Medlemsundersökning 007 Rapport Catja Laxén Julia Salenius Clara Sjöberg
Innehållsförteckning Inledning... Allmänt... Studentkåren...6 Studier...11 Studiesocialt...19 Högskolepolitik... Näringsliv...5 Kommunikation...0 Kultur... Öppna kommentarer...7
Inledning Denna medlemsundersökning har gjorts i samarbete med Svenska handelshögskolans styrelse våren 007, i samband med kursen Forsknings- och undersökningsmetodik. Syftet med undersökningen var att kartlägga medlemmarnas i Svenska handelshögskolans studentkår åsikter om styrelsens prestationer och uppgifter inom dess olika delområden. Frågorna i undersökningen klargör även de svarandes åsikter om potentiella förbättringar, beaktande såväl studier som fritid. De svarande gavs även möjligheten att ge öppna kommentarer gällande undersökningen. Frågorna delades in i områdena allmänt, studentkåren, studier, studiesocialt, högskolepolitik, näringsliv, kommunikation och kultur. De olika styrelsemedlemmarna har deltagit i processen att ställa upp frågorna för att kartlägga de svarandes åsikter gällande deras ansvarsområde. Detta möjliggjorde att frågeformuläret kunde byggas upp på ett ändamålsenligt sätt. Undersökningen skickades ut den 1. maj till alla studentkårens medlemmars Hanken e-postadress (förnamn.efternamn@hanken.fi). Ett eventuellt bortfall i dem som deltog i undersökningen kan bero på att alla inte använder sig av den ifrågavarande e-postadressen. Bland de svarande lottades ut två årsfestbiljetter, en valfri dam/herrskjorta från The Shirt Factory och två t-skjortor från Kampens Quicksilver-butik. Undersökningen var anonym, men om man ville delta i utlottningen var man tvungen att ange sitt matrikelnummer.
Allmänt I undersökningen deltog 7 studerande vid Svenska Handelshögskolan, både från Helsingfors och från Vasa. Det förekom ingen specifik skillnad mellan antalet svar mellan årskurserna, det var ungefär lika många som svarade från årskurserna 1-. Av de som svarade var 17, % från årskurs ett, 17, % från årskurs, 17,0 % från årskurs tre och 17,7 % från årskurs fyra. De äldre årskurserna samlades ihop till N:te årets studeranden där antalet svarande var lite större (0,9 %), men där fanns representanter från årskurserna 5-10. Könsmässigt var kvinnorna lite aktivare (5,9 %) att svara på undersökningen, men skillnaden var inte stor. Kön: Man Kvinna 5,9 6,07 1 1 N Årskurs 15,0% 1 5,0% 1886 196 1966 1971 197 1976 1978 1980 198 198 1986 1988 Födelseår
Av dem som deltog i undersökningen var de yngre studerandena aktivare. De som är födda år 198 var de aktivaste att svara på undersökningen, åtföljd av de år 1985 födda, som var tätt följda av år 198 och år 198. Det var en stor skillnad på deltagandet vid de olika studieorterna. Helsingfors studerandena svarade aktivare på undersökningen. Av dem som deltog i svarandet av undersökningen var 86,1 % från Helsingfors och trots att det finns mera studeranden i Helsingfors var deltagandet ganska svagt i Vasa, där endast 1,9 % av alla som svarat på undersökningen studerade. 1.9% Studieort: Helsingfors Vasa 86.07% Av dem som svarade på ansökningen framgår att Hankens populäraste huvudämnen är företagsledning och organisation, marknadsföring, finansiell ekonomi och redovisning. Ca 1 % av dem som svarade på undersökningen hade inte valt huvudämne och de övriga ämnena som man kan läsa som huvudämne vid Svenska Handelshögskolan fördelade sig relativt jämt procentuellt sett. Skillnader fanns dock mellan studeranden i Helsingfors och i Vasa. Marknadsföring, finansiell ekonomi och redovisning är de populäraste ämnena på båda studieorterna. Däremot är företagsledning och organisation väldigt populärt i Helsingfors (,7 %) medan det i Vasa läses av enbart, %. I Vasa är det däremot populärare att läsa företagande och företagsledning (16,1 %) medan ämnet läses i Helsingfors av bara 5 %. Statistik, nationalekonomi, informationsbehandling och logistik och företagsgeografi kan enbart studeras i Helsingfors och där läses ämnena av under % per ämne. I Helsingfors läser 11,0 % redovisning medan i Vasa läses redovisning av,6 %. Finansiell ekonomi läses av 18,8 % i Helsingfors och av 1,0 % i Vasa. Marknadsföring läses av 18,5 % i Helsingfors och av 5,8 % i Vasa. Handelsrätt läses i Helsingfors av 1,8 % medan det i Vasa läses av 8,1 %. 5
5,0% Studieort: Helsingfors Vasa 15,0% 1 Har inte valt ännu Logistik och företagsgeografi Handelsrätt Företagande och företagsledning Företagsledning och organisation Marknadsföring Informationsbehandling 5,0% Nationalekonomi Statistik Finansiell ekonomi Redovisning Huvudämne 10 8 6 Har du studieplats vid någon annan högskola? Av de som svarade har endast 9 % en annan studieplats än Hanken. Av de som svarade ja var hade de flesta en studiepalts vid Helsingfors Universitet, Tekniska Högskolan, Åbo Akademi och Arcada. Andra skolor där endast en person studerade var Helsingin Kauppakorkeakoulu, Jyväskylän Yliopisto, Trafikhögskolan vid Lunds universitet och Union college i USA. Studentkåren Av de som svarat på undersökningen har % varit eller är kåraktiva medan 56 % inte är kåraktiva. Detta visar dock att även många av dem som inte är kåraktiva eller har varit kåraktiva ändå bryr sig om vad som händer på studentkåren eftersom de har tagit tid att svara på undersökningen. Av de svarande från Helsingfors var 5,8 % kåraktiva medan de från Vasa var 7, % som var kåraktiva. Det finns en skillnad i kåraktivitet mellan kvinnor och män. 6
