Promemoria 2015-04-20 Landfakta Japan Officiellt namn: Japan Huvudstad: (13,4 miljoner invånare i staden och 35,7 miljoner invånare i stor- ) Yta: 377 900 km 2 Folkmängd: 127,1 miljoner (oktober 2014) Befolkning: 99 % japaner 1 % övriga (koreaner, kineser m.fl.) Befolkningstillväxt: -0,17 % (2014) Språk: Japanska Religion: Shintoism 50 %, buddhism 44 %, kristendom 1 % Statsskick: Konstitutionell monarki Statschef: Kejsar Akihito (trontillträde 1989) Regeringschef: Shinzo Abe Utrikesminister: Fumio Kishida Större politiska partier: 1 Liberaldemokratiska partiet (291/114) Demokratiska partiet (72/58) Innovationspartiet (40/11) Komeito (35/20) Kommunistpartiet (21/11) Senaste allmänna val: 14 december 2014 (underhuset) och 21 juli 2013 (överhuset) Nästa allmänna val: december 2018 (underhuset) och juli 2016 (överhuset) Valuta: Yen Växelkurs: 100 yen = 7,30 SEK (20 april 2015) BNP: 4 077 miljarder USD (2014) 1 Mandat i underhuset respektive överhuset inom parantes. Totalt antal mandat i underhuset är 475 och i överhuset 242.
Sveriges Ambassad Promemoria 2(8) BNP/capita: 32 084 USD (2014) BNP-tillväxt: 0,1 % (2014) Inflation: 2,4 % (2014) Arbetslöshet: 3,6 % (januari 2015) Viktigaste näringar: Motorfordon, elektronik, verkstadsprodukter, metaller, fartyg och kemikalier Budgetbalans: Underskott om 8,4 % av BNP (2014) Valutareserv: 1 261 miljarder USD (januari 2015) Utlandsskuld: 2 719 miljarder USD (september 2014) Statsskuld (andel av BNP): 232% (2014) Bytesbalans: 22 miljarder USD (2014) Export (andel av BNP): 14,9 % (2014) Exporttillväxt: 4,8 % (2014) Viktigaste exportprod: Maskiner, motorfordon, elektronik och kemikalier Import (andel av BNP): 17,6 % (2014) Importtillväxt: 5,7 % (2014) Viktigaste importprod: Maskiner, fordonskomponenter, telekomutristning, bränsle och livsmedel Största handelspartners: Kina, USA, EU, Sydkorea Svensk export: 14 miljarder SEK (2014) Svensk import: 10,1 miljarder SEK (2014) Historia Ett enhetligt japanskt kejsardöme grundades i början på 700-talet. Kontakt med Europa etablerades på 1500-talet, men under 1600-talet började den livaktiga kristna missionsverksamheten ses som ett hot mot centralmaktens auktoritet. Verksamheten förbjöds och landet stängdes för omvärlden. Endast holländska och kinesiska fartyg fick tillåtelse att angöra japansk hamn och bara en hamn stod öppen. Samtidigt förbjöds japaner att resa utomlands. Japans isolering bröts först 250 år senare, 1854, då tungt beväpnade amerikanska örlogsfartyg krävde att den japanska handeln öppnades mot omvärlden. Efter detta följde en period av mycket snabb förändring i det japanska samhället, den s.k. Meijirestaurationen, en förändring som drevs av insikten om att Japan måste lära sig av utlandet för att undvika den förödmjukande behandling som Kina tidigare utsatts för av
Sveriges Ambassad Promemoria 3(8) europeiska stormakter och USA. Ekonomiskt och politiskt kom Japan att på bara några årtionden utvecklas från randstat till regional stormakt. Under 1800-talets sista år började Japan agera mycket kraftfullt mot sina grannar. Under 1900-talets första hälft fortsatte expansionen med bl.a. kolonisering av Korea och krig mot Ryssland och Kina. En aggressiv nationalism växte fram under 20- och 30-talen och kulminerade under andra världskriget då stora delar av Östasien utsattes för en hårdhänt ockupation. Efter krigsslutet etablerade den amerikanska ockupationsmakten en ny japansk konstitution med bevarad monarki. Den parlamentariska demokrati som växte fram blev västerländsk till sin karaktär. Japans ekonomi utvecklades i en enastående takt och landet är nu världens tredje största ekonomi och en utvecklad välfärdsstat. Inrikespolitik Japan har under större delen av efterkrigstiden styrts av det konservativa Liberaldemokratiska partiet (LDP). I parlamentsvalet i september 2009 förlorade LDP för första gången sin ställning som största politiska parti i underhuset efter att Demokratiska partiet (DPJ) vunnit en jordskredsseger och