l l l Nr 5 december 2012 HEMLÖSA FÅR HJÄLP ATT SE BÄTTRE Ny som chef Promenad bättre än soffan när det gör ont i rygg och nacke

l l l Nr 5 december 2012 HEMLÖSA FÅR HJÄLP ATT SE BÄTTRE Ny som chef Promenad bättre än soffan när det gör ont i rygg och nacke

INNEHÅLL 5 Stort intresse för karriärsamtal...5 Viktigt med a-kassa och inkomstförsäkring...6 Dubbel glädje när hemlösa får hjälp att se bättre...8 Ny som chef...12 Promenad bättre än soffan när det gör ont i rygg och nacke...14 Så gick det i årets avtalsrörelse...17 Ditt försäkringsskydd Förändringar i försäkringserbjudandet från SalusAnsvar 1 januari 2013...18 Pia skräddarsyr som hobby...20 Betraktelse från facklig grundkurs...25 14 Sitt inte still när du har ont i rygg och nacke 5 I varje nummer: 8 Ledare... 3 ordet... 11 Fråga & Svar... 18 Krönika... 19 Arbetsrätt... 22 Student... 23 Aktuellt från föreningarna... 26 Korsord... 28 20 Pia kopplar av med stil SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65 elisabeth.mohlkert@srat.se Bitr. förbundsdirektör Ingvar Eriksson, 08-442 44 64 ingvar.eriksson@srat.se Informatör/redaktör Marie Norell, 08-442 44 77 marie.norell@srat.se Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, 08-442 44 62 kajsa.korsgren@srat.se Förbundsjurist Sophie Silverryd, 08-442 44 74 sophie.silverryd@srat.se Ombudsmän Anders Berndt, 08-442 44 70 anders.berndt@srat.se Martin Berndtsson, 08-442 44 67 martin.berndtsson@srat.se Mats Eriksson, 08-442 44 81 mats.eriksson@srat.se Ann Garö, 08-442 44 79 ann.garo@srat.se Linda Lekander, 08-442 44 78 linda.lekander@srat.se Maria Yngvesson, 08-442 44 61 maria.yngvesson@srat.se 2 SRAT-informationen nr 5 2012

Ledare Tack för i år! SRAT har ungefär två hundra medlemmar som är anställda inom SAS. För dem och för deras fackliga företrädare var de där dagarna i november, när konkurshotet hängde i luften, gastkramande. Nu, när det har gått ungefär en månad sedan den värsta dramatiken lade sig, har jag framför allt två reflektioner. Den ena handlar om duktiga, ansvarstagande förtroendevalda och medlemmar som ställde upp trots att de måste ha känt både frustration och ilska. Jag är imponerad av flygteknikernas skickliga sätt att hantera situationen. Det gäller ledningen inom Svensk Flygteknikerförening som fanns på plats eller stod på pass 24 timmar om dygnet, men också alla medarbetare runt omkring mig som såg till att vi hade god beredskap om förhandlingarna inte skulle gå vägen. Min andra reflektion handlar om arbetsgivarens sätt att hantera frågan. Att presentera uppgifter av den här kalibern, och att tvinga in facket i så stora förhandlingar med så kort varsel och med ultimata krav är förstås helt oacceptabelt. Så ska det inte gå till. Ändå ställde de fackliga organisationerna upp och tog ett stort ansvar. Men det här får på inga villkors vis öppna vägen för nya förhållningssätt på svensk arbetsmarknad. Det är oerhört viktigt att vi kan hålla fast vid de förhandlingsmodeller och det arbetssätt vi har. Sedan kan man ju bara hoppas att SAS nu gör allt för att förtroendet för företaget ska återupprättas såväl bland personal som bland passagerare även om man har en lång väg att gå i det avseendet. En inte alltför avancerad gissning är, att det kommer att krävas fler insatser från fackligt håll innan allt är på plats. Vi är många som välkomnar regeringens granskning av hur styrelsen och ledningen skött detta. Den här gången räddades jobben för våra flygtekniker, men jag kan tyvärr konstatera att den avmattning som märks i ekonomin avspeglar sig i dystra siffror från Arbetsförmedlingen. Hittills har SRATs medlemsgrupper varit förskonade från arbetslöshet, och situationen är fortfarande bättre bland våra grupper än bland många andra men nu har vi sett vi en ökning också inom våra områden. Då känns det skönt att vi har en inkomstförsäkring som en av de medlemsförmåner som ingår i medlemsavgiften. Och att vi dessutom kan erbjuda karriärstöd i form av CV-granskning och coachning för alla som av någon anledning, frivillig eller ej, är på väg mot nya arbetsplatser. Det kan ni för övrigt läsa mer om på sidan fyra i den här tidningen och på vår hemsida (www.srat.se/karriar). När det här läses är vi mitt i yran inför jul och nyår. Ett stenkast från SRAT-kansliet är det fullt pådrag med stjärnor, tomtar och julsånger. Och när det nya året inleds påbörjar vi den nya treåriga förbundsmötesperioden. Samtidigt är det dags att börja planera för det utvecklingsprojekt som förbundsstyrelsen har fattat beslut om, och som kommer att kompletteras med tydliga besked om vilka områden som ska ha särskild prioritet under den här perioden. Medlemsnyttan står i centrum för det arbetet, som syftar till att SRAT också i framtiden ska uppfattas som en modern, kunnig och respekterad organisation både bland medlemsgrupperna och bland våra samarbetsparter och motparter. Mer om detta när vi har kommit en bit in på det nya året. Till dess vill jag tacka er alla, förtroendevalda, medlemmar och anställda, för att ni på olika sätt bidrar i arbetet med att skapa goda villkor på och för arbetet. Och så vill jag förstås önska er en riktigt god jul och ett gott nytt år! Jag hoppas att ni alla får möjlighet att ladda batterierna inför nästa års utmaningar. Det är oerhört viktigt att vi kan hålla fast vid de förhandlingsmodeller och det arbetssätt vi har. Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen distribueras till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Denny Lorentzen Tryckeri AWJ Tryck AB, Nyköping Upplaga 13.400 ex Utgivning 2013 Nr 1 v.9 Nr 2 v.17 Nr 3 v.26 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) 16.500 kr Halvsida (180x130) 8.500 kr Kvartssida (87x130) 4.500 kr Annonsbokning marie.norell@srat.se Tidningen är momsbefriad. IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, 08-442 44 72 susanne.ronngren@srat.se Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Marie Samuels, 08-442 44 71 marie.samuels@srat.se Telefon Vx 08-442 44 60 Fax 08-442 44 80 E-post kansli@srat.se Webbplats www.srat.se Post Box 1419 111 84 Stockholm Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr Öppettider Sep apr 8:00 16:30 Maj aug 8:00 15:45 Lunch 11:30 12:30 Växeltider fredagar Sep apr 8:00 16:00 Maj aug 8:00 15:30 SRAT-informationen nr 5 2012 3

Stort intre karriärs Från vardagsfrågor till nya vägval: Marie Sydborn är företagssköterska på Previa med tankar på att använda sin kompetens inom arbetshälsa och rehabilitering på annat sätt. Annika Edberg trivs bra med sitt nuvarande jobb som projektledare på Posten, men har funderingar på hur det fortsatta arbetslivet ska se ut. Båda har nappat på SRATs erbjudande om karriärsamtal för yrkesverksamma och arbetssökande medlemmar. Utnyttja den möjligheten, råder de andra medlemmar. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Colourbox, Denny Lorentzen och privata Marie Sydborn Under samtalet fick jag en rad passningar, som gjorde att jag inte kunde glida undan, utan tvingades att formulera mig och tänka efter. Det var bra. Annika Edberg Nu sätter jag av tio minuter varje fredag för att gå igenom vad som har gått bra, vad som har gått mindre bra och vad jag kan förändra. 4 SRAT-informationen nr 5 2012

