Tankesmedja för friluftsliv 2014 anteckningar från workshop 10 april LEDER I FJÄLLEN HUR SER STATUS OCH UTVECKLING UT? Arrangör: Naturvårdsveket (NV) Ansvarig: Jenny Lindman, NV Moderator: Per-Olof Wikberg (NV) Sekreterare: Niklas Pärnerstedt (STF) Leder i Svenska Fjällen Presentatör: Per-Olov Wikberg Huvudmannaskap (de vanligaste) för leder i fjällen: Statligt huvudmannaskap. Fjälledssystemet 550 mil, broar, rastskydd Kommunala leder-annars snöskoter i främsta fall Föreningar. Lokala byar tar emot ledavgifter Fiskeföreningar Samebyar. Underhåller sina terrängkörningsleder, flyttleder. Privata initiativ. Tidigare ägande, ledbolag. Leder för vandring Här handlar det om ansvar för bland annat märka ut leder, bygga underhålla broar/spänger, försök av grusning av led. Stor del av leder utgörs av delar där man har väldigt lite fjällstugor. Leder för Cykling Blir allt mer populärt och här krävs samverkan mellan de olika användarna och även av lederna och framför allt spänger & broar som ger förutsättning för utövande av cykling på led. Klätterleder Via ferrata Främst Kebnekaise. Leder för skidor Leder för snöskoter Finns även privata leder, motoriserat friluftsliv. Trång på leder, betalningsplikt. Terrängkörningsleder Finns med i storslagen Fjällmiljö. Del av näring för renskötsel. Ska lämnas in en plan varje år för var man ska köra. Kanalisering för körning på broar. 2 miljoner tillsatt per år för satsning. Renflyttningsleder Rösade leder, för flyttning av ren. Flytt sommar till vinterbete. Det statliga ledsystemet i fjällen Presentatör: Jenny Lindman Bakgrund 1976 fick Naturvårdsverket huvudmannaskap för de statliga lederna via regeringsbeslut. I regeringsbeslutet gavs också myndigheten uppdraget att vidare precisera vilka leder som skulle ingå. Naturvårdverket förslag utgick från definitionen: långfärdsleder av
huvudsakligen turistiskt intresse och av sådan längd att de kräver övernattning längs leden. År 1986 gav Naturvårdsverket ut rapporten Det statliga ledsystemet i fjällen vilken beskriver ingående leder & anläggningar (bl.a. 550 mil leder, för vandring, skidåkning och skoter, ca 400 broar, rastskydd, båtleder och ledterminaler). Rapporten innehåller också anvisningar för skötsel och underhåll. Mycket har hänt sedan dess och nu ser både Naturvårdsverket och länsstyrelsen ett stort behov av en översyn av det statliga ledsystemet. Denna översyn består i huvudsak av tre delar: 1. förtydliga ansvaret nationellt och regional 2. en nulägesbeskrivning som kartlägger och beskriver nuvarande ledsystem 3. föreslå åtgärder för att skapa ett välfungerande ledsystem i fjällen inom ramen för tillgänglig finansiering Just nu är de i slutskedet av nulägesbeskrivningen, där det även ingår att beskriva skicket på ledsystemet. Detta har gjorts utifrån ledförvaltarnas kunskaper samt genom en enkät som skickades ut till aktörer i fjällområdet. I nulägesbeskrivningen kommer man även försöka skatta upprustningsbehovet samt vad det kostar att löpande förvalta ledsystemet. Processen ser ut enligt följande. Vad händer sen? 2014 Nulägesbeskrivningen klar Enkät sommaren 2014 till besökarna längs lederna CNV uppdrag 2015 och framåt Ny vägledning Nytt ledsystem Framtiden Hur mycket leder? Vilka leder? Skyltning? Informationsarbete? Olika kategorier? Mer kanalisering/zonering? Åre Destination Presentatör: Anna-Karin Lundmark 100 åriga anor. Naturutmaning Njutning Framtidssatsning: Hållbar destinationsutveckling Produktutveckling: Cykel, vandring, fiske, tur, längd, jakt, fiske mm Nya leder? Eller utveckla de vi redan har? Multileder- flera användningsområden Ledutveckling- Längd & tur Vandring Längd-tur Cykel Häst (Skoter)
