SOCIAL TRYGGHET 2012 FÖR DIG MED DIABETES

SOCIAL TRYGGHET 2012 FÖR DIG MED DIABETES

Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf Författare: Riitta Vuorisalo Redaktör: Mervi Lyytinen Layout: Aino Myllyluoma Översättning: Margareta Gustafsson Tryck: Hämeen Kirjapaino Oy, Tammerfors 2012 ISBN 978-952-486-124-3 (hft.) ISBN 978-952-486-136-6 (pdf) Kapitel 11.1 uppdaterat 22.10.2012. Beställning: Diabetescentrum/Beställning av material Kirjoniementie 15 33680 Tammerfors tfn 03-286 01 11 fax 03-286 04 22 materiaalitilaukset@diabetes.fi www.diabetes.fi/svenska

2012 Social trygghet vid diabetes 3 Till läsaren Reglerna för social trygghet och sociala förmåner kan förefalla komplicerade och informationen är utspridd på många olika ställen. Det finns ingen särskild lagstiftning som bara gäller personer med diabetes. Denna vägledning ger information om de delar av den allmänna socialförsäkringen som kan vara till nytta för dig med diabetes i olika situationer och livsskeden. Rätten till bidrag och besluten om förmåner påverkas alltid av många faktorer. Hör dig för med socialarbetarna och rehabiliteringshandledarna på sjukhuset, hälsovårdscentralen och kommunen eller närmaste FPA-byrå om vilka regler som gäller för dig. Informationen om social trygghet och socialförsäkring blir snabbt föråldrad så det är bra att också själv aktivt ta reda på vad som gäller. Social trygghet för dig med diabetes ges årligen ut i tryckt version på finska och svenska. Vägledningen finns också att läsa och skriva ut i pdf-format på Diabetesförbundets webbsida www.diabetes.fi/svenska/socialtrygghet. Tammerfors i januari 2012 Riitta Vuorisalo social- och hälsovårdspolitisk specialist Diabetesförbundet i Finland rf

4 Social trygghet vid diabetes 2012 Innehåll 1 Ersättning för sjukvårdskostnader... 7 1.1 Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar och behandlingar... 7 1.2 Tandvård... 8 1.3 Läkemedel... 9 Ersättningskategorier... 9 Blodsockersänkande läkemedel... 11 Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar... 11 Fetmaläkemedel... 12 Erektionsläkemedel... 12 Referenspris och utbyte av läkemedel... 12 Elektroniskt recept (e-recept)... 13 1.4 Resor... 14 1.5 Avgiftstak... 14 Klientavgifter inom kommunal hälso- och sjukvård... 14 Årliga självrisker inom sjukförsäkring och rehabilitering... 15 2 Bidrag till kostnader vid långvarig sjukdom... 16 2.1 Handikappbidrag för personer över 16 år... 16 Stödkriterier... 16 Vad ska framgå av läkarintyget?... 18 Vem har rätt att få handikappbidrag med förhöjt belopp och med högsta belopp?... 18 Exempel på särskilda kostnader som är stödberättigande... 19 2.2 Vårdbidrag för pensionstagare... 20 2.3 Kostersättning till personer med celiaki... 22 2.4 Stöd för närståendevård... 22 3 Service på grund av funktionsnedsättning... 23 Parkeringstillstånd för funktionshindrade... 24 4 Utkomststöd... 24 5 Sjukdagpenning... 25 6 Social trygghet för barn med diabetes... 27 6.1 Avgifter för öppenvård och sjukhusvård för barn... 27 6.2 Handikappbidrag för personer under 16 år... 28 6.3 Specialvårdspenning... 29 6.4 Stöd för hemvård och privatvård av barn... 30

2012 Social trygghet vid diabetes 5 6.5 Partiell vårdpenning och partiell vårdledighet... 31 6.6 Diabetes och studiestöd... 31 6.7 Anpassningskurser... 32 6.8 Barnomsorg och skola... 33 6.9 Tillfällig barnomsorg... 33 6.10 Stödperson... 33 6.11 Stöd för närståendevård... 34 7 Rehabilitering... 34 7.1 Att ansöka om rehabilitering... 34 7.2 Alternativ... 35 Rehabilitering ordnad av arbetspensionsanstalterna... 36 FPA:s anpassningskurser och rehabilitering för personer i arbetsför ålder... 36 Diabeteskurser för personer i arbetsför ålder bekostade av hälso- och sjukvården... 38 Diabeteskurser för pensionärer... 38 Diabeteskurser för personer med särskilda behov... 38 ASLAK... 38 TYK... 39 Medicinsk rehabilitering för svårt funktionshindrade... 39 Yrkesinriktad rehabilitering ordnad av arbetsförvaltningen... 39 7.3 Försörjning vid rehabilitering... 40 8 Hjälpmedel... 42 9 Förbrukningsartiklar för diabetiker... 43 10 Arbetsoförmåga och försörjning... 45 10.1 Rehabiliteringsstöd... 45 10.2 Sjukpension... 46 10.3 Deltidspension och förtida ålderspension... 47 10.4 Barnförhöjning... 48 10.5 Garantipension... 48 11 Skattefrågor... 49 11.1 Invalidavdrag... 49 11.2 Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga... 50 11.3 Återbäring av bilskatt... 51 11.4 Hushållsavdrag... 52 12 Yrkesval... 53 12.1 Körkort... 54

6 Social trygghet vid diabetes 2012 13 Militärtjänst... 55 14 Frivilliga personförsäkringar... 56 15 Social trygghet utomlands... 58 15.1 Tillfällig vistelse utomlands... 58 15.2 Längre utlandsvistelse än vanlig semester... 59 15.3 Vistelse i ett EES-land och Schweiz... 60 15.4 Bilaterala sjukvårdsöverenskommelser... 61 15.5 Vård utomlands.62 16 Klientens ställning och rättigheter inom social- och hälsovården... 62 16.1 Grundläggande fri- och rättigheter och diskrimineringsförbud... 62 16.2 Rätt till god förvaltning och information... 63. 16.3 Klient inom socialvården... 64. Bedömning av servicebehovet... 64. Serviceplan... 64. Socialombudsman... 66 16.4 Klient inom hälso- och sjukvården... 66 Patientens rättigheter... 66 Patientombudsman... 67 Läkemedelsskador... 67 Patientskador... 68 Tillgång till icke-brådskande vård... 68 16.5 Att ansöka om tjänster eller förmåner och hur besluten fattas... 69 16.6 Att överklaga beslut... 70 Att få information om och att överklaga beslut... 70 Överklagande... 71 Hur överklaganden behandlas... 71 Överklaga kommunal socialvård... 72 Rättssäkerhet i kommunal hälso- och sjukvård... 73 Beslut från FPA... 73 Beslut från olycksfalls- och trafikförsäkringsbolag... 74 16.7 Anmärkning och klagomål i kommunal hälsooch sjukvård... 74 16.8 Rätt att utse intressebevakare samt livstestamente... 75 17 Diabetesförbundet och lokala diabetesföreningar stöd och information... 76 Kontaktinformation... 78

