Lösningsförslag till Problem i kapitel 5 i Mobil Radiokommunikation



Relevanta dokument
Lösningsförslag till Problem i kapitel 7 i Mobil Radiokommunikation

Lösningsförslag till Problem i kapitel 6 i Mobil Radiokommunikation

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Kap 2. Sannolikhetsteorins grunder

LINKÖPINGS UNIVERSITET EXAM TAMS 27 / TEN 2

Väntevärde och varians

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Grundläggande matematisk statistik

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Tentamen i Trådlös Internet-access

SF1911: Statistik för bioteknik

FACIT: Tentamen L9MA30, LGMA30

Föreläsning 5. Funktioner av slumpvariabler. Ett centralt resultat.

Matematisk statistik TMS063 Tentamen

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 7: Normalfördelning

Kapitel 7 Samplingfördelningar och Centrala gränsvärdessatsen

Föreläsning 4: Konfidensintervall (forts.)

SF1901: Övningshäfte

Stokastiska vektorer och multivariat normalfördelning

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

(a) Anta att Danmarksprojektet inte lyckas hålla budgeten. Vad är då sannolikheten att Sverigeprojektet inte heller lyckas hålla budgeten? Motivera!

Introduktion till statistik för statsvetare

Hemtenta 2 i Telekommunikation

Blandade problem från elektro- och datateknik

0 om x < 0, F X (x) = c x. 1 om x 2.

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

LINKÖPINGS UNIVERSITET EXAM TAMS 27 / TEN 2

(a) på hur många sätt kan man permutera ordet OSANNOLIK? (b) hur många unika 3-bokstavskombinationer kan man bilda av OSANNO-

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 6: Linjärkombinationer

FINGERÖVNINGAR I SANNOLIKHETSTEORI MATEMATISK STATISTIK AK FÖR I. Oktober Matematikcentrum Matematisk statistik

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Flera stokastiska variabler.

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Omtentamen i Trådlös Internet-access

Del I. Uppgift 1 För händelserna A och B gäller att P (A) = 1/4, P (B A) = 1/3 och P (B A ) = 1/2. Beräkna P (A B). Svar:...

Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation

DIGITAL KOMMUNIKATION

Samplingfördelningar 1

Fördelningsfunktionen för en kontinuerlig stokastisk variabel. Täthetsfunktionen för en kontinuerlig och en diskret stokastisk variabel.

(x) = F X. och kvantiler

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Sammanfattning, del I

Tentamen den 11 april 2007 i Statistik och sannolikhetslära för BI2

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Sammanfattning, del I

Summor av slumpvariabler

(b) Bestäm sannolikheten att minst tre tåg är försenade under högst tre dagar en given vecka.

Tentamen MVE301 Sannolikhet, statistik och risk

Uppgift 1. P (A) och P (B) samt avgör om A och B är oberoende. (5 p)

Matematisk statistik TMS064/TMS063 Tentamen

Avd. Matematisk statistik

Några extra övningsuppgifter i Statistisk teori

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 5: Summor och väntevärden

Föreläsning 5, FMSF45 Summor och väntevärden

Två parametrar: µ (väntevärdet) och σ (standardavvikelsen) µ bestämmer normalfördelningens läge

FÖRELÄSNING 7:

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen DEL A

P(ξ > 1) = 1 P( 1) = 1 (P(ξ = 0)+P(ξ = 1)) = ξ = 2ξ 1 3ξ 2

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

TAMS79: Föreläsning 4 Flerdimensionella stokastiska variabler

1.1 Gradienten i kroklinjiga koordinatsystem

Föreläsning 7: Stokastiska vektorer

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Kurssammanfattning MVE055

Kapitel 9 Egenskaper hos punktskattare

Tentamen MVE300 Sannolikhet, statistik och risk

Tentamen TEN1, HF1012, 29 maj Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Övning 3 Vecka 4,

Sannolikheten för att barnet skall få blodgrupp A0 A0 1/2 AA 1 AB 1/2 Övriga 0

Avd. Matematisk statistik

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

TAMS79: Föreläsning 6. Normalfördelning

Repetitionsföreläsning

Exempel. Kontinuerliga stokastiska variabler. Integraler i stället för summor. Integraler i stället för summor

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Kapitel 5 Multivariata sannolikhetsfördelningar

a) Beräkna sannolikheten att en följd avkodas fel, det vill säga en ursprungliga 1:a tolkas som en 0:a eller omvänt, i fallet N = 3.

