Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning



Relevanta dokument
Mest varmt men ej under juni-juli, augusti räddade

Ännu ett varmt år med bara korta kalla perioder och skönt semesterväder

Varmt och blött med fin sommar och rekordregn


Liten väderguide Faktablad nr 11 December 2002

Varmt år med regnig sommar

Årets väder. Väder och Vatten

Rekordvarm sommar, höst och julmånad

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Årsrapport vattenreglering 2017

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Klimat i förändring. En jämförelse av temperatur och nederbörd med

Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Klimatet i Skandinavien

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Klimatet och våra utomhusanläggningar

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Meteorologi. Läran om vädret

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)

Klimatet i Sverige 2040

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Januarivädret 2014 klotet runt med diverse extrema väderhändelser

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)

Vädervarningskriterier f o m VÄDERVARNINGSKRITERIER 2002

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Fuktcentrums informationsdag

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Carolina Romare. Gästnätter i Skåne

Värme, kyla och väder. Åk

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

Lönejämförelse från till

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid

RSV-rapport för vecka 8, 2017

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Influensarapport för vecka 47, 2016 Denna rapport publicerades den 1 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 47 (21 27 november).

Influensarapport för vecka 14, 2016 Denna rapport publicerades den 14 april 2016 och redovisar influensaläget vecka 14 (4 10 april).

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

RSV-rapport för vecka 6, 2017

RSV-rapport för vecka 8, 2018

Statistikinfo 2018:01

Influensarapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar influensaläget vecka 8 (20-26 februari).

RSV-rapport för vecka 9, 2017

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

RSV-rapport för vecka 13, 2017

Inkvarteringsstatistik för Hallands län. Helårsrapport Foto: Region Halland/halland.se

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Inkvarteringsstatistik för Östergötlands län

RSV-rapport för vecka 16, 2014

Influensarapport för vecka 10, 2017 Denna rapport publicerades den 16 mars 2017 och redovisar influensaläget vecka 10 (6-12 mars).

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Influensarapport för vecka 10, 2015 Denna rapport publicerades den 12 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 10 (2/3-8/3).

Influensarapport för vecka 5, 2018 Denna rapport publicerades den 8 februari 2018 och redovisar influensaläget vecka 5 (29 januari 4 februari).

Inkvarteringsstatistik för Hallands län

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 12, 2014

Influensarapport för vecka 17-18, 2015 Denna rapport publicerades den 7 maj 2015 och redovisar influensaläget vecka (20/4-3/5).

Väder Weather. Foto: Jan-Aage Haaland

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

BLEKINGE TINGSRÄTT , DOMSTOLSHANDLÄGGARE ,

Åklagarmyndighetens författningssamling

Tranvårarna i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)

VA-frågor och klimatförändringar

Företagsamheten 2014 Hallands län

Inkvarteringsstatistik för Blekinge län

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

De fyra klimatzonerna

Klimatserien. Andreas Lundqvist.

Influensarapport för vecka 47, 2015 Denna rapport publicerades den 26 november 2015 och redovisar influensaläget vecka 47 (16 22 november).

Influensarapport för vecka 5, 2017 Denna rapport publicerades den 9 februari 2017 och redovisar influensaläget vecka 5 (30 januari 5 februari).

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Företagsamheten Västernorrlands län

Statistikinfo 2015:01

RSV-rapport för vecka 21, 2014

Samtliga foton är tagna av: Niklas Kämpargård. Inkvarteringsstatistik för Blekinge län

Influensarapport för vecka 11, 2017 Denna rapport publicerades den 23 mars 2017 och redovisar influensaläget vecka 11 (13 19 mars).

RSV-rapport för vecka 8, 2015

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Klimat, vad är det egentligen?