sse för amtal Linda Lekander, ombudsman och karriärcoach SRAT ska vara ett bra bollplank för medlemmarna under hela yrkeslivet och i alla frågor som rör arbetet inte bara i akuta krislägen eller i traditionellt fackliga frågor som lön, arbetsmiljö och semester. Det är utifrån den tanken som förbundets karriärstöd till medlemmarna har formats. Sedan i somras omfattar det, förutom CV-granskning och grundläggande information om hur en anställningsprocess går till, också karriärsamtal. Fackets roll förändras hela tiden, och det här faller väl in i förbundets målsättning om medlemsnytta under hela arbetslivet, säger Linda Lekander, ombudsman på SRAT och den som håller i samtalen. Erbjudandet om karriärsamtal skickades ut i början av sommaren och fick snabbt god respons. Under några månader har Linda Lekander coachat ett trettiotal medlemmar, per telefon eller öga mot öga på kansliet. Hon konstaterar att intresset är stort, att medlemmar från i stort sett alla medlemsgrupper och i alla åldrar har hört av sig, flest kvinnor men också några män. Samtalen har rört både yrkesmässiga och personliga utmaningar, säger hon. Bra passningar Både Marie Sydborn och Annika Edberg nappade direkt när de fick erbjudandet med e-posten. Och eftersom ingen av dem hade möjlighet att ta sig till kansliet i Stockholm fördes samtalen på telefon. Jag blev glatt överraskad över att det gick så bra att prata i telefon, säger Marie Sydborn. Att jag hade fått frågor att besvara i förväg hjälpte förstås till. Under samtalet fick jag sedan en rad passningar, som gjorde att jag inte kunde glida undan, utan tvingades att formulera mig och tänka efter. Det var bra. Innan Marie Sydborn började arbeta som företagssköterska har hon hunnit med ett antal år inom vården och på ett kompetensutvecklingsföretag. Sedan en tid tillbaka har hon haft funderingar på att söka sig till arbetsgivarsidan i företagsvärlden. Det som lockar är möjligheten att komma in ännu lite tidigare för att påverka de anställdas hälsa, genom att stötta arbetsledning och anställda i frågor som rör stress, psykosociala frågor och rehabärenden. Under karriärsamtalet fick jag syn möjliga vägar dit, säger hon. Så nu är det dags att ta egna aktiva steg. Tid för reflektion Annika Edberg har liknande erfarenhet att karriärsamtalet fungerade alldeles utmärkt på telefon. Hon menar att det på sätt och vis kan vara en fördel att man inte ser varandra och distraheras av utseende och klädsel, som man kan göra vid en första kontakt. Och så kan det vara lättare att vara öppen i telefon, säger hon. Hon har arbetat på Posten i 25 år, de senaste tio med verksamhetsutveckling. Trots att hon trivs bra och ser många fördelar med den projektledarroll hon har idag har tankarna på att satsa på en chefsfunktion funnits i bakhuvudet. Samtidigt tampas hon till och från med dålig självkänsla och beskriver sig som en fuskakademiker eftersom hon inte har någon formell akademisk examen utan har skaffat sig motsvarande kunskaper i yrkeslivet, bland annat genom olika vidareutbildningar i Postens regi. Det en och en halv timme långa samtalet med Linda Lekander ledde bland annat till att hon hittade en bra modell för att stanna upp och reflektera. I mitt jobb är det alltid 190 kilometer i timmen som gäller, säger hon, så det kan vara svårt att ta sig den där stunden att tänka efter. Men nu sätter jag av tio minuter varje fredag för att gå igenom vad som har gått bra, vad som har gått mindre bra och vad jag kan förändra. Jag gjort en särskild mall där jag skriver ned mina reflektioner, säger hon. Och jag fick god respons när jag förde idén vidare på ett enhetsmöte. Hon ser redan fram emot det uppföljningssamtal som hon och Linda Lekander bestämt att de ska ha. Men då ska jag försöka ta mig till SRAT-kansliet. För det vore kul att ses också, säger hon. Egna frågor och egna svar Linda Lekander, som har utbildning i beteendevetenskap, psykologi, och karriärcoachning, poängterar att samtalen inte har något terapeutiskt perspektiv. I de här sammanhangen ger hon heller inga konkreta tips om hur medlemmen ska bete sig i olika situationer. Sådan rådgivning kan man också få av oss på förbundet, säger hon. Men den hör inte hemma i de här samtalen. Ett karriärsamtal handlar om att försöka klargöra, utforska och ta fram egna strategier. Här har jag en annan roll, i en process där den enskilda medlemmen hittar sina egna frågor och svar. Jag hjälper till, bland annat genom att se till att vi pratar om det vi har bestämt att vi ska prata om och inte svävar ut i annat. De flesta av oss vet hur det är att ständigt bli avbruten i sina tankar. Hur frågorna fortsätter att snurra runt i huvudet utan att bli lösta ofta tillsammans med olika känslor som ligger och stör. Det allra viktigaste med de här samtalen är därför att var och en fångar in frågeställningarna och får möjlighet formulera dem i lugn och ro utan att bli avbruten. Den som vill följa Marie Sydborns och Annika Edbergs tips att utnyttja erbjudandet om karriärsamtal skickar enklast ett e-postmeddelande till karriar@srat.se. Den medlemsförmånen gäller alla yrkesverksamma och arbetssökande medlemmar. Erbjudandet om CV-granskning och information om hur en anställningsprocess går till gäller också studenter. Mer information finns på www.srat.se/karriar n n n SRAT-informationen nr 5 2012 5

Viktigt med a-kassa och inkomstförsäkring A-kassa och inkomstförsäkring ger tillsammans en bra grund för den som tvingas till en nystart i arbetslivet. För att kunna fokusera på att söka jobb behöver man vara trygg under sin arbetslöshet, säger Annika Stenberg, informationschef på AEA. Text: Torbjörn Tenfält Foto: Scanpix och Jenny Jurnelius När konjunkturen viker märker arbetslöshetskassorna en tillströmning av nya medlemmar. Men för de flesta av SRAT:s medlemmar ligger ersättningen från a-kassan långt under den lön de går miste om ifall de förlorar jobbet. Förbundets inkomstförsäkring fyller i en stor del av gapet. Du som både är ansluten till SRAT och a-kassan och blir ofrivilligt arbetslös kan få 80 procent av din a-kassegrundande lön upp till 80.000 kronor per månad i sammanlagt ett halvår. Det ger en väldig trygghet för individen, börjar man tänka på att man måste sälja huset eller göra sig av med bilen blir det inte många jobb sökta, säger Annika Stenberg, informationschef på Akademikernas a-kassa, AEA. För att få tillgång till SRATs inkomstförsäkring krävs minst 18 månaders medlemskap i förbundet (och att man har arbetat minst 12 av de månaderna). Kvalificeringsreglerna gör att många av de som har försäkringen är personer som redan är ganska väl etablerade på arbetsmarknaden. Förutom inkomstförsäkringen har de i regel också en omställningsförsäkring via sin arbetsgivare, till exempel i form av Trygghetsrådet och Trygghetsstiftelsen. Jobbar man på projekt och olika tidsbegränsade anställningar har man inget av det här. Ser man till arbetsmarknaden i stort är arbetslösheten också störst bland de som har tillfälliga påhugg, säger Annika Stenberg. Arbetslösheten bland AEAs medlemmar är för närvarande låg jämfört med andra a-kassor av de 650.000 personer som är anslutna till AEA är bara drygt 1,3 procent cirka två procent utan jobb. En femtedel av kassans medlemmar har någon gång under hela sin medlemstid varit arbetslös. Det betyder att fyra femtedelar aldrig varit det. AEA räknar med en genomsnittlig arbetslöshet på i genomsnitt 70 dagar per år bland de medlemmar som förlorar jobbet. Men snittet säger inte så mycket då vissa är arbetslösa väldigt kort tid och andra i långa perioder. Ser man till arbetsmarknaden i stort är de som riskerar att bli kvar i arbetslöshet framför allt äldre, outbildade och personer med någon form av funktionshinder. Äldre invandrare hör till dem som har det allra svårast att hitta jobb. Samtidigt är det viktigt att inte överdriva svårigheterna för då blir de självuppfyllande. Även om det finns några hundratusen arbetslösa så är det ju samtidigt snurr på jobben, konstaterar Annika Stenberg. Att vara medlem i Akademikernas a-kassa kostar 90 kronor i månaden. Avgiftens storlek beror till en del på hur många medlemmarna är, men framför allt på hur hög arbetslösheten i kassan är. De pengar kassan betalar ut kommer delvis från medlemsavgiften, men framför allt från arbetsgivaravgiften. Alla är med och betalar till det här. Då är det ju rimligt att man också får något tillbaka om man blir arbetslös, säger Annika Stenberg. Arbetslöshet kan också komma via sjukdom eftersom tiden hos försäkringskassan är begränsad. Den som nått gränsen kan inte fortsätta vara sjuk och kan av något skäl kanske inte heller återgå till 6 SRAT-informationen nr 5 2012

