Naturvårdsverket 2013-11-13 Diarienummer NV-04874-13 Översyn av föreskrifter för Garphyttans nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom landets nationalparker hanteras kommersiell verksamhet olika. Inom 17 av nationalparkerna finns idag förbud mot eller tillståndsplikt för kommersiell verksamhet. Övriga nationalparker kan ha föreskrifter som indirekt, i varierande grad, begränsar kommersiell verksamhet. Regeringen vill främja besöksnäringen, bland annat naturturism, samt regional utveckling. Av friluftspropositionen (prop. 2009/10:238) framgår bland annat att naturturism har stor betydelse för hälsa, rekreation och regional utveckling. Naturvårdsverket har därför fått i uppdrag att se över förbuden mot kommersiell verksamhet i våra nationalparker. Syftet med översynen är att de föreskrifter som uttryckligen förbjuder kommersiell verksamhet ska ändras så att sådan verksamhet istället möjliggörs. Effekten av detta förutses vara att besöksnäringen stärks, bland annat naturturismen. Samtidigt har en utgångspunkt i översynen varit att värna syftet med respektive nationalpark och de värden som ska skyddas. Även andra bestämmelser än de som förbjuder kommersiell verksamhet har ingått i översynen. Syftet med regeringsuppdraget Grunden till detta regeringsuppdrag finns att hämta i prop. 2009/10:238 Framtidens friluftsliv. Regeringen betonar i propositionen att Sveriges natur utgör en stor tillgång för såväl inhemska som utländska besökare. Friluftsliv och natur-, kultur- och landsbygdsturism har stor och ökande betydelse för ett livskraftigt näringsliv i hela landet, landsbygdsutveckling och regional tillväxt. Skyddade områden såsom nationalparker, naturreservat och kulturreservat är en tillgång för friluftslivet och bör göras tillgängliga för besökare där så är lämpligt. Vid sidan av skötsel för att bevara natur- och kulturvärden är skötsel och förvaltning inriktad på rekreation och tillgänglighet av stor vikt. Även andra underlag beskriver regeringens politik om regional utveckling respektive friluftsliv, t.ex. finns i regeringens skrivelse 2001/02:173 En samlad naturvårdspolitik grundtankarna kring den nya politiken för naturvården samlade. I propositionen 2008/09:124 Hållbart skydd av naturområden skriver regeringen om nationalparksarbetet att det är angeläget att Naturvårdsverket i det fortsatta arbetet fäster stor vikt vid såväl områdenas nationella betydelse från bevarandesynpunkt som deras möjligheter att som besöksmål ge nytta åt lokalsamhället. Enligt den nationella strategin för svensk besöksnäring 2010 2020 är Sverige ett av Europas mest attraktiva resmål. Det framgår vidare av strategin att Sverige är känt som ett modernt, spännande, naturnära och hållbart besöksmål med en svårslagen kombination av storstad och naturupplevelser. Besöksnäringen bedöms vara en av Sveriges mest värdefulla näringar för ekonomin, sysselsättningen och regional livskraft. 1 (10)
Naturturism och friluftsliv som bedrivs på ett hållbart sätt bidrar till social och ekonomisk hållbar utveckling. Vistelse i naturen väcker intresse och kan bidra till ökad förståelse för biologisk mångfald, naturvärden och bevarandefrågor. Förutsättningarna i Garphyttans nationalpark Garphyttans nationalpark är belägen ca 2,5 mil väster om Örebro, i Kilsbergens östsluttning i centrala Örebro län, på den naturgeografiska gränsen mellan norra Sveriges barrskogar och södra Sveriges lövskogar. Nationalparken bildades 1909 i syfte att bevara ett äldre odlingslandskap i väsentligen oförändrat skick. Målsättningen med nationalparkens förvaltning har senare kompletterats med att låta skogen utvecklas mot urskogsartade förhållanden. Nationalparken omfattar 111 hektar och är genom sin litenhet och syftet att bevara ett äldre odlingslandskap avvikande jämfört med andra svenska nationalparker. Slåtteräng omfattar 8 hektar, barrskog 70 hektar, blandskog 26 hektar, lövskog 6 hektar och väg 1 hektar. Rörligt grundvatten från högre liggande delar av sluttningen och viss kalkpåverkan bidrar till skog av hög bonitet och frodig växtlighet. De många naturtyperna inom nationalparken och i det omgivande landskapet är orsakerna till stor artrikedom på en liten yta. Särskilt grupperna kärlväxter, mossor, svampar, skalbaggar och fåglar är artrika. Nationalparken har sina högsta naturvärden