2012 Social trygghet vid diabetes 7 1 Ersättning för sjukvårdskostnader Det ingår i kommunens skyldigheter att ordna primärvård för sina invånare och se till att invånarna får den specialiserade sjukvård de behöver. Det tar kommunen vanligen ut en avgift för, till exempel avgifter för besök på hälsovårdscentral eller poliklinik och för sjukhusvistelse. Folkpensionsanstalten (FPA) ger inte ut någon ersättning för dessa kostnader. Klientavgifterna är kopplade till folkpensionsindex och de ses över vartannat år. Den senaste ändringen är från den 1 januari 2012. Kommunen kan sänka eller efterskänka klientavgifter utifrån en bedömning av din individuella situation. Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) förpliktar kommunerna och samkommunerna att sänka eller efterskänka avgiften om den äventyrar klientens eller familjens försörjning eller möjligheter att fullfölja sin försörjningsplikt. På grundval av sjukförsäkringen ersätter FPA en del av privatläkararvoden och en del av kostnaderna för läkarordinerade undersökningar och behandlingar, tandvård, läkemedel och resor. FPA ersätter också en del av kostnaderna för vård och behandling på privatsjukhus. 1.1 Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar och behandlingar Folkpensionsanstalten ersätter 60 procent av privatläkararvoden när arvodet motsvarar FPA:s sjukförsäkringstaxa. Läkararvodet kan vara högre än den fastställda taxan, men ersättningen räknas alltid ut enligt FPA-taxan. Kriterierna för taxorna vid ersättning av läkararvoden läggs fast av social- och hälsovårdsministeriet. Beloppen fastställs av

8 Social trygghet vid diabetes 2012 FPA. Personer som får sluten vård (institutionsvård) får ingen ersättning från Folkpensionsanstalten för privatläkararvode eller kommunal läkarvård. Sjukförsäkringen ersätter en del av kostnaderna för läkarordinerade undersökningar och behandlingar, till exempel för laboratorie- och röntgenundersökningar och fysikalisk behandling. Det finns fastställda taxor för ersättningarna. Kostnaderna ersätts till 75 procent för den del som överstiger självrisken. Självrisken för undersökningar som ordineras på en och samma gång är 13,46 euro. Undersöknings- och behandlingsserier som ordineras på en och samma gång räknas som en sammanhängande behandling. En serie får omfatta högst 15 behandlingar eller undersökningar under tre månader. FPA ersätter också en del av kostnaderna för vård eller behandling som ges av sjuksköterska, hälsovårdare eller fysioterapeut och för undersökningar som görs av en psykolog. Däremot ger FPA inte ut någon ersättning för behandling hos fotvårdare eller fotterapeut. 1.2 Tandvård Oberoende av ålder har hela befolkningen rätt att få kommunal tandvård på hälsovårdscentral. Patienten måste betala en avgift som följer taxorna vid hälsovårdcentralerna. Då får du ingen ersättning för kostnaderna från FPA. Tandvård på hälsovårdscentral är kostnadsfri för alla under arton år. Alla får ersättning från sjukförsäkringen för en del av kostnaderna för privat tandvård. Ersättningen gäller undersökningar som utförs av tandläkare, preventiv vård och behandling av mun- och tandsjukdomar. Dessutom ersätts vissa kostnader för resor och läkemedel som beror på tandvård. Handledning och behandling som ges av en privat munhygienist ersätts om de ordineras av en tandläkare. En hälsoundersökning som görs av en munhygienist ersätts en gång per kalenderår. Frontveteraner och minröjare får ersättning till 100 procent enligt FPA-taxan för undersökning och preventiv behandling av tänder. Vidare får de ersättning till 100 procent för behandling hos tandläkare eller specialisttandtekniker, när den hänför sig till löständer. Tandtekniskt arbete som hänför sig till protetisk behandling ersätts till 50 procent. I övrigt får frontveteraner ersättning till 60 procent för an-

2012 Social trygghet vid diabetes 9 nan tandvård. Ersättningen räknas ut enligt FPA-taxan. Personer som får sluten vård (institutionsvård) har ingen rätt att få ersättning för tandvård. 1.3 Läkemedel Kostnaderna för läkarordinerade läkemedel vid behandling av sjukdom ersätts helt eller delvis. Ett villkor för att få ersättning är att läkemedelsprisnämnden har godkänt läkemedlet för ersättning och fastställt ett skäligt partipris. Ersättningskategorier FPA-ersättningen räknas ut direkt på läkemedelspriset enligt den fastställda procentsatsen för ersättningen. Det finns tre ersättningskategorier: grundersättning 42 procent lägre specialersättning 72 procent högre specialersättning 100 procent. För läkemedel med högre specialersättning måste du betala en självrisk på tre euro för varje preparat som du köper på en och samma gång. Vid till exempel typ 1-diabetes kostar det tre euro att ta ut en insulinsort och sex euro att ta ut två olika insulinsorter. Det har ingen betydelse om du tar ut läkemedlen i en eller flera omgångar.

10 Social trygghet vid diabetes 2012 Exempel på ersättningar i olika kategorier: Grundersättning (42 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter 42 % Du betalar Lägre specialersättning (72 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter 72 % Du betalar Högre specialersättning (100 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter Du betalar i läkemedelsspecifik självrisk 20 euro 8,40 euro 11,60 euro 40 euro 28,80 euro 11,20 euro 50 euro 47 euro 3 euro Apoteken får som regel lämna ut läkemedel för högst tre månader åt gången. Grundersättning ges ut om du lämnar in receptet och visar upp FPA-kortet på apoteket. Observera att du inte nödvändigtvis får någon ersättning alls för de allra nyaste läkemedlen. För att få specialersättning behöver du ett läkarutlåtande om sjukdomen och ditt behov av medicinering. Du ska själv lämna in intyget, intyg B, tillsammans med en ifylld ansökan till FPA eller sjukkassan på din arbetsplats. Rätten till specialersättning medges från och med den dag då B-intyget från läkaren har kommit in till FPA. Du får ett brev om specialersättning från FPA. Det gamla FPAkortet ersätts med ett nytt där ett nummer för sjukdomen finns antecknat som bevis för din rätt att få specialersättning. För att få ersättning måste du därefter alltid visa upp både receptet och FPAkortet på apoteket.