Alla är med och betalar till arbetslöshetsförsäkringen, säger Annika Stenberg, informationschef på AEA. sitt gamla jobb. Då provas personen åter mot arbetsmarknaden och räknas som arbetslös så länge hon eller han inte hittar något annat jobb. Den som blir av med sin anställning och väljer att starta eget har också rätt till a-kassa, men kan inte vara deltidsarbetslös. Det går inte att driva företaget ett par dagar i veckan och leva på a-kassa resten av tiden (däremot går det bra att fylla på med a-kassa vid sidan av en deltidsanställning). Det är tuffa villor, men de som startar eget är modiga personer med bra idéer, säger Annika Stenberg. För den som startar eget eller söker jobb i en osäker bransch kan det också kännas bra att få den trygghet som inkomstförsäkringen ger. SRAT:s försäkring gör ingen skillnad på företagare och anställda och ersättningen baseras på den normalinkomst som AEA fastställer. När det blir turbulens på arbetsmarknaden och arbetslösheten går upp drabbas AEAs medlemmar i regel lite senare än andra yrkesgrupper. Många är tjänstemän och sitter på avdelningar som inte är de första som arbetsgivaren gör sig av med. Ofta tar det också längre tid innan det vänder jämfört med andra grupper. Därför är det jätteviktigt att den som blir arbetslös söker många jobb och inte lägger alla ägg i en korg. Siktar man bara in sig på ett visst jobb kan det ta jättelång tid innan man får nästa chans. Jämfört med andra a-kassor är de män som är anslutna till AEA och mister jobbet ofta arbetslösa lite längre. Varför det är så är svårt att säga, konstaterar Annika Stenberg, men hon kan tänka sig att en del av männen med akademiska yrken som jobbat länge inte är så benägna att ta vilket nytt jobb som helst. De vill ofta ha något som liknar det de lämnade. De undersökningar AEA gjort visar att kvinnliga medlemmar som blir arbetslösa är mer oroliga för familjeekonomin och i högre utsträckning än männen beredda att ta vilket jobb som helst. Kanske är det också en mindre prestigeförlust för en kvinna att ta ett annat mindre kvalificerat jobb. AEA och andra arbetslöshetskassor ska enligt lagen enbart ägna sig åt arbetslöshetsärenden och får inte erbjuda coachning. Istället anstränger sig medarbetarna för att ge medlemmarna ett så bra bemötande som möjligt, vare sig det handlar om kontakter per mejl, telefon eller personliga möten. För den som blir arbetslös är pengarna naturligtvis det viktigaste, men ett gott bemötande och människor som förstår ens situation är också viktigt för att man ska orka gå vidare i sitt arbetssökande och känna att man är en kapabel människa, säger Annika Stenberg. Arbetsförmedlingen får utstå en hel del kritik för att inte lyckas sätta folk i arbete, men där finns en stor kompetens som man som arbetssökande måste ta tillvara, menar Annika Stenberg. Som arbetslös bör man så mycket som möjligt vara subjekt i sitt eget liv. Ställ krav på arbetsförmedlingen och fråga vad den kan hjälpa dig med. Den som är aktiv har alltid bättre möjligheter. Den teori om arbetslöshetsersättningen som regeringen ansluter sig till säger att ju mer pengar man får desto längre blir man arbetslös. Enligt den teorin borde även inkomstförsäkringen leda till längre arbetslöshet, eftersom den bara erbjuder kontanter och inte ställer några krav om aktivt jobbsökande. Nu tror jag ju ändå att våra medlemmar verkligen vill jobba och att de söker arbete. Men visst, mycket forskning visar att sökaktiviteten ofta blir större i slutet av en period när ersättningen sänks till en lägre nivå. En annan motverkande kraft är att det i den svenska kulturtraditionen är extremt viktigt att ha ett arbete. Sociala kontakter, status, möjlighet till fortbildning och andra intryck väldigt mycket är knutet till att ha ett arbete. Motivationen hos den enskilde att skaffa sig ett jobb är för det mesta hög, konstaterar Annika Stenberg. En grupp som kan ha av särskilt stor nytta av den extra trygghet som inkomstförsäkringen ger är cheferna. Saco profilerar sig mer och mer som ett fackförbund för chefer och många av dem har anställningsformer som gör att de kan tvingas lämna sina jobb med omedelbar verkan. Vi får ganska ofta frågor om inte vi också har en egen inkomstförsäkring, men det får vi inte ha. Nu har facken det och det fungerar jättebra, säger Annika Stenberg. n n n SRAT Inkomstförsäkring Försäkringen kompletterar ersättningen från a-kassan och gör det möjligt att klara ekonomin vid tillfällig arbetslöshet. Försäkringen är en del av medlemskapet i SRAT för den som varit medlem i minst 18 månader och även är med i AEA (Akademikernas a-kassa erkända arbetslöshetskassa). Du måste ha arbetat minst 12 av de senaste 18 månaderna för att få ersättning och försäkringen gäller fram till månadsskiftet före den månad medlemmen fyller 65 år. Med SRAT Inkomstförsäkring kan du om du blir ofrivilligt arbetslös få 80 procent av din a-kassegrundande lön upp till 80.000 kronor i månaden under sammanlagt ett halvår (120 arbetsdagar). Medlemmar i SRAT kan även teckna en frivillig tilläggsförsäkring, som ger ytterligare 180 ersättningsdagar utöver skyddet i inkomstförsäkringen. Tilläggsförsäkringen har ett tak på 80.000 kronor. I kombination med a-kassan innebär det att du kan få 80 procent av 80.000 från dag 121 till dag 200, och 70 procent från dag 201 till dag 300. Många av SRATs medlemmar tjänar betydligt mer än vad a-kassan ersätter. Taket för a-kassan är begränsat till 80 procent av 18 700 kronor i månaden före skatt (under de första 200 dagarna). Läs mer på www.inkomstforsakring.com/srat Telefon 08-412 33 00 tfn tid mån-tor 9 16, fre 13-16 Fax 08-24 78 79 E-post medlemsfrågor Medlemsfrågor: medlem@aea.se Försäkringsfrågor: post@aea.se Hemsida www.aea.se Postadress Box 3536 103 69 Stockholm SRAT-informationen nr 5 2012 7

Dubbel glädje när hemlösa får hjälp att se bättre Kenth Pettersson har fått synen undersökt och ska just ge sig i väg med sina nya glasögon på plats. Men först ger han optikern och SRAT-medlemmen Katarina Lidman en stor kram. Det här är ju en ny värld, säger han. Det var länge sedan jag såg så tydligt. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Denny Lorentzen 8 SRAT-informationen nr 5 2012

» Oavsett lokal är det alltid så häftiga möten «Det är en tisdagsmorgon i slutet av september. Från det stora samlingsrummet i Frälsningsarméns härbärge på söder i Stockholm sprider sig kaffedoften, och småpratet blandas med sorlet från disk och kaffebryggare. Ett litet rum en trappa upp har för dagen omvandlats till optikernas undersökningsrum. Utefter en av väggarna står en handfull personer och väntar på sin tur, på en annan vägg hänger de bokstavsskyltar som alla som har gjort en synundersökning känner igen. Och på en hylla står stora koffertar med avlagda glasögon, rengjorda och sorterade efter styrka. Det är trångt och varmt, och förmodligen långt ifrån en sådan arbetslokal som Arbetsmiljöverket skulle gilla. Men det går bra, försäkrar Katarina Lidman, som tillsammans med kollegorna Tinne Tamker, Liselotte Åkerström Grip och Gunilla Elm, drog igång Vision nu för ungefär tio år sen. Sedan dess har de gjort ungefär 2000 synundersökningar på härbärgen för hemlösa och, eftersom en del har behövt flera par, delat ut ungefär 2500 insamlade glasögon. I kronor kan insatsen värderas till närmare fyra miljoner. Hur mycket det betyder för dem som får hjälp att se bättre är det ibland ovärderligt. Men Katarina Lidman berättar att flera av dem hon undersökt har haft så dålig syn att de knappt har kunnat ta sig över gatan på ett säkert sätt. Vi har inte möjlighet att göra några större undersökningar, som mäta trycket, säger Katarina Lidman. Men det händer ju att vi misstänker att det kan vara medicinska problem som påverkar synen, och då utnyttjar vi vår möjlighet att remittera. Lyckas vi inte få upp synskärpan, eller om vi misstänker att någon har drabbats av gråstarr, får de med sig en remiss till ögonläkare. Härliga möten För Katarina Lidmans del tog planerna på det här hjälparbetet konkret form på en glöggmottagning där hon kom att samtala med en kvinna från Stadsmissionen. Då hade Tinne Tamker redan arbetat ideellt med synundersökningar för hemlösa, bland annat i Peru, genom organisationen Vision for all. Och här hemma hade jag gått och funderat på vad folk gör med alla glasögon som ligger i byrålådorna, säger Katarina Lidman. Så efter det där glöggpartyt ringde jag runt till några optikervänner, och möttes av positiva ja-rop. Och våren 2000 åkte vi för första gången iväg till Klaragården, ett härbärge för kvinnor i Stockholms city. Då var allt inte så välorganiserat som nu, men vi fick en enorm respons från de hemlösa kvinnorna, säger hon. De var lyckliga, men vi var nog ännu lyckligare. Det uppstod härliga möten, där vi fick ta del av kvinnornas livskunskap och erfarenheter samtidigt som vi kände att vi kunde göra nytta. Efteråt satt vi på ett fik, alldeles upprymda, och pratade om hur vi skulle kunna göra mer. Sedan dess har de bildat den ideella föreningen Vision nu, där de sex styrelseledamöterna utgör kärnan i det ideella arbetet. Föreningen har numera också upparbetade kontakter med sponsorer, till exempel några som har gjort den nya hemsidan (www.visionnu.se) och andra som bidrar med glasögon. Den här dagen är också en av medarbetarna från ett byggföretag på plats för att hjälpa till. Vår vd tycker inte att det räcker med att stötta ekonomiskt, säger hon. Han vill att vi ska vara på plats och hjälpa till rent praktiskt också. Två av de hemlösa får hjälp av optiker. Får så mycket tillbaka Det brukar bli sju, åtta besök om året på olika härbärgen och däremellan ett par arbetsdagar om året då Katarina Lidman och hennes kollegor rengör, bedömer och sorterar de glasögon de har fått in. Sedan skickar de ut en fråga till ett nätverk av optiker för att ta reda på vilka som kan vara med vid olika tillfällen. De träffar de hemlösa i de mest skiftande miljöer. På vissa ställen har de tillgång till flera rum, och kan ta emot vid olika stationer. På andra, som här hos Frälsningsarmén, är det betydligt trängre. Det mest spektakulära undersökningsrummet var i Klara kyrka mitt i Stockholms city, där de byggde upp tre stationer vid altaret och där folk satt i kyrkbänkarna för att vänta på sin tur. Men oavsett lokal är det alltid så häftiga möten, säger Katarina Lidman. Visst, jag kände mig lite osäker första gången, men det gick snabbt över. Vi får så fint bemötande och jag ser inte bara det trasiga hos de här personerna, utan framför allt att det är människor precis som du och jag. Vi möter så mycket glädje, och vi har så kul! Och vi får så mycket tillbaka, på ett mänskligt plan. Det är förstås oerhört betydelsefullt att kunna se så bra som möjligt, och det är det viktigaste för syftet med de här besöken. Men SRAT-informationen nr 5 2012 9