erövrat hela 308 av totalt 480 mandat. DPJ lyckades inte leva upp till väljarnas förväntningar på en förnyelse av politiken och kritik mot regeringens agerande efter jordbävningskatastrofen i mars 2011 bidrog till att stödet försvagades. När val till underhuset hölls den 16 december 2012 återtog Liberaldemokratiska partiet makten efter att ha erövrat 294 av 480 mandat och Shinzo Abe valdes till premiärminister. LDP valde att bilda en koalitionsregering med Komeito och hade därmed möjlighet att driva igenom förslag som röstats ned i överhuset. Premiärminister Abe har valt att fokusera på ekonomiska frågor och säkerhetspolitik. Deflationen bekämpas genom en aktiv penningpolitik och infrastruktursatsningar genomförs för att få fart på tillväxten, en politik som fått benämningen Abenomics. Efter att premiärminister Abe lanserat begreppet proaktiv pacifism inleddes en process för att öka Japans möjligheter att engagera sig i det internationella freds- och säkerhetssamarbetet. Några av de åtgärder
Sveriges Ambassad Promemoria 4(8) som kan nämnas är etableringen av ett nationellt säkerhetsråd, antagandet av en nationell säkerhetsstrategi och regeringsbeslut om en omtolkning av konstitutionen för att tillåta en mer aktiv roll för de japanska självförsvarsstyrkorna. Val till överhuset hölls den 21 juli 2013 och som väntat vann den regerande koalitionen en storseger vilket ytterligare förstärkte LDP:s möjligheter att dominera japansk politik. I november 2014 meddelade premiärminister Abe att den sedan tidigare planerade momshöjningen skulle skjutas upp 18 månader och att han avsåg upplösa underhuset och utlysa nyval. Motivet till det utlysta nyvalet anges vara att regeringen bör söka förnyat mandat för den uppskjutna skattehöjningen och regeringens ekonomiska politik generellt. I nyvalet den 14 december behöll regeringskoalitionen mer än två tredjedelar av mandaten i underhuset. Resultatet har tolkats av Abe som ett godkännande för såväl hans ekonomiska politik som hans säkerhetspolitiska. Han har indikerat att arbetet med reform av konstitutionen kan börja under kommande mandatperiod. Med en ekonomi i teknisk recession har dock den stora segern av andra bedömare tolkats som ett resultat av den svaga oppositionen och lågt valdeltagande. DPJ vann som andra största parti endast 73 mandat. Ekonomi Från krigsslutet till början av 1990-talet utvecklades Japans ekonomi i en enastående takt. På blott ett par decennier växte landet till världens näst största ekonomi. Tillväxten fortsatte att vara stark fram till 1990 då en kraftig våg av spekulation och överinvesteringar, framdriven av en alltför generös kreditgivning från bankerna, slutade med en finanskrasch. "Bubbelekonomins negativa efterverkningar varade fram till mars 2002 då ekonomi vände och Japan inträdde en tillväxtperiod som varade fram till andra kvartalet 2008. Återhämtningen var till stor del ett resultat av exportindustrins framgångar i högkonjunkturens USA och EU samt på den snabbt växande kinesiska marknaden. En kraftig depreciering av yenen mot framförallt euron men även dollarn under perioden hjälpte till att höja lönsamheten i exportsektorn. Den inhemska konsumtionen har dock aldrig riktigt återhämtat sig de svåra åren på 1990-talet och
Sveriges Ambassad Promemoria 5(8) inflationen har långa perioder fortsatt att ligga kring eller under nollstrecket. En av den japanska regeringens största ekonomiska utmaningar ligger i att hantera den bekymmersamma statsfinansiella situationen. Landets förvisso i huvudsak inhemskt upplånade statsskuld uppgår till omkring 230 procent av BNP och genererar räntor som tar omkring en fjärdedel av hela statsbudgeten i anspråk. Samtidigt växer skulden. Japans låga födelsetal utgör en annan ekonomisk framtidsutmaning. Arbetskraften minskar snabbt samtidigt som de offentliga utgifterna för den åldrande befolkningen ökar. Den demografiska utvecklingen kommer sannolikt att tvinga fram reformer av pensions- och sjukförsäkringssystemen