Minnesanteckningar Biografträff i Arboga, 23 april 2009 på Stadskällaren. Filmutredningen presenterar sitt arbete Mats Svegfors, den statliga filmutredningens utredningsledare: Filmutredningsuppdraget består av två delar. Den stora delen rör stödet till svensk filmproduktion. Den andra något mindre men lika viktiga delen rör digitaliseringsfrågan av landets många mindre biografer. Bakgrunden till filmutredningen är att det nuvarande filmavtalet löper ut den sista december 2010. Det är en överenskommelse mellan biografägare, filmdistributörer, tv-kanaler och Staten, närmare bestämt Kulturdepartementet. Mellan150-170 miljoner kronor av varje års svensk filmproduktionsbudget finansieras av filmavtalet. Om det skulle bli svårt eller omöjligt att få till ett nytt filmavtal skulle det vara väldigt svårt att täppa till den förlusten med statliga medel. Med detta och vetskapen om hur svårt det nuvarande avtalet var att utforma när det skrevs bestämde sig regeringen för att tillsätta en utredning i god tid innan tiden löper ut och det är dags att utforma ett nytt avtal. Utredningen ska presentera sitt förslag den 15 september 2009 som troligen får utrymme regeringens vårproposition i mars 2010. Svegfors ser idag två möjliga utgångar i denna utmanande situation. Antingen blir det ett nytt avtal mellan de nuvarande parterna som reglerar filmproduktionen, eller så blir det en rent statlig filmpolitik. Om det i framtiden blir en helstatlig filmpolitik finns även där två möjliga utgångar. Antingen finansierar staten filmproduktion, eller så gör den inte det. Om det senare alternativet skulle bli verklighet skulle det innebära en dramatiskt förändrad situation för svensk filmproduktion, understryker utredaren Svegfors. Men det är ändå inte utsiktslöst att få till en statlig finansiering. En möjlighet som nämnts är en skatteväxling där den del som tidigare finansierats av avtalsparternas insatser ersätts av en momshöjning för film från 6 till 25%. I stället kan då biografbranschen få en lättnad genom att slippa SFI-avgiften som är på 10% för röda biografer. (De som kör mer än 5 kvällsfilmer/vecka är röda biografer) Utredaren påpekar att filmavtalet idag finansierar ungefär en fjärdedel av en svensk filmproduktions budget, så det handlar inte om en oansenlig skillnad om denna del skulle försvinna. Det är dagens viktigaste kulturfråga som är laddad med ett stort symbolvärde. Den mindre del av filmutredningens arbete som rör digitaliseringen av mindre biografer är enligt Svegfors även den mycket spännande. Han ser obegränsade möjligheter med den nya tekniken. Det handlar inte bara om att ersätta vad som är idag, utan om utvecklingen av en helt ny kulturarena. I framtiden ser han biografen, ett digitalt hus, som en parallell institution till biblioteket som kan rymma arrangemang av en mängd olika former och storlekar. Jon Dunås, huvudsekreterare i filmutredningen, till vardags tjänsteman på kulturdepartementet: Digitaliseringsfrågan aktualiserades i början av 1990-talet då Folkets- Hus och Parker uppvaktade Kulturdepartementet för att få hjälp att digitalisera sina biografer. Kulturutskottet gav regeringen i uppdrag att titta på frågan. Regeringen i sin tur sände vidare uppdraget till Svenska Filminstitutet. Nuvarande regering hanterar närmandet till digitaliseringen med försiktighet. Man vill förvissa sig om att man inte "satsar på fel häst" och väljer fel tidpunkt eller fel teknik att investera i. Detta har lett till deluppdraget att se över digitaliseringsfrågan i filmutredningen idag.