knutna till slåtteräng och skogsmark. Nationalparken förvaltas av Länsstyrelsen i Örebro län. Slåtter av ängarna samt underhåll av markerade leder och besöksanordningar utförs årligen. Lövträden i ängarna beskärs ca vart femte år. Skogen har sedan 1986 lämnats för fri utveckling mot urskog och ett stort antal träd har på senare år dött, vilket på kort tid skapat en stor mängd död ved. Nationalparken är belägen nära flera tätorter. Örebro, Fjugesta, Karlskoga och Nora ligger inom fyra mils radie. Det saknas möjlighet att ta sig ända fram till nationalparken med kollektiva transportmedel, vilket gör området svårtillgängligt för besökare som saknar bil. Närmaste busshållplatser finns på 3 km respektive 6 km avstånd. Däremot är nationalparken lättillgänglig med bil. Vandringsleden Bergslagsleden passerar nationalparken. Nationalparken har uppskattningsvis 5 000 10 000 besökare årligen. Det bedöms framför allt vara privatpersoner i mindre grupper som besöker området och huvuddelen av besökarna är boende inom länet. Utländska besökare utgör en mindre andel. De flesta besökare angör nationalparken med personbil. Långfärdsbussar med större grupper av besökare från andra län förekommer i viss utsträckning och uppskattas årligen omfatta 10 15 bussar med sammanlagt 450 750 personer. Cirka 1 500 3 000 personer bedöms årligen besöka parken som ett etappmål på Bergslagsleden. Nationalparken är delvis anpassad för funktionshindrade och genomlöps av en bilväg. Området är härigenom lättillgängligt för personer som av olika anledningar inte kan eller vill gå längre sträckor. Dessa bedöms utgöra en stor andel av besökarna. Nationalparken besöks dagligen året runt men har en besökstopp under vår- och försommarblomningen, framför allt i maj. Uppskattningsvis besöker 150 200 personer nationalparken en vacker helgdag i maj. Nationalparken har förbud mot kommersiell verksamhet. Organiserad verksamhet bedrivs idag i form av besökande grupper från ideella föreningar, myndigheter, skolor och högskolor, framför allt i form av fotvandring, naturstudier och -upplevelser, grillning och naturguidning. Den kommersiella verksamheten bedöms vara begränsad och inga dispensansökningar för detta ändamål finns registrerade i länsstyrelsens diarium. Det kan vara så att förbudet inte är så väl känt, varför de aktiviteter som eventuellt genomförs av kommersiella aktörer möjligen inte kommit till länsstyrelsens kännedom. Konsekvenser av att förbud mot kommersiell verksamhet tas bort Man kan förvänta sig att kommersiell verksamhet inom naturturismen, framför allt naturguidningar, cykling, ridning och fotvandring, kan komma att öka i nationalparken om förbudet mot kommersiell verksamhet tas bort. Aktörer som kan antas vilja bedriva kommersiell verksamhet i nationalparken är framför allt lokala naturturismföretag med inriktning mot guidningar, naturstudier, naturupplevelser, vandringsturer, ridturer och cykelturer. 2 (10)
För de flesta organiserade vandrings-, rid- och cykelturer kommer nationalparken p.g.a. sin litenhet att utgöra ett etappmål som passeras på längre rutter. Effekter som att antalet besökare ökar, fler målgrupper kan nås och att kännedomen och kunskapen om Garphyttans nationalpark kan förväntas öka. Om turismaktörer tillåts bedriva verksamhet i nationalparken kan det leda till att fler företag kan bidra till regional utveckling. Borttagande av förbudet mot kommersiell verksamhet kan öppna möjligheter för fler besökare att få kvalificerad vägledning om nationalparkens natur, djur- och växtliv samt syftet med skyddet och de nationella miljökvalitetsmålen i allmänhet, genom att de mot betalning kan anlita företag för guidningar och andra aktiviteter. Det kan vidare antas att nationalparken som i dag huvudsakligen har lokala och regionala besökare kan få fler nationella och internationella gäster, om företag inom besöksnäringen på nationell nivå gör Garphyttans nationalpark till ett mål på sina resor. Fler människor får därigenom möjlighet att uppleva nationalparken, samtidigt som eventuellt slitage och störningar av fler besökare kan antas minimeras av företagen själva, eftersom företag som kan nyttja nationalparken i sin verksamhet får ett intresse av att dess natur och upplevelsevärden bibehåller sin attraktionskraft på besökare. De kan förväntas stödja