samt en mer liberal syn på t.ex. kvinnors sysselsättningsgrad och arbetskraftsinvandring. Utrikes- och säkerhetspolitik Hörnpelaren i utrikes- och säkerhetspolitiken utgörs av det bilaterala säkerhetsavtalet med USA. Avtalet ingicks ursprungligen 1951, men fick sin nuvarande utformning 1960. Den amerikanska militären har mellan 40 000 och 50 000 man stationerade i Japan. Den amerikanska truppnärvaron accepteras i stort men är kontroversiell på vissa håll, i synnerhet på ön Okinawa där omkring hälften av soldaterna är stationerade. För att reducera bördan på den japanska civilbefolkningen och som en del av USA:s strategiska omfördelning av trupper i världen träffades en överenskommelse 2006 om den framtida amerikanska truppnärvaron i Japan som bl.a. innebär att 9 000 amerikanska marinkårssoldater flyttas från Okinawa till baser i bl.a. Guam, Hawaii och Australien. Inget konkret har dock ännu gjorts för att möjliggöra en sådan omlokalisering. Den japanska konstitutionen gör att det finns omfattande restriktioner avseende användning av japansk trupp utanför landets gränser. Det har under många år pågått en diskussion om en eventuell revidering av konstitutionen, men stor oenighet råder om huruvida denna bör omformuleras och i så fall hur. I juli 2014 beslutade istället regeringen att omtolka konstitutionen i syfte att möjliggöra en något mer aktiv roll för de japanska självförsvarsstyrkorna, även utanför närområdet. För att
Sveriges Ambassad Promemoria 6(8) beslutet ska kunna genomföras i praktiken måste ett antal lagändringar godkännas av parlamentet. Lagförslag väntas våren 2015. Kinas militära upprustning, ökade inflytande i regionen och agerande i Öst- och Sydkinesiska havet är den främsta strategiska utmaningen för Japan. Territorialfrågan om ögruppen Senkaku har de senaste åren kommit alltmer i rampljuset. I augusti 2012 köpte japanska staten tre av öarna av de tidigare privata ägarna, vilket ledde till en rad motåtgärder från kinesisk sida, såsom etablerandet av en luftidentifikationszon, och en allvarlig kris i de bilaterala förbindelserna. Samtidigt är Kina Japans viktigaste handelspartner. Handeln med Kina uppgick 2013 till drygt 300 miljarder USD, vilket motsvarar 20 procent av Japans totala handel. Förbindelserna med Sydkorea har tidvis varit ansträngda, framför allt pga. historiska frågor (Korea var en japansk koloni 1910-45) och en infekterad territorialtvist om öarna Takeshima/Dokdo. De bilaterala relationerna har varit frostiga efter att Lee Myung Bak som förste sydkoreanske president besökte Takeshima den 10 augusti 2012, och relationerna har inte förbättrats under Park Geun-Hyes ledning. Japan har ännu inte upprättat diplomatiska förbindelser med Nordkorea. En högt prioriterad fråga är att få klarhet i vad som hänt de japanska medborgare som Nordkorea kidnappade på 1970-talet. Efter Kim Jong Ils sensationella erkännande 2002 att kidnappningar faktiskt genomförts har fem personer kunnat återvända till Japan med sina familjer, men oklarhet råder om ödet för flera andra. Efter samtal i Stockholm i maj 2014 har Japan och Nordkorea kommit överens om att Nordkorea ska återuppta undersökningarna. Efter att Nordkorea etablerat en kommission för detta ändamål har Japan lättat på vissa unilaterala sanktioner som landet infört mot Nordkorea. Japan betonar vikten av strikt genomförande av gällande FN-sanktioner för att få Nordkorea att återgå till sexpartssamtalen och avsluta sitt kärnvapenprogram De ekonomiska förbindelserna med Ryssland har utvecklats snabbt, inte minst genom samarbete i ryska Fjärran Östern på energi- och transportområdet. Den territorialtvist som blev resultatet av Sovjetunionens ockupation av en ögrupp norr om Hokkaido i slutet av andra världskriget, de s.k. Norra Territorierna, förblir olöst och har hindrat länderna från att sluta ett formellt fredsavtal. Sedan premiärminister Abe kom till makten har han försökt förbättra
