Åtgärdsförslag för Gotlands huvudavrinningsområden, kustområden och kustvatten I Gotlands delområde ingår följande avrinningsområden, kustområden och kustvatten: Gothemsåns avrinningsområde Snoderåns avrinningsområde Gotlands kustområden Gotlands kustvatten
Karta. Gotlands delområde.
Åtgärdsförslag för Gothemsåns avrinningsområde Sammanfattning I Gothemsån finns problem med övergödning, fysiska förändringar, miljögifter, vattenuttag och övriga vattenkvalitetsproblem. Ansvariga myndigheter för åtgärder för att minska miljöproblemen, se Åtgärder som behöver vidtas av statliga myndigheter och kommuner i Södra Östersjöns vattendistrikt. Beskrivning av åtgärdsområdet Gothemsån är Gotlands största avrinningsområde med sina 480 km 2 och omfattar cirka en sjättedel av Gotlands yta. Markanvändningen utgörs av åker och skog i lika andelar (44 %). Den södra delen av området domineras av skog medan jordbruk är helt dominerande i områdets centrala del längs med själva Gothemsån. Denna del av det gotländska landskapet är idag ett intensivt brukat område, bland annat utgör de utdikade myrarna basen för öns morotsodling. Inom området fanns tidigare stora myrar där en av de största, Lina myr, dikades ut i slutet av 1940-talet. Utdikningen av Vänge myr gjordes så sent som på 1980-talet. Stora delar av ån är rätad men ett antal områden finns kvar där ån fortfarande har ett naturligt lopp. Uträtningen och invallningen medför att rensningsarbeten sker kontinuerligt, vilket i sin tur betyder att systemet är relativt artfattigt. Inga buffrande sjöar finns i systemet varför stora variationer i vattennivåerna kan förekomma. Ån kännetecknas av relativt höga flöden under senhöst fram till tidig vår och låga nivåer från tidig sommar och fram till hösten. Ytvattnet är näringsrikt, måttligt färgat och starkt grumligt. Berggrunden domineras av märgelsten och ren kalksten. Grundvattenförekomster med kommunala vattentäkter finns i samhällena Roma och Åminne. Den största punktkällan är det kommunala avloppet från Roma. Rening sker i stora biodammar och i dag återanvänds den allra största delen till bevattning, enligt den så kallade Gotlandsmodellen. Belastningen uppgår till ca 1400 personekvivalenter. Utsläpp sker vid bräddning. I övrigt tillkommer närsalter från en mängd punktutsläpp från enskilda avlopp och från jordbruket. Sedan sockerbruket i Roma lades ner finns ingen påverkan från större industrier i avrinningsområdet.
Karta 1. Åtgärdsområdets omfattning. Skyddade områden Begreppet skyddade områden enligt Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, SFS 2004:660 (Vattenförvaltningsförordningen) skiljer sig från begreppet skyddade områden enligt miljöbalkens 7:e kapitel. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen innebär i sig inte att områden behöver ha ett formellt skydd. Men med anledning av de krav som anges i vattenförvaltningsförordningen, till exempel normer och åtgärder, får området ett visst skydd eftersom miljökvalitetsnormen måste uppnås. I tabellen nedan anges vilka skydd och antalet skyddsområden som finns i distriktet, se även Naturvårdsverkets Faktablad skyddade områden. Huvudskälet till att ett område klassats som ett skyddat område enligt vattenförvaltningsförordningen är att det finns särskilt eller särskilda skyddsvärden och att skyddsarbetet behöver samordnas. När ett område omfattas av både skyddade områden enligt vattenförvaltningen och miljöbalken gäller vattenförvaltningsförordningens bestämmelser. Området som omfattas av något skydd i Tabell 1 finns särskilda krav som ska uppnås. Om en vattenförekomst också omfattas av ett av dessa skydd ska det strängaste kravet gälla och betyder att det
skyddsvärdet i området ska prioriteras. Ett exempel är fågelsjön Tåkern i Motala Ströms avrinningsområde. Sjön är en vattenförekomst som omfattas av fågeldirektivet. Näringsämnesstatusen i sjön är klassad som otillfredsställande, men den höga halten av näringsämnen bidrar till det miljötillstånd som gör det till en välbesökt fågelsjö. Det innebär att sjöns miljökvalitetsnorm kommer att styras av att skyddsvärdet för fåglarna och målet för parametern näringsämnen är inte god status. Det finns ingen definition på vad begreppet strängaste kravet innebär i vattenförvaltningsförordningen. Om en vattenförekomst omfattas av fler än en skydd i Tabell 1 är det vattenmyndigheten som avgör vilka krav som ska gälla, dock är det principen om att skyddsvärde avgör normen. Tabell 1. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen. Skyddade områden enl vattenförvaltningsförordning en Dricksvattenförekomster: yt- och grundvatten (Ramdirektivet för vatten, artikel 7) Skyddet berör hela eller delar av följande antal vattenförekomster i området 5 grundvatten, 0 sjöar och 0 vattendrag Åtgärder regleras genom Åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten Fiskvatten (Fiskvattendirektivet) Inga områden. Länsstyrelsen ska ta fram åtgärdsprogram om miljökvalitetsnormen bryts. Badvatten (Badvattendirektivet) 0 sjöar, 1 vattendrag och 0 kustvatten. Kvalitetskraven för badplatserna överskrids inte Kontrollplan, resp. kommun ansvarar. Nitrat (Nitratdirektivet) Hela Gotland. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Kväve (Avloppsdirektivet) Alla kustvattenförekomster. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Fosfor (Avloppsdirektivet) Natura 2000 (Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet) Alla vattenförekomster i området. Art- och Habitatdirektivet: 5 grundvatten, 0 sjöar, 1 vattendrag och 0 kustvatten. Fågeldirektivet: 0 grundvatten, 0 sjöar, 0 vattendrag och 0 kustvatten. 100% av vattenförekomsterna som berörs av en eller flera Natura 2000 områden uppnår ej god ekologisk status Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Bevarandeplan. Vattenförekomsternas status 2009 och miljökvalitetsnormer I Gothemsån finns 6 vattenförekomster. Vattendrag (5) klassas i begreppen ekologisk och kemisk status medan grundvattnet (1) kan ha en kemisk och en kvantitativ status. Samtliga vattenförekomster kan riskera (vara i riskzon) att ej uppnå god status 2015. Det är god status
som är målet enligt förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, 2004:660 (vattenförvaltningsförordningen). I figur 1 och 2 samt karta 2-9 visas ekologisk, kemisk och kvantitativ status samt om vattenförekomsten riskerar att inte uppnå god status 2015. I figuren som visar status 2009 visas inte de vattenförekomster som kategoriserats som kraftigt modifierade eller konstgjorda
Karta 2. Ekologisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.