2012 Social trygghet vid diabetes 11 Blodsockersänkande läkemedel Tabletter och insulin för behandling av diabetes ersätts som regel till 100 procent, med undantag för de allra nyaste läkemedlen. Vid typ 2-diabetes ger FPA ut specialersättning för läkemedelsbehandling (tabletter och insulin) utifrån läkarutlåtande. Det krävs inte längre att behandlingen först ska ha pågått i sex månader och sedan ska utvärderas. Ändringen gäller också överviktiga personer med typ 2-diabetes och de behöver alltså inte längre genomgå behandling utan läkemedel i sex månader för att få specialersättning. Du kan ansöka om ersättning från FPA genast genom att lämna in B-intyg. GLP-1-analoger som injiceras i underhuden (exenatid med handelsnamnet Byetta och liraglutid med handelsnamnet Victoza) och används vid typ 2-diabetes är begränsat ersättningsgilla sedan den 1 februari 2011. För att få grundersättning krävs det att sjukdomen är svårbehandlad och att behandling med orala diabetesmedel inte har gett fullgod glukoskontroll. Dessutom måste patienten ha ett BMI på mer än 35 kg/m 2. För att få ersättning måste du ha läkarintyg B från en enhet för invärtes medicin eller endokrinologi inom den specialiserade sjukvården eller från en specialist inom områdena eller i allmänmedicin. Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar Blodtrycksmediciner Diabetiker får minst grundersättning för blodtrycksmediciner. Specialersättning till 72 procent kan ges ut om undertrycket vid en uppföljning under ett halvår och behandling utan läkemedel är minst 95 mmhg (millimeter kvicksilver). Dessutom bör läkemedelsbehandling föregås av behandling utan läkemedel i ett halvår, om det är möjligt. Blodfettssänkande läkemedel I vanliga fall får diabetiker grundersättning för kolesterolsänkande medel. Specialersättning kan ges ut vid kronisk kranskärlssjukdom och om kolesterolvärdena är fortsatt höga trots fullgod kostbehandling. Totalkolesterolet ska då vara minst 5,5 mmol/l (millimol per liter) eller LDL-kolesterolet minst 3,5 mmol/l. Fiberpreparatet Guarem, det vill säga guar gum (guarkärnmjöl), ersätts till 42 procent.

12 Social trygghet vid diabetes 2012 Fetmaläkemedel På läkarordination betalas grundersättning under vissa förutsättningar ut för läkemedel vid behandling av fetma. Ett villkor är att personen innan läkemedelsbehandling sätts in har gått ner minst fem procent av utgångsvikten under en tremånadersperiod med hjälp av kostomläggning alternativt med kostomläggning och läkemedelsbehandling. Ett annat villkor är att BMI före bantningen är minst 32 kg/m² och att personen har diabetes, hypertoni (högt blodtryck), sömnapné eller så svår artros i höft, knä eller vrist att ledfunktionen är avsevärt nedsatt. Grundersättning (42 procent) ges ut för högst två år och det krävs B-intyg från en läkare. Notera att du måste ansöka hos FPA om rätt att få grundersättning. Här gäller alltså samma regler som vid läkemedel med specialersättning. Erektionsläkemedel Läkemedel för behandling av erektionsstörningar berättigar inte till grundersättning annat än när erektionsstörningarna är mycket svåra och beror på en svår grundsjukdom. Med svår grundsjukdom avses exempelvis en svår nervskada, bland annat en ryggmärgsskada, som förorsakats av en operation eller ett olycksfall. Vid svåra erektionsstörningar av andra orsaker ges ingen ersättning ut från sjukförsäkringen. Läkemedel för exempelvis diabetesrelaterade erektionsstörningar ersätts alltså inte. För grundersättning behövs det intyg B av den läkare som behandlar den svåra underliggande sjukdomen eller av en specialist på området. Referenspris och utbyte av läkemedel På en del läkemedel räknas ersättningen ut på referenspriset. En referensprisgrupp består av sinsemellan utbytbara läkemedel med samma verksamma ämne. De ska ha försäljningstillstånd och vara godkända för FPA-ersättning. Referenspriset är det högsta priset i prisintervallet för sinsemellan utbytbara läkemedel. Priset består av priset på det billigaste preparatet i gruppen plus 1,50 2 euro beroende på prisnivån. Det är alltså det pris som ersättningen räknas ut på. Du kan således själv påverka dina läkemedelskostnader. Om du väljer ett läkemedel där priset är högst lika stort som referenspriset,

2012 Social trygghet vid diabetes 13 får du ersättning för hela priset till 100, 72 eller 42 procent beroende på ersättningskategori. Köper du ett läkemedel som är dyrare än referenspriset, måste du själv betala skillnaden mellan läkemedelspriset och referenspriset. Läkaren kan förbjuda utbyte av läkemedel på terapeutiska eller medicinska grunder. Då får du normal ersättning. FPA har en tjänst på sin webbplats där du kan söka information om läkemedelspriser och utbytbara läkemedel. Dessutom kan du kontrollera om ett läkemedel omfattas av ersättningsreglerna och i vilken ersättningskategori det ingår. Gå in på FPA:s webbplats www.fpa.fi och klicka på Söktjänst för läkemedel. I vissa fall kan du få extra ersättning för höga läkemedelskostnader (se Avgiftstak, s. 14). Elektroniskt recept (e-recept) Elektroniska recept (e-recept) införs gradvis och alla apotek måste gå med i tjänsten erecept senast den 1 april 2012. Det betyder att en läkare kan förskriva ett recept elektroniskt och föra över det till FPA:s receptcenter på riksnivå. Du får inte längre någon pappersversion av receptet. Utifrån uppgifterna på receptcentret kan apoteket sedan ge ut läkemedlet till patienten. Tack vare det centrala systemet kan recepten skrivas ut på samma sätt på alla verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården och patienten kan ta ut läkemedlen på vilket apotek som helst. Dessutom kan du på vilket apotek som helst kolla vilka recept som fortfarande gäller och vilka läkemedel du inte har tagit ut. När alla recept är elektroniska kan läkaren, tandläkaren, farmaceuten eller provisorn via receptcentret kontrollera alla dina läkemedel och enskilda läkemedelsinteraktioner. Du måste självfallet ge ditt samtycke till det. Läkaren är skyldig att informera patienterna om elektroniska recept och ge en patientanvisning med information om läkemedlet och hur det ska användas. Du har rätt att avböja ett elektroniskt recept. Då får du ett vanligt pappersrecept i stället. Tänk på att alltid ha med dig insulinreceptet i pappersform om du inte har ett elektroniskt recept. På apoteket får du nämligen inte längre ut insulinpreparat utan att ha ett recept som är utskrivet av en läkare. Recepttvånget gäller också nödsituationer, till exempel om insulinpennan eller insulinampullen förkommer, går sönder eller fryser.