Sveriges Ambassad Promemoria 7(8) relationen med Ryssland och talat om att söka lösa territorialfrågan. Efter Ukrainakrisen har Japan dock varit solidarisk med G7 och infört sanktioner mot Ryssland, om än mest av symboliskt slag. Samtidigt upprätthåller man en dialog med Ryssland, mot bakgrund av sitt energiberoende och förhoppningen om att uppnå en lösning på territorialfrågan. Japan har ambitionen att ta steget från ett nyckelland i Asien till en global aktör på det politiska planet. En permanent plats i FN:s säkerhetsråd har hög prioritet i japansk utrikespolitik. Det japanska biståndet uppgick 2013 till knappt 12 miljarder USD, motsvarande 0,23 procent av BNI. Biståndsbudgeten har de senaste åren varit stabil, men hade tidigare en nedåtgående trend, vilket ska ses mot bakgrund av stora budgetunderskott och en snabbt ökande statsskuld. I absoluta tal är Japan världens fjärde största biståndsgivare, efter USA, Storbritannien och Tyskland. Sett till andel av BNI hamnar Japan först på 18:e plats av OECD DAC:s 29 bilaterala givare. Prioriterade områden är fattigdomsbekämpning, fredsfrämjande och hållbar utveckling. Den största delen av det japanska biståndet går idag till Asien, men det finns en ambition att öka biståndet till Afrika. Handelsutbytet Japan är en av våra viktigaste handelspartner utanför EU och den näst största exportmarknaden i Asien efter Kina. Handelsrelationen mellan Japan och Sverige går långt tillbaka i tiden. Några av de svenska företagen har funnits i Japan sedan tidigt 1900-tal. År 2014 utgjorde exporten till Japan 1,2 procent av Sveriges totala export. Motsvarande siffra för importen var 0,9 procent. De största varugrupperna i den svenska exporten till Japan är verkstadsprodukter (maskiner och apparater, telekomutrustning, transportmedel), kemiska produkter (medicinska och farmaceutiska produkter) och trävaror. Importen från Japan domineras av verkstadsprodukter (maskiner och apparater, transportmedel såsom personbilar och delar till motorfordon), kemiska produkter inkl. föreningar och metallorgan.
Sveriges Ambassad Promemoria 8(8) Svenska företag i Japan Idag finns omkring 150 svenska dotterbolag i Japan, varav ett flertal med produktion i landet. Bland de snabbast växande företagen kan man notera traditionella industribolag såsom Ericsson och Gambro (numera ägt av amerikanska Baxter) men även detaljhandels- och konsumentnära bolag såsom HM och IKEA. Ett framtida frihandelsavtal mellan EU och Japan kan också innebära ökade affärsmöjligheter. Japanska Utrikesministeriets siffror för svenska direktinvesteringar i Japan för 2013 visar på ett rekordår, med näst högsta investeringsflödet någonsin. Endast 2006, innan finanskrisen, var investeringsflödet högre från Sverige till Japan. Dessa siffror redovisar dock enbart direkta flöden och inte investeringar som görs via holdingbolag i Europa, något som ligger bakom exempelvis HM:s och IKEA:s viktiga investeringar i Japan under de senaste åren. Japanska investeringar i Sverige Business Sweden i Japan tror att japanska utlandsinvesteringar kommer att öka den närmaste framtiden på grund av att en krympande inhemsk marknad, en minskande och åldrande befolkning som fortsätter att driva japanska företags behov av att expandera globalt. Det finns idag omkring 130 japanskägda företag i Sverige med en omsättning om drygt 100 mdr SEK. Företagen beräknas sysselsätta 13000. Bland senare större japanska investeringar märks Sonys andelsförvärv av Sony Ericsson (2012), Takara Bios köp av Cellectis svenska filial (2014), Harima Chemicals investering i svenska SunPine (2014) och Canons pågående förvärv av Axis Communications (2015). Under 2013 assisterade Business Swedens kontor på ambassaden i 10 japanska etableringar i Sverige, vilket var den bästa prestationen av alla marknader under året. Under 2013 slöts också ett samarbetsavtal om kunskapsutbyte inom järnvägsområdet mellan Sverige och Japan, ett avtal Business Sweden ägnat fyra års arbete åt att arrangera och som kommer leda till många affärsmöjligheter framöver.