Karta 3. Kemisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.
Karta 4. Kemisk status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.
Karta 5. Kvantitativ status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.
Figur 1. Ekologisk, kemisk och kvantitativ status 2009. Figur 2. Vattenförekomster i riskzonen att inte uppnå god status till 2015. De vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god status 2015 och vattenanvändare/vattenförekomster som omfattas av direktiven som beskrivs i stycket skyddade områden omfattas av åtgärdsprogram enligt vattenförvaltningsförordningen. Sammanfattningen av miljökvalitetsnormerna är ett resultat av utformandet av åtgärdsprogram. Undantag och sänkta krav från god status 2015 bedöms med hjälp av befintlig kunskap och huruvida föreslagna åtgärder kommer att hinna få en effekt till 2015, för mer information Förslag till miljökvalitetsnormer för Södra Östersjöns vattendistrikt. Tabell 2. Sammanfattning av miljökvalitetsnormer i åtgärdsområdet. MILJÖKVALITETSNORMER Grundvatten Vattendrag
Antal vattenförekomster 10 5 Kvalitetskrav ekologisk status Hög ekologisk status 0 0 God ekologisk status 0 5 God ekologisk potential 0 0 Undantag från kvalitetskravet ekologisk status - mindre strängt krav - måttlig status för övergödning 0 0 - otillfredställande status för övergödning 0 0 Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status 2021 - status för övergödning 0 0 - status för fysisk förändring 0 3 - status för särskilt förorenande ämnen 0 0 Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status 2027 - status för övergödning 0 0 Kvalitetskrav kemisk status God kemisk status 10 5 Undantag från kvalitetskravet kemisk status - mindre strängt krav för kvicksilver Undantag från kvalitetskravet kemisk status - tidsfrist kemisk status 2021 för andra prioriterade ämnen 0 0 7 0 Kvalitetskrav kvantitativ status (inga undantag) 2 0 Kvalitetskrav skyddade områden Badvattendirektivet 0 1 Fiskvattendirektivet 0 0 Art- och habitatdirektivet 10 1 Fågeldirektivet 0 0 Dricksvatten 10 0 Miljöproblem Åtgärdsprogrammet omfattar följande sju miljöproblem, försurning, övergödning, miljögifter, främmande arter, vattenuttag, fysiska förändringar och övriga vattenkvalitetsproblem (finns
endast i grundvattenförekomster och indikerar hög halt av klorid eller sulfat). I figur 3 visas fördelningen av antalet vattenförekomster per miljöproblem i vattenkategorierna vattendrag och grundvatten. Vattenkategorin vattendrag kan ha problem med försurning, övergödning, miljögifter, vattenuttag eller fysiska förändringar. Grundvatten kan ha övergödning-, miljögift-, vattenuttag eller övriga vattenkvalitetsproblem. Figur 3. Miljöproblem per vattenförekomst i åtgärdsområdet. Försurning I Gothemsåns avrinningsområde finns inga problem med försurning. Övergödning Alla ytvattenförekomster, vattendrag, i området har övergödningsproblem. Parametern för näringsämnen visar måttlig till otillfredsställande status. Beräkningar visar att det behövs en minskning på 1070 1785 kg totalfosfor per år för att uppnå god status i vattendragen. I åtgärdsprogrammen är målet att nå den undre gränsen för intervallet, alltså 1070 kg totalfosfor per år. I Figur 4 och 5 visas källfördelningen för utsläpp av fosfor och kväve(källhänvisning till SMED). Antropogen belastning från jordbruk och enskilda avlopp motsvarar knappt hälften av fosforutsläppen. Utsläpp av kväve domineras av den antropogena jordbruksbelastningen.
Figur 4. Källfördelning för fosforbeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED) Figur 5. Källfördelning för kvävebeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED) I Sverige infördes den 1 mars 2008 ett förbud mot fosfat i tvättmedel genom förordningen om
förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter (2007:1304). Från och med den 31 augusti samma år råder ett förbud mot försäljning av tvättmedel som tillverkats innan förordningen börjat gälla. Det betyder att åtgärdens effekt kommer att bli märkbar först under de kommande åren. I området har också ett avloppsreningsverk byggt om sin rening och byggt ut fosforsteg i reningen (effekten är ej kvantifierad). Den uppskattade effekterna av införandet av förbud mot fosfat i tvättmedel innebär att målet för åtgärdsprogrammet är en minskning på 980 kg totalfosfor per år. I Tabell 3 visas förslag på åtgärder, deras potential, kostnad i 2005 års prisnivå och förväntad effekt. Om rutan är tom saknas uppgifter. Tabell 3. Förslag på åtgärder av betydelse för övergödning. Sektor Åtgärd Skattad åtgärds potential Skattad effekt Kostnad Total-ko stnad P N (kr/kgp) (tkr/år) Ansvar Hushåll Enskilda avlopp - normalskyddsnivå Samtliga som ej uppnår krav 132 981 4728-972 3 624-1283 Kommune n Jordbruk Anläggning av våtmarker 60ha 480 18 000 425 204* Länsstyrel sen Jordbruk Bevattnings-dammar 60ha 2400 60 560 1344 Jordbruks verket Jordbruk Fånggrödor iu iu iu iu iu Jordbruks verket Jordbruk Sedimentations-dam mar 40ha 640 iu 1060 678 Jordbruks verket Jordbruk Skyddszoner iu iu iu iu iu Jordbruks verket Skog Funktionella kantzoner iu iu iu iu iu Skogsstyr elsen 3652 19041 2850-350 9 * Beräkningen omfattas av att det är möjligt att få bidrag för anläggning och skötsel av våtmarker inom landsbygdsprogrammet. iu = ingen uppgift Resultaten i Tabell 3 visar att anläggning av våtmarker och bevattningsdammar är de mest kostnadseffektiva åtgärderna i området. Det är dock viktigt att observera att alla åtgärder ej är kostnadsberäknade och att beräkningen för våtmarker omfattas av miljöstöd. Om bidrag exkluderas blir kostnaden för anläggning och skötsel av våtmarker nästan fem gånger större. Utökad miljöövervakning är en åtgärd som behövs för att verifiera status och för att utreda mer om var åtgärder är lämpliga. Även uppföljning av redan genomförda åtgärder behövs för att få mer information om åtgärders effektivitet. Den totala förväntade effekten av åtgärderna är 3652 kg totalfosfor per år. Det är mer än den mängd som beräknats för att minska övergödningsproblemet med avseende på inlandsvattnet. Miljögifter