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Klimatunderlag för sårbarhetsanalys Stockholms Stad

Kläder efter väder. Kläder för alla väder

Transkript:

Årets väder 00 Lång varm inledning med rekordvarm sommar, kall avslutning År 00 blev ännu ett varmt år i sviten sedan som bara har ett undantag. Som också synes i diagrammen nedan låg temperaturen nästan uteslutande över normalkurvan från början av januari och fram till mitten av september. Som helhet fick landet. grader högre medeltemperatur än normalt men o. grader lägre än medeltemperaturen för 000 och även åren och var varmare. När det gäller nederbörden så var den för landet som helhet % lägre än normalt och avvek därmed från tendensen under de senaste fem åren vilka alla varit blötare än normalt. var dock medelnederbörden bara % av den normala. C 0.0.0 0.0.0 0.0.0 0.0 -.0-0.0 -.0 C 0.0.0 0.0.0 0.0.0 0.0 -.0-0.0 -.0-0.0 C 0.0.0 0.0.0 0.0.0 0.0 -.0-0.0 -.0-0.0 -.0-0.0 -.0 Dygnsmedeltemperaturen år 00 Lund januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Stockholm januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Karesuando januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Dygnsmedeltemperaturen år 00 och normal dygnsmedeltemperatur för perioden -. Varmare än normalt är markerat med rött. Kallare än normalt är markerat med blått. Väder och Vatten utkommer med ett nummer per månad samt en sammanställning för året. Utgiven sedan, i nuvarande form sedan. Citera oss gärna, men glöm inte ange källan. Utgiven av. Tryck: Direkt Offset AB Norrköping 00 Väder och Vatten Prenumeration:, Väder och Vatten, 0 Norrköping Telefon: Kundtjänst 0-00 Redaktör: Carla Eggertsson Karlström Ansvarig utgivare: Jörgen Nilsson

Temperaturen Sommaren bjöd på allt varmare väder allt eftersom den framskred och den absoluta höjdpunkten nåddes i månadsskiftet juli - augusti. Roma på Gotland kunde då notera. den, vilket blev årets högsta temperatur i Sverige. Liksom året innan var nyårsaftonen mycket kall, men den kunde inte slå den mycket låga noteringen från förra nyåret. Årets lägsta temperatur rapporterades därför redan den januari, då Abraur År 00 b i Lappland hade -.. Nederbörden De största nederbördsmängderna för året uppmättes på Hallandsåsen där Baramossa fick allra mest med mm. Havraryd hade samma årsmängd, varför bägge stationerna nu delar den femte platsen på årsnederbördens tio-i-topplista för perioden 0-00. Det var våra kuststationer vid Bottenviken som fångade minst nederbörd i år. Pite-Rönnskär fick bara mm och Rödkallen 0 mm. Abisko som brukar ha minst fick i år mm. Årskartor 00 Solskenstid i timmar 0 00 Antal dygn med nederbörd >.0 mm 0 0 000 0 00 0 0 0 00 000 000 00 00 timmar 00 000 0 00 000 0 dygn 0 0 0 Praktiskt taget hela landet fick mer sol än normalt. I östra Svealand och östligaste Götaland var antalet soltimmar t o m nära rekordvärdena från eller, främst tack vare det vackra vädret i augusti och september. Under semestermånaden juli var det däremot i allmänhet mindre sol än normalt. Dygnen med minst mm nederbörd var färre än normalt på de flesta håll. Främst i landets norra del var antalet omkring 0 färre än normalt inom stora områden till följd av ett mycket torrt andra halvår. På en del håll i västra Götaland var däremot antalet dagar med nämnvärd nederbörd något större än normalt.

Årskartor 00 Medeltemperatur, C Medeltemperaturens avvikelse från normalvärdet i C 0 0 0 0 +. +. +. +. +. +.0 + 0. +.0 + 0. + 0. +.0 +. +. +. +. +. +. +. +. +. +.0 + 0. + 0. +.0 +. +. +. +.0 +. +. C +. C 0 0 +. +. +. +..0.. 0. 0. Årets medeltemperatur var betydligt högre än den normala i hela landet, men i nästan hela landet var 000 ett ännu varmare år. Ett undantag utgör fjälltrakterna från norra Härjedalen till södra Lappland, där man får gå tillbaka till eller på en del håll ända till rekordåret för att hitta ett ännu varmare år.