efterlevnaden av föreskrifterna bland besökare och lämna upplysningar och tips till förvaltaren om dels överträdelser, dels behov av skötsel och underhåll av anordningar för besökare. Förvaltaren kan antas få bättre överblick av vad som händer i nationalparken, genom att fler intressenter blir engagerade i dess bevarande. Problem med ändringarna och förslag på lösningar Ett ökat antal besökare skulle kunna medföra negativ påverkan på syftet med nationalparken och på de värden som avses skyddas genom störningar på växt- och djurliv samt ökat slitage på mark, vegetation, leder och rastplatser. Ett exempel är risken för negativ påverkan på ängsvegetationen. Det är förbjudet att beträda ängarna innan slåttern är utförd. Redan idag finns problem med att inte alla respekterar förbudet. Såvitt känt har detta hittills inte orsakat något större slitage, nedtrampning av växter eller försvårande av slåtter, men den negativa påverkan kan förväntas öka om parken får fler besökare. Vi bedömer dels att föreskriften behöver omformuleras, dels att tillsynsmannens närvaro på platsen behöver öka, då behovet av kontakter med besökare och företagare blir större. Risk för ökat slitage på leder kan minimeras genom att cykling och ridning endast tillåts på väg. Därigenom minskar även risken för konflikter mellan å ena sidan fotvandrare, å andra sidan ryttare eller cyklister, då de markerade lederna i terrängen är förbehållna fotvandrarna. Konflikter kan uppstå mellan större organiserade grupper och övriga besökare om organiserade grupper på något sätt hindrar andra besökares åtkomst till natur och besöksanläggningar. Förutom högre närvaro av tillsynsman kan fler besökare antas medföra ökade kostnader för skötsel och underhåll av anordningar för besökare, t.ex. ökad vedförsörjning och städning av skräp. Som en konsekvens av detta kan föreskrifterna även behöva kompletteras med förbud mot att störa djurlivet i stort, samt förbud att utan tillstånd genomföra större organiserade arrangemang utanför markerade leder och vägar. Förändringar av övriga bestämmelser Förändringen av övriga bestämmelser i föreskrifterna bedöms inte påverka konkurrensförhållanden eller nyttjandet av nationalparken. Förändringarna gör endast att föreskrifterna blir tydligare och mer lättförståeliga såväl för den aktuella parken som gentemot övriga nationalparker. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon ändring av föreskrifterna inte kommer till stånd Om en ändring inte kommer till stånd Enligt föreskrifterna råder idag förbud mot att bedriva kommersiell verksamhet i Garphyttans nationalpark. Länsstyrelsen får i det enskilda fallet ge dispens från förbudet om det finns särskilda skäl, enligt 4 nationalparksförordningen (1987:938). Genom ändring av 3 (10)
föreskrifterna blir det enklare att bedriva kommersiell verksamhet för både turismaktörer och förvaltare. Det finns därför en förhoppning om att nationalparkerna i högre grad ska kunna utnyttjas av kommersiella aktörer, främst inom besöksnäringen. Om föreskrifterna inte ändras kvarstår förbudet mot att bedriva kommersiell verksamhet, vilket innebär att företag inom besöksnäringen fortsatt kommer vara tvungna att söka dispens för att kunna utnyttja nationalparkerna för sin verksamhet. Detta kan ha en hindrande effekt för företag som vill bedriva verksamhet i nationalparken, vilket i sin tur kan verka hämmande för arbetet med landsbygdsutveckling och regional tillväxt. I Garphyttans nationalpark skulle konsekvensen av att inte ta bort förbudet mot kommersiell verksamhet leda till att företag inte kan bedriva naturturism eller annan verksamhet inom nationalparken. De positiva effekter som företagens verksamhet skulle kunna medföra uteblir därmed. Alternativa lösningar Det finns ett antal olika alternativ till att reglera kommersiell verksamhet i nationalparker. Rimligen är problemet dock inte i normalfallet att verksamheten är kommersiell. Problemet borde istället i de flesta fall kunna definieras inom ramen för organiserad verksamhet av viss omfattning och karaktär, oavsett om den är kommersiell eller ideell. Om man bedömer att kommersiell verksamhet generellt kan utgöra ett hot mot syftet med nationalparken kan man i princip ha förbud mot kommersiell verksamhet, med möjlighet till dispens. Man kan också ändra föreskrifterna och