Metaller, organiska och oorganiska miljögifter förekommer i vattenmiljön, några med välkända effekter medan andra är sämre dokumenterade. Kännedom om förekomst och halter av miljögifter är generellt mycket bristfällig. Även kunskaper om effekter i miljön är begränsad. Vattenförvaltningsarbetet delar in miljögifter i två grupper, särskilt förorenade och prioriterade ämnen. Gruppen särskilt förorenade ämnen omfattas i begreppet ekologisk status medan prioriterade ämnen omfattas av kemisk status. För att undersöka hur stort problemet med miljögifter är i distriktet har påverkansanalyser för miljögifter gjorts. Figur 6 visar resultatet av påverkansanalysen för ytvatten och indikerar vilka källor som har stor respektive mindre betydelse för ytvatten inom avrinningsområdet. Figuren visar hur stor påverkan sex olika påverkanskällor har i förhållande till varandra. En hög stapel för en källa visar endast att den har en större påverkan än en källa med en låg stapel. Det går inte att utläsa om området är påverkat eller inte. Figuren är en sammanställning för varje enskild vattenförekomst i området, vilket medför att påverkanskällorna Utsläpp till vatten och Förorenade områden undervärderas. För att få mer information om påverkansanalysen se Metodbeskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten inom Södra Östersjön och Norra Östersjöns distrikt. Figur 6. Påverkansanalys för miljögifter i åtgärdsområdet. Förorenade områden hanteras inom Naturvårdsverkets program för efterbehandling av förorenade områden. Inom arbetet görs en klassificering för olika typer av förorenade områden. I Gothemsåns avrinningsområde fördelas antalet förorenande områden enligt Tabell 4, där riskklass 1 är innebär störst risk och riskklass 4 mindre risk. Tabell 4. Riskklassning av förorenade områden. Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 0 14 9 8 Riskanalysen omfattas också en värdering av vilka typer av miljögifter som kan finnas i området. Resultatet illustreras i Figur 7. Figuren visar hur troligt det är att det finns miljögifter i området från någon av åtta olika ämnesgrupper. Figuren visar endast förhållandet mellan de
olika ämnesgrupperna. Om en ämnesgrupp har en hög stapel innebär det att den typen av källa är mer trolig att hitta i området än en ämnesgrupp med en låg stapel. Det går inte att utläsa vilka ämnesgrupper som finns i området eller i vilka mängder. Figur 7. Påverkansanalys för källor i åtgärdsområdet. Kvicksilver omfattas i begreppet prioriterade ämnen. I större delen av Sverige finns generellt höga bakgrundshalter av kvicksilver, mestadels beroende av atmosfäriskt nedfall men i vissa fall också naturligt. Det är därför inte möjligt att nå de kvicksilverhalter i biota som föreskrivs och ett generellt undantag för kvicksilver har beslutats, utom i de vattenförekomster som når gränsvärdet. I området finns inga uppmätta överstigande för särskilt förorenande ämnen. I Tabell 5 visas grundvattenförekomster där gränsvärdet för något av ämnena som omfattas av begreppet miljögifter överstigits. Tabell 5. Grundvattenförekomster med överskridande av tröskelvärden för miljögifter. Grundvattenförekomst Bly och blyföreningar Arsenik Polyaromatiska kolväten (PAH) Bekämpningsm edel Mellersta Gotland - Klintehamn X X Mellersta Gotland - Visby X X X X Vattenmyndigheten gör bedömningen att ett bättre kunskapsunderlag behövs för att genomföra några bredare åtgärdsinsatser, medan tillsynsmyndigheterna kan använda miljöbalken på kända källor. Befintliga åtgärder för att minska spridningen av miljögifter som löpande genomförs är tillståndsprövningar och länsstyrelsernas arbete med efterbehandling av förorenad mark. Bidrag till lantbrukare för ekologisk odling är en annan befintlig åtgärd eftersom kemiska bekämpningsmedel inte används inom ekologisk odling. Där miljögifter hittats eller fallit ut som risk för att ej uppnå God kemisk status till 2015 behöver vattenskyddsområdesbestämmelser utformas så att risken upphör. Vattentäkter - skydd i området
En del av de kommunala dricksvattentäkterna inom avrinningsområdet saknar vattenskyddsområden med aktuella skyddsbestämmelser. I Tabell 6 redovisas vattentäkter som saknar skydd. Tabell 6. Vattentäkter som saknar skyddsområde. Kommun Namn vattentäkt Vatten kategori Typ Vatten förekomst Kemisk status Kemi risk Kvantitati v status Kvantitet risk Gotland Busarve Grundvatte n utan konstgjord infiltration Allmän SE638285-166696 God Risk Otillfredst. Risk Gotland Roma Kloster Klosterbrun nen Grundvatte n utan konstgjord infiltration Allmän SE638285-166696 God Risk Otillfredst. Risk Gotland Åminne Grundvatte n utan konstgjord infiltration Allmän SE638285-166696 God Risk Otillfredst. Risk För miljöproblemet miljögifter bedöms att 71 behöver tidsfrist 2021, inga behöver tidsfrist för 2027, 388 har fått ett sänkt miljökvalitetskrav (enbart kvicksilver) och inga vattenförekomster har ett strängare krav enligt skyddade områden. Vattenuttag Se stycke Miljögifter angående vattenskyddsområde. I grundvattenförekomsterna inom avrinningsområdet finns problem med vattenuttag, och den kvantitativa statusen har bedömts otillfredsställande för några av grundvattenförekomsterna. Möjliga åtgärder för att minska problemet är att uttagen regleras genom ett tillståndgivet uttag, ökad vattentillsyn samt införande av vattenskyddsområden. Fysiska förändringar Åtgärdsprogram mot fysiska förändringar omfattar de vattenförekomster där fysisk påverkan har en negativ effekt på den ekologiska statusen genom att vattnet är påverkat av en eller flera av följande faktorer: Kontinuitet - påverkan av till exempel dammar och vägtrummor som stänger av eller hindrar fri passage och spridning av djur och växter i vattensystemen. Hydrologisk regim - avspeglar förändringar orsakade av reglering av vattennivå och flöde vid kraftverksdammar. Det naturliga mönstret av när och hur mycket vatten som flödar genom vattenförekomsten påverkas direkt av regleringen. Morfologiska förändringar - vattenförekomsten är förändrad genom rensning, rätning, kanalisering eller liknande. Samtliga vattendrag i Gothemsån har problem med fysiska förändringar. Stora delar av Gothemsån, inklusive dess biflöden, är rätad. Det finns dock ett antal områden där ån fortfarande har ett naturligt lopp. Uträtningen och invallningen medför att rensningsarbeten sker kontinuerligt. Inga buffrande sjöar eller större våtmarker finns i systemet varför stora
