Verksamheter Beskrivning av verksamheter för barn/elever 1-16 år Förskola Förskoleverksamheten vänder sig till barn i åldern 1-5 år och bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg (1-12 år). Förskolan har sedan 1998 en egen läroplan. Förskolan stimulerar barnens utveckling, lek och lärande samt erbjuder barnen en trygg omsorg. Både den inre och den yttre miljön är utformad för att stödja förskolans målsättning. I Gällivare kommun finns 12 kommunala förskolor med 684 inskrivna barn (okt. 2014). I pedagogisk omsorg är 38 barn inskrivna. De kommunala förskolorna är indelade i fyra områden med en ansvarig förskolechef för varje område. I kommunen finns även den samiska förskolan Skierri, som drivs av sameskolstyrelsen och Dundrets föräldrakooperativa förskola Ur och skur. 2013 var 93 % av samtliga barn i åldern 1-5 år inskrivna i kommunal regi och 4 % i pedagogisk omsorg 1. Gällivare kommun har en hög andel barn inskrivna i kommunal förskola i jämförelse med kommungruppen (84 %) och samtliga kommuner i riket (84 %). Pedagogisk omsorg Den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem med pedagogisk omsorg i skollagen. Pedagogisk omsorg är ingen egen skolform. Pedagogisk omsorg kan till exempel vara verksamhet där barn tas om hand i personalens eget hem eller olika flerfamiljslösningar. Pedagogisk omsorg kan även bedrivas i en särskild lokal. Verksamheten ska stimulera barns utveckling och lärande och utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. I Gällivare kommun bedrivs pedagogisk omsorg i kommunal regi på orterna Natttavaara, Tjautjasjaure, Koskullskulle och Gällivare. Fritidshem Fritidshem kompletterar utbildningen i förskoleklass, grundsärskola och grundskola och ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. I Gällivare kommun finns nio fritidshem i anslutning till grundskolor med 507 2 inskrivna barn. Sex rektorer ansvarar för fritidshemsverksamheten. Enligt Skolverkets statistik för 2013 är antalet inskrivna elever 6-9 år och 10-12 år i fritidshem färre än i kommungruppen och samtliga kommuner. 53,7 % av samtliga elever i åldern 6-9 år är inskrivna i fritidshem, vilket kan jämföras med kommungruppen (73,5 %) och samtliga kommuner (82,3 %). I åldern 10-12 år är 7,3 % av eleverna inskrivna, vilket kan jämföras med kommungruppen (16,3 %) och samtliga kommuner (19,7 %). Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i Gällivare kommun är 88 %. Detta är en betydligt högre andel än kommungruppen med 65 % och samtliga kommuner med 53 %. 1 Enligt Skolverkets statistik, SIRIS, kommunblad 2013 2 Sep 2014 1
Antalet inskrivna elever per avdelning är 18,9, vilket kan jämföras med kommungruppen (35,5) och samtliga kommuner (40,4). Förskoleklass Förskoleklassen infördes som egen skolform år 1998. Det är en frivillig skolform som ska stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Från och med höstterminen det år barnet fyller sex år är kommunen skyldig att erbjuda plats i förskoleklass. Verksamheten omfattar 5 timmar/dag och är avgiftsfri. Förskoleklassen är en del av utbildningssystemet, där barnen på ett lekfullt sätt får en naturlig övergång till skolan. Förskoleklasserna har samma läsårstider som grundskolan. Grundskola Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. 3 I Gällivare kommun finns tio kommunala grundskolor med 1536 4 st elever (6-16 år) läsåret 2014/15. En av grundskolorna är en förskoleklass- årskurs 3- skola (Tjautjas skola), fyra grundskolor är f- 6- skolor (Emmaskolan, Nya Malmstaskolan, Mariaskolan och Puoltikasvaara skola) och fem grundskolor är s.k. F-9- skolor (Hakkas skola, Hedskolan, Myranskolan, Sjöparksskolan och Tallbackaskolan). Grundsärskolan är lokalintegrerad i Sjöparksskolan. I kommunen finns även en sameskola med 36 elever 6-12 år. Dessutom finns Malmens fristående grundskola med 84 elever 6-16 år. Elevhälsan som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser för alla barn i åldern 6-16 år, är samlad i en central enhet i kommunen. Enligt Skolverkets statistik för 2013 var antalet elever per lärare i grundskolan i Gällivare kommun (heltidstjänst), 10,6. I kommungruppen var antalet elever per lärare 11,3 och i samtliga kommuner 12,1. Andelen personal med högskoleutbildning var 89 %. I kommungruppen är de 88 % och i samtliga kommuner 88 %. Andelen elever i åk 9 som inte uppnått målen i ett eller flera ämnen var 19,1% 5, jämfört med kommungruppen 25,6 % och samtliga kommuner 24,4 %. Andelen elever i Gällivare kommun som inte uppnått målen i ett eller flera ämnen har minskat från 2013 till 2014 och är nu 9,6 %. Andelen elever som var behöriga till gymnasieskolan är 90,4 %, jämfört med kommungruppen 85,4 % och samtliga kommuner 86,5%. 