14 Social trygghet vid diabetes 2012 1.4 Resor FPA kan betala ut ersättning för resekostnader i samband med vård, behandling, undersökning och rehabilitering. Ersättning ges vanligen ut för besök på den närmaste mottagningen. Resor ersätts för den del som överstiger självrisken, som är 9,25 euro för enkel resa. FPA ersätter resor till hälsovårdscentral eller allmänt sjukhus utan att ta reda på om undersökningen eller vården kan ersättas enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004). När vården eller behandlingen ges någon annanstans, exempelvis privat, utreder FPA först om undersökningen eller behandlingen ingår i reglerna för ersättningar från sjukförsäkringen. Det innebär att diabetiker kan få ersättning för resor vid till exempel fotvård inom den offentliga hälso- och sjukvården. Vid fotvård inom privat hälso- och sjukvård måste du själv betala resekostnaderna fullt ut. Avgiftstak för resekostnader, se s. 15. 1.5 Avgiftstak Tanken med årliga självrisker, de så kallade avgiftstaken, är att förhindra att betalningsbördan blir orimligt stor. I dagsläget finns det tre olika avgiftstak: för klientavgifter inom den kommunala hälso- och sjukvården, för läkemedelskostnader och för resekostnader vid sjukdom och rehabilitering. Klientavgifter inom kommunal hälso- och sjukvård Inom den kommunala hälso- och sjukvården är avgiftstaket 636 euro per kalenderår för klientavgifter. När avgiftstaket är nått får klienten som regel all öppenvård avgiftsfritt. Avgiften per vårddag för kortvarig sluten vård (institutionsvård) sjunker då till 15,10 euro. Avgifter för barn under arton år räknas in i någondera vårdnadshavarens avgiftstak. I avgiftstaket kan avgifter för läkartjänster inom den kommunala öppna sjukvården på hälsovårdscentral, fysioterapi och behandlingar

2012 Social trygghet vid diabetes 15 i serier, poliklinikavgifter på sjukhus och avgifter för dagkirurgi räknas in. Också avgifter för kortvarig sluten vård både inom hälso- och sjukvård och socialvård räknas in. I avgiftstaket ingår exempelvis inte avgifter för tandvård, sjuktransport eller läkarintyg, laboratorieundersökningar och bilddiagnostik (bl.a. röntgen, ultraljud, magnetundersökning) som ordineras av privatläkare, inte heller inkomstrelaterade avgifter. Du måste själv hålla ett öga på avgiftstaket. Det finns ett särskilt uppföljningskort för detta på hälsovårdscentralen. Kom ihåg att spara kvittona för de måste visas upp innan du får ett intyg på att avgiftstaket är uppfyllt. Intyget utfärdas av hälsovårdscentralen eller någon annan enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården. Årliga självrisker inom sjukförsäkring och rehabilitering Läkemedelskostnader I vissa fall går det att få extra ersättning för höga läkemedelskostnader. Årligen läggs ett avgiftstak fast för självrisken för läkarordinerade läkemedel. År 2012 är avgiftstaket 700,92 euro. När självrisken för förskrivna läkemedel överstiger avgiftstaket behöver patienten själv bara betala 1,50 euro i självrisk för varje läkemedel fram till kalenderårets slut. Beloppet inbegriper bara läkemedel som ersätts enligt sjukförsäkringslagen. FPA skickar ut ett brev när avgiftstaket har överskridits. Resekostnader FPA betalar den överstigande delen fullt ut för resten av året, om det totala beloppet för självrisker på grund av sjukdom eller rehabilitering är högre än 157,25 euro per kalenderår. I den årliga självrisken räknas självriskerna in för patienten själv eller ledsagare. Det får ingå både självrisker för resor och engångsavgifter som är mindre än självriskerna. Tänk på att det lönar sig att lämna en förklaring och kvitton till FPA också när kostnaderna är mindre än självrisken. Ersättning ges vanligen ut för det billigaste färdsättet. För ersättning vid specialskjuts, till exempel taxi, krävs det ett intyg från vårdenheten.

16 Social trygghet vid diabetes 2012 2 Bidrag till kostnader vid långvarig sjukdom 2.1 Handikappbidrag för personer över 16 år Folkpensionsanstalten ger ut handikappbidrag för personer över 16 år. Syftet med bidraget är att det ska vara lättare att klara sig i vardagslivet, arbetslivet och studierna. Det är en ersättning för olägenhet, hjälpbehov och kostnader på grund av sjukdom eller kroppsskada. Handikappbidraget är uppdelat i tre kategorier beroende på invaliditetsgrad, särskilda kostnader och behov av hjälp, handledning och tillsyn. Bidraget är skattefri inkomst. Personens hela livssituation beaktas när behovet av handikappbidrag bedöms. Stödkriterier Handikappbidrag 2012: med grundbelopp 89,18 euro/mån med förhöjt belopp 208,09 euro/mån med högsta belopp 403,50 euro/mån. Ett villkor är att funktionsförmågan är nedsatt. Det betyder att personen på grund av sjukdom eller kroppsskada har nedsatt förmåga att ta hand om sig själv och klara av nödvändigt hushållsarbete alternativt arbetsuppgifter eller studier. Sjukdomen eller kroppsskadan måste ge upphov till invaliditet som vanligen måste bedömas på medicinska grunder. De måste dessutom medföra olägenhet och behov av hjälp, handledning och tillsyn eller särskilda kostnader. Med särskilda kostnader avses extra kostnader som beror på sjukdom och orsakas av nödvändiga omständigheter. Vanligen beaktas bara fortlöpande kostnader som fortgår i minst sex månader. Särskilda kostnader kan orsakas av exempelvis sjukvård, läkemedel, extra utgifter för resor, hemtjänst eller hemsjukvård. Det kan

2012 Social trygghet vid diabetes 17 också vara extra kostnader för kläder eller specialkost. Däremot betraktas inte normala utgifter för mat och kläder, fritidsaktiviteter, apparater eller bil som särskilda kostnader. FPA anger inte längre invaliditetsklassen i siffror för handikappbidraget. Inte heller tabellen för att kombinera invaliditetsklasser tillämpas längre schablonmässigt när skadan bedöms. Men läkaren kan använda tabellen som hjälp när intyg för handikappbidrag ska skrivas ut. Det primära kriteriet för att få handikappbidrag är att man har en sjukdom, ett lyte eller en skada som gör att funktionsförmågan är nedsatt utan avbrott i minst ett år. Nedsatt funktionsförmåga betyder att de dagliga rutinerna har försvårats. Dessutom måste sjukdomen eller kroppsskadan ge upphov till följande: a) olägenhet som är åtminstone väsentlig b) regelbundet hjälpbehov, minst varje vecka eller c) behov av handledning och tillsyn eller d) fortlöpande särskilda kostnader. Olägenhet är ett av de många kriterier som ger rätt till handikappbidrag. För att exempelvis få handikappbidrag med grundbelopp krävs det dels att olägenheten ska vara väsentlig, dels att de särskilda kostnaderna ska vara minst lika stora som bidraget med grundbelopp utöver att funktionsförmågan är nedsatt. Sakkunnigläkaren på FPA gör en samlad bedömning av situationen för alla som ansöker om handikappbidrag. Invaliditeten på grundval av diabetes anges vanligen utifrån invaliditetskategorin för allmän funktionsnedsättning. I invaliditetsklassificeringen är diabetes placerad i invaliditetskategori 15: Allmänt nedsatt funktion. I den är insulinbehandlad diabetes utan komplikationer placerad i invaliditetsklass 3 5 (lätt funktionsnedsättning) och insulinbehandlad diabetes med komplikationer i invaliditetsklass 6 7 (medelsvår funktionsnedsättning). Vid handikappbidrag motsvaras väsentlig olägenhet i det närmaste av medelsvår funktionsnedsättning under invaliditetskategori 15. Insulinbehandling utan komplikationer anses alltså inte medföra någon väsentlig olägenhet. Om det tillstöter komplikationer, kan funktionsnedsättningen vara medelsvår och olägenheten alltså väsentlig. För att få handikappbidrag med grundbelopp måste man dessutom ha särskilda kostnader som är minst lika stora som bidraget.