variationer i vattennivåerna kan förekomma. Ån kännetecknas av relativt höga flöden under senhöst fram till tidig vår och mycket låga flöden från tidig sommar och fram till hösten. I Tabell 7 visas en sammanställning av redan genomförda, beslutade eller planerade åtgärder av betydelse för fysiska förändringar i området. Åtgärderna har inte genomförts eller fått genomslag innan statusklassningen och kan därför påverka de underliggande parametrarna till den ekologiska statusen. I en och samma vattenförekomst kan flera olika åtgärder vara genomförda, beslutade eller planerade. Tabell 7. Genomförda, beslutade eller planerade åtgärder av betydelse för hydromorfologin. Vattenförekoms tens ID Miljöproblem Genomförda eller planerade åtgärder År Fast Kostnad (kr) Skattad kostnad (kr/år) Hela området Hela området Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Biotopvård 2012 200 000 Se kommentar! 2010 Hela området Morfologiska förändringar Utredning av status dikningsföretag 2012 200 000 Hela området Vattenuttag Information om bevattningsrestriktioner 2008 Nedan visas ytterligare åtgärder för att nå god ekologisk status i området till 2015. Tabell 8. Ytterligare åtgärder för att nå god ekologisk status 2015. Åtgärd Antal åtgärder (kan vara flera i en och samma vattenförekomst) Flödesförändringar Avsättande av svämområden (återställning av våtmarker) Förbättrad flödesreglering 1 Förändrad regleringsamplitud Omhändertagande av dagvatten Kontinuitet Utrivning av damm eller anläggande av inlöp och omlöp 1 Utvandringsväg, ålyngel Åtgärda vandringshinder i form av vägtrummor Öppna vandringsväg - ospecificerad 2 Morfologiska förändringar Biotopvård Meandring
Minskad erosion från djurtramp Minskad morfologisk påverkan från hyggen - funktionella kantzoner Minskad morfologisk påverkan från jordbruksmark - funktionella kantzoner Minskad morfologisk påverkan från övrig artificiell mark -funktionella kantzoner Återställa kulverterat vatten Utredning Biotopkartering av biflöde Utredning av status dikningsföretag Utredning och ändring av vattendom Övervakning/verifiering av status - mer utredning Övriga åtgärder Förstärkningsutsättning - Öring Information om bevattningsrestriktioner Att behålla vatten (dammluckor) längre i vattensystem med myrmarker i kombination med minimitappning och omlöp är bra åtgärder för att minska problemen med fysiska förändringar. Med tillgängligt underlagsmaterialet är det inte möjligt att specifikt avgöra vilka åtgärder som leder till att god ekologisk status uppnås 2015, ytterligare undersökningar kan behövs. Ingen analys har gjorts huruvida åtgärder i tabell 7 och 8 kommer att förbättra den ekologiska statusen. Vattenmyndigheten kommer att finansiera och göra en utredning av vilka åtgärder som behövs i distriktet under våren 2009. Åtgärdsförslagen kommer också att ha betydelse för att minska övergödningsproblematiken i delar av distriktet vilket också kommer att beaktas, se övergödning. För miljöproblemet fysiska förändringar bedöms att 469 behöver tidsfrist 2021, inga behöver tidsfrist för 2027, inga har fått ett sänkt miljökvalitetskrav och inga vattenförekomster har ett strängare krav enligt skyddade områden. Övriga vattenkvalitetsproblem I området finns grundvattenförekomster där det finns risk för höga halter av klorid. Salt grundvatten kan ha olika orsaker. På Gotland kan stora uttag av grundvatten medföra att havsvatten tränger in i grundvattnet eller att grundvattnet påverkas av relikt saltvatten. Det är därför av stor vikt att man är uppmärksam på vattenbalansen, eftersom för stora uttag kan leda till att mer saltvatten tränger upp och att man på så sätt förvärrar föroreningssituationen i grundvattenmagasinet. Möjliga åtgärder för att minska problemet är därför kopplat till vattenskyddsområdesbestämmelser och åtgärder för den kvantitativa statusen. Åtgärdsanalys Vid planering och genomförande av åtgärder är det viktigt att beakta effekter av samtliga åtgärder, så att hänsyn kan tas till åtgärdernas synergi eller motsatseffekter. En åtgärdsanalys
för en åtgärd, eller en samling åtgärder, måste för att bli användbar utföras av någon som har god kunskap om förhållanden på regional och lokal nivå. Detta talar för att framtida planerade åtgärder ska åtgärdsanalyseras av ett vattenråd, kommun, länsstyrelse eller motsvarande. Dessa åtgärdsanalyser kan sammanställas av Vattenmyndigheten för övergripande analyser och för att sammanställa effekter av åtgärdsprogrammet på distriktsnivå eller för att göra jämförelser mellan olika delområden/huvudavrinningsområden.
Åtgärdsförslag för Snoderåns huvudavrinningsområde Sammanfattning I Snoderån finns problem med övergödning, fysiska förändringar, vattenuttag och övriga vattenkvalitetsproblem. Ansvariga myndigheter för åtgärder för att minska miljöproblemen, se Åtgärder som behöver vidtas av statliga myndigheter och kommuner i Södra Östersjöns vattendistrikt. Beskrivning av åtgärdsområdet Snoderåns avrinningsområde är ett av Gotlands två huvudavrinningsområden och är till ytan 183 km² vilket är cirka 6 % av Gotlands yta. Markanvändningen utgörs till lika stora delar av åker (44 %) och skog (43 %). Avrinningsområdet domineras av Snoderån, som är ca 32 km och dess biflöde, Levidebäcken som är ca 15 km lång. Stora delar av ån är rätad och grävd men i biflödet Levidebäcken finns områden med relativt opåverkade lopp. Dessa områden har höga naturvärden i form av bland annat havsöring och stationär öring. Huvudvattensystemet påverkas sommartid av den reglering som förekommer i samband med lagring av vatten via dammluckor. Regleringen medför stora skillnader i vattenföring/vattennivåer, framförallt nedströms den nedre dammluckan där partiell uttorkning är vanligt sommartid. Större sjöar finns inte inom avrinningsområdet men däremot återfinns, några för gotländska förhållanden, djupa småsjöar. Liksom de flesta av Gotlands större vattendrag är Snoderån kraftigt påverkad av den omdaning som skedde då man utökade åkerarealen för att föda en ökande befolkning under 1800- och 1900-talet. Stora delar av ån är nedgrävd med skarpa kanter och vattenföringen varierar kraftigt över året. Vattendraget är huvudnerven för områdets jordbruk med stora värden i spannmålsodling.