6 Kön Man Kvinna Tycker du att kåravgiften motsvarar det du får ut av kåren? 1,% 58,78% Är du eller har du varit kåraktiv? På frågan om vad som är studentkårens viktigaste uppgifter är svarade studerandena så här, där extremvärdet 1 motsvarar oviktigt och där motsvarar mycket viktigt. 6 6 5 1 1 Representera studenter inom högskolan 1 Arrangera fester 6 6 5 5 1 1 1 Ordna övriga evenemang (kultur/sport) 1 Bevaka hankeiters intressen utanför högskolan 7
6 5 1 1 Främja kontakter mellan studeranden och näringslivet Att representera studenter inom högskolan ansåg 6, % vara mycket viktigt och endast 0,9 % tyckte att det är oviktigt. 1,5 % ansåg det mycket viktigt att studentkåren organiserar fester, medan 5,1 % ansåg det vara oviktigt. 15,7 % ansåg det mycket viktigt att studentkåren även ordnar andra evenemang, så som idrottsevenemang eller kulturevenemang och endast,6 % ansåg det vara oviktigt. Av 5,8 % ansågs det mycket viktigt att bevaka hankeiternas intressen utanför skolan, endast 0,9 % ansågs det oviktigt. 59, % ansåg att det var mycket viktigt att främja kontakter mellan studeranden och näringslivet, endast 0, % ansåg det oviktigt. Som öppna svar på frågan vad studentkårens viktigaste uppgifter är var bland annat: Informera hankeiter om deras möjligheter t.ex. som resultat av kontakt mellan företag # 9 Främja kontakten studerande emellan inom den egna skolan samt mellan hankeiter och studeranden vid andra högskolor # 85 Arrangera företagspresentationer # 100 Främja gemenskapen de studerande emellan # 118 Vara en länk för studenters sociala liv # 1 Skapa gemenskap # 61 Informationsverksamhet för medlemskåren, bevaka studerandes intressen inom högskolan, tillsammans med högskolan förverkliga högskolans strategi samt internationalisering # 0 Skapa gemenskap bland hankeiter och välkomna alla intresserade till kårverksamhet # 97 På frågan om vad studentkåren borde satsa på svarade studerandena så här, där 1 motsvarar oviktigt och där motsvarar mycket viktigt. 8
5 5 1 1 1 1 Bättre och/eller flera fester Synlighet i media 6 5 5 1 1 1 1 Förbättra kvaliteten på undervisningen Ordna seminarier och företagspresentationer 5 1 1 1 1 Förbättra kommunikationen inom studentkåren Flera idrottsevenemang 9
5 5 1 1 1 1 Öka studieförmåner Förbättra studiemiljön Endast 6,8 % ansåg att det var mycket viktigt att i framtiden satsa på festerna, medan,1 % ansåg det vara oviktigt. 1, % ansåg att det var mycket viktigt att få synlighet i media i framtiden medan de flesta svarade att det var medelviktigt eftersom endast 8,5 % ansåg att det var oviktigt. 50,1 % ansåg att det var mycket viktigt att studentkåren borde satsa på att förbättra undervisningen medan endast 1,6 % ansåg det vara oviktigt. I framtiden borde studentkåren även satsa på att förbättra studiemiljön, där svarade 5,8 % att det var mycket viktigt och,7 % att det var viktigt. Endast,0 % ansåg det vara onödigt att satsa på studiemiljön. 0,9 % ansåg det vara mycket viktigt att satsa på att ordna seminarier och företagspresentationer. Majoriteten tyckte att det var relativt viktigt (7, %) att förbättra kvaliteten på undervisningen medan endast,0 % ansåg att det var oviktigt. 9, % ansåg att det var mycket viktigt att öka studieförmånerna och endast 1,8 % ansåg det vara oviktigt. 1, % ansåg det mycket viktigt att förbättra kommunikationen inom studentkåren och,6 % ansåg det oviktigt. Att ordna flera idrottsevenemang ansågs av endast 1 % vara mycket viktigt och av 19,9 % oviktigt. Som övriga svar på frågan vad studentkårens borde satsa på i framtiden är var bland annat: Bättre synlighet i högskolan # 6 Påverka studiestöd, inkomstgränser #56 Kontakten mellan campusarna i Helsingfors och Vasa borde förbättras betydligt. Enligt min åsikt är kommunikationen mellan dessa två ytterst begränsad # 85 Kåren borde överlag bli mera professionell i sin verksamhet, det är man skyldig till pga en lagstadgad rätt att driva in pengar av sina medlemmar. u varierar kvaliteten på allt arbete beroende på personen som råkar vara ansvarig ifrågavarande år. Ett mer strukturerat arbete ger bättre kvalitet på verksamheten. Detta innebär inte att det blir mindre roligt eller spontant, tvärtom. Med bättre organisation ökar utrymmet för spontanitet och 10