istället ha förbud mot organiserad verksamhet med grupper av viss storlek. Då kan länsstyrelsen fortfarande efter ansökan om dispens förbjuda eller anpassa verksamheten utifrån hur den påverkar syftet med nationalparken. Då uppnår man dock inte det grundläggande syftet med översynen, dvs. att underlätta för bl.a. naturturism i nationalparkerna. Som ett alternativ kan man istället ha tillståndsplikt för kommersiell/organiserad verksamhet om man gör bedömningen att kommersiell/organiserad verksamhet inte behöver strida mot syftet och i normalfallet kan tillåtas men kan behöva förbjudas eller anpassas i vissa fall. Om man gör bedömningen att kommersiell/organiserad verksamhet i nationalparken i grunden är acceptabel men vill ha kontroll på den verksamhet som bedrivs i området, kan man införa samrådsplikt för alla eller vissa kommersiella och/eller organiserade verksamheter. Detta ger möjligheter till dialog mellan verksamhetsutövaren och förvaltaren. Ett annat alternativ är att ha anmälningsplikt. Detta ger möjlighet för förvaltaren att få kännedom om vilka verksamheter som pågår i nationalparken, med möjlighet att ge information till verksamhetsutövaren och ge denne möjlighet att anpassa verksamheten frivilligt. Ytterligare ett alternativ är att inte ha några föreskrifter mot kommersiell eller organiserad verksamhet alls. För stora grupper av organiserad verksamhet som rör sig och har aktiviteter på olämpliga platser i nationalparken skulle dock kunna orsaka skada på nationalparkens värden. Konsekvenser av alternativa lösningar Möjliga alternativa lösningar till att helt avskaffa förbudet mot kommersiell verksamhet är tillståndsplikt, samrådsplikt eller anmälningsplikt för organiserade verksamheter av alla slag. Konsekvenserna för samtliga dessa lösningar är att de medför merarbete för arrangörer av ickekommersiella organiserade turer, på ett sätt som saknar motsvarighet i gällande föreskrifter. Den förväntade ökade ärendebelastningen hos länsstyrelsen kan förväntas ta i anspråk handläggarresurser från andra angelägna uppgifter. Det är tveksamt om nationalparkens naturoch upplevelsevärden hotas av de organiserade turer och arrangemang som genomförs idag och som följer gällande föreskrifter. Nationalparken har ett väl utbyggt ledsystem och en genomgående väg som effektivt leder de flesta besökarna på okänslig mark. Slitaget på terräng och vegetation utanför lederna är i dagsläget näst intill obefintligt. Det är därför svårt att se att även en stor ökning av besöksantalet i en nära framtid skulle medföra så stora negativa 4 (10)
konsekvenser att det motiverar tillståndsplikt, samrådsplikt eller anmälningsplikt för organiserade grupper av alla slag. Däremot kan det vara motiverat att länsstyrelsen genom tillståndsplikt har möjlighet att styra särskilt stora grupper som avser att röra sig i terrängen utanför ledsystemet, för att undvika onödigt slitage och störningar i nationalparken. Att inte ha några föreskrifter alls mot organiserad verksamhet bedöms som olämpligt eftersom riskerna för skador på nationalparkens värden bedöms bli för stora. Slutsats om det bästa alternativet Slutsatsen blir att det bästa alternativet för att uppnå syftet med översynen och samtidigt inte äventyra syftet med nationalparken är att avskaffa förbudet mot kommersiell verksamhet och att samtidigt införa förbud mot att utan tillstånd genomföra arrangemang för större grupper än 50 personer utanför ledsystemet, att tydligt kanalisera olika grupper av besökare för att minska konflikter, att öka förvaltarens närvaro i nationalparken och att genom informationsinsatser öka allmänhetens kunskap om syftet med nationalparken, dess gällande föreskrifter och förvaltningsinriktning. 3. Uppgifter om vilka som berörs av ändringen av föreskrifterna Nyttjanderättshavare för de vägar som går igenom nationalparken Fastighetsgrannar till nationalparken Närboende grannar till nationalparken Berörda kommuner, samt regionförbundet Turistbyråerna i länets kommuner Turismföretagare verksamma i Kilsbergen, Lekebergs och Örebro kommuner Ideella och andra föreningar inom naturvård, turism och annat Dessutom kan aktörer som idag inte är verksamma i nationalparken, men som med ändrade föreskrifter kan etablera verksamhet i nationalparken också beröras av ändringarna av föreskrifterna. 4. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser ändringen av föreskrifterna medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda alternativen Förbud mot kommersiell verksamhet kvarstår Förbud utgör hinder för de turismaktörer som vill bedriva sin verksamhet inom nationalparken. Detta kan innebära en onödig begränsning av möjligheterna att använda nationalparken, en begränsning av utbudet av arrangerade aktiviteter inom nationalparken och begränsning av besöksantal och bredd av målgrupper som besöker nationalparken. Förbudet mot kommersiell verksamhet kan bidra till svårigheter att utveckla besöksnäringen i regionen. Om förbudet finns kvar motverkas eventuella negativa konsekvenser som exempelvis ökat slitage på naturmiljön som skulle kunna orsakas av kommersiella verksamheter. Däremot kan ett omfattande slitage på naturmiljön och störningar på djurlivet orsakas av andra än kommersiella organiserade grupper av besökare, över vilka länsstyrelsen idag inte har någon kontroll eller överblick alls. Förbud mot kommersiell verksamhet tas bort, tillståndsplikt, samrådsplikt och/eller anmälningsplikt för alla organiserade verksamheter införs Turismaktörer kan bedriva verksamhet inom nationalparken efter tillstånd/samråd/anmälan. Detta gynnar besöksnäringen och kan därmed bidra till regional utveckling. Det innebär dock ett merarbete för icke-kommersiella organiserade verksamheter eftersom de måste söka tillstånd för/samråda om/anmäla planerade aktiviteter. Det kan leda till att utbudet av arrangerade icke- 5 (10)
kommersiella aktiviteter inom nationalparken blir lägre och att besöksantalet och bredden av målgrupper som besöker nationalparken minskar jämfört med nuvarande situation. Om plikt att söka tillstånd för/samråda om/anmäla planerade aktiviteter införs, kan eventuella negativa konsekvenser som exempelvis ökat slitage på naturmiljön minskas, genom att förvaltaren styr var aktiviteten får genomföras. Denna styrning medför ökad ärendebelastning på länsstyrelsen och tar i anspråk handläggarresurser från andra arbetsuppgifter. Förbud mot kommersiell verksamhet tas bort, organiserad verksamhet utanför markerade leder eller vägar med fler än 50 deltagare görs tillståndspliktig Turismaktörer och andra organisationer har möjligheter att utnyttja nationalparken i sin verksamhet, vilket ger möjlighet för fler att besöka området. Detta gynnar besöksnäringen och bidrar till regional utveckling. Genom att organiserade arrangemang som avses äga rum utanför markerade leder eller väg med fler deltagare än 50 personer omfattas av tillståndsplikt, kan verksamheter som kan ha stor negativ påverkan på naturmiljön genom slitage och störning av djurlivet regleras. Organiserade arrangemang med färre än 50 deltagare, vilket troligen gäller för de flesta arrangemang, behöver inte tillstånd. Länsstyrelsen har möjlighet att kontrollera eller reglera stora gruppers aktiviteter, som genom slitage eller störning kan skada nationalparkens värden. I övrigt kan aktiviteter som bedrivs inom nationalparken leda till ett behov av ökad tillsyn på plats och information till allmänheten, vilket ökar kostnaderna för förvaltningen. Det sistnämnda alternativet med borttagande av förbudet mot kommersiell verksamhet och införande av tillståndsplikt för grupper över 50 personer bedöms vara det mest ändamålsenliga. Motivet för detta är att syftet med bestämmelsen är att ge länsstyrelsen möjlighet att reglera stora gruppers aktiviteter som genom slitage kan skada nationalparkens värden. Förbud eller tillståndsplikt är de enda regleringar som ger länsstyrelsen möjlighet att reglera eller i yttersta fall hindra en planerad verksamhet. Nivån 50 personer är vald utifrån en avvägning av slitagerisk och det administrativa merarbete som regleringen kommer att innebära för arrangörer och förvaltningsmyndigheten. Några andra kostnadsmässiga konsekvenser kan inte förutses. 5. Bedömning av om ändringen av föreskrifterna överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Naturvårdsverket anser att en regel som innebär att tillstånd krävs för att få utöva tjänsteverksamhet i nationalparken överensstämmer med gällande EU-rätt. Tillståndsplikten är icke-diskriminerande gentemot utländska aktörer och motiverad med hänsyn till skyddet för miljön och är därmed förenligt med tjänstedirektivet 2006/123/EG. Regeln är också förenlig med direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter. 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Genom ett skriftligt samråd/enkät med frågor till lokala aktörer om avskaffandet av förbudet mot kommersiell verksamhet är kunskapen om revideringen av föreskrifterna väl spridd bland offentliga och ideella organisationer i länet. Det förslag till nya föreskrifter som länsstyrelsen tagit fram har skickats till Örebro, Lekebergs och Karlskoga kommuner för möjlighet till synpunkter. Det kan behövas tid för publika möten som ger möjlighet till diskussion. 6 (10)