Fokus- Trygga markägare (Underhåll av leder, ansvar, miljö) Samverka. Aktivitetsbolag, Klubbar, Skistar, Markägare, Skyltningsprogram Jobbar med Sommarled och Vinterled egen lösning Åreskutan Hike Beskrivning led, skyltprogram Europas mest attraktiva alpina året runt destination. Utmaning med markägare. Nordic Ski Center Funäsdalen Presentatör: Marie Klockervold Sommar Tidigare byalag Startade 6 kulturstigar Bygdesamrådsgruppen. Inventerade leder och tog fram information. Rundturer, inte fram och tillbaka. Framtagande av vandringsguide. Guldturer Underhåll. Orangemarkering enhetligt tänk sommarled. Sommarunderhåll. Sker mycket utifrån ideella krafter. Försäljning av kartor går direkt in i underhåller för leder. 1989 startar Nordic Ski 30 mil längdspår- Kombinerat alpint och längd Tidigare finansierats av privata aktörer. 20 % från de privata boenden. Införde betalavgifter som sköts via bygdemedel Skoterturism. Reglering efterfrågades förutom skoterklubbar. Länsstyrelse, Naturskyddsförening, STF, byalag, samebyar. Svenska Turistföreningen Presentatör: Niklas Pärnerstedt Get Real Summer 2014 Svenska Turistföreningen skickar ut 300 testpiloter till fjällen i sommar. Bakgrund Idag saknas det ett målgruppstänk för väglöst land. Utbudet ser likadant ut i alla fjällområden. Lederna går den kortaste vägen mellan övernattningsställena. Fjällstugorna har sett likadana ut sen 60-talet. Get Real vill utmana detta och skickar därför 300 ungdomar till fjällen i sommar (2014). STF söker svar på om det är så här den unga generationen vill ha det? Get Real vill ge ungdomarna själva möjligheten att peka på alternativa sätt att planera och rusta ett fjällområde för kommande generationer. Studien genomförs under två år, 2013-2014. Projektets ambition: Get Real utmanar de etablerade verksamheter som finns i Väglöst Land idag, Med målet att få vägledning för att förändra och utveckla aktiviteter, leder, stugor och aktörer. Get Real söker svaret på hur ett fjällområde kan dukas för en ung generation. Enkät 2014
Innan uttagningen på 300 testpiloter gjordes i februari 2014, skickades en enkät ut till över 2 000 ungdomar. De fick in över 1000 svar från intresserade, erfarna och oerfarna ungdomar från hela landet. Urval från enkätsvaren: Om du reser till fjällen, på vilket sätt vill du göra din fjällupplevelse? (sommar) Tillsammans med kompisar 78,5 % På arrangemang med fjällguide 7,0 % Genom kurs och lära mig mer 14,5 % Hur bodde du när du fjälllvandrade sist? (sommar) Hotell/stugby 13 % Privat 12 % Fjällstation 19 % Övernattningsstugor 9 % Tält 47 % När du drömmer om fjällen vad tänker du på då? Sommarvandring 67 % Klättring/cykel 7 % Fiske 2 % Skidturer 9 % Alpin skidåkning 13 % Annat 2 % Välj 5 ord som du förknippar med fjäll Vandring 87 % Äventyr 78 % Storslaget 76 % Vildmark 76 % Utförsåkning 30 % Här hade de fått 18 alternativa ord att välja på. De skulle välja sina 5 främsta ord som de förknippar med fjäll och enkätsvaren visade tydligt vilka 5 givna ord våra ungdomar förknippar med fjäll. Övriga hamnade alla under 18 % ETOUR Presentatör: Peter Fredman Berättar om trender kopplat till aktiviteter i fjällen med fokus på nyttjande av leder. Trender i aktiviteter och besöksmönster Nya aktiviteter, sportifiering, events Bilden av fjällen genom sociala medier Hållbar utveckling i fjällregionen (storslagen fjällmiljö) Monitoring Besök i olika fjällområden Dalafjällen samt Jämtland/Härjedalsfjällen har flest besökare jämfört med Västerbottensfjällen och Norrbottensfjällen. Besök utifrån årstider