Karta 1. Åtgärdsområdets omfattning. Skyddade områden Begreppet skyddade områden enligt Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, SFS 2004:660 (Vattenförvaltningsförordningen) skiljer sig från begreppet skyddade områden enligt miljöbalkens 7:e kapitel. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen innebär i sig inte att områden behöver ha ett formellt skydd. Men med anledning av de krav som anges i vattenförvaltningsförordningen, till exempel normer och åtgärder, får området ett visst skydd eftersom miljökvalitetsnormen måste uppnås. I tabellen nedan anges vilka skydd och antalet skyddsområden som finns i distriktet, se även Naturvårdsverkets Faktablad skyddade områden. Huvudskälet till att ett område klassats som ett skyddat område enligt vattenförvaltningsförordningen är att det finns särskilt eller särskilda skyddsvärden och att skyddsarbetet behöver samordnas. När ett område omfattas av både skyddade områden enligt vattenförvaltningen och miljöbalken gäller vattenförvaltningsförordningens bestämmelser. Området som omfattas av något skydd i Tabell 1 finns särskilda krav som ska uppnås. Om en vattenförekomst också omfattas av ett av dessa skydd ska det strängaste kravet gälla och betyder att det
skyddsvärdet i området ska prioriteras. Ett exempel är fågelsjön Tåkern i Motala Ströms avrinningsområde. Sjön är en vattenförekomst som omfattas av fågeldirektivet. Näringsämnesstatusen i sjön är klassad som otillfredsställande, men den höga halten av näringsämnen bidrar till det miljötillstånd som gör det till en välbesökt fågelsjö. Det innebär att sjöns miljökvalitetsnorm kommer att styras av att skyddsvärdet för fåglarna och målet för parametern näringsämnen är inte god status. Det finns ingen definition på vad begreppet strängaste kravet innebär i vattenförvaltningsförordningen. Om en vattenförekomst omfattas av fler än en skydd i Tabell 1 är det vattenmyndigheten som avgör vilka krav som ska gälla, dock är det principen om att skyddsvärde avgör normen. Tabell 1. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen. Skyddade områden enl vattenförvaltningsförordning en Dricksvattenförekomster: yt- och grundvatten (Ramdirektivet för vatten, artikel 7) Skyddet berör hela eller delar av följande antal vattenförekomster i området 5 grundvatten, 0 sjöar och 0 vattendrag Åtgärder regleras genom Åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten Fiskvatten (Fiskvattendirektivet) Inga områden. Länsstyrelsen ska ta fram åtgärdsprogram om miljökvalitetsnormen bryts. Badvatten (Badvattendirektivet) 0 sjöar, 1 vattendrag och 0 kustvatten. Kvalitetskraven för badplatserna överskrids inte Kontrollplan, resp. kommun ansvarar. Nitrater (Nitratdirektivet) Hela Gotland. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Kväve (Avloppsdirektivet) Alla kustvattenförekomster. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Fosfor (Avloppsdirektivet) Natura 2000 (Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet) Alla vattenförekomster i området. Art- och Habitatdirektivet: 4 grundvatten, 0 sjöar, 1 vattendrag och 0 kustvatten. Fågeldirektivet: 0 grundvatten, 0 sjöar, 0 vattendrag och 0 kustvatten. Alla vattenförekomsterna som berörs av en eller flera Natura 2000 områden uppnår minst god ekologisk status. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Bevarandeplan. Vattenförekomsternas status 2009 och miljökvalitetsnormer I Snoderån finns 8 vattenförekomster. Vattendrag (3) klassas i begreppen ekologisk och kemisk status medan grundvattnet (5) kan ha en kemisk och en kvantitativ status. Samtliga vattenförekomster kan riskera (vara i riskzon) att ej uppnå god status 2015. Det är god status
som är målet enligt förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, 2004:660 (vattenförvaltningsförordningen). I figur 1 och 2 samt karta 2-9 visas ekologisk, kemisk och kvantitativ status samt om vattenförekomsten riskerar att inte uppnå god status 2015. I figuren som visar status 2009 visas inte de vattenförekomster som kategoriserats som kraftigt modifierade eller konstgjorda.
Karta 2. Ekologisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.
Karta 3. Kemisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.
Karta 4. Kemisk status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.
Karta 5. Kvantitativ status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.
Figur 1. Ekologisk, kemisk och kvantitativ status 2009. Figur 2. Vattenförekomster i riskzonen att inte uppnå god status till 2015. De vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god status 2015 och vattenanvändare/vattenförekomster som omfattas av direktiven som beskrivs i stycket skyddade områden omfattas av åtgärdsprogram enligt vattenförvaltningsförordningen. Sammanfattningen av miljökvalitetsnormerna är ett resultat av utformandet av åtgärdsprogram. Undantag och sänkta krav från god status 2015 bedöms med hjälp av befintlig kunskap och huruvida föreslagna åtgärder kommer att hinna få en effekt till 2015, för mer information Förslag till miljökvalitetsnormer för Södra Östersjöns vattendistrikt. Tabell 2. Sammanfattning av miljökvalitetsnormer i åtgärdsområdet. MILJÖKVALITETSNORMER Grundvatten Vattendrag
Antal vattenförekomster 11 3 Kvalitetskrav ekologisk status Hög ekologisk status 0 0 God ekologisk status 0 3 God ekologisk potential 0 0 Undantag från kvalitetskravet ekologisk status - mindre strängt krav - måttlig status för övergödning 0 0 - otillfredställande status för övergödning 0 0 Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status 2021 - status för övergödning 0 2 - status för fysisk förändring 0 2 - status för särskilt förorenande ämnen 0 0 Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status 2027 - status för övergödning 0 1 Kvalitetskrav kemisk status God kemisk status 10 3 Undantag från kvalitetskravet kemisk status - mindre strängt krav för kvicksilver Undantag från kvalitetskravet kemisk status - tidsfrist kemisk status 2021 för andra prioriterade ämnen 0 0 8 0 Kvalitetskrav kvantitativ status (inga undantag) 6 0 Kvalitetskrav skyddade områden Badvattendirektivet 0 1 Fiskvattendirektivet 0 0 Art- och habitatdirektivet 10 1 Fågeldirektivet 0 0 Dricksvatten 11 0 Miljöproblem Åtgärdsprogrammet omfattar följande sju miljöproblem, försurning, övergödning, miljögifter, främmande arter, vattenuttag, fysiska förändringar och övriga vattenkvalitetsproblem (finns endast i grundvattenförekomster och indikerar hög halt av klorideller sulfat). I figur 3 visas