utvecklingsarbete. Man borde vara månare om att följa strategier och planer som görs upp, detta ger utveckling på längre sikt. # 179 Kåravgiften ger närmast billiga sjukvårdstjänster, men det e helt okej. Kårverksamheten tycks rikta sig till en liten aktiv krets och studentkåren syns ganska lite på själva skolan och i studiesammanhang. g tycker att det skulle vara fint om också studentkåren aktivt skulle arbeta för att förbättra skolans och studerandenas näringslivskontakter, på ett sätt som skulle underlätta de färdigblivnas anställning # 6 Studier Majoriteten, 58,6 %, av de svarande hankeiterna är inte medveten om sina möjligheter att påverka kursutbudet samt kursernas innehåll via studentkårens institutionsrepresentanter. 58.61% Är du medveten om dina möjligheter att påverka kursutbudet och innehållet via studentkårens institutionsrepre sentanter?:- 1.9% Medvetenheten om möjligheterna att påverka sina kurser varierar stort mellan huvudämnena. Logiskt nog vet inte en stor del av dem som inte ännu valt huvudämne att det är möjligt att påverka, men även bland studerande som valt huvudämne finns det vissa ämnen där studerande är mindre medvetna om sina möjligheter än i andra ämnen. Hankeiterna är som grupp relativt nöjda med kvaliteten på undervisningen på Hanken. Majoriteten, 6,5 %, av de svarande har angett att kvaliteten är bra, några,,8 %, går så långt som att säga att den är utmärkt. En knapp tredjedel, 0, %, tycker dock att undervisningen är på nöjaktig nivå. Endast 1,6 % anser kvaliteten vara svag och 0,9 %, har gett Hankens undervisningskvalitet underkänt. 11
Studerande i Vasa verkar vara mer nöjda med undervisningen än sina kolleger i huvudstaden. När man spjälker upp svaren på studieort visar resultatet att 1,9 % av studerande från Vasa tycker att kvaliteten på undervisningen är utmärkt medan motsvarande andel av helsingforsarna är endast, %. 7,6 % av svarande som valt Vasa som studieort har klassificerat undervisningen som bra medan 61,9 % av studerande i Helsingfors varit av samma åsikt. Svarstrenden vänder när svarsalternativen blir mer negativa, Helsingfors står för högre andelar bland svarsalternativen nöjaktig (, %), svag (1, %) och underkänd (1,0 %). Upplever du att kursgrupperna är för stora?:- Har du haft svårigheter att hitta kursböcker?:- 5.96% 7.0% 9.1% 50.79% Storleken på kursgrupperna är en evig fråga som har debatterats fram och tillbaka i flera repriser. Undervisningen visar dock att sist och slutligen är det endast en fjärdedel, 5, 7 %, som anser att kursgrupperna är för stora. De kurser som anses ha för stora kursgrupper är främst grundkurserna samt vissa ämneskurser inom populära huvudämnen som bl.a. finansiell ekonomi, marknadsföring och företagsledning och organisation. EMS, FUM, FinInv #8 Gäller endast sådana kurser som överlag är mycket populära (kostnadsberäkning, budgetering, konsumentbeteende, puhu ja vaikuta, bl.a.). Annars är kursgrupperna passligt stora nog. #90 De flesta, Speciellt grundkurserna. För övrigt, alla över 15 pers. #15 Typ allt som har med redovisning, finansiell ekonomi, FLO och marknadsföring att göra på grund- och ämnesnivå. #198 Kurslitteraturen är inte alltid lätt att få tag på. Skolans bibliotek har ett begränsat antal exemplar, likaså stadens bibliotek, där lånetiden dessutom är längre än vad skolan kan erbjuda så omsättningstakten är inte lika stor. De flesta studerande har inte heller råd att köpa boken 1
inför varje kurs. Missnöjet är stort bland studeranden men ändå har endast en knapp majoritet av de svarande, 50, 8 %, har ansett att det är svårt att få tag på kurslitteraturen. ästan till alla kurser var man skall ha tentamenslitteratur!! #1 Till alla kurser (alldeles för få exemplar av böcker i bibban). #5 Kommer inte ihåg specifikt, men alla borde få kunna låna böckerna, och inte måsta köpa dem. #68 Företagets informationssystem, Financial Modelling using Excel and VBA. Alla finance och redovisnings kurser. #167 Finska: Puhu ja vaikuta. #57 Hanken har ett rykte av att erbjuda bra språkkurser och språkstudier är vanligt bland hankeiter. Det är vanligt att även studeranden från andra högskolor tar en eller flera kurser i språk på Hanken. Av de svarande kan man få en bild av de olika språkens popularitet på Hanken. 10 6 8 5 6 1 Engelska Tyska Det är vanligt att hankeiter läser engelska som ett av de två obligatoriska främmande språken. Detta kan även ses i andelen av de svarande, 81, %, som läser eller har läst engelska på Hanken. En majoritet, 57,5 %, av de svarande har studerat tyska på Hanken. Denna höga procent kan bero på ett brett kursutbud och att studerande har läst tyska redan i flera år i andra skolor och fortsätter fördjupa sina kunskaper inom språket. 1
8 8 6 6 Franska Spanska Franska är inte lika populärt som tyska och engelska bland hankeiterna. Av de svarande har 9, % studerat franska på Hanken. Intresset för spanskan, 7, % av de svarande, är i samma storleksklass bland de svarande som franskan. Många studerande är intresserade av den exotiska spanskan och läser någon eller några grundkurser i spanska eftersom det är få skolor på andra stadiet som har möjlighet att erbjuda spanska. 10 8 6 Ryska Fastän det påpekas från olika håll att framtidens business görs med och i Ryssland, är intresset för det ryska språket ganska lamt bland de svarande. Endast 6,7 % har utnyttjat Hankens erbjudande att lära sig grannlandets språk. För att gå lite mer på djupet i vad hankeiterna tycker om den språkundervisning som skolan har att bjuda på sammanställdes några frågor på en skala från 1 till. Extremvärdena 1 och står för håller inte med (1) och håller absolut med (). Mellanvärdena och står på 1