Filmutredningsuppdraget går ut på att undvika katastrof enligt Dunås. Katastrofen som skulle kunna drabba de mindre biograferna är när branschledande inom visningsområdet SF och det av SF delägda bolaget Svenska Bio väljer att digitalisera sina biografer. En trolig följd av det är att all distribution då blir digital och det skulle innebära en kraftigt minskad tillgång på visningskopior för de biografer som då fortfarande är analoga. Många avvaktar dock vad SF planerar att göra. SF har länge sagt att digitaliseringen ligger "fem år framåt i tiden". Denna femårstidsrymd har under flera år skjutits framåt. Det är för att kunna svara mot de stora bolagens kommande omställning av vikt att börja förbereda de mindre biograferna redan nu. En första statlig- och kommunalpolitisk fråga man måste ta tag i är "vill vi ha mindre lokala biografer i vår kommun/ute i landet?" Filmutredningen hoppas kunna erbjuda ett underlag för ställningstagande om man bestämmer sig för att man vill ha kvar de lokala biograferna. Dunås poängterar att de tekniska möjligheterna som följer med digitaliseringen i sig inte är lösningen. Men den erbjuder möjligheten att diversifiera arbetet och nischa utbudet efter den lokala publiken och lokala förutsättningar. Mats Svegfors och Jon Dunås svarar på mötesdeltagarnas frågor: Filmutredningens förslag som det ser ut idag är en statlig insats som stimulerar kommunal delfinansiering av den digitala utrustningen. Man ser en tredelad finansieringsmodell där stat, kommun och biograf delar på kostnaderna. Fördelningen mellan insatserna finns det dock inte några förslag på. Jon Dunås påpekar att det i EU finns statsstödsregler som när det gäller filmproduktion säger att en enskild produktion får tilldelas högst halva budgetbeloppet med offentliga medel. Undantaget är "svår" eller lågbudgetproduktioner som får ta del av en större andel offentliga medel. Detta måste man förhålla sig till även när det gäller finansieringen av biografdigitaliseringen. I Finland inkluderar man digitaliseringskostnader i det statliga upprustningsstödet till biografer. Stödet kan fördelas till biografer på orter med mindre än 50 000 invånare. Komplementbiografer i större orter kan även de få stödet. Här följer man EU restriktionen att högst 50% av kostnaden får vara offentliga medel. Det som sker i Finland är prejudicerande och kan utgöra en indikation på hur man kan arbeta med finansieringen inom EU. Filmutredningen menar att det är troligt att det som avses kunna sökas stöd för är teknik som uppfyller DCI-standarden (2K) för visning av film. 3D och andra tekniska möjligheter som följer med digitaliseringen kommer troligen inte rymmas inom finansieringsstödet. Mats Svegfors avslutar med att påpeka att man måste utforma en konkurrensneutral stödmodell. Frågor man måste förhålla sig till är bland annat hur man fördelar stöd mellan närliggande orter så att inte den ena biografen konkurrerar ut den andra med hjälp av det statliga stödet. Filmverket presenterar resultatet av "Minst en bio i varje kommun 2010" Jerry Eriksson Film i Örebro län och Anders Westin Film i Västmanland redogjorde för det av Svenska Filminstitutet delfinansierade projektet Minst en bio i varje kommun 2010 Projektet har varit indelat i tre olika delar: Det har dels producerats en handbok för Eleverna tar över bio (Som delades ut efter mötet. Den går även att beställa för 100 kr + moms + frakt på www.ltv.se/metodbok)
Eleverna tar över bion är ett lokalt samarbetsprojekt mellan skola och biograf där eleverna tar över biografen för en dag och arrangerar en eller flera offentliga filmvisningar. Boken är på 44 sidor. Inom ramen för projektet har det även arrangerats en inspirationsdag i Kumla och en studieresa till Biografen Odeon i Bengtsfors. Den 25 april (2 dagar efter mötet) genomfördes även en studieresa till den digitala biografen Bio Rio i Stockholm. Den största vikten vid Jerry s och Anders redovisning lades ändå vid den rundresa som gjort till 18 av 22 kommuner. Se nedan: Fakta över Västmanlands och Örebro län Västmanlands län 10 kommuner 12 aktiva biografer varav 8 föreningsdrivna 2 kommuner saknar biograf 1,2 biobesök/inv/år Örebro län 12 kommuner 18 aktiva biografer varav 11 st föreningsdrivna 1 kommun saknar biograf 1,4 biobesök/inv/år Dagordning vid kommunala samråd Dagens verksamhet Branschinformation Informationsutbyte kommun, biograf och Filmverket SWOT Lokalt intresse i biograf/digitaliseringsfrågan Kommunala ståndpunkter (tolkade från minnesanteckningar som fått ok från mötesdeltagarna på samråden) 15 kommuner av 18 anser att det behövs en biograf i kommunen 16 kommuner av 18 är positiva till de möjligheter som följer med den digitala tekniken vid ett teknikskifte 11 kommuner av 18 är positiv till att ta ansvar i digitaliseringen av den/de lokala biograferna. (Frågan har besvarats av tjänstemän och inte varit föremål för politisk beredning. Svaren har lämnats före finanskrisen) Ingen av de besökta kommunerna har något politiskt förankrat dokument som berör den lokal biografverksamheten (Det finns kommuner som har olika slags avtal med biografägare mm ang tex hyror men även verksamhet. Vi har dock frågat alla besökta kommuner om man har någon handlingsplan och alla har svarat nekande) Uppfattas kostnaden för en förestående konvertering som ett hot? - 9 kommuner av 18 svarar JA - 5 kommuner av 18 svarar NEJ - 4 kommuner har inte tagit ställning eller beaktat frågan