Leg optikern och SRAT-medlemmen Katarin Lidman Dina medlemsförmåner Som medlem i SRAT och dess medlemsföreningar har du en mängd medlemsförmåner förutom arbetsrättslig (lagar och kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning. Några förmåner ingår dessutom i medlemsavgiften. Katarina Lidman är också noga med att hennes kunder ska vara nöjda med hur de ser ut i sina nya bågar. Jag blir extra glad när jag får frågan om hur någon passar i röda bågar, eller om de ska vara runda eller fyrkantiga, säger hon. Det är underbart att märka att de, trots sina bekymmer, har så mycket självkänsla kvar, att de också bryr sig om hur de ser ut. Vill sprida idén Det här arbetet har fått en hel del positiv uppmärksamhet under åren. För några år sedan uppmärksammades till exempel Tinne Tamker i Expressens kampanj Snälla Sverige. Och tillsammans blev de utsedda till månadens stockholmare av Stockholms stad, med diplom och intervjuer. Det är förstås väldigt roligt, säger Katarina Lidman. Men det bästa är att det bidrar till att göra idén känd. Nu vill hon gärna sprida det här arbetssättet, både till kollegor i andra delar av landet och till andra yrkesgrupper. Vi har gjort försök i Malmö och Göteborg, berättar hon. Det var väldigt lyckat när vi var där, men sedan stannade det av. Kanske försöker vi igen... De har också samarbetat med en frisör också det mycket uppskattat. Det är viktigt för självkänslan hur man ser ut, även om det är lite trasigt på insidan. Kanske särskilt då. Nu vill Katarina Lidman ta chansen att inspirera andra SRAT-medlemmar och hon stöttar gärna med goda råd om hur man kan gå tillväga. Det är bara att skicka ett meddelande till visionnu@ spray.se och be att någon från föreningen hör av sig. Att vi lägger ned lite ledig tid för att hjälpa till med det vi kan betyder så mycket, säger hon och det ger mycket tillbaka. Bara att få det där meddelandet på telefonsvararen efter timmarna hos Frälsningsarmén att de så gärna vill att vi ska komma tillbaka Det är fantastiskt. Som att energin finns kvar när vi har lämnat, samtidigt som vi själva känner en stor tillfredsställelse efter att ha mött de här människorna. Kenth Petterson uttrycker det mer pragmatiskt: Nu kan jag till och med läsa vad det står på leverpastejpaketet. n n n Svensk Optikerförening en del av SRAT Carina Lönnqvist 070-393 07 39 carinalonnkvist@hotmail.com www.srat.se/optiker Ansvarig ombudsman SRAT Anders Berndt 08-442 44 70 anders.berndt@srat.se www.srat.se Försäkringar som ingår i medlemsavgiften 4 SRAT Hälsoskydd 4 SRAT Inkomstförsäkring 4 Liv- och olycksfallsförsäkring ingår i tre månader 4 Loss of License för flygtekniker 4 Sjukförsäkring för studenter under studietiden Försäkringar du kan teckna 4 Arbetslöshetsförsäkring 4 Inkomstförsäkring, tillägg 4 Företagsförsäkring 4 Patientförsäkring för tandhygienister och kiropraktorer 4 Egendoms- och personförsäkringar 4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter 4 Pensionsförsäkring Karriärstöd 4 CV-granskning och karriärsamtal Lönestatistik 4 Saco LöneSök marknadens bästa lönestatistik! Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad 4 SRAT-informationen 4 Föreningstidning, medlemsblad Övrigt 4 Medlemslån 4 Nytt! Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare/ blivande egenföretagare till rabatterat pris 4 Nytt! Spaerbjudande, Skepparholmen Nacka 4 Nytt! Weekenderbjudande, Waxholms hotell 4 Saco EL 4 Prenumerationserbjudanden via IDG 4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer 4 Kryssningar med Birka Cruises och Viking Line Läs mer på www.srat.se/formaner Grattis till följande korsordslösare i nr 4/2012: Bo Berggren, Härnösand Anders Ohlsson, Sundsvall Björn Fahlén, Halmstad Mikael Svensson, Malmö Gert Friberg, Karlskrona Lösning på www.srat.se/sratinformationen 10 SRAT-informationen nr 5 2012

Otidsenlig könsaspekt på vinst» Fel som har begåtts ska rättas till, och de som inte sköter sina åtaganden ska inte ha dem i fortsättningen. «I slutet av november bjöd socialminister Göran Hägglund och äldreminister Maria Larsson in till ett första möte om öppenhet i frågor som rör kvalitet, ekonomi och anställningsvillkor hos vård- och omsorgsgivare som bekostas av offentliga medel. De inbjudna representerar arbetsmarknadens parter, däribland Saco, Sveriges kommuner och landsting och branschorganisationer inom vård och omsorg. Tanken är att den här gruppen ska enas om en etisk plattform med riktlinjer för alla vård- och omsorgsgivare som helt eller delvis finansieras med offentliga medel. Det är ett välkommet initiativ, som förhoppningsvis kan bidra till att den intensiva, men hittills så skeva, debatten om vinster i välfärdsföretag tar en annan och mer relevant riktning. Vi har förvisso sett exempel på vinstdrivande företag som har misskött de förtroenden de har fått att sköta vård, skola och omsorg. Gamla som inte får hjälp att sköta sin hygien och som övermedicineras. Dåliga läromedel och icke behöriga lärare i skola och förskola. Funktionshindrade som inte får den hjälp för att klara vardagen som de har rätt till. Fusk och kriminalitet inom området personlig assistans. Så får det naturligtvis inte gå till! Men och det är viktigt det har inget med själva systemet att göra, men vi får självklart inte vara okänsliga för de brister som finns i alla typer av system. Ändå är det just här som den stundtals hätska debatten har gått så fel. För också i det här sammanhanget gäller det att skilja på päron och äpplen. I stället för att fokusera på vinstfrågan måste vi se till att förbättra offentliga upphandlingar och uppföljningar, kopplade till sanktionsmöjligheter. Samtidigt ordet Anitha Wijkström anitha.wijkstrom@srat.se vill jag se ökade möjligheter till insyn och verklig möjlighet för enskilda individer att välja var, hur och av vem de vill vårdas, tas om hand och placera sina barn. Därav följer det självklara kravet att meddelarskydd också ska gälla för privatanställda. Fel som har begåtts ska rättas till, och de som inte sköter sina åtaganden ska inte ha dem i fortsättningen. Men det har inte med privat eller offentligt att göra och det är varken önskvärt eller möjligt att montera ned det system vi har byggt upp för att några har misskött sig. Fördelarna med privat företagsamhet också i offentligt finansierad verksamhet är många för medborgarnas möjlighet att välja, men också för att sund och god konkurrens mellan olika utförare bidrar till de olika verksamheternas utveckling. För de anställda är det bra att ha flera möjliga arbetsgivare att välja mellan, både för att det ger ökade chanser att verka i ett sammanhang som stämmer överens med egna värderingar och för att det kan gynna löneutvecklingen. För dem som hellre vill arbeta i egen regi ökar möjligheterna att starta eget. Företagande bygger per definition på lönsamhet. Jag kan inte förstå varför det skulle vara fulare inom välfärden än inom andra områden och jag ser en tydlig könsaspekt i det synsättet. Varför skulle man annars ifrågasätta att kvinnor i vården skulle sköta sina uppgifter väl, bara för att de är privatanställda. Varför skulle vi bli mindre seriösa, ansvarstagande och arbetsamma för att äldreboendet, vårdcentralen eller skolan drivs i bolagsform. Och varför skulle det i så fall vara annorlunda i de här yrkena än i de mansdominerade. Hur kommer det sig att diskussionen plötsligt blir så känslomässig när den handlar om uppgifter som till största delen utförs av kvinnor? Att man plötsligt sätter likhetstecken mellan vinst och dålig bemanning och dålig kvalitet? Och vem ifrågasätter tågförare, sophämtare eller vägarbetare för att de är privatanställda? Vi tar för givet både att de tar sitt ansvar och gör ett korrekt arbete och att de har konkurrenskraftiga löner. Diskussionen om vinst i vård, skola, omsorg liknar i stora delar den som handlar om rot- och rutavdrag. De är bra i områden där män befinner sig, men inte på kvinnors arbetsplatser. Det är olyckligt att diskussionen har tagit den här vändningen, men nu är det hög tid att vi hjälps åt att avliva de här attityderna mot kvinnodominerade yrkesgrupper. Den är, försiktigt uttryckt, otidsenlig. Alla jag möter och alla jag lyssnar på vill värna en fortsatt god, eller bättre, välfärd. För att nå det behöver vi närma oss frågan på ett annat sätt där vi sätter innehåll, kvalitet och transparens i främsta rummet. n n n SRAT-informationen nr 5 2012 11