motsvarande sätt för lite mindre extrema åsikter där de svarande som valt inte riktigt är av samma åsikt som påståendet om språkundervisningen, medan de som valt är till viss mån av samma åsikt som påståendet. 5 1 1 1 1 Språkundervisningen borde vara mera inriktad på Hanken borde satsa mera på nybörjarkurser i språk ekonomisk terminologi Resultatet på påståendet huruvida Hanken borde satsa mera på nybörjarkurser i språk visar att åsikterna är ganska jämnt spridda. Endast 9,5 % av de svarande ansåg att Hanken inte borde satsa mer medan resten av svarsalternativen fick ett ganska jämnt understöd, 1, % för svarsalternativ,,1 % för och 6,9 % för alternativet att Hanken absolut borde satsa mer på nybörjarkurserna. Eftersom Hanken som namnet säger är en handelshögskola har det debatterats om hur mycket ekonomisk terminologi som borde ingå i språkkurserna. Av de svarande verkade få brinna av iver att lära sig ekonomisk terminologi på olika språk, men mellanvärdena och fick flest röster, 1, % respektive 7,5 %, vilket tyder på att de svarande tycker det skulle kunna vara bra. 15
5 5 1 1 1 Hanken borde förbättra kvaliteten på språkundervisningen 1 Hankens lärare i språk är kompetenta Svaren på påståendet huruvida Hanken borde förbättra kvaliteten på språkundervisningen fördelades på följande sätt: 7,5 % av de svarande höll inte med om att en förbättring skulle vara på sin plats, 8, % ansåg inte att det finns ett större behov av förbättring, 0,8 % verkade tycka att Hanken skulle kunna göra något för att höja kvaliteten på språkundervisningen och 1,6 % ansåg att en förbättring verkligen skulle vara på sin plats. Den fråga som samlade mest positiva röster var frågan om Hankens lärare i språk är kompetenta. Endast 0,5 % kunde inte hålla med om det påståendet. 1 % var inte helt av samma åsikt medan svarsalternativ och samlade på sig hela 86,5 % av de svarande. De fria kommentarerna om språkundervisningen tyder på att detta är ett ämne som ligger hankeiterna nära hjärtat. En av de större orättvisorna verkar vara skillnaden i språkutbudet på campuset i Vasa i jämförelse med utbudet i Helsingfors. Undervisningen i tyska får mycket tack medan det efterlyses förbättring på spanska kurserna. Varför får vi i Vasa bara läsa engelska och tyska?!? Om man skulle ha valt (innan man ens började på hanken) nybörjarkurs i franska så skulle man inte ha fått engelska eller tyska. Sen så får man ändå inte läsa mer franska än nybörjarfranska. Alltså valde jag tyska och engelska fastän jag egentligen skulle ha velat lära mej franska. Plus andra språk! Trodde att man på Hanken skulle få lära sig många språk... Man borde erbjudas så många språk man bara vill och samma språk som på Hanken i Hfors. #0 Mycket bra språkundervisning. Tyskalärarna är väldigt bra och undervisningen bra upplagd - den förberedde bra för utbyte. #51 Språklärarna i nybörjaspråken borde kunna svenska. #86 Varför finns det ej någon ekonomisk kurs i spanska, precis som det finns i finska, svenska, tyska, franska och engelska? #1 16
Hankens språkundervisning är överlag av bra kvalité och borde så förbli. Högskolans nedskärningar i språkbudgeten kan försämra kvalitén på språkundervisningen. #77 Har du varit eller tänker du åka på utbyte under din studietid via Hanken?:- 0.09% 59.91% En rejäl majoritet, 59,9 %, av de svarande har svarat jakande på frågan om de har varit eller har planer på att åka på utbyte via Hanken. Denna höga andel kan möjligtvis förklaras med att hankeiter uppmuntras av professorer och äldre studerande att åka på utbyte. En annan möjlig förklaring är Hankens relativt breda utbud på samarbetsuniversitet. De som svarade nekande på utbytesfrågan har motiverat sitt svar till stor del med tidsoch/eller pengabrist eller inget intresse för skola utomlands. Många har sagt sig vara mer intresserade av att jobba utomlands än att enbart studera. Familjesituationen är en annan stark faktor som bidrar till hankeiternas beslut om utbytesstudier. Familjen, alltså tre barn (ensamförsörjare). #9 Arbete utomlands erbjuder mera upplevelser och kunskap framtiden. #7 Vill bli färdig och komma ut i affärslivet så snabbt som möjligt. #55 Var på väg, men en otentad grundkurs satte stopp för det. Vid nästa ansökningstidpunkt hade jag så lite kurser kvar... #115 Rädsla för att vara 'ensam' på en främmande plats, vänner och pojkvän i Finland. #157 Dåliga alternativ och vrickade krav från högskolans sida. #189 Random glada studerande som dricker öl ur kegs intresserar mig inte ett dugg. #7 17