fördelningen av antalet vattenförekomster per miljöproblem i vattenkategorierna sjöar, vattendrag och grundvatten. Vattenkategorierna sjöar och vattendrag kan ha problem med försurning, övergödning, miljögifter, vattenuttag eller fysiska förändringar. Grundvatten kan ha övergödning-, miljögift-, vattenuttag eller övriga vattenkvalitetsproblem och kustvatten kan ha problem med övergödning, miljögifter, främmande arter och fysiska förändringar (morfologiska se avsnitt fysiska förändringar). Figur 3. Miljöproblem per vattenförekomst i åtgärdsområdet. Försurning I Snoderåns avrinningsområde finns inga problem med försurning. Övergödning Alla ytvattenförekomster, vattendrag, i området har övergödningsproblem. Parametern för näringsämnen visar måttlig till dålig status. Beräkningar visar att det behövs en minskning på 1055 1760 kg totalfosfor per år för att uppnå god status i vattendragen. I åtgärdsprogrammen är målet att nå den undre gränsen för intervallet, alltså 1055 kg totalfosfor per år. I Figur 4 och 5 visas källfördelningen för utsläpp av fosfor och kväve (källhänvisning till SMED). Enskilda avlopp och den antropogena belastningen från jordbruk motsvarar en tredjedel av fosforutsläppen. Utsläpp av kväve domineras av den antropogena jordbruksbelastningen. Källfördelningen visar att den antropogena belastningen i området är ungefär 500 kg totalfosfor per år. Det innebär att det beräknade betinget är mer än dubbelt så stort och medför att betinget är orimligt. Det är möjligt att även påverka bakgrundbelastningen genom att genomföra åtgärder för att förändra vattnets väg, se fysiska förändringar. Avrinningsområdet är påverkat av fysiska förändringar och mer utredning behövs för att bedöma vilka åtgärder som lämpliga och vilka mål som är möjliga. Det har medfört att vattenförekomster som har övergödningsproblem får målår 2027 för god status med avseende på övergödning. I Sverige infördes den 1 mars 2008 ett förbud mot fosfat i tvättmedel genom förordningen om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter (2007:1304). Från och med den 31 augusti samma år råder ett förbud mot försäljning av
tvättmedel som tillverkats innan förordningen börjat gälla. Det betyder att åtgärdens effekt kommer att bli märkbar först under de kommande åren. I området har också ett avloppsreningsverk byggt om sin rening och byggt ut fosforsteg i reningen (effekten är ej kvantifierad). I Tabell 3 visas förslag på åtgärder, deras potential, kostnad i 2005 års prisnivå och förväntad effekt. Om rutan är tom saknas uppgifter. Tabell 3. Förslag på åtgärder av betydelse för övergödning. Sektor Åtgärd Skattad åtgärds potential Skatta d effekt (kg) Kostna d Total-ko stnad Ansvar P N (kr/kgp) (tkr/år) Avlopps-renings verk Ombyggnad av avloppsreningsverk 1 avlopps reningsve rk iu iu iu iu Kommune n Hushåll Enskilda avlopp - normalskyddsnivå samtliga som ej uppnår krav 66 488 4 728-9 723 312-642 Kommune n Jordbruk Bevattningsdammar 30 ha 1200 30 560 672 Jordbruks verket Jordbruk Fånggrödor iu iu iu iu iu? Jordbruk Jordbruk Anläggning av våtmarker Sedimentationsdamm ar 50 ha 400 15 000 425* 170 Länsstyrel sen 30 ha 480 1 060 509 Länsstyrel sen Jordbruk Skyddszoner iu iu iu iu iu Jordbruks verket Skog Funktionella kantzoner iu iu iu iu iu Skogsstyr elsen 2146 15 518 1 663-1 993 * Beräkningen omfattas av att det är möjligt att få bidrag för anläggning och skötsel av våtmarker inom landsbygdsprogrammet. iu = ingen uppgift Resultaten i Tabell 3 visar att våtmarker och sedimentationsdammar är de mest kostnadseffektiva åtgärderna i området. Det är dock viktigt att observera att alla åtgärder ej är kostnadsberäknade och att beräkningen för våtmarker omfattas av miljöstöd. Om bidrag exkluderas tredubblas kostnaden för våtmarker. Utökad miljöövervakning är en åtgärd som behövs för att verifiera status och för att utreda mer om var åtgärder är lämpliga. Även uppföljning av redan genomförda åtgärder behövs för att få mer information om åtgärders effektivitet. Den första åtgärden i avrinningsområdet blir mer utredning och kommer även att omfatta miljöproblemet fysiska förändringar. För miljöproblemet övergödning bedöms att 2 vattendrag behöver tidsfrist 2021 och 1 vattendrag behöver tidsfrist 2027.
Figur 4. Källfördelning för fosforbeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED) Figur 5. Källfördelning för kvävebeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED) Miljögifter
För att undersöka hur stort problemet med miljögifter är i avrinningsområdet har påverkansanalyser för miljögifter gjorts. Figur 6 visar resultatet av påverkansanalysen för ytvatten och indikerar vilka källor som har stor respektive mindre betydelse för ytvatten inom avrinningsområdet. Figuren visar hur stor påverkan sex olika källor har i förhållande till varandra. En hög stapel för en källa visar endast att den har en större påverkan än en källa med en låg stapel. Det går inte att utläsa om området är påverkat eller inte. Figuren är en sammanställning för varje enskild vattenförekomst i området, vilket medför att påverkanskällorna Utsläpp till vatten och Förorenade områden undervärderas. För att få mer information om påverkansanalysen se Metodbeskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten inom Södra Östersjön och Norra Östersjöns distrikt. Figur 6. Påverkansanalys för miljögifter i åtgärdsområdet. Förorenade områden hanteras inom Naturvårdsverkets program för efterbehandling av förorenade områden. Inom programmet genomförs en klassificering i olika typer av förorenade områden (riskklasser). Inom Snoderån fördelas antalet enligt Tabell 4, där riskklass 1 är den med störst risk och riskklass 4 är mindre risk. Tabell 4. Riskklassning av förorenade områden. Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 0 4 9 4 Riskanalysen omfattas också en värdering av vilka typer av miljögifter som kan finnas i området. Resultatet illustreras i Figur 7. Figuren visar hur troligt det är att det finns miljögifter i området från någon av åtta olika ämnesgrupper. Figuren visar endast förhållandet mellan de olika ämnesgrupperna. Om en ämnesgrupp har en hög stapel innebär det att den typen av källa är mer trolig att hitta i området än en ämnesgrupp med en låg stapel. Det går inte att utläsa vilka ämnesgrupper som finns i området eller i vilka mängder.