Årskartor 00 Nederbörd, mm Nederbörden i procent av den normala 0 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0 0 0 00 0 0 0 0 0 00 0 00 00 00 00 00 00 00 mm 0 0 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 procent 0 0 I landets södra hälft var 00 ett nederbördsrikt år på de flesta håll, medan det i norr var torrare än normalt. Sverige uppvisar därmed en iögonenfallande tudelning vad gäller årsnederbörden. Den ena ytterligheten är de delar av Götaland som drabbades av översvämningar vid årets början och de smärre områden som dränktes av sommarens åskskurar, medan den andra är de områden i norr där andra halvåret var som torrast.

Vintern Årets första månader var övervägande milda, men inslag av riktig vinterkyla förekom speciellt i slutet av januari och februari. Rikligt med regn, som föll i södra och västra Götaland, orsakade översvämningar som också förvärrades i samband med hård vind. Skogsväg, Norrköping Foto: Carla Eggertsson Karlström

Snötäcket januari-februari 00 0 0 0 JANUARI 00 0 0 FEBRUARI 00 Göteborg Visby Växjö Lund Karesuando Haparanda Stensele Östersund Härnösand Falun Karlstad Stockholm Linköping Karesuando Haparanda Stensele Östersund Härnösand Falun Karlstad Stockholm Linköping Göteborg Visby Växjö Lund Vintern, januari-februari Kallt vid nyår följt av milt väder Nyårsnatten var mycket kall men redan på nyårsdagen steg temperaturen. På en del håll i södra Sverige var höjningen rent dramatisk med hela grader på mindre än timmar. I norra Sverige låg däremot kallluften kvar och i Abraur i Lappland noterades -. den, den absolut lägsta noteringen för hela år 00. Det rådde därefter synnerligen milt väder i mellersta och norra Norrland med dygnsmedeltemperaturer på över noll flera dagar i följd. Omkring den sjönk dock temperaturen kraftigt i norr och det rådde tidvis sträng kyla. Kylan höll i sig även ett par dagar in i februari som i övrigt blev övervägande mild, även om korta inslag av riktig vinterkyla förekom. Blåsigt Talrika lågtryck passerade landet och åtföljdes av kraftig vind. Det gjorde att vintern upplevdes som Barmark Snöfläckar Snötäcke mindre än 0 cm Snötäcke på minst 0 cm Snötäcke på minst 0cm mycket blåsig då de senaste vintrarna haft få stormar. Jämfört med före var vindförhållandena dock tämligen normala. I Tarfala i Kebnekaisefjällen uppmättes otroliga m/s i vindbyarna den och Småland drabbades av svåra elavbrott i samband med stormvindar den - januari. Flera snöoväder förekom också bl a i södra Svealand den januari och i Sydsverige den -0 februari, medan det mest omfattande snöovädret drabbade större delen av landet den - februari. Ett nytt svenskt dygnsrekord för januari sattes den 0, då Katterjåkk nära Riksgränsen fick 0 mm regn.under en lång period från den januari till februari föll sedan rikligt med regn i sydvästra Sverige. Höga flödesnivåer inträffade i Götaland och i södra Svealand med översvämningar som följd främst i sydvästra Götaland. Februarinederbörden mm i Halmstad är också den högsta där sedan mätningarna började 0.

Våren Våren 00 var en av de allra varmaste i hela landet sedan mätningarna började omkring 0. Ja, till och med den allra varmaste i de inre delarna av mellersta Norrland. Torrt väder i mars och april på västra Gotland och i östra Svealand, liksom i april och maj i större delen av Norrland, gjorde att man där fick knappt mer än hälften av vårens normala nederbörd. I andra delar av Götaland och i delar av Svealand var däremot våren blötare än normalt. Vid Tingstad på Vikbolandet Foto: Carla Eggertsson Karlström