Upplever du att du får tillräckligt med vägledning i dina studier?:-.% Vet du vart du skall vända dig för att få studiehandlednin g? 55.%.7% 75.57% En stor del, 5,8 %, av hankeiterna som svarade på undersökningen anser sig inte få tillräckligt med vägledning i sina studier. Men paradoxalt vet majoriteten, 75,6 % nog vart de skall vända sig för att få denna saknade studiehandledning. Av detta skulle man kunna dra slutsatsen att studerandena inte själv tar eget initiativ att få svar och hjälp till sina problem. Nästan tre fjärdedelar, 7,6 %, av de svarande anser att ett heltäckande trådlöst Internet nätverk skulle gynna dem. Detta kan tolkas som så att det finns ett stort intresse bland studerande att jobba på sin egen bärbara dator var som helst i skolan istället för att vara mer eller mindre tvingad att söka sig till en ledig datasal. 8 Studieort Helsingfors Vasa 6 Intresse för ett heltäckande wlan nätverk på Hanken Intresset för ett wlan nätverk är större i Helsingfors än hos hankeiterna i Vasa. Vasa studerandenas intresse för trådlöst Internet är uppdelat på 60 % som anser det gynna deras aktiviteter medan 0 % har svarat nekande på frågan. I Helsingfors anser 77 % att wlan skulle vara bra. 18
Studiesocialt I delen studiesocialt gäller frågorna SHS medlemmars välmående. Resultatet på den första frågan: Hur mår du/anser du att din hälsosituation är, visar att 9,8 % av de frågade anser att deras hälsosituation är bra och,1 % anser att den är utmärkt. Endast 0,9 % procent tycker att deras hälsosituation är dålig. Resultatet på denna fråga visar tydligt att majoriteten av studentkårens medlemmar känner sig välmående. 5 1 Mycket bra Bra OK Dålig Mående/ hälsosituation Undersökningen visar att SHSV (studenthälsan) används flitigt av de frågade. 76, % av de frågade söker först hälsovård vid SHSV. Endast 19 % besöker hälsovårdscentralen då de behöver hälsovård. Flera av dem som svarat använder även privat läkare, nämligen, %. Denna fråga visar dock att många studentkårsmedlemmar använder sig av den förmånliga vården studenthälsan bjuder på. 19
8 10 6 8 6 SHVS (studenthälsan) Hälsovårdscentralen 6 5 1 Privat läkare/vård Några utvalda kommentarer angående vad som påverkar de svarandes val av hälsovård: Mycket billigare via studenthälsan. Tandläkare dock för långa köer, detta sköts därmed via egen hälsovårdsstation. # Akutheten, kötiden. Inte alltså kvaliteten. # 6 Priset! Ett par gånger privat pga. tidsbrist och för lång kö till SHSV. # 6 Har betalat för SHVS tjänster så jag använder dem. #17 Tillgängligheten. Går till tandläkare privat, eftersom det är så långa köer vid studenthälsan. #86 0
5 1 Aldrig Högst en Ett par En gång i Två gånger i Tre eller flera gång i månaden gånger i månaden veckan veckan gånger i veckan Hur ofta är du berusad? De flesta av de svarande (5,6 %) är berusade ett par gånger i månaden.,9 % säger sig vara berusad en gång i veckan och 0,1 % högst en gång i månaden. Minoriteten av de svarande är aldrig berusade (,9 %) eller berusade tre eller flera gånger i veckan (0,9 %). Studentkårens medlemmar är aktiva sportare. De flesta sportar antingen två gånger i veckan (1, %) eller två eller flera gånger i veckan (1, 8 %) De som sportar en gång i veckan är också många (18,9 %). 1,1 % sportar ett par gånger i månaden och,1 % högst en gång i månaden. Endast 0,9 % uppger att de aldrig sportar. Få av de svarande använder den förmån som studentkårens medlemmar får vid användning av Yliopistoliikunta. Endast 19,86 % av de svarande utnyttjar de olika möjligheter till sport Yliopistoliikunta bjuder på. De som sportar två, tre eller flera gånger i veckan använder Yliopistoliikunta flitigast. 19.86% Använder du dig av Yliopistoliikunta? 5 Använder du dig av Yliopistoliikunta? 80.1% 1 Aldrig Högst en Ett par En gång Två Tre eller gång i gånger i i veckan gånger i flera månaden månaden veckan gånger i veckan Hur ofta sportar du? 1
De svarande har dock förslag på idrottsföretag- och föreningar som studentkåren borde samarbeta med för att kunna erbjuda sina medlemmar värdefulla förmåner. Här är några utvalda förslag på dessa. Motivus - samarbete finns redan, någon dansskola t.ex. Footlight skulle vara bra. #1 Studentkåren kunde satsa ännu mera på de egna idrottsklubbarna typ HC Morjens! #8 Dansskolor!!!!!! Alltså inte något gyms "danstimmar", utan riktiga dansskolor... tanssivintti, footlight, helsingin tanssinopisto, stepup... #70 Gym borde det samarbetas med, det är det de flesta studeranden besöker. #87 Gym i Vasa!!! Allt för dyrt som det är nu. Dessutom simhallsbiljetter borde man få köpa billigare. Som 10ggrs kort. Andra skolor i Vasa har sådana förmåner. #161 Majoriteten av de svarande (5,5 %) säger att de kunde tänka sig besöka studiepsykologen ifall deras studiemotivation skulle sjunka eller om de skulle känna sig stressade. 6, % av kvinnorna och 5,6 % av männen anger att de skulle kunna tänka sig besöka psykologen vid behov. Alltså är tröskeln att besöka en psykolog lägre för kvinnorna än för männen. 6 Kön Man Kvinna Skulle du kunna tänka dig att besöka studiepsykologen ifall t.ex. din studiemotivation sjunker eller du känner dig stressad? Av studentkårens medlemmar har en minoritet upplevt ett behov av mentalvård under sin studietid. 11,09 % av de svarande har dock känt att behov av denna typs vård. Av dem som svarat att de känt ett behov av mentalvård under sin studietid, har bland annat vänt sig till psykologen på studenthälsan, en privat psykolog, Mehiläinen, vänner och familj för att få hjälp.