Sen redovisades en sammanfattning från en SWOT som gjorts på alla möten. SWOT-en är gjord ur biografens perspektiv Se nedan: Styrkor: - Biografens styrka är ett smalare utbud - Bra samverkan med kommunen - Ideella insatser i biografförening Svagheter: - Ansträngd biografekonomi - Avsaknad av eldsjälar och yngre - Bristande samverkan med kommunen - Ingen kommunal plan för biografen Möjligheter - Samverkan om filmkopior mellan närliggande biografer - Digitaliseringsfrågan lyft till politisk nivå - Tillgänglighetsaspekten - Mer event kring visning - Digital samlingslokal (Se tipsruta) Hot: - Nära centralort med större biograf och bredare nöjesutbud - Många små biografer i liten kommun - Sjunkande invånarantal - Ingen föryngring bland de biografaktiva - Finansieringen av digitaliseringen - Digital samlingslokal = merarbete Möjligheter för en digital samlingslokal: - Metropolitan-föreställningar - Arkivfilmvisningar / Lokalt filmarv - Amatörfilmvisningar - Idrottsevenemang - Spelturneringar - Konferensverksamhet - Anpassade visningar - Biografvisningar Analys Sist och slutligen redovisade Jerry och Anders en analys som också får ses som förslag på insatser/nycklar till framgång för att främja och underlätta digitaliseringen av biografer: - Mer samverkan lokalt - Kommunala handlingsplaner för biografverksamhet och digitalisering - Ett starkt engagemang från biografen - Bred finansiering med individuella lösningar Diskussion runt bordet Barbro Sträng, Röfors biografen, Laxå kommun: Vilken biograf ska man satsa på? I Laxå kommun finns fler biografer. Kommunen indikerar att om en insats skulle bli aktuell så är det på biografen i centralorten. Visningsstatistiken pekar dock på att en biograf utanför centralorten drivs med större engagemang och har större möjligheter att lyckas driva en digital verksamheten. Helena Arnell, Hallstahammars kommun: menar att situationen i Laxå även finns i Hallstahammars kommun, där den mindre ortens biograf drivs framgångsrikare och med mer engagemang från fler funktionärer. Mikael Petersson, Chef Kultur & Fritidsförvaltningen, Arboga kommun: Idag är utbudet begränsat av digitala filmkopior. Hur ska man göra övergången på bästa sätt?
Olle Ytterberg, kommunstyrelsens ordförande i Arboga: Arboga digitaliserar redan i år. Finansieringen är inte klar men man "jobbar på det". Beslutet är taget i Kultur & Fritidsnämnden.. Man ser en framtid med flera aktörer på biografen. Kommunen som äger huset där biografen är inrymd investerar i full 2K-visningsteknik inklusive 3D. Man samverkar lokalt och har driftsavtal med musik-, teater-, film- och operaföreningen. Man ser kostnaderna för digitaliseringen som en insats som breddar kulturutbudet i kommunen. Anders Brännström, kulturchef, Lindesbergs kommun: Man har samma funderingar inför framtiden som Arboga, men har inte lyckats förankra det politiskt ännu. I Lindesberg drivs biografen i kommunal regi men lokalen ägs av en lokal bilhandlare och fastighetsägare. Fastighetsägaren vill göra lägenheter av huset men det har kommunen tillsvidare lyckats avstyra. Man hoppas på en lösning måndagen efter biografmötet då man träffar politikerna och föreslår en kommunal insats och digitalisering av biografen. Man har redan nu låtit bygga om maskinrummet så det finns plats för en digital utrustning vid sidan av den analoga. Kommunen har föreslagit för fastighetsägaren att köpa loss biograf- och teaterdelen av huset. Denne har varit ljumt positiv till detta. Man ser en fortsättning i kommunal drift av biografen, men med ett större engagemang från Film- och teaterföreningen. Det finns en stor vilja till digitalisering i Lindesberg. Michael Thörne, Kultur- och fritidsförvaltningschef, Kungsörs kommun: Digitaliseringsfrågan är kommunens enskilt viktigaste insats. Varje inflyttad eller utflyttad invånare gör i en liten kommun som Kungsör stor skillnad. Man har redan idag en eminent bio i drift av Bruno Widén. Man hoppas på politiskt gehör och är långt framme i diskussionen. Bruno Widén, biografägare i Kungsör: Sparbanken vill inte bevilja kulturstödspengar till biografen på grund av att Bruno är en privat biografidkare. Det borde inte vara ägandeformen utan driftsformen som avgör. Gunilla Aurusell, ordförande Kultur- och fritidsnämnden, Kungsörs kommun: Den nya tekniken skulle utgöra en plattform för hela kommunen. Man hoppas ha en digital biograf inom tre år. Lena Johansson, Köpings kommun: I Köping finns digital teknik idag men inte i biografen utan i IOGT-NTO lokalen tvärs över gatan. Den används till bl a Metropolitanvisningar och filmvisning för slutna sällskap. Kommunen har treåriga avtal med Biografföreningen som bedriver sin verksamhet i Svenska Bios biograf. Bla Biokontrast och festivaler. Åke Hedlund, vice VD, Svenska bio, undrade med utgångspunkt i den bristande tillgången till digitala kopior vad man skulle visa på biografen i Arboga. Kassakorna, de breda titlarna, finns inte tillgängliga idag för de små biograferna vid premiärer. Men det gör de smalare titlarna. Ingen skillnad med ny digital teknik med tanke på vilka titlar som distribueras digitalt. Svenska Bio med många biografer (90 salonger) har inte råd att digitalisera på mindre orter som Köping. Det finns inte underlag för det. Svenska Bio anser att investeringskostnaden inte kan räknas hem. Inte möjligt att höja biljettpriset bara för att man bytt teknik i maskinrummet. Kenneth Dahlberg, kommunchef, Arboga kommun. Man kommer under överskådlig framtid ha möjligheten att visa film analogt och digitalt parallellt. Men det är det breda användningsområdet som ligger till grund för beslutet i Arboga. Det finns en mängd saker att visa och göra som inte är beroende av tillgången på filmkopior.