Totalt 4 miljoner besök under året, flest besökare mellan januari och april. Aktiviteter i fjällen Utförsåkning, längd, vandra på led, snöskoter populärt men även jogga/terränglöpning. Trender i aktiviteter Vilka av följande aktiviteter tror du kommer öka mest i fjällen de närmaste 10 åren? Cykling/mountainbike 35,4% Skidåkning (utför) 34,6% Kortare vandring (1-3 timmar) 34,5% Vandring endagstur 32,8% Vandring med övernattning 30,5% Downhill med cykel 30,0% Fiske 28,9% Naturfotografering 27,8% Köra/åka hundspann 27,3% Tävlingar/sport/multisport 27,0% Positivt & negativt i fjällen- motsatsförhållanden Många anser att det är positivt att det finns iordninggjorda lägerplatser med toalett, soptunnor, eldstad, m.m., samt att det finns fjällstationer och markerade leder. Samtidigt som alternativen: Att området är lite påverkat av människan och Att det finns bullerfria områden, fick hög svarsfrekvens. Lederna i fjällen Vilken är din uppfattning om kvalité på lederna i fjällen? (Mycket bra/ganska bra/ganska dåliga/mycket dåliga/vet ej). Av de som inte svarade vet ej (vilket var en stor andel eftersom urvalet för undersökningen var hela Sveriges befolkning) svarade majoriteten Mycket bra/ganska bra. Vilken är din uppfattning om mängden leder i fjällen? (För få/lagom/för många/vet ej). Av de som inte svarade vet ej svarade majoriteten Lagom. Leder i fjällen- Enskilda kommentarer ur enkäten Det är viktigt att det finns platser som är lättillgängliga för alla. Samtidigt som det är oerhört viktigt att bevara orörda fjäll. Fler ställen där man kan fika, vila osv, under tak. Knöliga leder för pensionärer! Sist jag vandrade i fjällen var det spänningar mellan vandrare och cyklister. Cyklarna förstör lederna så de blir steniga och gropiga. Cyklisterna kom fram fortare till fjällstugorna och tog de bästa rummen. Det muttrades mycket mellan vandrarna. Var restriktiv med att upplåta leder och områden för skoteråkning. Diskussion i gruppen 1. Behov idag och i framtiden Kategorisering/Klassificering av lederna, att erbjuda olika nivåer. ( Service, hygien osv.) Att erbjuda en lägsta nivå. Bra kartor, bra markeringar.
Förbättra skyltning och informationen till besökaren. Finns olika behov hos lika besökare. Satsa mer på information till fjällnybörjare. Informera ur ett besökarperspektiv. Olika målgrupper kräver anpassad information. Olika svårighetsgrader, tillgängligheten. Fler som utövar aktiviteter längs leder, olika behov av lederna och olika förväntningar. Konflikter mellan olika användare. Viktigt med rätt information. Multileder för många aktiviteter? Zonering och kanalisering? Målgruppsanpassning av leder? Omvärldsbevakning viktig. 2. Utmaningar Hur ordnar standard för skyltning? Enhetlighet viktigt, även över länsgränserna. Krävs ett antal aktiva beslut. Strategi 2020, viktigt att se lederna ur ett helhetsperspektiv. Hur kan vi arbeta så att lederna komplettera och stärker varandra och besökarens upplevelse? 3. Lösningar hanns inte med