11.09% Har du under din studietid upplevt ett behov av mentalvård? 88.91% Högskolepolitik 6 5 8 6 Jobb vid sidan om studierna Ibland 1 Studiepenning Inkomstgräns Höjning av studiepenningen eller inkomstgränsen Inkomstgräns Studiepenning Höjning av studiepenningen eller inkomstgränsen En fråga som varit mycket på tapeten på sistone är frågan om vad som borde göras för de studerandes ekonomi. Denna debatt har lett till två alternativ, antingen en höjning av studiepenningen eller en höjning av inkomstgränsen. I undersökningen ställdes frågan om vilkendera som borde höjas så att de svarande hade fyra svarsalternativ, där extremvärdena 1 och stod för studiepenningen respektive inkomstgränsen. Mellanvärden och stod följaktligen för mindre extrema åsikter men svarande var tvungna att välja vilkendera de ansåg vara viktigare. Resultatet var relativt väntat, 56, % av de svarande har angett sitt intresse för en höjd inkomstgräns och 19,1 % är mer intresserade av en höjd inkomstgräns än av studiepenning, vilket kan anses som bra eftersom det också var studentkårens åsikt när
denna fråga debatterades. En knapp fjärdedel av de svarande har varit för eller haft ett starkare intresse för en höjd studiepenning. En stor del av studerande jobbar vid sedan om studierna, så det är intressant att kombinera de svarandes jobbsituation med vilketdera alternativet de valt mellan studiepenningen och inkomstgränsen. Även här är resultatet väntat, av dem som svarat att de jobbar vid sidan om studierna håller 88,5 % på en höjning av inkomstgränsen. De som inte jobbar eller som jobbar ibland har svarat ganska lika, som helhet är hankeiterna mer intresserade av höjd inkomstgräns. 10 Studieort Helsingfors Vasa 8 6 Bo på hyra Av de svarande bor 69,9 % på hyra. De svarande som har angett Vasa som studieort bor en större andel på hyra än vad studerandena i Helsingfors gör. Hyrorna varierar kraftigt från under 100 euro upptill 1000 euro. Svaren på frågan hur hög hyra de svarande har är inte helt pålitliga i och med att vissa svarande troligen har räknat bort studiepenningen och andra subventioner och bara angivit den del som blir över efter stöden. Andra har meddelat att de betalar hälften av hyran, vilket är trevligt men svaret är oanvändbart då man inte vet hur mycket hela hyran är. g bor i mina föräldrars lägenhet och har inte lyft studiestöd eftersom summan skulle vara så otroligt liten och dessutom skulle jag ändå vara tvungen att betala tillbaka det på grund av de höga inkomstgränserna! #17
8 6 Har du varit tvungen att betala tillbaka studiestödet? Ibland Jobbar du vid sidan om studierna? Det är vanligt att studerande jobbar vid sidan om studierna men det är inte alltid så lätt att få ett jobb att passa ihop med skolan. Ännu svårare är det att få lönen att gå ihop med Folkpensionsanstaltens inkomstgränser och studiestödet. Det är lätt hänt att man måste betala tillbaka ett studiestöd ibland och detta verkar ha hänt de flesta hankeiter. Av de svarande som jobbar vid sidan av studierna har hela 78, % varit tvungna att betala tillbaka studiestöd. Motsvarande siffra för dem som jobbar ibland är 16,0 %. För dem som inte jobbar är andelen endast 5,7 % Näringsliv I denna del är frågorna näringslivsrelaterade. Syftet är att få reda på bland annat vilka företag studentkåren borde samarbeta med och hurudana företagspresentationer studentkårens medlemmar är intresserade av. I denna fråga undersöktes de svarandes attityd mot sponsorer. De flesta (85,9 %) anser att det är trevligt att få billigare produkter/gratis produkter och förmåner. För 1 % spelar det ingen roll om evenemangen sponsoreras. Endast 1,1 av de svarande % anser att det är störande att se reklam på studentikosa evenemang. 5
10 8 6 Billigare/gratis produkter Ingen skillnad om och förmåner evenemang sponsoreras Störande att se reklam på studentikosa evenemang Sponsorer gör studenkårens evenemang bättre De flesta av de svarande har en aning om vilka studentkårens samarbetsföretag är (75,8 %). Andelen som vet namnen på företagen är dock mindre, då,7 % uppger att de kan namnge företagen. 67,1 % av dem som svarat på frågan säger att de vet mer om företagen nu än då de började på Hanken. Det är dock endast 10, % som anser sig känna företagen väl. Andelen som tycker att företagen är synliga i studentkårens verksamhet är rätt så liten (6,7 %). Det är också få som tycker att det är lätt att hitta information om företagen (17, %). 8 6 5 6 1 (ingen aning) Ingen aning om studentkårens samarbetsföretag Vet namnen på studentkårens samarbetsföretag 6
10 6 8 6 Vet lika mycket om Studentkårens samarbetsföretag som innan man började studera på Hanken g känner företagen väl 8 10 8 6 6 Företagen syns i studentkårens verksamhet Det är lätt att få information om företagen Nästa fråga handlar om näringslivskontakter. De svarande kunde välja mellan följande alternativ då de svarade på påståendena: håller inte med,, och håller absolut med. Genom att svara t.ex. visar den svarande att dess svar lutar mera åt håller inte med sidan, men att det ändå enligt svararen finns en liten sanning i påståendet. Genom att svara visar den svarande däremot att dess åsikt lutar mera mot håller absolut med hållet, men att det ändå finns något i påståendet som den svarande inte är överens med. På det första påståendet, det främjar studentkårens medlemmar att Studentkåren har goda näringslivskontakter, har majoriteten av de svarande (6, %) angett att de absolut håller med. En liten del (,0 %) av de svarande håller inte alls med påståendet och alternativen och har fått en aning mer stöd (8,6 respektive 7 %). 7