Seminarier under hösten 2012 och våren 2013 Ny som Att bli chef över sina gamla arbetskamrater är inte lätt. Jag vill lära mig mer om hur man hanterar de konflikter som kan uppstå, säger Hanna Bjelvér, tandhygienist och nybliven klinikchef. 12 Över 500 chefsmedlemmar i Sacoförbunden deltog i Sacos Chefsdag i november. Foto: Åsa Widert Schoug SRAT-informationen nr 5 2012 När Nova Tandvård behövde en ny klinikchef i Sjöbo gick budet till tandhygienisten Hanna Bjelvér. Hon hade då arbetat flera år på kliniken tillsammans med två tandläkare och två tandsköterskor. Visst tänkte jag att det kunde bli svårt att vara chef över mina kollegor, men jag tycker att det är kul med alla utmaningar. Det går bra och vi respekterar varandra, även om jag som tandhygienist varken har högst utbildning eller högst rang säger hon. SRAT-medlemmen Hanna Bjelvér, 36, var en av 70-talet Sacoanslutna chefer som i mitten av oktober deltog i lunchseminariet Ny som chef i Malmö Börshus. Saco bjöd in till tre inspirationsseminarier under hösten, efter årsskiftet blir det tre till. Jag tycker om att lära mig mer och få tips och idéer. Efter det här har jag fått blodad tand och skulle gärna även gå en lite längre och mer grundlig kurs om chefsrollen, säger Hanna Bjelvér. Nova Tandvård har kliniker i både Ystad och Sjöbo. Hanna Bjelvér utövar chefskapet parallellt med sitt jobb som tandhygienist. Några timmar i veckan är avsatta för administrativt arbete, men det brukar också uppstå luckor då hon hinner med en del av sina chefssysslor. Jag trivs i rollen även om det kan vara tufft. Alla passar inte och vill inte vara chef. Av Sacoförbundens drygt 630.000 medlemmar är omkring 140.000 chefer. En hel del av dem finns i SRAT:s yrkesgrupper och de senaste åren har såväl de olika förbunden som Saco centralt lyft fram chefsfrågorna. I mitten av november manifesterades inriktningen när Saco chefsdag arrangerades för första gången. 500 chefer samlades i Chinateatern i Stockholm för att lyssna till föreläsningar och en paneldiskussion på temat fungerande ledarskap mellan ambition och verklighet. Dubbelheten med både chefer och medarbetare i samma fackförbund är en av knäckfrågorna för Saco och förbunden. Gruppen chefer är stor men också viktig för våra övriga medlemmar. Det är ju cheferna som påverkar de anställdas arbetssituation, säger Karin Karlström, utredare på Sacos kansli, med chefer och ledare som ansvarsområde. När Sacos nye ordförande Göran Arrius tillträdde för drygt ett år sedan skapades en ny tjänst som utredare med chefer och ledare i fokus. Karin Karlström, som har haft jobbet sedan i påskas, utredde tidigare arbetsmiljöfrågor och har en bakgrund som psykolog. Hon konstaterar att det är de olika förbunden som står för de direkta kontakterna med enskilda medlemmar, vare sig det handlar om rådgivning, förhandling, eller mer akuta ärenden som konflikter. SRAT erbjuder till exempel karriärstöd, en service som är mycket lämplig för chefer. Genom karriärsamtal försöker man komma fram till vad medlemmen vill med sin fortsatta yrkesbana. Det kan handla om att hitta drivkrafter och inre motivation och kanske byta yrkesinriktning helt och hållet.

chef Vår roll är mer samhällspolitisk. För min del handlar det om att lyfta chefsfrågorna och medvetandegöra vikten av ledarskapet, säger Karin Karlström. Fler handfasta stöd för chefer är på gång. Ett exempel är Saco lönesök, där medlemmarna kan använda lönestatistik som stöd i löneförhandlingar eller inför ett byte av jobb eller bransch. Nu kompletteras statistiken så att även chefer får ett bra underlag och kan se vilken lön som är rimlig att söka i olika situationer. Lönen är ett viktigt område för cheferna och ska prioriteras de närmaste åren. Hur mycket tjänar man extra på att ta ett uppdrag som chef? Vi ska också titta närmare på hur det är att vara lönesättande chef. Vilket stöd får man, under vilka förutsättningar jobbar man? Det är inte ovanligt att medlemmar går från att vara chef till specialist och sedan tillbaka igen. En vandring som också påverkar lönen. Som chef har man ett viktigt ansvar. I kombination med kompetens och uppnådda resultat ska det ge en rimlig lön. Det gäller naturligtvis för alla, men en chef är ansvarig både för verksamheten och för medarbetarna, säger Karin Karlström. Andra viktiga områden är jämlika karriärmöjligheter för män och kvinnor, samt förutsättningar för chefskapet. Karin Karlström framhåller att de organisatoriska villkor som en chef arbetar under ofta har minst lika stor betydelse som chefens egenskaper för hur resultatet blir. Det är så lätt att säga att en chef är dålig eller bra. Vi måste titta på vilka förutsättningar chefen behöver för att lyckas. Varför kan en chef vara bra på en arbetsplats, men inte på en annan? Utbildningsnivån ökar hela tiden och allt talar för att det blir fler akademiska jobb i framtiden. För oss och förbunden gäller det att visa att man som chef har stor nytta av att vara med i en facklig organisation. anställd, chef och så småningom kanske egen företagare. Man ska aldrig behöva gå ur sitt förbund. Efter sommaren tillsattes ett chefsråd som ska träffas fyra gånger om året och ledas av Göran Arrius. I rådet ingår ett antal chefer som är medlemmar i Sacoförbunden och ska diskutera ledarskapsfrågor från både strategiskt och fackligt perspektiv. Karin Karlström, utredare Rådet ger oss input om på Saco och ansvarig för vilka frågor som är aktuella och chefsfrågorna. angelägna för chefer, men det ska Foto: Kalle Assbring inte styra vår verksamhet, säger Karin Karlström. När Sacoanslutna chefer får frågan vad de vill att förbundet ska stödja dem med är det många som nämner seminarier och nätverk. Chefer är ofta ganska ensamma och har stort utbyte av att träffa chefer från andra områden och branscher. Som medarbetare har man oftast kollegor att prata med, men det har inte alltid chefen. I bästa fall kan andra chefer i den egna verksamheten bidra med erfarenheter, men jag märker att man uppskattar att också få utbyta erfarenheter med någon utifrån. För Anita Östlind blev seminariet i Malmö börshus just ett sådant tillfälle. Efter sex år som utbildningsledare vid Malmö Högskola tog hon chansen att utbyta erfarenheter med chefer från andra Sacoförbund. Precis om sin SRAT-kollega, tandhygienisten Hanna Bjelvér, blev hon uppmuntrad av sina arbetskamrater att bli chef. I dag leder hon 15 personer på lärarutbildningen, där hon ansvarar för antagningsfrågor och utbildningsplanering. En fördel är att jag kan det jobb de gör och har lätt att diskutera olika frågor med dem. I Malmö börshus blev hon bland annat påmind om vikten av att lyssna på sina medarbetare och fick även bekräftat för sig vad hon gör rätt och fel i sitt chefskap. Jag är 61 år och börjar se slutet av min karriär. Då är man inte så sugen på att gå någon längre utbildning, men korta koncentrerade seminarier som det här är mycket värdefulla, säger Anita Östlind. När planeringen av vårens seminarier är klar läggs datumen ut i kalendariet på SRATs webbplats www.srat.se Torbjörn Tenfält De flesta förbund arbetar aktivt för att lyfta ledarskapsfrågor, men Karin Karlström konstaterar att man överlag behöver bli bättre på att nå ut till cheferna. Fortfarande är det många, som inte är fackligt anslutna. Vi ska följa medlemmen genom hela arbetslivet. Från student till Hanna Bjelvér tog chansen att bli chef för tandkliniken när kollegorna uppmuntrade henne. Foto: Privat Anita Östlind går gärna på fler korta seminarier om chefsrollen. Foto: Magnus Jando SRAT-informationen nr 5 2012 13