Åke Hedlund, Som exempel berättar han om SF s installation av digital visningsteknik för reklamfilm som trots att den skett i ett begränsat antal salonger tagit flera år att genomföra, mao kommer även byte av teknik på landets alla repertoarbiografer att ta flera år. Maria Ek, Chef kommunledningsförvaltningen, Sala kommun: I Sala finns två biografer utan konkurrens sinsemellan. Man har en mindre biograf på landsbygden och en större i centralorten. Biografen i Sala drivs av Eurostar och i Möklinta av en ideell förening. Man har inte diskuterat digitaliseringens varande eller inte varande. Man ser positivt på det som kommer. Det man talat om i Sala är att man vill ha en konsertlokal, gärna med digital utrustning. Man är i beredningsstadiet men har inte ännu fått samman helheten. Per Magnus Almqvist, Eurostar, (30 salonger) är i princip positiv till de digitala möjligheterna, men redogjorde för sina farhågor dvs kostnader för teknikskiftet och tillgången på digitalt distribuerad film. Digitaliseringsfrågan har varit på bordet länge men ingen lösning på konvertering har ännu kunnat presenteras. Analog film kan finnas kvar en något längre tid om det finns filmvisare med analoga film och därmed ekonomi för filmbolagen. Helena Arnell, Hallstahammars kommun: I Hallstahammar har man inte kommit långt med att upprätta en handlingsplan för biografen. Ärendet är uppe på bordet, men inte mer. Christer Lindberg, Fagersta Folkets Hus: I Fagersta är man idag redan digital "light" då man leasar en 1,2K projektor. Man känner att man "är med på banan" med Metropolitan opera, arrangerar LAN och TV-spelskvällar och fungerar som konferensanläggning. 35mm utrustningen utgör fortfarande grunden. Hittills har man visat ett begränsat antal digitala filmer med betalning vid dörren, dvs öppna visningar, på titlar som släppts för biografdistribution på DVD genom Folkets Hus & Park. Man ser dock fram emot 2K i framtiden. Kommunen planerar ett nytt kulturhusbygge där biografen skulle utgöra en naturlig del. Man har i Fagersta visat film för politiker där man växlade mellan traditionell analog film och digital 2K (lånad utrustning). Överlägsenheten hos den digitala tekniken var slående. Lotta Johansson, Filmkonsulent, Film i Västmanland: Unga filmare är redan digitala. Lotta ser stora möjligheter med digitala biografer för skolbiovisningar och för elever att se sina egna alster på stor duk. En erfarenhet från Lottas arbete är att de biografer som bedriver en aktiv skolbioverksamhet och så är de biografer som ligger i framkant när det gäller arrangörskap och teknik. Rikard Åslund, utvecklingsledare kultur, Regionförbundet Örebro: Film och biograffrågor har hittills varit styvmoderligt behandlade. Regionförbundet arbetar nu med en kulturstrategi. Ett nyckelord i den är "mötesplats". Framtidens biograf måste vara en mötesplats. Det är vad som skiljer den från de andra formerna man idag kan tillskansa sig filmupplevelser genom. Filmutredningen är olyckligt benämnd. Det är inte filmvisningen som är kärnan, utan mötet. Ju mer YouTube och annat utbud man kan få i hemmet, desto viktigare att det finns goda mötesplatser utanför. Jerry & Anders Jerry.Eriksson@regionorebro.se anders.westin@ltv.se