5,1 % av Studentkårens medlemmar svarade på påståendet Studentkåren samarbetar med bra företag idag. 1 % av de tillfrågade höll absolut med påståendet, 1, % svarade och endast ca,8 % höll inte alls med påståendet. Svaren på det sista påståendet jag går gärna på företagspresentationer har delat sig jämnast mellan de olika alternativen. 8, % av de svarande håller inte alls med påståendet, 8, % svarade, 0, % svarade och slutligen svarade,0 % att de absolut håller med påståendet. 6 6 5 1 Håller inte med Håller absolut med Det främjar studentkårens medlemmar att studentkåren har goda näringslivskontakter Håller inte med Håller absolut med Studentkåren samarbetar med bra företag idag 5 1 Håller inte med Håller absolut med g går gärna på företagspresentationer Några åsikter om på vilka grunder Studentkåren borde välja sina kårföretag: Studentkåren bör välja sådana företag som troligtvis kommer att vara studerandens framtida arbetsgivare. #16 De som är mest samarbetsvilliga, ordnar evenemang och sponsorerar ekonomiskt. #0 Företag som är kända inom näringslivet och som är föregångare i sin bransch. #9 Företagen borde vara intresserade av hankeiter och deras intressen samt karriärer. Dessutom borde företagen vara färdiga att vara aktivt med och inte bara passivt genom att ge pengar. #9 8
Den sista frågan inom området Näringsliv handlar om de svarandes preferenser då de går på företagspresentation. Det första påståendet löd som följande: Företaget intresserar mig som arbetsgivare. Majoriteten av de svarande (6, %) höll absolut med och endast 0,7 % höll inte alls med. De som lutat mer mot svaret håller absolut med och svarat, är 1,5 %. De som däremot lutat mer mot hållet håller inte med och svarat, är,6 %. Majoriteten (5,7 %) har svarat på påståendet informationen under presentationen är viktigast då jag väljer att gå på företagspresentation. 8,5 % höll absolut med påståendet, 16,9 % svarade och 1,8 % höll inte alls med påståendet. På det tredje påståendet, att de vill lära känna företaget/branschen bättre svarade de flesta (9,0 %) och att de absolut håller med (9,6 %). 9,6 % svarade och 1,8 % höll inte alls med påståendet. 8,9 % av de svarande ansåg att det viktigaste med valet av företagspresentation är övrigt program/förmåner i samband med presentationen. 17,5 % av de svarande höll inte alls med påståendet,,0 % svarade och 9,6 %. 5 6 1 Håller inte med Håller absolut med Håller inte med Håller absolut med Företaget intresserar mig som arbetsgivare g går gärna på företagspresentationer 9
5 5 1 1 Håller inte med Håller absolut med Övrigt program/förmåner i samband med presentationen Håller inte med Håller absolut med Vill lära känna företaget/branschen Kommunikation Studentkårens utrymmen är väl kända för studentkårens medlemmar. Mer än 9 % av studentkårens medlemmar vet var studentkåren har sina utrymmen och av dem anser ca 9 % att utrymmena används effektivt och ändamålsenligt både i Vasa och i Helsingfors. Av medlemmarna anser 1 % att utrymmena används dåligt i Helsingfors och i Vasa av en aning färre, 15 %. Av dem som inte tar ställning kan man säkert räkna med att det finns studeranden från Vasa som inte vet hur utrymmena används i Helsingfors och studeranden från Helsingfors som inte vet hur utrymmena används i Vasa. Dels måst man säkert ta och räkna med sådana som inte är kåraktiva och inte tillbringar mycket tid i studentkårens utrymmen och därför inte kan ta ställning. Majoriteten kunde inte ta ställning till om utrymmena används effektivt eller inte, vilket man kan tolka som att många inte vet vad studentkårens utrymmen används till. 6.7% Vet du var studentkårens utrymmen finns? 6 5 Studieort Helsingfors Vasa 9.6% 1 Kan inte ta ställning Tycker du att kårens utrymmen används effektivt och ändamålsenligt? 0
Studentkåren ger ut ett informationsblad som heter Nötte. I Helsingfors utkommer informationsbladet varje vecka medan det i Vasa utkommer endast en gång i månaden. Här finns en stor skillnad mellan studerandena i Vasa och i Helsingfors, säkert mycket på grund av att Nötte utkommer oftare i Helsingfors än i Vasa. I Helsingfors läses Nötte alltid av enbart 5 %, medan,5 % alltid läser Nötte i Vasa. Majoriteten av medlemmarna både i Helsingfors och Vasa läser ibland Nötte, i Helsingfors läser 65, % Nötte ibland och i Vasa läser 50 % informationsbladet ibland. Däremot är skillnaden igen stor mellan orterna på dem som aldrig läser Nötte. I Helsingfors är den 9,6 % som aldrig läser informationsbladet medan det endast är 6,5 % i Vasa. 6 Studieort? Helsingfors Vasa Alltid Ibland Läser du Nötte? Aldrig Studentbladet som är en studenttidning som går ut till alla finlandsvenska yrkeshögskole-, högskole- och universitetsstuderanden anser 7, % av hankeiterna att är en bra tidning, 6,9 % att det är en helt okej tidning och 8,8 % att det är en dålig tidning. 7.6% Upplever du att Studentbaldet är en bra tidning? Helt okej 8.8% 6.95% 1