Figur 7. Påverkansanalys för källor i åtgärdsområdet. I området finns inga uppmätta överstiganden av gränsvärden för prioriterande eller särskilt förorenande ämnen. I Tabell 5 visas grundvattenförekomster med överstigande av tröskelvärden för miljögifter. Tabell 5. Grundvattenförekomster med överskridande av tröskelvärden för miljögifter. Grundvattenförekomst Arsenik Polyaromatiska kolväten (PAH) Bekämpningsmedel Mellersta Gotland - Klintehamn X X Sydvästra Gotland - Havdhem X Vattenmyndigheten gör bedömningen att ett bättre kunskapsunderlag behövs för att genomföra några bredare åtgärdsinsatser, medan tillsynsmyndigheterna kan använda miljöbalken på kända källor. För att förbättra kunskapsunderlaget finansierar och utför vattenmyndigheten en screening av miljögifter i distriktet under 2009. Befintliga åtgärder för att minska spridningen av miljögifter som löpande genomförs är tillståndsprövningar och länsstyrelsernas arbete med efterbehandling av förorenad mark. Bidrag till lantbrukare för ekologisk odling är en annan befintlig åtgärd eftersom kemiska bekämpningsmedel inte används inom ekologisk odling. Där miljögifter hittats eller fallit ut som risk för att ej uppnå God kemisk status till 2015 behöver vattenskyddsområdesbestämmelser utformas så att risken upphör. Vattentäkter - skydd i området I en av de kommunala dricksvattentäkterna inom avrinningsområdet saknar vattenskyddsområden med aktuella skyddsbestämmelser. I Tabell 6 redovisas vattentäkter som saknar skydd. Tabell 6. Vattentäkter som saknar skyddsområde. Kommun Namn vattentäkt Vatten kategori Typ Vatten förekomst Kemisk status Kemi risk Kvantitati v status Kvantitet risk
Gotland Lojsta Grundvatte n utan konstgjord infiltration Allmän SE635572-166581 Otillfredst. Risk Otillfredst. Risk För miljöproblemet miljögifter bedöms att 8 grundvattenförekomster behöver tidsfrist 2021. Främmande arter I Snoderåns avrinningsområde finns inga problem med främmande arter. Vattenuttag Se stycke Miljögifter angående vattenskyddsområde. I grundvattenförekomsterna inom Snoderåns avrinningsområde finns problem med vattenuttag, och den kvantitativa statusen har bedömts otillfredsställande för tre grundvattenförekomster. På flera håll transporteras vatten med tankbilar till det kommunala nätet sommartid. Möjliga åtgärder för att minska problemet är att uttagen regleras genom ett tillståndgivet uttag, ökad vattentillsyn samt införande av vattenskyddsområden. Fysiska förändringar Åtgärdsprogram mot fysiska förändringar omfattar de vattenförekomster där fysisk påverkan har en negativ effekt på den ekologiska statusen genom att vattnet är påverkat av en eller flera av följande faktorer: Kontinuitet - påverkan av till exempel dammar och vägtrummor som stänger av eller hindrar fri passage och spridning av djur och växter i vattensystemen. Hydrologisk regim - avspeglar förändringar orsakade av reglering av vattennivå och flöde vid kraftverksdammar. Det naturliga mönstret av när och hur mycket vatten som flödar genom vattenförekomsten påverkas direkt av regleringen. Morfologiska förändringar - vattenförekomsten är förändrad genom rensning, rätning, kanalisering eller liknande. Det finns två vattendrag i avrinningsområdet där fysiska förändringar är en av anledningarna till att god ekologisk status 2009 inte uppnås. Vattendraget är till stora delar rätat och kanaliserat. Stora vattenståndsfluktuationer förekommer framförallt under senhösten och fram till april. Snoderån har ett antal biflöden som är mindre påverkade men liksom huvudvattendraget är flödena sommartid som regel försumbara. Ett antal partiella vandringshinder finns i form av dammluckor. Sommartid är dessa uppfällda vilket då utgör definitiva vandringshinder men samtidigt skapar dessa vattenspeglar möjlighet till överlevnad för vattenorganismer. I Tabell 7 visas en sammanställning av redan genomförda, beslutade eller planerade åtgärder av betydelse för hydromorfologin i området. Åtgärderna har inte genomförts eller fått genomslag innan statusklassningen och kan därför påverka de underliggande parametrarna till den ekologiska statusen positiv. I en och samma vattenförekomst kan flera olika åtgärder vara genomförda, beslutade eller planerade. Tabell 7. Genomförda, beslutade eller planerade åtgärder av betydelse för hydromorfologin. Vattenförekomstens ID Miljöproblem Genomförda eller planerade åtgärder År Fast Kostnad (kr) Skattad kostnad (kr/år)
Hela området Hela området Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Biotopvård 2012 50 000 Se kommentar! 2010 Hela området Morfologiska förändringar Utredning av status dikningsföretag 2012 20 000 Hela området Vattenuttag Information om bevattningsrestriktion er 2008 I tabell 8 visas ytterligare åtgärder för att nå god ekologisk status i området till 2015. Tabell 8. Ytterligare åtgärder för att nå god ekologisk status 2015. Åtgärd Antal åtgärder (kan vara flera i en och samma vattenförekomst) Flödesförändringar Avsättande av svämområden (återställning av våtmarker) Förbättrad flödesreglering 3 Förändrad regleringsamplitud Omhändertagande av dagvatten Kontinuitet Utrivning av damm eller anläggande av inlöp och omlöp Utvandringsväg, ålyngel Åtgärda vandringshinder i form av vägtrummor Öppna vandringsväg - ospecificerad Morfologiska förändringar Biotopvård Meandring Minskad erosion från djurtramp Minskad morfologisk påverkan från hyggen - funktionella kantzoner Minskad morfologisk påverkan från jordbruksmark - funktionella kantzoner Minskad morfologisk påverkan från övrig artificiell mark -funktionella kantzoner Återställa kulverterat vatten Utredning
Biotopkartering av biflöde Utredning av status dikningsföretag Utredning och ändring av vattendom Övervakning/verifiering av status - mer utredning Övriga åtgärder Förstärkningsutsättning - Öring Information om bevattningsrestriktioner Att behålla vatten (dammluckor) längre i vattensystem med myrmarker i kombination med minimitappning och omlöp är bra åtgärder för att minska problemen med fysiska förändringar. Med tillgängligt underlagsmaterialet är det inte möjligt att specifikt avgöra vilka åtgärder som leder till att god ekologisk status uppnås 2015, ytterligare undersökningar kan behövs. Ingen analys har gjorts huruvida åtgärder i tabell 7 och 8 kommer att förbättra den ekologiska statusen. Vattenmyndigheten kommer att finansiera och göra en utredning av vilka åtgärder som behövs i distriktet under våren 2009. Åtgärdsförslagen kommer också att ha betydelse för att minska övergödningsproblematiken i delar av distriktet vilket också kommer att beaktas, se övergödning. För miljöproblemet fysiska förändringar bedöms att 2 vattendrag behöver tidsfrist 2021. Övriga vattenkvalitetsproblem I området finns grundvattenförekomster där det finns risk för höga halter av klorid. Salt grundvatten kan ha olika orsaker. På Gotland kan stora uttag av grundvatten medföra att havsvatten tränger in i grundvattnet eller att grundvattnet påverkas av relikt saltvatten. Det är därför av stor vikt att man är uppmärksam på vattenbalansen, eftersom för stora uttag kan leda till att mer saltvatten tränger upp och att man på så sätt förvärrar föroreningssituationen i grundvattenmagasinet. Möjliga åtgärder för att minska problemet är därför kopplat till vattenskyddsområdesbestämmelser och åtgärder för den kvantitativa statusen. Åtgärdsanalys Vid planering och genomförande av åtgärder är det viktigt att beakta effekter av samtliga åtgärder, så att hänsyn kan tas till åtgärdernas synergi eller motsatseffekter. En åtgärdsanalys för en åtgärd, eller en samling åtgärder, måste för att bli användbar utföras av någon som har god kunskap om förhållanden på regional och lokal nivå. Detta talar för att framtida planerade åtgärder ska åtgärdsanalyseras av ett vattenråd, kommun, länsstyrelse eller motsvarande. Dessa åtgärdsanalyser kan sammanställas av Vattenmyndigheten för övergripande analyser och för att sammanställa effekter av åtgärdsprogrammet på distriktsnivå eller för att göra jämförelser mellan olika delområden/huvudavrinningsområden.