Kapitel 4. Kontinuerliga slumpvariabler och deras sannolikhetsfördelningar. Sannolikhetslära och inferens II

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341, STN2) kl 08-12

Kunna definiera laplacetransformen för en kontinuerlig stokastisk variabel. Kunna definiera z-transformen för en diskret stokastisk variabel.

TMS136. Föreläsning 4

Del I. Uppgift 1 Låt A och B vara två oberoende händelser. Det gäller att P (A) = 0.4 och att P (B) = 0.3. Bestäm P (B A ). Svar:...

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016

Tentamen i Matematisk Statistik, 7.5 hp

Statistisk analys av komplexa data

Övning 1(a) Vad du ska kunna efter denna övning. Problem, nivå A. Redogöra för begreppen diskret och kontinuerlig stokastisk variabel.

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Stokastiska vektorer

LINKÖPINGS UNIVERSITET EXAM TAMS 15 / TEN 1

FÖRELÄSNING 8:

Föreläsning 5, Matematisk statistik 7.5hp för E Linjärkombinationer

1. För tiden mellan två besök gäller. V(X i ) = 1 λ 2 = 25. X i Exp (λ) E(X i ) = 1 λ = 5s λ = 1 5

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Exempel, del I

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Diversitetsavstånd CDMA2000/450

Avd. Matematisk statistik

Demonstration av laboration 2, SF1901

Stokastiska Processer F2 Föreläsning 1: Repetition från grundkursen

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Avd. Matematisk statistik

Avd. Matematisk statistik

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3

Transkript:

Lösningsförslag till Problem i kapitel 5 i obil Radiokommunikation 5. Rayleighfädande kanal med medelsignalenergin/bit Ws. AVGB med spektraltätheten N / W/Hz. ottagare som fungerar tillfredsställande med ett signalbrusförhållande [γ ] db > 4 db. a) Bråkdel av tiden som [γ ] db < 4 db. b) insta antal valdiversitetskanaler för att bråkdelen av tiden som [γ ] db < 4 db, efter sammanvägning, skall bli mindre än,. γ N 5 Ws W/Hz Lägsta SNR γ 4/,5 som mottagaren klarar. a) Bestäm hur stor del av tiden som Γ < γ. Kanalen är rayleighfädande signalbrusförhållandet Γ är exponentialfördelat: P Γ (γ) e γ/γ för γ för γ < P(Γ < γ ) P Γ (γ ) e γ /γ e,5/5,49 d.v.s. [SNR] db < 4 db under 5 % av tiden. b) Fördelningsfunktionen för en godtycklig gren i är P Γi (γ) e γ/γ för γ för γ < γ 5 Fördelningsfunktionen för diversitetssystemets resulterande Γ är P Γ (γ) P(Γ < γ) P(Γ < γ,γ < γ,,,γ < γ) {oberoende grenar} (P(Γ i < γ)) P Γi (γ) e γ/γ för γ för γ < I vårt fall är γ γ 4/,5 och P(Γ < γ ) P Γ (γ ) e γ /γ 4

