1. Välkommen till världen Liv@Strand Stranden är mötet mellan land och hav. Här hänger valrossen Valle och hans kompisar. Ert mål i denna värld är att genomföra olika banor och samla Livspoäng till Livsmätaren. Men först ska ni följa detta spår till stranden.
2. Invasion på stranden Många tänker på sol och bad när de hör ordet strand. Men inte valrossen Valle. Stranden är nämligen Valles hem. Men allt är inte frid och ro på stranden, för just som vi pratar så pågår det en invasion av Valles strandvärld! Valle behöver er hjälp. Om ni kollar på bilden, så ser ni fiendens invasionsplan. Tyvärr är det många som inte vet vem Valles dödliga fiende är, så första frågan till er är: Vem är denna dödliga fiende som angriper Valles stränder? Och hur kan denna dödliga fiende se ut? Bild: "Friendly Floatees" av NordNordWest - Denna fil bygger på: World pacific centered.svg. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons - https://commons.wikimedia.org/wiki/file:friendly_floatees.png#/media/file:friendly_floatees.png
3. Valles fiender Det här är några av Valles fiender. Ja, ni hörde rätt. Badankor är en av de saker som just nu invaderar världens stränder. Under en storm år 1992 så spolades flera containrar överbord från ett transportfartyg. Där, mitt i stilla havet, öppnades en av containrarna. Vad som låg i? 28000 badankor! Även om det låter gulligt med badankor i havet är det inte alls bra. När plast, gummi och annat skräp hamnar i havet tar det väldigt lång tid innan det har brutits ned. Istället hamnar det på stränderna, så att Valle och hans strandlevande vänner får i sig plasten när de letar efter mat. Detta kan vara mycket dödligt! Det är inte bara badankor som invaderar världens stränder och som är ett hot mot Valle och hans vänner. Det är massa annats skräp också; fiskenät, plastpåsar, frigolit Hur lång tid tror ni att det tar för naturen att bryta ner plast? En vecka? Ett månad? Ett år? Tio år?
4. Plast en svårbruten fiende Så här ser ofta stränderna ut. Hur lång tid det tar för plasten att brytas ner är lite olika, beroende på vilken sorts plast det är. Här har ni några exempel: Plastpåse: 10-20 år Tuggummi: 20-25 år Fiskelina: 600 år Som ni ser så hänger det en fiskelina här. Testa att slita av fiskelinan med era händer. Var det svårt? Tänk då hur svårt det måste vara för någon av Valles fågel- eller fiskvänner att komma loss, om de råkar trassla in sig i en borttappad fiskelina. Spårare/Upptäckare: Vad använder vi plast till idag? Vad kan vi göra för att använda mindre plast? Diskutera! Äventyrare/Utmanare: Istället för att använda vanliga plastpåsar så kan man ju antingen skaffa en tjockare plastpåse, en papperspåse eller en tygpåse för att bära hem maten från affären. Hur många gånger tror ni att man måste använda en sådan påse för att det skall vara bättre än en vanlig plastpåse? Diskutera på vägen till nästa kontroll!
5. Plast i hav hav i plast? Spårare/Upptäckare: Tyvärr är det inte helt lätt att använda mindre plast, eftersom väldigt mycket av det vi köper är förpackat i plast. Det första vi kan göra är att fråga oss själva Behöver jag det här? när vi vill köpa något. Ett annat bra sätt att minska mängden skräp i naturen är att se till att exempelvis panta flaskor och lämna plastförpackningar till återvinning, så att plasten kan användas igen. Äventyrare/Utmanare: Det är inte helt lätt att försöka göra rätt sak för naturen. Även om en papperspåse eller en bomullspåse bryts ned snabbare om den skulle hamna i havet, så kräver de mer resurser för att tillverkas. Ett annat sätt att mäta hur mycket en påse påverkar naturen är att se hur mycket växthusgas som släpps ut när den tillverkas. Mäter man på det sättet så måste vi använda en bomullspåse över hundra gånger för att det skall bli bättre än att köpa en plastpåse varje gång vi handlar mat. En tjockare plastpåse, som man kan köpa i vissa affärer, behöver användas ungefär tio gånger. Samtidigt så kan ni tänka på att om ni använder varje påse ni köper bara två gånger så har ni jätteenkelt halverat era utsläpp för påsar! Alla: Nu har vi pratat mycket om material som vi använder för att stoppa maten i, och hur det materialet kan hamna i havet. Men visste ni att vi ofta stoppar saker från havet i vår mat! På vägen fram till nästa kontroll kommer ni att se ett antal olika matförpackningar. Gissa vilka som innehåller ingredienser som kommer från havet!
6. Äta alger? Väldigt mycket av vår mat innehåller faktiskt ingredienser från havet! Ett exempel på en vanlig ingrediens från havet är karragenan. Karragenan fås från karragentång, som ibland kallas för pärlmossa, men som inte alls är en mossa utan en rödalg. Om ni tittar på förpackingarna igen så hittar ni några stycken som innehåller karragenan. Det är ett ämne som ibland tillsätts för att göra mat lite mer geléaktigt. Eftersom det är ett ämne som tillsätts i maten så skrivs det ibland bara med ett så kallat E-nummer. E-numret för karragenan är E407, eller E407a. En liten bit längre bort så kommer ni fram till stranden, där ni skall få reda på hur ni kan hjälpa valrossen Valle med att ta hand om våra fina stränder och hav!