Cecilia Bergström, legitimerad kiroprak och post doktor: Promena när det gör Har du ont i ryggen? Besvär med nacken? Du är långt ifrån ensam. Åtta av tio kommer någon gång under sin livstid att få ont i ländryggen och hälften av oss kommer att få besvär med nacken. Dessutom är risken stor att problemen är återkommande. Kiropraktorn Cecilia Bergström har doktorerat på kopplingen mellan psykosociala faktorer och sjukskrivning för nack- och ländryggsproblem. Kropp och själ hör ihop, säger hon. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Andreas Lundberg Hur kan psykosociala faktorer påverka prognos för och sjukfrånvaro hos patienter med rygg- och nackbesvär? Det var bland annat den frågan Cecilia Bergström, legitimerad kiropraktor och SRAT-medlem, ville ha svar på när hon inledde sin doktorandutbildning för ungefär fem år sedan. Forskning har alltid intresserat henne, så när hon hade klarat av utbildningen i USA, AT-tjänstgöringen vid en multiprofessionell klinik i Oslo och några års kliniskt arbete i hemma i Luleå sökte hon en doktorandtjänst. Förra året doktorerade hon vid Karolinska Institutet med avhandlingen Impact of psychosocial characteristics in neck and low back pain. Long-term outcome and prognosis concerning sick leave. I den utvärderar hon två metoder för klassificering av människor med nack-och/eller ryggsmärta. Rygg- och nackont medför stora problem för de drabbade, förstås, men också för att de leder till stora kostnader för samhället, framför allt i form av sjukskrivningar. Och statistiken bjuder på dystra siffror. Åtta av tio kommer att ha ont i ländryggen någon gång under sitt liv och hälften av oss får någon gång besvär med nacksmärtor. För många är problemen långvariga, mellan 42 och 75 procent har fortfarande ont efter ett år. Och risken för återfall är stor om man tidigare har haft ont i ryggen. Olika sätt att hantera smärta I sin doktorsavhandling kunde Cecilia Bergström bland annat visa hur man med särskilda frågeinstrument kan identifiera personer som har ökad risk för långtidssjukskrivning på grund av sina besvär och att psykiska och sociala faktorer har betydelse för hur olika individer hanterar smärta. De insikterna kan komma till nytta när man ska individanpassa behandlingarna. Därmed kan de bidra till att undvika onödigt långt lidande för den enskilda patienten och stora kostnader för samhället. Cecilia Bergström beskriver tre patientgrupper med olika förutsättningar för att hantera smärta de dysfunktionella patienterna, ofta med hög smärtnivå och hög stressnivå, fler katastroftankar och sömnproblem, de adaptiva eller anpassningsbara, som har betydligt mindre av sådana och liknande problem, och gruppen 14 SRAT-informationen nr 5 2012

tor d är bättre än soffan ont i rygg och nacke däremellan, de som kan beskrivas som ängsliga och som har ett lägre psykosocial stöd från nära anhörig. Studierna visar på en statistiskt signifikant skillnad, eller trend, mellan de olika grupperna. De dysfunktionella löper större risk för sjukskrivning än övriga, medan de adaptiva klarar sig bättre. Cecilia Bergström driver en egen klinik i Luleå, och hon säger att hon har stor nytta av de här kunskaperna i sitt kliniska arbete. Jag har fått nya verktyg för att hjälpa patienter med långvarig smärta, säger hon och det har säkert gjort mig till en bättre kiropraktor. Stanna inte i soffan! Hon är noga med att poängtera att det långt ifrån bara handlar om att det är viktigare hur man tar det än hur man har det, som det gamla talesättet gör gällande. Men hon konstaterar samtidigt att kropp och själv hör ihop. En positiv livsstil har betydelse, säger hon. Den som väljer att gå ut och gå, eller röra på sig på andra sätt, blir snabbare bättre än den som i stället lägger sig på soffan när smärtorna kommer. Kroppen är ju smart de så kallade mekanoreceptorerna som finns överallt i våra leder och muskler skickar ut fler signaler när man rör på sig. De ger en slags smärtblockad, ungefär som när man blåser på ett sår på ett litet barn för att avleda smärta. Det funkar helt enkelt. Så att bli uppassad av snälla familjemedlemmar som vill väl är kanske inte alltid så lyckat. Det självklara rådet är i stället att vi ska röra på oss mer om vi vill slippa långdragna rygg- och nackproblem. Sedan spelar det inte så stor roll vilken motionsform vi väljer det viktiga är att vi verkligen rör på oss och att vi gör något som vi tycker är roligt! Å andra sidan får man inte gå och dra med det onda för länge. Ryggen ska inte kännas. Och det är betydligt bättre att lyssna på kroppens viskningar än att vänta tills den skriker. Så den som har återkommande eller stora besvär ska naturligtvis söka hjälp för dem. Och göra det i tid! Själv lever hon som hon lär, utifrån intressen som fjällvandring, skidåkning och träning. Och så fortsätter hon att forska, samtidigt som hon driver sin egen praktik i Luleå. Nu handlar det om bäckenbottensmärta efter förlossning i fokus. I oktober fick Cecilia Bergström utmärkelsen Årets kiropraktor 2012, som delas ut av SRATs yrkesförening Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR. I motiveringen sägs bland annat att Cecilia är en av de mest drivande medlemmarna vi har inom LKR, främst med tanke på vidareutbildningen som hon alltid jobbar med. Att hon utöver sitt engagemang i LKR har avklarat en forskarutbildning är en stor bedrift. Att disputera var härligt, säger hon. Men det här Det finns inget som kan mäta sig med att kollegor tycker att jag har gjort något bra! n n n Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR en del av SRAT Tobias Lauritsen 076-0505134 tobias.lauritsen@lkr.se www.lkr.se Ansvarig ombudsman SRAT Ann Garö 08-4424479 ann.garo@srat.se www.srat.se SRAT-informationen nr 5 2012 15