18 Social trygghet vid diabetes 2012 Om diabetes med komplikationer ger upphov till svår funktionsnedsättning (som motsvarar betydande olägenhet) enligt invaliditetsklassificeringen, betraktas det som ett kriterium bland flera för handikappbidrag med förhöjt belopp. Det primära villkoret för att få handikappbidrag är att funktionsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, lyte eller skada. Vad ska framgå av läkarintyget? Det finns ett särskilt läkarintyg C för handikappbidrag där läkaren ska ange det som är väsentligt med tanke på bidraget. Alternativt kan läkaren formulera utlåtandet mer fritt. A och O är att sakkunnigläkaren på FPA kan bedöma funktionsförmågan, olägenheten, behovet av hjälp, handledning och tillsyn och de särskilda kostnaderna utifrån utlåtandet. Den behandlande läkaren behöver inte ange invaliditetsklassen. Däremot ska intyget ge information om sjukdomshistorien i korthet, aktuell medicinering, komplikationer och deras svårighetsgrad. Dessutom ska läkaren uppge hur komplikationerna påverkar din funktionsförmåga och ditt dagliga liv. Vidare är det viktigt att läkaren uppger om du behöver utomstående hjälp för din diabetes och diabeteskomplikationerna, i de dagliga rutinerna, hemvården eller för att sköta ärenden. Punkten för funktionsförmåga i utlåtande C får också fyllas i av en hälsovårdare eller exempelvis en sjuksköterska inom hemsjukvården. Det ska framgå av intyget hur länge funktionsförmågan har varit nedsatt. Behovet av hjälp, handledning och tillsyn måste motiveras, likaså varför du har särskilda kostnader. Handikappbidraget med grundbelopp kan beviljas om en sjukdom eller en skada orsakar väsentlig olägenhet och fortlöpande särskilda kostnader. Kostnaderna per månad måste vara minst lika stora som bidraget med grundbelopp. Bidrag ges inte ut för bara särskilda kostnader eller bara på grund av olägenhet. Vem har rätt att få handikappbidrag med förhöjt belopp och med högsta belopp? Handikappbidraget med förhöjt belopp ges ut om sjukdomen eller skadan vållar betydande olägenhet eller betydande särskilda kostnader eller om behovet av handledning, tillsyn och hjälp är regelbun-

2012 Social trygghet vid diabetes 19 det. Det betyder att personen ska behöva utomstående hjälp varje vecka för sina personliga rutiner, hushållsarbete eller besök utanför hemmet. Bidraget kan ges ut uteslutande på grund av särskilda kostnader, men kostnaderna måste vara minst lika stora som bidraget. Handikappbidrag med högsta belopp kan beviljas personer med svår funktionsnedsättning. Också de som behöver mycket handledning och tillsyn eller varje dag mycket utomstående hjälp för sina personliga rutiner kan få bidraget. Dessutom kan bidraget beviljas på grund av mycket höga särskilda kostnader. Kostnaderna per månad måste då vara minst lika stora som bidraget. Blinda, rörelsehindrade och barndomsdöva har alltid rätt att få handikappbidrag med högsta belopp. När får man inte handikappbidrag? Handikappbidrag ges inte ut om du får följande bidrag eller pensioner från FPA eller din arbetspensionsanstalt: ålderspension, förtida ålderspension, full sjukpension eller rehabiliteringsstöd individuell förtidspension eller liknande från utlandet fortlöpande sjukpension eller sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas när ett år har förflutit från ett olycksfall eller en trafikskada särskilt stöd till invandrare. När den som får handikappbidrag går i ålderspension eller får full sjukpension, rehabiliteringsstöd (tidsbunden sjukpension) eller förtida ålderpension kan han eller hon ansöka om vårdbidrag för pensionstagare. Handikappbidrag kan beviljas retroaktivt för högst sex månader. Diabetikers rätt att få handikappbidrag bedöms utifrån den samlade livssituationen och kriterierna ovan. Exempel på särskilda kostnader som är stödberättigande Insulinberoende diabetes ger i sig inte rätt att få handikappbidrag utan att det går att visa att sjudomen ger upphov till särskilda kostnader. Diabetiker kan ha rätt att få handikappbidrag med förhöjt belopp om de också har andra sjukdomar som försämrar funktionsförmågan eller om de har betydande organförändringar på grund av sin diabetessjukdom. Handikappbidraget med förhöjt belopp kan också

20 Social trygghet vid diabetes 2012 motiveras med behovet av hjälp, handledning eller tillsyn, kostnaderna på grund av detta eller andra särskilda kostnader. Ett villkor är att kostnaderna per månad ska vara minst lika stora som bidraget. Särskilda kostnader kan uppstå exempelvis för behandling av kroniska fotsår om man måste använda antibiotika, medel för lokal behandling och förbandsmaterial i stora mängder. Också dyra förbrukningsartiklar kan ge upphov till särskilda kostnader. Sjukdomen kan också orsaka resekostnader. Vid fotskador kan det vara omöjligt att anlita kollektivtrafik och resorna till och från arbetet måste därför göras med egen bil. I sådana fall kan en del av kostnaderna för att använda egen bil beaktas. Observera att du ska anmäla till FPA hur långa resorna mellan hemmet och arbetsplatsen är. Också resekostnader vid hälso- och sjukvård, besök och socialt liv kan räknas in. Om en diabetiker har en njursjukdom som kräver proteinreducerad kost, kan merkostnaderna för kosten godkännas som särskilda kostnader. Vid dialysbehandling anses däremot kosten inte medföra några merkostnader. Personer med dialysbehandling har vanligen rätt att få handikappbidrag med högsta belopp. Efter en organtransplantation omprövas alltid rätten till handikappbidrag. Kontakta gärna din FPA-byrå för mer information om handikappbidrag. Också socialarbetaren på vårdenheten står till tjänst. 2.2 Vårdbidrag för pensionstagare Vårdbidraget för pensionstagare avser att stödja sjuka eller funktionshindrade pensionstagare för att de ska kunna bo kvar hemma och få vård i hemmet. Bidraget ska ersätta särskilda kostnader på grund av sjukdom eller kroppsskada. Ett villkor för att få vårdbidraget är att funktionsförmågan har varit nedsatt på grund av en sjukdom eller en kroppsskada i minst ett år utan avbrott. Nedsatt funktionsförmåga betyder att pensionstagaren har nedsatt förmåga att ta hand om sig själv och klara av nödvändiga hushållsarbeten eller att uträtta ärenden utanför hemmet. Vid beslutet spelar det in hur mycket utomstående hjälp, handledning och tillsyn personen behöver i sina personliga rutiner, i hushållet och med att uträtta ärenden eller hur stora merkostnader han eller hon har på grund av den sjukdom som försämrar funktionsförmågan.