e,5/5 4 varav 3,5 välj 4. 5. Ett diversitetssystem med okorrelerade och rayleighfördelade grenar, var och en med samma medel-snr, γ. Beskrivning av tre olika sammanvägningsmetoder samt approximativ fördelningsfunktion för signalbrusförhållandet för var och en efter sammanvägning om antalet grenar,, är stort. Ledning: Summan av ett stort antal grenar är approximativt normalfördelad. I Valdiversitet - välj bästa gren. F Γ (γ) P(Γ i < γ) e γ/γ II Optimalviktsdiversitet - sammanväger samtliga grenar med optimalvikt. edelvärdet av signalbrusförhållandet, Γ i, i varje gren är γ. edelvärdet av summan av grenars signalbrusförhållande, alla med samma fördelning, är γ. Variansen för varje gren vid rayleighfördelning är γ. Variansen för grenar är γ. Centrala gränsvärdessatsen ger då att resulterande γ är normalfördelat enligt γ N γ, γ med fördelningsfunktionen III F Γ (γ) Φ γ γ γ Likaviktsdiversitet - sammanväger samtliga grenar med samma vikt. Den sammanvägda enveloppen ges då av uttrycket (5.) på sidan 86: A A i i där A i är rayleighfördelad medan den resulterande signalens SNR ges av (5.) på samma sida:

γ A N N Då är stort är A i i z A i i, enligt centrala gränsvärdessatsen, approximativt normalfördelad med, se (.54) och (.55) på sidan 74: E[A i ] σ π σ Ai σ π 4 och z N σ π, σ π 4 Vi kan nu skriva. γ g(z) där N z N γ z. Täthetsfunktionen för γ blir: p Γ (γ) df Γ (γ) dγ df Z(g(z)) dz p Z(z) g (z) p Z(z) z N Nγ z dz dg(z) df Z(g(z)) dz dg(z) dz σ Z π exp N Fördelningsfunktionen: P Γ (γ) γ p Γ (x) dx N γ σ Z N γ m Z N x v substitution: x v N dx v N 3

N σ Z π N γ v exp v m Z σ Z N v dv σ Z π N γ exp v m Z σ Z dv v m Z t σ Z σ Z dt dv σ Z π N γ m Z σ Z e t / dt Φ N γ m E Z b σ Z Φ N γ σ π σ π 4 γ σ N Φ N γ σ N π N σ N π 4 Φ γ γ π 4 γ π 4 5.3 Rayleighfädande kanal på vilken sänds datameddelanden med BPSK. edelsignalbrusförhållandet γ 3/. a) Felsannolikheten utan diversitet. b) Antalet diversitetskanaler om felsannolikheten skall minska till 5. Sammanvägningsmetoden är optimalviktsdiversitet. c) Felsannolikheten för en kanal enbart störd av AVGB och med samma signalbrusförhållande. a) γ 3/ 9,95. Eftersom γ kan vi använda (4.39) på sidan 54: 4

P f 4γ 4 9,95 b) Enligt (5.4) på sidan 95 ges villkoret för bitfelssannolikheten vid optimalviktsdiversitet och PSK vid SNR > av följande olikhet: P fd Pröva olika värden på,5 4γ < 5 P fd 5.4 Välj 4. c) Enligt (4.) på sidan 47 är bitfelssannolikheten vid AVGB: Paketradiosystem där paketlängden koherenstiden varje paket upplever kanalen som konstant, d.v.s. långsam flat rayleighfädning. Paketen mottas korrekt om [SNR] db > db γ mot. edel-[snr] db [γ ] db db i basstationen. a) Sannolikheten att meddelandet tas emot korrekt. b) Sannolikheten att, om det finns ytterligare en basstation med medel- [SNR] db 5 db, ett av meddelandena tas emot korrekt., 4,7 4 3, 5 4 8,6 7 P PSK Q γ Q 9,95 Q 6,37,3 SNR i den första basstationen kallas Γ. a) P{Γ > γ mot } γ mot p(γ) dγ e γ/γ dγ e γ/γ γ γmot γ mot e γ mot/γ exp / / e, 9 % 5