När beslutet om nya föreskrifter är fattat finns det ett stort behov av informationssatsningar riktade till allmänheten, föreningar, turistbyråer, kommuner och företag, för att sprida kunskapen om de nya föreskrifterna och därigenom öka efterlevnaden av dessa. I det sammanhanget är det lämpligt att förvaltaren har extra hög närvaro i nationalparken för att möta och förklara föreskrifter m.m. för besökarna. Önskvärt är även att genomföra en särskild informationsträff för turismaktörer om ändringen av föreskrifterna. B Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x ( ) Ändringen av föreskrifter bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. ( X )Ändringen av föreskrifter bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. 1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen I dagsläget bedrivs såvitt känt inte kommersiell verksamhet i nationalparken. Ett upphävande av förbudet mot kommersiell verksamhet kan leda till att fler företagare väljer att bedriva delar av sin verksamhet i nationalparken. Företag som därmed kan bli berörda av föreskriftsändringen är turismföretag samt organisationer som arbetar med friluftsliv och turism. Lokalt och regionalt finns idag ett fåtal turismföretag vars verksamhet kan påverkas positivt av föreskriftsändringarna. Det är inte känt huruvida turismföretag på nationell eller internationell nivå har intresse av att bedriva någon del av sin verksamhet i Garphyttans nationalpark. 2. Beskrivning av vilken tidsåtgång ändringen av föreskrifter kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Ändringen av föreskrifterna möjliggör kommersiell verksamhet. De flesta företag inom naturturismbranschen organiserar förhållandevis små grupper av besökare och behöver då inte söka tillstånd eller samråda med länsstyrelsen. Arrangemang för större grupper än 50 personer som rör sig på markerade leder och vägar behöver inte heller tillstånd. De administrativa kostnaderna för företagen bedöms därför bli därför obefintliga eller mycket små, eftersom det är så få arrangemang som är större än så. För dessa arrangemang innebär detta dock administrativt arbete, men ändå mindre än idag då det är förbjudet. De långsiktiga förutsättningarna att bedriva t.ex. naturturism bör därmed vara goda. 7 (10)
3. Beskrivning av vilka andra kostnader eller vinster den föreslagna ändringen av föreskrifter medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna ändringen av föreskrifter. Att få möjlighet att bedriva sin verksamhet i en nationalpark kan anses vara någonting exklusivt. En guidad tur i en nationalpark skulle kunna ha ett större marknadsmässigt värde än en guidning i vilket annat naturområde som helst. Att underlätta för turismaktörer att bedriva verksamhet i nationalparken skulle kunna innebära att värdet på deras verksamhet stiger. Med föreslagna bestämmelser kan alla företag bedriva verksamhet i nationalparken. Det kan innebära kollisioner dels mellan olika företags verksamheter, dels mellan företag och andra besökare, och detta kan tänkas medföra vissa kostnader. Företagen kan till exempel själva behöva vidta åtgärder för att samordna sina verksamheter om dessa ökar i omfattning, så att inte den kommersiella verksamheten minskar nationalparkens attraktionskraft. 4. Beskrivning av i vilken utsträckning ändringen av föreskrifter kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Eftersom det i dagsläget inte finns någon aktör som bedriver kommersiell verksamhet i nationalparken så kommer förändringarna av föreskrifterna inte heller att påverka konkurrensförhållandena för någon part. På sikt kan det skapas konkurrens mellan företag som erbjuder aktiviter inom parken. 