2012 Social trygghet vid diabetes 21 Med personliga rutiner avses till exempel att röra sig, ta hand om den personliga hygienen, klä på sig och äta. Också hjälpbehov i sjukvårdsrutiner räknas in. Om en diabetiker är beroende av att någon utomstående injicerar insulin är det en lagstadgad grund för att få vårdbidrag. Vårdbidraget för pensionstagare är indelat i tre intervaller. Beloppet bestäms utifrån hur mycket hjälp, handledning och tillsyn pensionstagaren behöver och hur stora de särskilda kostnaderna på grund av sjukdomen eller kroppsskadan är. Kostnaderna får bero på nödvändig läkemedelsbehandling, specialkost, specialskjuts eller resor till och från hälso- och sjukvård. Också avgifter för kommunal hemservice räknas in. Däremot beaktas inte engångskostnader för sjukhusvård m.m. Vårdbidrag för pensionstagare 2012 med grundbelopp 59,73 euro/mån med förhöjt belopp 148,69 euro/mån med högsta belopp 314,41 euro/mån Vårdbidraget med grundbelopp kan beviljas om hjälpbehovet förekommer regelbundet varje vecka eller om de särskilda kostnaderna per månad på grund av sjukdomen är minst lika stora som grundbeloppet. Vårdbidrag med förhöjt belopp kan beviljas om hjälpen behövs varje dag, är tidskrävande och behövs för många personliga rutiner eller om sjukdomen medför särskilda kostnader som månatligen är minst lika stora som det förhöjda beloppet. Vårdbidrag med högsta belopp kan beviljas om hjälpen behövs utan avbrott och de särskilda kostnaderna på grund av sjukdomen månatligen är minst lika stora som det högsta beloppet. Diabetiker brukar få vårdbidrag för pensionstagare först när det dagliga livet försvåras, de behöver hjälp med personliga rutiner åtminstone i någon mån eller detta medför extra kostnader och allt detta beror på senkomplikationer vid diabetes. Ansökningshandlingarna och det bifogade läkarintyget B eller C måste ge en så god bild av sjukdomen, förmågan att klara av de dagliga rutinerna och orsakerna till kostnaderna att FPA kan avgöra om den sökande har rätt att få vårdbidrag eller inte.

22 Social trygghet vid diabetes 2012 2.3 Kostersättning till personer med celiaki Personer över sexton år som har celiaki får 21 euro per månad i ersättning för merkostnader på grund av kosten. Ersättningen täcker en del av kostnaderna för glutenfri kost. Också diabetiker som på grund av någon annan sjukdom får handikappbidrag för personer över 16 år eller vårdbidrag för pensionstagare har rätt att få kostersättning. Ansökan ska lämnas in till FPA. 2.4 Stöd för närståendevård Stödet för närståendevård ingår i den kommunala socialtjänsten. Stöd kan ges ut för vård av och annan omsorg om äldre, funktionshindrade och sjuka när vården kan ordnas i hemmet. Kommunen och vårdaren ska upprätta ett avtal som åtföljs av en vård- och serviceplan. I planen läggs det bland annat fast vilka tjänster personen ska få och vilka stödtjänster närståendevårdaren har rätt att få. Vårdarvodet till närståendevårdaren uppgår till minst 364,35 euro per månad från och med den 1 januari 2012. Vid en tung övergångsperiod är arvodet 728,69 euro i månaden. En närståendevårdare som utan avbrott eller bara med mindre avbrott är bunden till vården dygnet runt eller fortlöpande varje dag har rätt att få ledigt minst tre dygn per kalendermånad. Närståendevårdare har också rätt att spara lediga dagar och vara lediga flera dagar i sträck. Kommunen är då skyldig att ordna med vård under tiden. Stödet ska sökas hos socialbyrån i vårdtagarens hemkommun. Vänd dig till socialbyrån för närmare upplysningar om lagen om stöd för närståendevård (937/2005). Förmånerna är lagstadgade och de är inte beroende av den sökandes inkomster. Socialbyrån ger närmare information om hur du ska ansöka om stödet.

2012 Social trygghet vid diabetes 23 3 Service på grund av funktionsnedsättning Lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) ger svårt funktionshindrade rätt att få hjälp från kommunen för att klara sig i det dagliga livet, när de inte får lämpliga tjänster eller förmåner med stöd av någon annan lag. Stödinsatser som kan komma i fråga är att göra ändringar i bostaden (till exempel bredare dörr och ramp), att skaffa redskap och anordningar till bostaden (lyft- och larmanordningar), att köpa hjälpmedel som behövs i de dagliga aktiviteterna och att anställa en personlig assistent. Kommunen är skyldig att ordna med serviceboende för svårt funktionshindrade som på grund av sin funktionsnedsättning eller sin sjukdom fortlöpande är beroende av utomstående hjälp i sitt dagliga liv och hjälpbehovet är extra stort, men personen inte behöver stadigvarande institutionsvård. I serviceboende ingår bostad (egen bostad, servicehus, gruppboende eller decentraliserat boende) och nödvändiga tjänster i anknytning till bostaden. Exempel på nödvändiga tjänster är assistans med att röra sig och klä på sig, hjälp med städning och hjälp med att ta mediciner. Tjänsterna kan tillhandahållas i form av kommunal hemtjänst, kommunal sjukvård m.m. Då ingår de i serviceboendet och kostar ingenting för den funktionshindrade. Kommunen ordnar med färdtjänst inklusive ledsagare för svårt funktionshindrade när personen på grund av sin sjukdom eller sitt handikapp inte kan anlita allmänna transportmedel. Svårt funktionshindrade har rätt att få nödvändig färdtjänst i anknytning till arbete och studier och därutöver minst 18 enkelresor per månad. Resorna ska hänföra sig till det dagliga livet och får göras i hemkommunen eller närliggande kommuner. Ansökan om förmåner enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp ska lämnas in till socialbyrån i hemkommunen. Förmånerna är inte beroende av den sökandes inkomster och de räknas inte som skattepliktig inkomst.