Vårens ankomst År 00 / -/ -/ Det råder vår när dygnsmedeltemperaturen varaktigt ( i minst sju dygn) överskrider 0. Men när är det varaktigt? Problem med att fastställa vårens exakta ankomst ett enskilt år beskrevs i nummer /00 av Väder och Vatten. Vi beslöt att i fortsättningen använda en varaktighet av minst sju dygn. / -/ -/ / -/ -/ / -/ / / -/ / / Våren -/ / / -/ / / / De streckade linjerna anger genomsnittligt datum (i grönt) för vårens ankomst - Kallt i norr, milt i söder Ett par rejäla snöoväder, som drabbade nordöstra Svealand i början av mars och nordöstra Norrland omkring den 0, visade att vintern inte var slut. Men medan vinterkylan stannade kvar i norr under första delen av månaden var det i det närmaste vårvärme i södra Sverige. Intensiva oväder gav den mars åter mycket regn på de ställen i västra Götaland som drabbades av översvämningar i februari. Då föll upp till 0 mm i bland annat Borås, vilket fick vattnet att på nytt stiga. Ett lågtryck som passerade österut över södra Norrland den åtföljdes också av kraftiga vindbyar i landets södra delar. Vid Väderöarna uppmättes vindstötar på 0 m/s och i Östergötland förekom byvindar på ca 0 m/s. Värme i hela landet Under andra hälften av mars spred sig värmen norrut samtidigt som det i söder blev rena sommarvärmen. Temperaturen var högst vid påsk, då östra Götaland på långfredagen den mars upplevde den näst varmaste marsdagen någonsin i Sverige med hela. i Oskarshamn. Från omkring den mars och i en månad framåt var det uppehållsväder i södra Sverige, då april bjöd på högtrycksväder. Högtrycket gav också fortsatt varmt väder men även stora temperaturvariationer mellan dag och natt. I norra och mellersta Götaland hejdades därför den tidiga vårgrönskan något av de kalla nätterna. I exempelvis Simonstorp i Östergötland kröp kvicksilvret ner till - den april. Rekordvarm april och maj i Norrland Trots de kyliga nätterna fick hela landet betydande temperaturöverskott för månaden som helhet och nya rekord i medeltemperatur för april sattes i främst Jämtland och södra Lappland. Då det varma vädret höll i sig sattes där också rekord för maj, exempelvis i Hemavan och Gäddede. I slutet av maj steg temperaturen till över under inte mindre än tre dagar i följd i nordligaste Sverige. Karesuando upplevde då, den 0 och, de två varmaste majdagarna sedan åtminstone med. respektive.. Sommaren kom omkring - veckor tidigare än vanligt, men trots det förekom även i maj frost på många håll i landet i samband med klart väder. Den - noterade exempelvis Hagshult i Småland -.

Sommaren Sommaren bjöd på rekordvärme och skyfall. För fem år sedan skrev vi om en oförglömlig sommar men redan nu finns en jämbördig Farmorsholmen i efterföljare. För landet Slätbaken som helhet blev årets sommar Sommaren den klart varmaste av de fick två en men trevande det Sommaren start finns fram områden till midsommar, där fortfarande var varmare. På många håll var sommarnederbörden, som främst föll under juni-juli, nära den normala. Torka drabbade dock sydöstra Sverige och främst mellersta Öland där förutom en torr augusti inte heller juni eller juli bjöd på något överflöd av regn. Foto: Carla Eggertsson Karlström 0

0 0 0 JUNI 00 Nederbördsdygn juni-augusti 00 JULI 00 AUGUSTI 00 0 0 0 0 0 0 Göteborg Visby Växjö Lund Haparanda Stensele Östersund Härnösand Falun Karlstad Stockholm Linköping Haparanda Stensele Östersund Härnösand Falun Karlstad Stockholm Linköping Haparanda Stensele Östersund Härnösand Falun Karlstad Stockholm Linköping Karesuando uppehåll eller <0.mm 0.-0. mm.0-. mm 0.0 mm eller mer Göteborg Visby Växjö Lund Göteborg Visby Växjö Lund Karesuando Karesuando Sommaren Varm inledning följd av ostadigt väder Sommaren inleddes med en lång, mestadels solig och mycket varm period. Längst i norr var värmen de första dagarna i juni fullständigt unik. Trots att temperaturen sedan sjönk till mer normala värden blev junis medeltemperatur rekordhög vid ostkusten. Vädret var fortsättningsvis ostadigt med mycket åska, bland annat under midsommarhelgen. Temperaturen på eftermiddagarna uppgick då bara till blygsamma -. Värmeböljor och skyfall Värmen kom igen i juli och framför allt augusti, då nya rekord i solskenstid och medeltemperatur noterades. Från Roma på Gotland rapporterades också den augusti årets högsta temperatur. i Sverige. I kombination med hög luftfuktighet utvecklades flera häftiga skyfall och åskväder och den juli även en tromb i nordöstra Småland. Pajala fick rekordmängden mm den juli, och i Skillingmark skadades vägnätet svårt när mm regn föll på två dygn den 0- juli. Intensiva åskregn över inre Småland natten till den medförde att södra stambanan svämmades över nära Alvesta. Natten till den augusti drabbades västra Orust av ett åskregn med upp till 00 mm regn och av ytterligare ett följande natt. Vid ett kraftigt åskväder den augusti föll också hagel, stora som golfbollar, i Paharova, Norrbotten. I samband med en front med tillhörande nederbördsområde, som sträckte sig i nord-sydlig riktning genom Europa, föll katastrofala regn i Tjeckien och Tyskland omkring den augusti. Inom samma frontzon förekom också mycket regn och åska i de västra delarna av Götaland och Svealand. Men augusti blev också rekordtorr på många håll, främst vid ostkusten, där det på sina håll inte föll någon nederbörd alls.