5. Beskrivning av hur ändringen av föreskrifter i andra avseenden kan komma att påverka företagen Förändringen av föreskrifterna kommer att påverka företag positivt genom att kommersiell verksamhet tillåts i nationalparken och därmed likställs med annan organiserad verksamhet som redan är tillåten. 6. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid utformningen av de ändrade föreskrifterna Eftersom ingen kommersiell verksamhet är tillåten i dag innebär ändringen av föreskrifterna ingen skillnad för stora och små företag. C Andra verksamhetsutövare (ideella organisationer, enskilda) Med andra verksamhetsutövare avses organisationer, myndigheter och enskilda som bedriver någon form av organiserad verksamhet utan egentligt vinstintresse, men där gränsdragningen mellan kommersiell eller ideell verksamhet ibland kan vara svår att dra. 8 (10)
Med ideell organisation avses en sammanslutning som har till uppgift att främja medlemmarnas gemensamma ideella strävanden och som inte primärt arbetar för deras ekonomiska intressen. En uppdelning av andra verksamhetsutövare kan göras så här: Oorganiserade verksamhetsutövare (enskilda, det spontana, familjebaserade eller kompisgäng) Ideella organisationer (scouter, friluftsfrämjandet, klätterklubben, orientering osv) Det offentligt organiserade (friluftsstiftelser, skola, barnomsorg, osv) Det kommersiellt organiserade (naturturism, entreprenörer och branschorganisationer, osv). Denna grupp hanteras under punkt B. 1. Beskrivning av andra verksamhetsutövare som berörs, vilka inriktningar dessa har samt deras storlek Andra verksamhetsutövare som bedriver organiserad verksamhet kan vara enskilda personer, ideella föreningar eller offentliga organisationer. Enskilda personer är den största gruppen besökare i nationalparken. Exempel på verksamheter som organiserats av privatpersoner i nationalparken på senare år är bröllop och midsommarfirande. Ideella föreningar ordnar ofta naturstudier, studiecirklar, vandringar och guidningar i nationalparken. Exempel på ideella föreningar som organiserar aktiviteter är naturskydds-, hembygds-, frilufts- och turistföreningar, biologiska, botaniska och ornitologiska föreningar samt studieförbund. Även offentliga organisationer, som skolor, högskolor och enheter inom kommuner och myndigheter, besöker nationalparken för naturstudier, fältövningar, vandringar och guidningar. 2. Beskrivning av hur ändringen av föreskrifter påverkar andra verksamhetsutövare En förändring av föreskrifterna skulle innebära att organiserad verksamhet som inte är kommersiell och som tidigare inte har reglerats nu kommer att kräva tillstånd för arrangemang med fler än 50 deltagare som rör sig utanför markerade leder och väg. Det påverkar ideella och offentliga organisationer som vill ordna större aktiviteter i terrängen. Sannolikt innebär det ingen större praktisk förändring eftersom de flesta besökare nyttjar leder och väg när de rör sig inom nationalparken, vilket inte kommer att kräva tillstånd. Oorganiserade besökare, ideella och offentliga organisationer kan tänkas att på längre sikt uppleva konkurrens med företag om utrymmet i nationalparken, om upphävandet av förbudet mot kommersiell verksamhet leder till en stark ökning av kommersiell naturturism. Det kan i så fall medföra negativ påverkan på allmänhetens möjligheter till naturupplevelser och aktiviteter. På kort sikt är det mindre troligt att ändringen av föreskrifterna får sådana konsekvenser eftersom antalet företag med inriktning på naturturism både lokalt och regionalt i dagsläget är få. 9 (10)
D Samråd Beskrivning av samrådsprocessen Det tidiga samrådet genomfördes som en skriftlig enkät till ett urval representativa intressenter kring frågan att ta bort det kommersiella förbudet och vilka för- och nackdelar som kan förutspås av detta, samt vilka ytterligare ändringar av föreskrifterna som kan behövas. Utöver det gjordes en avstämning med förvaltarna. Berörda kommuner har fått ta del av förslag som tagits fram. E Kontaktperson Dessa kan kontaktas vid eventuella frågor Stefan Henriksson, Naturvårdsverket, 010-698-13 40, stefan.henriksson@naturvardsverket.se Michael Andersson, Länsstyrelsen Örebro, 019-19 35 60, Michael.Andersson@lansstyrelsen.se Johan Wretenberg, Länsstyrelsen Örebro, 019-19 35 41, Johan.Wretenberg@lansstyrelsen.se 10 (10)