6 Grundsärskola Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att 3 Skollag 10 kap 2 4 Sep 2014 5 Skolverkets jämförelsetal för förskola, skola och vuxenutbildning i Gällivare 2013 6 Skolverkets jämförelsetal för förskola, skola och vuxenutbildning i Gällivare 2013 2
den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. 7 Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Gällivare kommun har en grundsärskola och träningsskola för årskurs 1-9 med 13 elever läsåret 2014/15. Grundsärskolan och träningsskolan är lokalintegrerade i Sjöparksskolan. Eleverna är fördelade på fyra klasser. Två av klasserna läser ämnen och två av klasserna läser med inriktning mot träningsskolans ämnesområden. Eleverna har rätt till ett tionde, frivilligt skolår för att bredda eller fördjupa sina kunskaper. Inga elever i grundsärskolan är integrerade (går minst halva tiden tillsammans med elever som följer grundskolans läroplan) i grundskolan i Gällivare kommun år 2012 och 2013. Gällivare kommun och Norrbottens län har en högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen än riket totalt. Elevhälsa Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande och ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål 8. Insatserna ska utgå från ett barnperspektiv i enlighet med FN:s Barnkonvention. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (skollagen 1 kap 9 ). Den centrala elevhälsans organisation utgör en garant för likvärdigheten samt det kompensatoriska uppdraget. Centrala elevhälsan ger tillgång till relevant kompetens för att uppväga skillnader i barnens och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Elevhälsan är verksam på 13 skolenheter i grundskola och gymnasieskola. Elevhälsan är verksam i förskolan utifrån hälsofrämjande och förebyggande insatser, handledning till personal samt utbildningsinsatser där behov uppstår. Utöver centrala Elevhälsan, så fördelas 18,5 resursgruppstjänster till skolenheterna, vilka budgeteras på varje enhet. Tjänsterna är inrättade för att möta specifika behov i verksamheterna. Rektorer och elevhälsans verksamhetschef organiserar och fördelar dessa tjänster gemensamt. Skolenheterna har lokala elevhälsoteam med specialpedagoger, speciallärare där även skolsköterska och kurator ingår från centrala elevhälsan. Kunskaper och lärande Barn-, utbildning- och kulturnämnden har antagit en gemensam vision som gäller alla verksamhetsområden d.v.s. förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola samt särskola. 7 Skollag 11 kap 2 8 Skollagen (2010:800), 2 kap 3
Mål för skolan är att: *Alla elever ska nå kunskapskraven. *Alla elever ska lyckas i klassrummet. *Alla elever ska vara inkluderade. Skolresultat- betyg Betyget ska uttrycka i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för varje ämne och kurs. Betyg sätts efter en nationell betygsskala med sex steg. Betygsstegen ger beteckningarna A, B, C, D, E och F, där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Betyget ska uttrycka i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för varje ämne och kurs. Kunskapskraven beskriver vad som krävs för godtagbara kunskaper och för olika betyg. Meritvärdet är summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5, A=20 samt tidigare G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått godkänt betyg i minst ett ämne, d.v.s. lägst E (tidigare G). Elevernas sammanlagda meritvärden divideras med antal elever som fått godkänt betyg i minst ett ämne. Det genomsnittliga meritvärdet har successivt ökat i landet sedan det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet infördes läsåret 1997/98. År 2002 var det genomsnittliga meritvärdet 204,6. Följande statistik är hämtad från Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitets Informations System, SIRIS samt från Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser, SALSA, som är en statistisk modell som jämför kommuners och skolors betygsresultat. Det betyder att kommunernas och skolornas resultat räknas fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. Genomsnittligt meritvärde åk 9, senaste tio åren Den heldragna linjen visar det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 i Gällivare jämfört med riket, vilket illustreras med den prickade linjen. Det genomsnittliga meritvärdet i Gällivare är högre än det genomsnittliga meritvärdet i riket, förutom år 2013. Meritvärdet i Gällivare varierar årligen. 4
Genomsnittligt meritvärde för flickor och pojkar i åk 9 i Gällivare de senaste 10 åren Det genomsnittliga meritvärdet för flickor och pojkar i åk 9 i Gällivare de senaste tio åren, visar att skillnaderna i meritvärden är stora mellan könen. Flickorna har en jämnare meritvärdeskurva än pojkarna, vilken varierar årligen. Flickornas genomsnitliga meritvärden sjunker kraftigare än pojkarnas år 2013. 5
Nationella prov i grundskolan De nationella proven är obligatoriska för skolan och genomförs i årskurserna 3, 6 och 9. Proven ska ge läraren stöd vid bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Resultatet från proven kan dessutom användas för planering för den fortsatta undervisningen. Nationella proven ska stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. I årskurs 3 ges ämnesprov i matematik, svenska och svenska som andraspråk. I årskurs 6 ges proven i ämnena engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk, naturorienterande- och samhällsorienterande ämnen. I årskurs 9 ges proven i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk, naturorienterande- och samhällsorienterande ämnen. OBS! För knappt två veckor sedan kom beskedet från Skolverket att det blir frivillligt för skolorna att göra nationella prov i NO och SO i årskurs 6 i vår. Högskolestudier Högskolestudier Norrbottens län Det är stora regionala skillnader i hur stor andel av ungdomarna som påbörjar högskolestudier. Andelen kvinnor är fortfarande större än andelen män och skillnaden mellan könen ökar med stigande ålder. Vid 24 års ålder har 51,4 procent av kvinnorna och 36,3 procent av männen i riket påbörjat en högskoleutbildning. 6
Tabellen 9 visar andel (procent) män och kvinnor som 2013 påbörjat högskolestudier senast vid 24 års ålder (födda 1989), i Norrbottens län och dess kommuner samt i riket. Asteriskerna markerar kommuner där antalet män och kvinnor totalt, antalet kvinnor eller antalet män i årskullen vid 18 års ålder (vid årets slut det år som de fyllde 18 år) understiger 100. Av Norrbottens kommuner är det endast Övertorneå kommun (46,4 %) och Luleå kommun (44,2 %) som har procentuellt fler som 2013 påbörjat högskolestudier senast vid 24 års ålder, än riket totalt (43,7 %). I Gällivare är andelen kvinnor som 2013 påbörjat högskolestudier senast vid 24 års ålder 41,2 %, vilket är 10,2 % färre än i riket totalt (51,4%). I Övertorneå är det hela 70,2 % av kvinnorna som 2013 påbörjat högskolestudier senast vid 24 års ålder. Även i Arjeplog (56,5 %) och i Luleå (55,1 %) är det fler kvinnor än i riket totalt. Arvidsjaur har den lägsta andelen kvinnor (35,3 %). Det är stora skillnader mellan antalet kvinnor och män i Norrbottenskommunerna som 2013 påbörjat högskolestudier senast vi 24 års ålder. Ingen kommun i Norrbotten har procentuellt fler män som påbörjat högskolestudier än riket totalt (36,3%). Överkalix har den lägsta andelen (7,4 %) och Piteå den högsta (35,1 %). I Gällivare kommun är det 22 % av männen som 2013 påbörjat högskolestudier senast vi 24 års ålder, vilket är 16,3 % lägre andel män än i riket totalt (36,3%). Kommun Totalt Kvinnor Män Arjeplog 38,1* 56,5* 15,8* Arvidsjaur 31,6* 35,3* 27,7* Boden 36,2 42,2* 30,2* Gällivare 32,0 41,2* 22,0* Haparanda 30,6 48,0* 11,6* Jokkmokk 32,5* 41,5* 23,1* Kalix 34,2 40,5* 27,9* Kiruna 36,4 47,7* 24,5* Luleå 44,2 55,1* 33,5* Pajala 29,3* 44,7* 18,5* Piteå 40,9 47,4* 35,1* Älvsbyn 35,7 43,5* 28,4* Överkalix 25,0* 39,4* 7,4* Övertorneå 46,4* 70,2* 16,2* Hela länet 38,2 47,8* 28,6* Riket totalt 43,7 51,4 36,3 9 Universitetskanslerämbetet Statistisk analys, 2014-10-06/Nr 7 7