Fall framåt för forskningen Mer pengar och bättre fördelning av dem. Regeringens forskningsproposition är ett fall framåt även om det gott kunde ha satts av ännu mer pengar. Det säger Sacos ordförande Göran Arrius om förslaget till forsknings- och innovationspolitik. Källa: Saco Plockat Stillasittande ett hot mot svenskarnas hälsa Nästan tre av tio svenskar sitter stilla åtta timmar eller mer varje dag, visar en ny Sifoundersökning som Statens folkhälsoinstitut beställt. Skillnaderna är stora mellan olika åldersgrupper, unga i åldern 15-29 år är mer stillasittande än andra. Källa: Statens Folkhälsoinstitut Årets Välja yrke ute: Utbildning ger jobb Det är inte så illa som det kan se ut. Den som börjar en akademisk utbildning har alla möjligheter att få jobb. Det slås fast i Välja yrke, Sacos årliga guide inför valet av eftergymnasial utbildning. Källa: Saco Ändrade åtgärder i arbetslöshetsförsäkringen förelås Regeringen har fattat beslut om en proposition med förslag till ändrade åtgärdsregler i arbetslöshetsförsäkringen. Förändringarna innebär att fler åtgärdsgrunder införs, men att åtgärderna blir mildare. Förslaget innebär även att åtgärdsreglerna blir mer proportionerliga än de är i dag. Källa: Regeringen Antalet varslade fortsätter öka Antalet varsel om uppsägning ökade under oktober till cirka 10.300 personer, jämfört med 5.700 för ett år sedan. Det totala antalet inskrivna arbetslösa har också ökat, och uppgick i slutet av oktober till 400.000 personer. Den aktuella arbetslöshetsnivån motsvarar 8,6 procent av den registerbaserade arbetskraften. Det blir allt tydligare att det undan för undan sker en försvagning på arbetsmarknaden. Den totala arbetslösheten ökar allt tydligare. Till detta kommer de snabbt stigande varselvolymerna, säger Clas Olsson, Arbetsförmedlingens analyschef. Antalet personer som hittills i år varslats på grund av företagsnedläggningar är lika högt som under motsvarande period 2009. Varseluppgången tyder på en alltmer pessimistisk syn hos arbetsgivarna inför framtiden, vilket talar för en fortsatt försvagning av arbetsmarknaden. Den ljuspunkt som kan skönjas är att landets arbetsgivare anmälde 52.000 nya lediga platser till Arbetsförmedlingen, vilket är 2.000 fler jämfört med motsvarande månad ett år tidigare. Och drygt 48.000 personer fick någon form av arbete, säger Clas Olsson. Källa: Arbetsförmedlingen Clas Olsson, analyschef på Arbetsförmedlingen Foto: Magnus Pehrsson Professor Anna Winkvist. Foto: Helena Östlund Glöm inte att släcka ljusen! Foto: Colourbox Godis en gång i veckan! Foto: Scanpix Komplicerade samband mellan kost och hälsa Hur kommer det sig att vi får så motstridiga budskap när det gäller kosten? Och vem ska vi tro på? Det är inte lätt, kostforskning innehåller många felkällor och det blir ofta överdrifter i media konstaterar forskaren Anna Winkvist. Men i framtiden kommer forskarna att kunna mäta mer exakt vad människor äter och hur det påverkar hälsan. Källa: Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap Nu tändas tusen juleljus... Glöm inte att släcka dem! Under den mörka delen av året är det mysigt att tända levande ljus. Tänk på: att använda ljusstakar i material som inte kan börja brinna, till exempel smide, keramik, sten eller liknande att dekorera din ljusstake med icke brännbart material, till exempel sand, sten, glas eller snäckor att se till att ljusen står stadigt att aldrig lämna levande ljus utan uppsikt. Källa: Brandskyddsföreningen Låt inte julen ta knäcken på tänderna! Nu nalkas julen med mycket god mat och sötsaker. Då bjuder Sveriges Tandhygienistförening på några råd: Borsta tänderna två gånger per dag med fluortandkräm Rengör mellan tänderna Ät mer frukt och grönsaker Ät ordentlig frukost varje dag Drick vatten Godis och läsk en gång i veckan är en bra regel Källa: Sveriges Tandhygienistförening 16 SRAT-informationen nr 5 2012

Så gick det i årets avtalsrörelse När 2012 års avtalsrörelse summeras kommer reallöneökningen att landa på cirka två procent med hänsyn tagen till inflationen. Det tror Claes Stråth, generaldirektör för Medlingsinstitutet, vars ansvar det är att lönebildningen fungerar. Och det har den i stort sett gjort, sett över en längre period. Den ekonomiska krisen i EU drabbar hårt med drastiskt sänkta löner för offentliganställda i länder som Grekland och Spanien, där lön i offentlig sektor regleras i lag. Det skulle inte gå i Sverige, eftersom alla löner sätts i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Ofta med stöd av statliga Medlingsinstitutet, MI. Vid bildandet år 2000 blev MI en del av det som kallas den svenska modellen med ett bredare uppdrag än föregångaren Förlikningsmannaexpeditionen vars enda uppgift var att få parter att enas, utan att nödvändigtvis slå vakt om samhällsekonomin. Vi har en väl fungerande lönebildning. Sedan 1996 har reallönen ökat med i snitt 2,5 procent per år, totalt 40 procent, säger Claes Stråth. I denna beräkning finns 2011 års siffror med. Det var en avtalsrörelse helt befriad från strejker, som det heter i Medlingsinstitutets rapport. Där konstateras också att lönegapet mellan kvinnor och män minskade något. Olika tolkningar 2011 var också det år då den stadiga reallöneökningen sedan 15 år avstannade på grund av inflationen. I slutet av det året började den optimistiska synen på svensk ekonomi förändras och varslen ökade. Samtidigt som antalet sysselsatta ökade, sjönk andelen av befolkningen som hade arbete. Detta tolkade arbetsgivarsidan som att läget är positivt, medan fackförbunden såg det som ökad arbetslöshet. Precis som det varit länge bildade industrin märke, det vill säga satte normen för övriga avtal, både 2011 och 2012. Detta är en väsentlig del av definitionen på fungerande lönebildning, enligt MIs uppdrag. Industrin har varit normen ända sedan Medlingsinstitutet bildades. Det är viktigt eftersom industrin är en konkurrensutsatt sektor som är beroende av den internationella utvecklingen. Där får höga arbetskraftskost- nader följder i form av personalneddragningar, säger Claes Stråth. Andra faktorer som ingår i en fungerande lönebildning är att den ska bidra till: ökad reallön, ökad sysselsättning, få konflikter, jämställda löner, ökad produktivitet samt förändringar av en grupps löner i förhållande till andra. Medan 2011 var ett nästan konfliktfritt år blev 2012 något helt annat. I mitten av november uppskattades antalet förlorade arbetsdagar på grund av konflikt till 42.000, de flesta på grund av Byggnads konflikt. Motsvarande siffra för 2011 var 254. Medlingsinstitutet har hittills i år tillsatt medlare vid 22 tillfällen. När parterna själva inte kan komma överens utser vi medlare. Inför ett hotande varsel kommer parterna ofta hit, hand i hand, för att få stöd. Ett varsel innebär stark press på båda parter och det vill man undvika. Ekonomin bromsar in Årets avtalsrörelse summeras slutgiltigt först när alla avtal är färdiga. Även om prognosen för reallöneökningen detta år är två procent, så tyder utvecklingen hittills på att löneökningstakten i industrin började mattas av under andra halvåret, det vill säga efter sommaren. Då kom också allt tydligare tecken på att ekonomin bromsade in. Varslen ökar, på grund av exportindustrins problem, liksom arbetslösheten och det finns stora problem med matchningen till nya jobb, det vill säga arbetsgivarna har svårt att hitta rätt kvinna/ man med rätt kvalifikationer till lediga jobb. Tunga aktörer som Konjunkturinstitutet, Industrins ekonomiska råd och Riksbanken tecknar en dyster bild av de närmaste åren, i rapporter och på seminarier, bland annat ett som arrangerades av Medlingsinstitutet i november. Bland slutsatserna finns en rad internationella faktorer som påverkar svensk arbetsmarknad: Fördjupad eurokris, finanspolitisk blockering i USA, risk för kinesisk hårdlandning, ökade oljepriser. Det leder i sin tur till hög arbetslöshet och svag produktivitetsutveckling i Sverige 2013-2015, spår analytikerna. Här kan arbetsmarknadens parter bidra, menar flera, men det behövs hjälp av penningpolitiken, till exempel sänkt reporänta. Kort sagt: Samhällsekonomin, som påverkas alltmer av omvärlden, har förstås stor betydelse för lönebildningen. Just detta, att samla arbetsmarknadens parter, är en viktig uppgift. När Medlingsinstitutet kallar kommer nästan alla fackförbund, arbetsgivarorganisationer, statistiker, medlare. Det skapas en arena inte bara för kunskapsinhämtning, utan (kanske framför allt) för möten och samtal. Därför brukar vi lägga in långa fikaraster och bjuder även på lunch. Våra konferenser är alltid välbesökta, säger Claes Stråth som ofta är ute och föreläser cirka 30-40 gånger per år. Den här dagen ska han iväg till Svenskt Näringsliv och förra veckan var han hos LO. Internationellt intresse Det finns också ett växande internationellt intresse för MI. På eftermiddagen kommer fransmän på besök och en annan dag var det möte på UD med 40 utländska ambassadörer på plats. MI driver också två internationella projekt, med Ukraina respektive Bulgarien. Det ukrainska projektet går ut på att hjälpa till med uppbyggnaden av en medlingsfunktion efter nationella förutsättningar. Det bulgariska är ett EU-projekt, där man bland annat jämför medlingsfunktionerna i Sverige och Storbritannien. Intresset beror mycket på att det är så förhållandevis lugnt på arbetsmarknaden här, att vi klarat oss från större konflikter. Hur det kommer att se ut under nästa avtalsrörelse återstår att se. Den har redan inletts och fackförbunden inom industrin har presenterat bud på 2,8 procents löneökningar för dem som tjänar mer än 25.000 kronor i månaden och ökningar med 700 kronor i månaden för dem som tjänar mindre. Avtalen löper ut den sista mars och om utvecklingen fortsätter som tidigare kommer resultatet av de förhandlingarna att bilda märke för andra avtal på arbetsmarknaden. Då vet vi också om 2011, då reallönen låg stilla, var ett undantag eller om reallönen liksom i år fortsätter att öka. Text: Nina Enström Foto: Ester Sorri Claes Stråth, Medlingsinstitutets generaldirektör Medlingsinstitutets huvuduppgifter är tre: Verka för en väl fungerande lönebildning Medla i arbetstvister Ansvara för den officiella statistiken SRAT-informationen nr 5 2012 17

