsningar måste hanteras Den tidiga adolescensen optimism är borta Nytt förhållande till föräldrar och viktiga vuxna

Sammanfattning Bedömning av BPS-utvecklingsnivå grunden för hur att tillämpa 4 Anamnesverktyg Behandlingsverktyg Hantera sekretess och integritet Lagen ger unga rätt att träffa vårdgivaren ensam

För unga människor gäller först och främst: Det handlar inte om sjukdomen eller funktionshindret Det handlar om att leva med det! Shaw KL et al 2004