5.5 b) För den andra kanalen med medel-[snr] db 5 db gäller på samma sätt att P{Γ > γ mot } exp /,79 5/ Om kanalerna är oberoende gäller: P{max(Γ,Γ ) > γ mot } P{max(Γ,Γ ) < γ mot } P{(Γ < γ mot ) (Γ < γ mot )} P{Γ < γ mot } P{Γ < γ mot } (,95)(,79) +,79 +,95,95,79,974 97 % Ett valdiversitetssystem för mottagning av meddelanden modulerade med DPSK. Kanalen är utsatt för långsam rayleighfädning. edelsignalbrusförhållandet i varje gren är [γ ] db db. Bitfelssannolikheten för en, två och tre oberoende diversitetsgrenar. Diversitetssystemets bitfelssannolikhet ges av uttrycket (5.35) på sidan 95: P fd där för fallet DPSK P e (γ) P DPSK, fixt γ, ges av uttrycket (4.3) på sidan 47: medan täthetsfunktionen, p(γ), för SNR i valdiversitetssystemet ges av (5.7) på sidan 8: I P e (γ )p(γ ) dγ P e (γ) P DPSK e /N e γ p(γ ) γ exp γ γ exp γ γ P fd e γ e γ γ/γ dγ exp γ + dγ γ γ 6

γ + exp γ + γ γ γ + γ γ + γ ( + ),45 ; jämför även med uttrycket (4.35) på sidan 53. II P fd e γ e γ γ/γ e γ/γ dγ exp γ γ + exp γ γ + γ γ γ dγ γ Jämför detta resultat med det, för stora värden på SNR, angivna approximativa uttrycket (5.44) på sidan 97: III 3 γ γ + exp γ γ + γ + γ γ + exp γ γ + γ. γ + γ + + 7,58 3 + P fd γ 7,5 3 P fd e γ 3 e γ γ/γ e γ/γ dγ γ 3 exp γ γ + γ e γ/γ + e γ/γ dγ γ 3 exp γ γ + exp γ γ + + exp γ γ + 3 γ γ γ dγ 3 γ γ γ + γ γ + + γ γ + 3 3 + 3,75 3. Jämför detta resultat med det, för stora värden på SNR, angivna approximativa uttrycket (5.44) på sidan 97: 7

P fd 3 γ 3 3,5 3 5.6 Ett två-kanals valdiversitetssystem med icke-koherent FSK. Båda kanalerna är utsatta för långsam flat rayleighfädning och har lika stor medeleffekt. inskningen i medeleffekt i förhållande till ett system utan diversitet om felhalten uppgår till 4. I Utan diversitet edelsignalbrusförhållandet γ fås av (4.39) på sidan 54: P varav γ 4 f γ 4 II ed två-kanals valdiversitet Diversitetssystemets bitfelssannolikhet ges av uttrycket (5.35) på sidan 95: P fd P e (γ )p(γ ) dγ där för fallet icke-koherent FSK P e (γ) P IK, uttrycket (4.7) på sidan 48: fixt γ, ges av P e (γ) P IK e /N e γ / medan täthetsfunktionen, p(γ), för SNR i valdiversitetssystemet ges av (5.7) på sidan 8: p(γ ) γ exp γ γ exp γ γ Bitfelshalten kan nu tecknas:. P fd e γ/ e γ γ/γ e γ/γ dγ exp γ γ + exp γ γ + 4 γ γ γ dγ 8

5.7 varav γ 97 [γ ] db,9 db, d.v.s. 4,9 7, db lägre medelsignalbrusförhållande än utan diversitet. Jämför även med det approximativa uttrycket (5.46) på sidan 97 gällande för γ : varav γ 73, [γ ] db,4 db, d.v.s. en skillnad på,5 db i förhållande till det mer exakta uttrycket. Flat rayleighfädande paketrundradiosystem. edelsignalbrusförhållandet i mottagaren är [γ ] db 45 db medan korrekt mottagning minst kräver 3 db γ mot. Koherenstiden paketlängden paketen upplever kanalen som konstant. a) Sannolikheten att ett paket tas emot korrekt. b) Sannolikheten att ett paket tas emot korrekt om det finns ytterligare en oberoende antenn med medel-[snr] db 4 db och att endast en antenn behöver ta emot meddelandet korrekt. γ γ γ + exp γ γ + γ + γ γ + 4 exp γ γ + 4 γ γ + γ + 4 4 P fd γ γ - 4 a) Signalbrusförhållandet i huvudmottagaren kallas Γ. P{Γ > γ mot } γ mot p(γ) dγ e γ/γ dγ γ γ mot e γ/γ γmot e γ mot /γ exp 3/ 97 % 45/ b) För den andra antennen med medel-[snr] db 4 db gäller på samma sätt att P{Γ > γ mot } exp 3/,95 4/ Om kanalerna är oberoende gäller: 9