24 Social trygghet vid diabetes 2012 Parkeringstillstånd för funktionshindrade Enligt vägtrafiklagen (267/1981) kan polisen bevilja personer med svår funktionsnedsättning tillstånd att parkera utan avgift. Det gäller också den som transporterar svårt funktionshindrade personer. För tillståndet krävs läkarintyg. Parkeringstillståndet är personligt och medges i första hand den funktionshindrade själv, också när han eller hon inte kör bil. Med parkeringstillståndet får man parkera på områden med förbudsmärken. Du ska ansöka om parkeringstillståndet hos polismyndigheten i din hemkommun. Tillståndet gäller i hela landet och får också användas vid resor i andra EU-länder. Ansökningsblanketterna har närmare instruktioner. Tillståndet kostar 30 euro. Tänk på att placera tillståndet synligt på insidan av vindrutan. Den som har parkeringstillstånd för funktionshindrade har rätt att få befrielse från grundskatten vid fordonsskatt. Observera att du måste ansöka skriftligt om befrielse hos Trafiksäkerhetsverket på blankett D 602r. Närmare information lämnas av Trafiksäkerhetsverkets rådgivning för fordonsskattefrågor, tfn 020 6185125 (lokalnätsavgift/ mobiltelefonsavgift). 4 Utkomststöd Socialbidrag som kallas utkomststöd finns till för att alla ska ha en säker grundläggande försörjning. För långvarigt sjuka med små inkomster kan exempelvis sjukkostnaderna ibland vara orimligt höga. Hjälpbehovet prövas alltid från fall till fall. Stödet grundar sig på en uträkning av sökandens och familjens inkomster och utgifter och det anknytande stödbehovet. Utkomststöd kan sökas för kostnader på grund av sjukhusvård, höga läkemedelskostnader m.m. Om till exempel ett läkemedel har ett referenspris, kan socialbyrån från fall till fall godta självrisker som kostnader.

2012 Social trygghet vid diabetes 25 Vänd dig till socialbyrån för att ansöka om utkomststöd. Kommunen är skyldig att behandla personer som söker utkomststöd så att deras rätt till oundgänglig försörjning och omsorg inte äventyras. Därför finns det exakta tidsgränser för hur snabbt ansökningar måste behandlas. I brådskande fall måste kommunen utifrån den information den har fatta beslutet samma dag eller senast nästa vardag efter att ansökan har lämnats in. I övrigt måste beslutet fattas skyndsamt och senast den sjunde vardagen efter att ansökan har kommit in. Beslutet måste verkställas så snart som möjligt. Klienter med utkomststöd ska få föra ett personligt samtal med en socialarbetare eller socialhandledare senast den sjunde vardagen efter det att de har bett om det. 5 Sjukdagpenning Sjukdagpenningen ersätter delvis inkomstbortfall vid arbetsoförmåga som beror på sjukdom. Den ges ut till personer i åldrarna 16 67 år som är bosatta i Finland. De ska ha haft anställning eller varit arbetslösa arbetssökande vid arbetskraftsbyrån i tre månader före sjukdomsfallet. Verksamhet som egenföretagare, studier och arbete i eget hushåll räknas också som arbete. Också vid alterneringsledighet eller annan liknande ledighet från arbetet har du rätt att få sjukdagpenning. Vid sjukdom kan arbetstagare få sjuklön av sin arbetsgivare. Det lägsta beloppet är fastlagt i lag. I övrigt betalas sjuklön ut enligt kollektivavtalet inom respektive bransch. När arbetsgivaren betalar sjuklön betalar FPA dagpenning till arbetsgivaren för samma tid. Du måste lämna in din ansökan om dagpenning till FPA eller sjukkas-san på arbetsplatsen inom fyra månader efter att sjukskrivningen har börjat. Dagpenning betalas ut för vardagar, alltså för sex dagar

26 Social trygghet vid diabetes 2012 i veckan. Det krävs ett läkarintyg om arbetsoförmåga. På grund av ett enklare läkarintyg, till exempel intyg A, kan dagpenning beviljas för sammanlagt 60 dagar. När arbetsoförmågan pågår längre måste ett mer omfattande läkarintyg lämnas in, till exempel läkarintyg B. Samtidigt kan det vara bra att höra sig för med FPA vilka möjligheter till rehabilitering det finns. När arbetsoförmågan på grund av en och samma sjukdom har pågått längre än 150 dagar, skickar FPA ut information om rehabiliteringsmöjligheter och hur ersättning enligt folkpensionslagen (568/2007) och arbetspensionslagarna kan sökas. Dagpenningen från sjukförsäkringen är en primär ersättning i förhållande till sjukpension (invalidpension) enligt arbetspensionslagarna. Det betyder att dagpenning först betalas ut för den längsta lagstadgade tiden, 300 dagar, och att du därefter får tidsbegränsat rehabiliteringsstöd eller sjukpension om du fortfarande är arbetsoförmögen. Det finns en karenstid för utbetalning av dagpenning. Den består av insjuknandedagen plus nio vardagar. Om arbetsoförmågan börjar inom 30 dagar efter att den förra dagpenningsperioden slutade och beror på samma sjukdom som tidigare består karenstiden bara av insjuknandedagen. Arbetslösa får arbetslöshetsersättning tills karenstiden går ut. Därefter ändras ersättningen på ansökan av den arbetslöse till dagpenning inom sjukförsäkringen. Dagpenning betalas ut för alla vardagar, medan arbetslöshetsersättning bara betalas ut för fem dagar i veckan. Dagpenningen räknas ut på förvärvsinkomsterna, vanligen på arbetsinkomsterna i den senast verkställda beskattningen. Om arbetsinkomsterna före insjuknandet fortlöpande var betydligt högre än i den senast verkställda beskattningen, kan dagpenningen räknas ut på arbetsinkomsterna från de sex senaste månaderna före arbetsoförmågan. Du kan själv räkna ut din sjukdagpenning på adressen www.fpa.fi > Sjuk > Sjuk över tio dagar > Sjukdagpenning > Belopp. Också personer utan inkomster eller med mycket små inkomster kan ansöka om att få minst 22,96 euro i sjukdagpenning per vardag. Men då måste du ha varit arbetsoförmögen utan avbrott i fler än 55 dagar. Partiell sjukdagpenning är tänkt att underlätta för personer i åldrarna 16 67 år att vara kvar i arbetslivet och återgå i arbete efter sjukskrivningen. Du kan alltså arbeta deltid och dessutom få partiell

2012 Social trygghet vid diabetes 27 dagpenning från FPA. Det är ett frivilligt system som arbetsgivaren och arbetstagaren måste komma överens om. Partiell sjukdagpenning kan betalas ut genast utan karenstid om den fortsätter direkt efter sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning. Däremot ingår det en karenstid om man ansöker om partiell sjukdagpenning direkt. Under karenstiden måste man vara helt och hållet borta från arbetslivet. Först därefter är det tillåtet att deltidsarbeta. Karenstiden består av insjuknandedagen plus nio vardagar efter den. Arbetsgivaren och den anställda kan göra upp om deltidsarbete först när karenstiden är slut. Företagsläkaren måste först göra en bedömning av om du kan återgå till jobbet på deltid utan att det påverkar hälsan och återhämtningen. Du kan komma överens med din arbetsgivare om att arbeta deltid minst två veckor (12 vardagar) och högst tre månader (72 vardagar). Arbetstiden per dag eller vecka måste minska med 40 60 procent. Också företagare kan få partiell sjukdagpenning. Under en tvåårsperiod kan partiell sjukdagpenning ges ut för 12 72 vardagar. 6 Social trygghet för barn med diabetes 6.1 Avgifter för öppenvård och sjukhusvård för barn För barn under arton år behöver man inte betala någon avgift för läkarbesök inom öppen sjukvård. Efter en karenstid på sju dagar per år är sjukhusvård för barn avgiftsfri. Regeln gäller avgiften för sjukhusdagar, inte poliklinikavgifter. Om barnet hela tiden vårdas på ett och samma sjukhus noterar sjukhuset automatiskt när karensen uppfylls och tar inte ut någon avgift efter det. När barnet tas in på ett annat sjukhus är det bäst att spara kvittona på sjukhusdagar för att du ska kunna visa att karensen är uppfylld.