Hösten och förvintern Vi fick åter uppleva en lika ovanlig sensommarvärme som i september. I år fick den dock ett ännu abruptare slut i mitten av månaden och dessutom kom kyligt väder att sedan dominera under resten av året. Hösten var också övervägande torr, dock med ett markant undantag för Smålandskusten som noterade rekordnederbörd i oktober. I oktober fick också mellersta Götaland känna av ett överraskande rikligt och tidigt snöfall den -. I främst de norra fjällen förekom också några riktiga höststormar. Spinkenäs vid Stegeborg Foto: Carla Eggertsson Karlström Foto: Carla Eggertsson Karlström

Medeltemperaturens placering bland de senaste 0 årens höstar Hösten och förvintern 0 Hösten 00 Nederbördens placering bland de senaste 0 årens höstar 0 0 0 Kartorna visar hur hösten 00 placerade sig bland höstarna -00, som rangordnats efter hur varma och blöta de varit. Siffran innebär att hösten 00 varit den varmaste respektive blötaste under de senaste 0 åren, medan siffran 0 visar att den varit den kallaste respektive torraste under samma period. 0 0 0 Sommarvärmen blev kvar Sommarvärmen stannade kvar långt in i september och den hade Karlstad., en där rekordhög septembertemperatur. Extremt höga temperaturer noterades också den i Gällivare med hela och den i Oskarshamn med. Trots att värmen fick ett abrupt slut i mitten av månaden blev september ändå varmare än normalt i större delen av landet. Det torra vädret från augusti fortsatte in i september och på sina håll i Götaland, bl a i Växjö, och i östra Svealand var september den torraste på över år. Första snön som låg kvar kom den i norra Dalarna. Kyla och torka kom att dominera Under årets tre sista månader dominerade kylan vilket medförde att månadsmedeltemperaturerna var under de normala. Större delen av landet fick då också mindre nederbörd än normalt, och speciellt i norra Norrland var både oktober och november mycket torra. Vid Smålandskusten, där Oskarshamn fick 0 mm, var oktober däremot den blötaste månaden överhuvudtaget sedan. Ett både ymnigt och sensationellt tidigt snöfall drabbade mellersta Götaland den - oktober. De största snödjupen noterades i Västergötland med som mest cm, vilket är nytt oktoberrekord för Götaland. Stora snömängder föll också i Gideå i nordöstra Ångermanland med en dryg halvmeter snö den - oktober och vid södra Norrlandskusten och i nordöstra Svealand den 0- november. Högtryck gav grått och kallt väder I både november och december var det ofta mulet högtrycksväder. Då molntäcket lättade sjönk temperaturen rejält som i t ex Idre-Storbo ner till - den, vilket är den lägsta novembertemperaturen i Svealand sedan. Likaså var det klart och kallt vid jul- och nyårshelgerna och bistert vinterväder i hela landet. I Vänersborg blev det med - till och med köldrekord för december. Carla Eggertsson Karlström