5.8 P{max(Γ,Γ ) > γ mot } P{max(Γ,Γ ) < γ mot } P{(Γ < γ mot ) (Γ < γ mot )} P{Γ < γ mot } P{Γ < γ mot } (,969)(,95) +,95 +,969,95,969,997 99,7 %. En kanal med långsam flat rayleighfädning modulerad med icke-koherent FSK medan datatakten är 36 kbit/s. Bitfelssannolikheten är 7 3. Antalet valdiversitetsgrenar för att nedbringa felhalten till 6. Enligt (5.7) sidan 8 är täthetsfunktionen vid valdiversitet med grenar: p(γ ) γ exp γ γ exp γ γ edelsignalbrusförhållandet γ fås enligt (4.39) på sidan 54:. P f γ 7 3 varav γ 43. Enligt (4.36) sidan 53 är bitfelssannolikheten vid fixt SNR P e (γ ) e γ /. Enligt (5.35) på sidan 95 kan vi nu teckna bitfelssannolikheten för diversitetsarrangemanget: P fd P e (γ)p(γ) dγ γ e γ/ e γ/γ e γ/γ dγ γ e γ/ γ/γ e γ/γ i i e γ/γ i dγ i γ ( ) i i exp γ + γ + i γ dγ

i γ ( ) i i γ + + i γ exp γ γ + + i γ 5.9 Kravet är att P fd 6. ed γ 43 provar vi olika värden på. 3 4 Välj 4! En radiokommunikationslänk utsatt för flat rayleighfädning. För önskad överföringskvalitet krävs att [SNR] db [γ mot ] db db. edel- [SNR] db är db. För att uppnå tidstillgängligheten 98 %, är systemet kompletterat med ett frekvensvaldiversitetsarrangemang där tillgänglig effekt delas mellan ett antal olika frekvenskanaler. i γ ( ) i i a) Antal diversitetskanaler för att uppnå tidstillgänglighetskravet. b) Största möjliga tidstillgänglighet. a) ed är medelsignalbrusförhållandet i den enda kanalen γ. γ γ + + i P fd γ + 7 3 P fd γ + γ + 4 4 P fd 3 γ + γ + 4 + γ + 6 8 6 P fd 4 γ + 3 γ + 4 + 3 γ + 6 γ + 8 4 7 Enligt (.6) på sidan 76 är tidstillgängligheten: T till P{Γ > γ mot } γ mot e γ/γ dγ e γ mot/γ exp /,95 γ / ed är medelsignalbrusförhållandet i var och en av de två

kanalerna γ. Tidstillgängligheten blir 5 T till P{Γ > γ mot } P{Γ γ mot } P{Γ,Γ γ mot } P{Γ γ mot } P{Γ γ mot } exp γ mot γ exp,967 5 ed 3 är medelsignalbrusförhållandet i var och en av de tre kanalerna γ 3 33 3 T till exp γ mot γ. Tidstillgängligheten blir b) Allmänt kan tidstillgängligheten för det angivna frekvensvaldiversitetsarrangemanget tecknas: T till ( e, ) Pröva olika värden på : 3 exp 3 4 T till ( e,4 ) 4,988 5 T till ( e,5 ) 5,996 6 T till ( e,6 ) 6,996 7 T till ( e,7 ) 7,998 8 T till ( e,8 ) 8,995 7 ger maximal tidstillgänglighet 99, % 3,98 98 %