Åtgärdsförslag för Gotlands kustområden Sammanfattning I Gotlands kustområden finns problem med fysiska förändringar, övergödning, vattenuttag, miljögifter och övriga vattenkvalitetsproblem. Ansvariga myndigheter för åtgärder för att minska miljöproblemen, se Åtgärder som behöver vidtas av statliga myndigheter och kommuner i Södra Östersjöns vattendistrikt. Beskrivning av åtgärdsområdet Området omfattar båda Gotlands kustområden och rinner ut på både den västra och östra sidan av Gotland. Respektive kustområde beskrivs nedan. Gotlands sydvästra kustområde 117/118 Avrinningsområdet består av flera mindre områden på Gotlands östra och södra sida. Totalt omfattar området 1 025 km² vilket är drygt 30 % av Gotlands yta. Till de större avrinningsområdena räknas Närkåns-, Skarnviksåns- och Djupåns avrinningsområden. Markanvändningen i området domineras av skog följt av åker. Inom kustområdet bor cirka 8 000 personer och centralort är Ljugarn vid den östra kusten. Inga större sjöar finns inom avrinningsområdet, vilket innebär att vattendragen har stora vattenståndsvariationer över året. Åarna kännetecknas av relativt höga flöden under senhöst fram till tidig vår och låga nivåer från tidig sommar och fram till hösten. Berggrunden domineras av ren kalksten och märgelsten med inslag av sand och siltsten i områdets södra del. Det största vattendraget inom området, Närkån, är också det mest förändrade med få sträckor som kan räknas som opåverkade. Markanvändningen har präglat landskapet som mestadels består av åkermark. För grundvatten finns problem framförallt inom kustområdena med tillgångarna sommartid. Även kvalitetsproblem för grundvattnet med förhöjda halter av bekämpningsmedel och klorid finns på flera ställen. Inom kustområdet finns 12 badplatser som omfattas av badvattendirektivet. Källor till närsaltutsläpp är jordbruk,, enskilda avlopp och avloppsreningsverk. Närkån är det enda av vattendragen som är recipient för kommunalt avloppsvatten. Reningen sker dels via biodammar där en del av det renade vattnet återanvänds i form av bevattning och dels genom mindre avloppsreningsverk. Den sammanlagda belastningen på vattendraget understiger idag 2 000 personekvivalenter. De återkommande rensningarna av framförallt Närkån innebär att de biologiska värdena hålls på en relativt låg nivå. Gotlands västra/nordöstra kustområde 118/117 Avrinningsområdet består av en mängd mindre områden på Gotlands västra och norra del. Totalt omfattar området 1 318 km² vilket utgör cirka 40 % av Gotlands totala yta. Till de större avrinningsområdena räknas Ireån, Bångån, Västergarnsån, Varbosån, Vasteån och Lummelundaån. Markanvändningen i området domineras i regel av skog följt av åker. I
Lummelundaåns avrinningsområde dominerar dock åkermark. Berggrunden domineras av ren kalksten med inslag av märgelsten i områdets nordöstra del. Områdets norra del innehåller många små, grunda sjöar och här återfinns Gotlands tre största insjöar, Bäste träsk, Tingstäde träsk samt Fardume träsk. Vattendragen kännetecknas av relativt höga flöden under senhöst fram till tidig vår och låga nivåer från tidig sommar fram till oktober månad. I Ireåns avrinningsområde ingår sjön Tingstäde träsk, som är Gotlands till ytan andra sjö och utgör vattentäkt till Visby sommartid. Gotlands största sjö Bästeträsk är reservvattentäkt för vattenförsörjningen på öns norra del. Inom området finns öns viktigaste grundvattentillgångar som också förser Visbyområdet med dricksvatten. Kvalitetsproblem för grundvattnet med förhöjda halter av bekämpningsmedel och klorid finns på flera ställen. Källor till närsaltutsläpp är jordbruk, enskilda avlopp och avloppsreningsverk. Flera av vattendragen inom området är recipienter för kommunalt avloppsvatten. Kalkstensindustrin är förlagd till Gotlands norra del. Påverkan sker framförallt på yt- och grundvatten.
Karta 1. Åtgärdsområdets omfattning. Skyddade områden Begreppet skyddade områden enligt Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, SFS 2004:660 (Vattenförvaltningsförordningen) skiljer sig från begreppet skyddade områden enligt miljöbalkens 7:e kapitel. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen innebär i sig inte att områden behöver ha ett formellt skydd. Men med anledning av de krav som anges i vattenförvaltningsförordningen, till exempel normer och åtgärder, får området ett visst skydd eftersom miljökvalitetsnormen måste uppnås. I tabellen nedan anges vilka skydd och antalet skyddsområden som finns i distriktet, se även Naturvårdsverkets Faktablad skyddade områden. Huvudskälet till att ett område klassats som ett skyddat område enligt vattenförvaltningsförordningen är att det finns särskilt eller särskilda skyddsvärden och att skyddsarbetet behöver samordnas. När ett område omfattas av både skyddade områden enligt vattenförvaltningen och miljöbalken gäller vattenförvaltningsförordningens bestämmelser. Området som omfattas av något skydd i Tabell 1 finns särskilda krav som ska uppnås. Om en vattenförekomst också omfattas av ett av dessa skydd ska det strängaste kravet gälla och betyder att det