28 Social trygghet vid diabetes 2012 6.2 Handikappbidrag för personer under 16 år FPA betalar ut handikappbidrag för barn. Bidraget är ett stöd till vård i hemmet av långvarigt sjuka barn. Det ges ut till vårdnadshavaren till ett sjukt barn under 16 år och är en ersättning för ekonomisk börda och annan belastning. Handikappbidrag 2012: med grundbelopp 89,18 euro/mån med förhöjt belopp 208,09 euro/mån med högsta belopp 403,50 euro/mån. Familjer med diabetesbarn har rätt att få handikappbidrag främst på grund av den belastning vården medför. För bland annat medicineringen och kosten är barnet mer beroende av föräldrarna än andra barn. Alla barn med insulinbehandlad diabetes har rätt att få åtminstone handikappbidrag med förhöjt belopp. Diabetesbarn har rätt att få handikappbidrag med högsta belopp om sjukdomen kräver vård och tillsyn dygnet runt. FPA anser att belastningen och bundenheten vid vård och omsorg om barndiabetiker alltid är krävande och pågår dygnet runt, om barnet är under tre år. Samma kriterier gäller oberoende av ålder om barnet har någon annan kronisk grundsjukdom där behandlingen försvårar diabetesbehandlingen. FPA anser dock inte att celiaki hör till denna grupp. Också barndiabetiker som är över tre men under sex år har rätt att få handikappbidraget med högsta belopp under ett halvår när flerdosbehandling sätts in. I sista hand beror möjligheten att få bidragen på grund av funktionsnedsättning på individuella faktorer. Så var noga med informationen i både ansökningen och läkarintyget som ska bifogas. Understryk särskilt att sjukdomen kräver insatser dygnet runt av föräldrarna och därför är en stor belastning. Ansökan ska lämnas in till FPA och ett läkarintyg måste bifogas. När du ansöker om högre bidrag ska ett nytt läkarintyg bifogas.

2012 Social trygghet vid diabetes 29 6.3 Specialvårdspenning Specialvårdspenning betalas ut av FPA och är tänkt att ersätta inkomstbortfall när en vårdnadshavare medverkar vid sjukhusvård eller rehabilitering av ett barn under sexton år. Barnet kan vara ett eget biologiskt barn, ett barn till makan, maken eller sambon eller ett adoptivbarn. Också någon annan än barnets föräldrar som har hand om barnet kan få specialvårdspenning. Specialvårdspenning beviljas om den som tar hand om barnet medverkar i vården eller rehabiliteringen av barnet på sjukhus eller poliklinik på sjukhus vårdar barnet hemma direkt efter vård på sjukhus eller poliklinik deltar i lagstadgad anpassnings- eller rehabiliteringskurs. Ett besök på poliklinik på sjukhus måste inklusive resor räcka minst sex timmar för att berättiga till specialvårdspenning. Specialvårdspenning beviljas inte när barnet till exempel får barnomsorg utanför hemmet eller börjar i skolan. Ett villkor för att få specialvårdspenning är att bidragstagaren på grund av vården inte kan arbeta och exempelvis inte är på semester eller i övrigt är ledig från sitt jobb. Den som får specialvårdspenning får inte ha löneinkomster eller andra betydande arbetsinkomster under den tid som penningen betalas ut. Specialvårdspenning ges också ut till hemmamammor, hemmapappor, studerande och företagare. Ett annat villkor för att få specialvårdspenning är att den behandlande läkaren anser det nödvändigt att den ena föräldern är med när barnet får vård eller rehabilitering. När ett barn med diabetes under sju år vårdas på sjukhus har den som är med alltid rätt att få specialvårdspenning förutsatt att de övriga villkoren uppfylls. Om barnet är över sju år och vid vård hemma av barn under sju år krävs det att sjukdomen klassas som svår. När det gäller barn med diabetes i åldrarna 7 15 år jämställs den inledande egenvården och svårkontrollerad diabetes alltid med svår sjukdom. För den tid som en rehabiliterings- eller anpassningskurs pågår kan man få specialvårdspenning utan att sjukdomen klassas som svår.

30 Social trygghet vid diabetes 2012 Specialvårdspenning kan ges ut till båda föräldrarna om den behandlande läkaren anser det nödvändigt att båda deltar i vården på sjukhus eller poliklinik eller i rehabiliteringen. Anpassningskurser är vanligen avsedda för båda föräldrarna och då ges specialvårdspenning ut till båda. Vid vård hemma betalas specialvårdspenning aldrig ut till båda föräldrarna för vård av samma barn. Man kan få specialvårdspenning i högst 60 vardagar per barn för en och samma sjukdom, men den längsta tiden räknas separat ut för den tid som sjukhusvård respektive hemmavård pågår. Vid tungt vägande skäl kan specialvårdspenning betalas ut för högst 150 dagar. Beloppet bestäms precis som sjukvårdspenningen utifrån föräldrarnas arbetsinkomster. Bidraget täcker inte helt och hållet ett inkomstbortfall. Den lägsta ersättningen är 22,96 euro per vardag. Ersättningen är skattepliktig inkomst. Lämna in din ansökan om specialvårdspenning till den lokala FPA-byrån inom fyra månader efter att vården eller rehabiliteringen har börjat. Ansökningsblanketter finns på FPA. Dessutom krävs det läkarintyg D. 6.4 Stöd för hemvård och privatvård av barn Kommunen är skyldig att ordna med barnomsorg (dagvårdsplats) för barn under tre år. Alternativt kan föräldrarna ordnar med barnomsorg hemma. Det kan vara den ena föräldern, någon släkting eller en privat vårdgivare som tar hand om barnet. FPA kan då betala ut stöd för hemvård och för privat vård av barn och partiell vårdpenning. De räknas som skattepliktig inkomst. Stödet för hemvård kan kombineras med ett vårdtillägg som kommunen själv bestämmer om. Stöd för hemvård av barn kan sökas av familjer med barn under tre år som inte får kommunal barnomsorg. När någon annan än den ena föräldern tar hand om barnet (men inte ett kommunalt daghem), kan föräldern förvärvsarbeta eller vara på semester. Stöd för hemvård av barn betalas också ut för andra barn i familjen som är under skolåldern och får samma typ av dagvård. I stödet ingår också en vårdpenning som ges ut separat för varje stödberättigat barn. Däremot betalas vårdtillägget bara för ett barn. Vårdpenningen är lika stor för alla, medan vårdtillägget beror på föräldrarnas inkomster.