Från 1 januari 2013 Förändringar i försäkringserbjudandet från SalusAnsvar Ditt försäkringsskydd Genom medlemskapet i SRAT har alla medlemmar tillgång till förmånliga personförsäkringar hos SalusAnsvar. I samband årsförnyelsen av försäkringarna gör alltid SalusAnsvar, tillsammans med SRAT, en genomgång av försäkringarnas innehåll och premier. Inför 2013 har två av försäkringarna fått ett utökat och bättre innehåll. Vad förändras under 2013? Det är två försäkringar som omfattas av förändringen: Olycksfallsförsäkring: En mindre premiehöjning och en förbättring av villkoret. Sjukvårdsförsäkring: Nytt namn, premiehöjning och en förbättring av villkoret. Olycksfallsförsäkringen Ekonomisk invaliditet istället för varaktig arbetsoförmåga: Från 1 januari 2013 försvinner momentet varaktig arbetsoförmåga och ersätts med Ekonomisk invalididet. Förbättringen innebär att du nu får ersättningen efter graden av arbetsoförmåga istället för tidigare graden av medicinsk invalididet (bestående funktionsnedsättning). Ekonomisk invalididet ger, efter en karenstid på 36 månader, ersättning redan från 25 procent arbetsoförmåga. De nya villkoren gäller för olycksfall som inträffar från och med 1 januari 2013. För olycksfall som inträffar under 2012 gäller de gamla villkoren. Den nya premien för försäkringen blir: Försäkringsbelopp 10 prisbasbelopp (445.000 kronor) 29 kronor/månad (en höjning med 3 kronor) Försäkringsbelopp 20 prisbasbelopp (890.000 kronor) 43 kronor kronor/ månad (en höjning med 6 kronor) Försäkringsbelopp 30 prisbasbelopp (1.335.000 kronor) 57 kronor/månad (en höjning med 8 kronor) Sjukvård Direkt försäkringen byter namn och blir avsevärt förbättrad Försäkringen Sjukvård Direkt byter namn till Sjukvård Direkt PLUS, och får ett utökat och förbättrat innehåll jämfört med den tidigare försäkringen. De viktigaste nyheterna är: Obegränsat försäkringsbelopp (tidigare 1.200.000 kr) Flera behandlingstillfällen hos sjukgymnast, nu 15 stycken (tidigare fem) Rätt att teckna försäkringen till 65 år, (tidigare 60 år) Rätt att behålla försäkringen till 67 år, (tidigare 65 år) Höjd vårdgaranti till 500 kr, (tidigare 300 kr/dag) Psykologbehandling (nytt) Tillgång till Hälsoombud (nytt) Missbruksavvänjning upp till 75.000 kr ingår (nytt) För att motsvara kostnaderna för de förbättringar som har gjorts i försäkringen har det även gjorts en premiehöjning från 158 kronor/månad till 213-264 kronor/månad beroende på din ålder. Övriga försäkringar Alla andra personförsäkringar i samarbetet mellan SRAT och SalusAnsvar är oförändrade i både villkor och premier. I praktiken en viss sänkning av premien eftersom ersättningarna följer höjningen av basbeloppet. Om du önskar utförligare beskrivning av försäkringarna eller vill fråga något kan du kontakta SalusAnsvar Kundcenter, telefon 0770-78 20 00 eller e-post kundcenter@salusansvar.se. Anders Havdelin, SalusAnsvar Nya telefonnummer till SalusAnsvar Kundcenter 0770-78 20 00 Hälsoombud 0770-78 20 60 Kundservice inkomstförsäkringen 0770-78 20 50 FRÅGA: Jag har ansökt om semester mellan jul och nyår. Nu säger min arbetsgivare att jag måste arbeta de dagar som inte är röda dagar. Har min arbetsgivare verkligen rätt att neka mig semester i jul? Vad gäller egentligen, kan man ta ut semester när man vill? SVAR: Enligt semesterlagen har alla anställda rätt till minst 25 dagars semester. Om inte annat har avtalats, ska semesterledigheten förläggas så, att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni-augusti. Om det gäller annan semesterledighet på året än under juni-augusti ska arbetsgivaren samråda med arbetstagaren. Om det inte går att komma överens om hur semesterledighet ska förläggas är det, om inte något annat har avtalats, arbetsgivaren som bestämmer. Observera dock att enligt 10 semesterlagen bör det mellan parter som träffat kollektivavtal, om arbetstagarparten begär det, även träffas kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som rör förläggningen av semesterledighet. Har ni kollektivavtal på din arbetsplats måste du därför först ta reda på vad som finns reglerat där. SRAT 08-442 44 60 kansli@srat.se www.srat.se Fråga & Svar Inspirationsdagar om företagande våren 2013 Saco arrangerar tillsammans med SRAT och andra Sacoförbund seminarier för dig som är egenföretagare eller funderar på att bli. Seminarierna är kostnadsfria. Karlstad 14 februari Göteborg 21 februari Stockholm 19 mars Malmö 18 april Finns i kalendariet på www.srat.se 18 SRAT-informationen nr 5 2012

Vuxenmobbare måste ställas till svars Varför är så många sjuka på arbetet, när vi lever längre och längre? Tyvärr är vuxenmobbning en förfärande stor del av paradoxen. För 10-15 år sedan kom debatten om ohälsan i arbetslivet igång på allvar. Sjuktalen skenade, politiker och tjänstemän visste sig ingen råd. De flesta kopplade sjuktal till fysiska skavanker. Hade inte arbetsmiljön blivit bättre? Så småningom smög sig en annan bild fram. Det var de psykosociala diagnoserna som ökade mest. Efterhand började jag undra. Vad betyder psykosocial diagnos? Samtidigt hörde jag grånande vänner våndas över nålstick och konflikter på jobbet. När en 30-åring hamnar i konflikt på jobbet kan han slå upp Lediga platser och börja någon annanstans, men för 57-åringen är det inte lika lätt. Även om hennes plågoande bara slår till var artonde dag, så oroar hon sig varje morgon för att det är den 18. Oron flyttar ned i magen, magen blir längre och längre sjukskrivningar. Risken är stor att förtidspension då blir den bekväma vägen ut, till lättnad för alla parter. Utom samhällsekonomin, som blir mindre, både därför att det blir mindre gjort och därför att det blir en människa till att försörja. Kan detta vara den psykiska ohälsan? undrade jag i ett par års föreläsningar, tills jag fick svaret. Jo, reste sig en i publiken och sade: det har jag forskat om, skrämmande många av dem som fått förtidspension säger att de var utstötta innan de gav upp. De flesta av oss har någon gång stött på vuxenmobbningen. Det är inte så lätt att säga vad staten och regelverken kan göra för att hantera dem i vardagen, men däremot har vi antagligen starka intryck av hur sådana problem blivit väl eller illa skötta i de konkreta situationer det handlat om. Det finns mycket beprövad erfarenhet om hur man kan vända sådant till det bättre, både för den enskilda människan och för arbetsplatsen och arbetskamraterna, och en hel del forskning som systematiserar och ger perspektiv på denna erfarenhet. Där har Arbetsmiljöverket och Folkhälsoinstitutet en viktig uppgift. För några år sedan tog utredningen om utvidgat skydd mot diskriminering upp trakasserier arbetstagare emellan. Den föreslog att mobbning skulle kunna leda till skadestånd, men så blev det inte. Enligt regeringens mening är det inte med ett mer allmänt betraktelsesätt önskvärt att arbetskamrater tvistar mot varandra i domstol, förklarade Thomas Bodström (prop. 2002/03:65). Som LO påpekat är det en främmande tanke att arbetskamrater vid domstol skall driva tvister mot varandra, tillade han. En sådan ordning kan antas riskera att bidra till en försämrad arbetsmiljö och i många fall fördjupa konflikter mellan arbetskamrater. Jag tror inte att det är hållbart. Varför ska just psykisk misshandel gå ostraffad, bara för att den äger rum på arbetsplatsen? Nej, det är inte alltid ens fel att två träter, men när det rör sig om otvetydig mobbning måste misshandlaren kunna ställas till ansvar, även om det också ska drabba arbetsgivaren som ser genom fingrarna. Det är dags att ta upp frågan igen. n n n Krönika Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco SRAT-informationen nr 5 2012 19

Pia skräddarsyr som hobby Shoppingtips från Pia Ekman: Köp bara det du verkligen vill ha. Avstå hellre än att köpa något som är nästan lika bra som det du vill ha. Låt det ta tid att bygga upp en basgarderob. Satsa på bra underkläder. Det gör underverk för helhetsintrycket. Fler tips hittar du på www.tadahbyekman.se 20 SRAT-informationen nr 5 2012