Studentkårens internetsida, Shsweb, är populär bland studentkårens medlemmar. 9, % av svarandena anser att de hittar den information de behöver angående studentkåren på studentkårens internetsida, det är en stor majoritet och kan tolkas som att många besöker den och letar där efter information. Endast 6,6 % anser att de inte hittar den information de behöver på internetsidan. Av dem kan man räkna med att många är Vasa studeranden som använder sig av SSHV:s egna internetsida. 6.58% Hittar du den information du behöver om kåren på Shsweb? 9.% Som man ser i grafen ovanför är studerandena väldigt nöjda med den information som publiceras på Shsweb och på frågan om vilka informationskanaler de helst använder är Shsweb den populäraste. 10 8 8 6 6 Shsweb Nötte
10 6 8 6 Hankeiten Studentbladet 6 5 6 1 Affischer/Anslagstavlan Word of mouth En klar majoritet använder internetsidan Shsweb (91.1 %) för att få information om studentkåren och dess evenemang. Ett annat effektivt sett bland studentkårens medlemmar för att sprida information är den så kallade word of mouth metoden, 66,6 % litar på den informationskanalen. Anslagstavlor och affischer (50,8 %) går inte hem till en liten majoritet. Däremot använder få av medlemmarna informationskanaler så som informationsbladet Nötte (6 %), Studentbladet (19,7 %) och Hankeiten (1,1 %). Speciellt Hankeiten kan tolkas som att den används av få som informationskanal eftersom den sammanfattar mest vad som har hänt, inte det som kommer att hända. När hankeiterna vill ge feedback angående studentkåren gör de det via e-post till ansvariga, diskussionsforumet eller via personlig kontakt. Endast 1,6 % av de svarande ger feedback på styrelsens blogg.
1 Diskussionsforumet E-post till ansvariga Styrelsens blog Personlig kontakt Om du vill ge feedback om studentkårens aktiviteter, vilken kanal använder du/skulle du använda?:- Kultur I kulturdelen av denna undersökning gäller frågorna de svarandes intressen för olika kulturarrangemang och fester Studentkåren ordnar. Från den första frågan framgår att 0, % av dem som svarat är medlemmar i en klubb eller i ett utskott. Det är mest första och andra årets studerande som är medlemmar i något utskott. Är du medlem i någon klubb eller i något utskott? Är du medlem i någon klubb eller i något utskott? 0,18% 69,8% 1 1 Årskurs N
Borde studentkåren arrangera flera alkoholfria evenemang 5 Borde studentkåren arrangera flera alkoholfria evenemang? 9.% 50.7% 1 Aldrig Högst en Ett par En gång Två Tre eller gång i gånger i i veckan gånger i flera månaden månaden veckan gånger i veckan Hur ofta är du berusad? 50,7 % av de frågade anser att studentkåren borde ordna mera alkoholfritt program. 9, % anser däremot att det inte är nödvändigt. I grafen framgår det tydligt att så gott som alla av dem som aldrig är berusade anser att studentkåren borde arrangera flera alkoholfria program. Största delen av dem som är berusade ett par gånger i månaden och en gång i veckan anser däremot att det inte är nödvändigt. Syftet med frågan gällande kulturevenemang var att få reda på vilka sorts evenemang studentkårens medlemmar är intresserade att delta i. Resultatet på frågan visar att rätt så få är intresserade av konstutställningar (, %) och opera (1,1 %). Däremot är intresset för teater betydligt större, 55,7 % av dem som svarat säger sig vara intresserade av att gå på teater.,7 % visar även intresse för att gå på musikaler. Studentkårens medlemmar är dock mest intresserade av konserter (68, %) och bio (6,9 %). Däremot är intresset för dans och museer lägre (,7 % respektive 0,6 %). 10 6 8 5 6 1 Opera Teater 5
6 Musikaler 6 5 1 Bio 6 Dans 6 Konserter 6 Muséer 8 6 Konstutställningar 8 6
Av de frågade skulle endast, % vara intresserade av att delta i ett spex. Många fler (69, %) skulle däremot vara intresserade av att delta i resor som är ordnade av studentkåren till t.ex. St.Petersburg, Riga, Moskva och Tallinn. Skulle du vara intresserad av att delta i ett spex? Är du intresserad av att delta i resor som studentkåren arrangerar? (t.ex. St. Petersburg, Riga, Moskva, Tallinn).15% 0.8% 69.18% 75.85% Öppna kommentarer Några övriga kommentarer som de som har svarat gett angående Studentkåren och enkäten: Bra gjort styrelsen! Kunde ha funnits mera frågor om arbete, hur mycket, vad man tjänar, hur mycket tid det tar osv. #6 Enda evenemanget som egentligen skulle intressera är just resorna. Kunde man kanske utvidga utbudet även utöver det gamla östblocket? #0 g hoppas att studentkåren försöker föra fram att den korta övergångsperioden till det nya studiesystemet är orättvis. #0 Satsa på Skojrejs och ta "modell" av Skojrejs som ordnades år 005 och inte år 006! Skojrejs är ett jättefint evenemang, som inte får dö ut. Skojrejs är ett mycket roligt och viktigt evenemang och ger därtill bra synlighet! #8 7