2011-11-11 Dnr 2011/540 Handläggare: Ylva Dandanell Daveby Planeringsavdelningen Linnaeus University Centres (Lnuc) Utlysning 2011 Målen för framstående forskning i Linnéuniversitetets strategiplan En resa in i framtiden är: att ha en nationellt och internationellt framstående forskning att ha en internationellt erkänd spetsforskning inom några Linnaeus University Centres I enlighet med strategin beslutade universitetsstyrelsen om kriterier för inrättande av Linnaeus University Centres på styrelsemötet den 9 december 2010. Linnaeus University Centres skall utgöra Linnéuniversitetets främsta forskningsmiljöer. Forskningen som bedrivs inom ramen för dessa centra skall hålla högsta kvalitet samt ha en nationell och internationell lyskraft. Forskningsområdet för centret bör vara väl avgränsat och väldefinierat, så att centrets huvudsakliga forskningsinriktning klart framgår. Den minsta storleken på ett centrum, definierat som antalet tillsvidareanställda forskare vid Linnéuniversitetet, kan variera beroende på forskningsområdet. Området ska vara väl representerat både i fråga om kvalitet och bredd. Finansiering Finansieringen av Lnuc skall utgöras av nämndernas (fakultetsnämnderna och nämnden för utbildningsvetenskap) medel samt särskilda medel beslutade av styrelsen. Merparten av finansieringen av forskningsområdet för ett centrum kommer via nämndernas anslag. Medel från rektor skall ge ett extra tillskott utöver nämndernas anslag för att ge en positiv utveckling av verksamheten. Storleken på grundanslaget från nämnderna är en avgörande faktor då rektor fastställer sitt bidrag till ett centrum. Finansieringen av ett Lnuc skall ha ett långsiktigt perspektiv men sker i form av beslut för en femårsperiod. Beslut om fortsatt finansiering sker efter en extern utvärdering innan utgången av den aktuella femårsperioden. Det finns ingen begränsning av hur länge ett centrum kan erhålla finansiering. Ansökningsprocess och inrättande Inrättande av ett Lnuc beslutas av rektor efter en bedömning av en extern internationell expertgrupp. Då finansiering av ett Lnuc sker av berörda nämnder och av rektor skall processen inför ett inrättande involvera såväl nämnderna som universitetsledningen. En ansökan till Lnuc bereds först av berörda fakultetsnämnder/nuv. Formell ansökan om ett Lnuc inlämnas
därefter till rektor av berörda nämnder med ett klargörande om vilken finansiering som ett Lnuc kan påräkna från nämnderna. Rektor bereder ansökan om ett Lnuc genom en extern internationell expertgrupp. Rektor beslutar, utifrån expertgruppens utlåtande och diskussioner med berörda fakultetsledningar, om miljön skall utses till Lnuc. Tabell 1. Tidsplan för intresseanmälan och ansökan om Lnuc Nämnd Intresseanmälan till nämnden Ansökan till nämnden Beslut om formell ansökan till Formell ansökan till rektor Beslut om inrättande av Lnuc rektor FHS 9 januari 2012 15 mars 8 maj 21 maj 15 september FHSAB 9 januari 2012 15 mars 10 maj 21 maj 15 september FED 9 januari 2012 15 mars 9 maj 21 maj 15 september FNT 9 januari 2012 15 mars 9 maj 21 maj 15 september NUV 9 januari 2012 15 mars 10 maj 21 maj 15 september Beredningsgång för Linnaeus University Centres (Lnuc) Behörighetskriterier Endast personal med anställning eller förordnande vid Linnéuniversitetet kan finansieras inom Lnuc. Forskningsområdet ska omfatta minst fem forskare (minst fyra heltidsekvivalenter), varav minst två professorer. Beredningsprocess Steg 1 ansökan och beredning inom nämnderna Ansökan om inrättande av ett Linnaeus University Centre bereds av berörd(a) fakultetsnämnd(er)/nuv innan de bereds av rektor. Tidsplan framgår av Tabell 1. Intresseanmälan skickas in till berörd nämnd enligt tidsplan. Mall för intresseanmälan bifogas (bilaga 1). I de fall forskningsmiljön berör mer än en nämnd skickas intresseanmälan in till samtliga berörda nämnder med uppgift om var huvudsaklig forskning bedrivs. Berörd fakultetsnämnd bereder intresseanmälningarna, gör en första prioritering och informerar vilka forskargrupper som uppmanas komma in med fullständig ansökan. Fullständig ansökan skickas in till berörd nämnd senast 15 mars 2012. Mall för fullständig ansökan (bilaga 2) och budget (bilaga 3) ska användas. Berörd(a) fakultetsnämnd(er)/nuv bereder ansökan och beslutar om den ska gå vidare till formell ansökan till rektor eller avslås. Fakultetsnämnden beslutar, i samband med beslut om formell ansökan, om storleken på fakultetsfinansiering till miljön om den utses till Lnuc Formell ansökan från fakultetsnämnd/nuv bereds av rektor. 2 (8)
Steg 2 formell ansökan och rektors beredning Formell ansökan från fakultetsnämnd/nuv ska ha inkommit till rektor senast 21 maj 2012. Varje ansökan ska bedömas av extern internationell expertgrupp. Sammansättningen på expertgruppen kan variera, men ska bestå av minst tre medlemmar, varav minst två ska vara forskare från annat land än Sverige. Rektor utser extern expertgrupp efter hörande av berörd(a) fakultetsnämnd(er)/nuv. Expertgruppen ger ett samlat skriftligt utlåtande, baserat på samtliga bedömningskriterier. Expertgruppen skall göra platsbesök och intervjua forskningsmiljöns medlemmar. Expertgruppens utlåtande ställs till rektor. Vid behov förs ytterligare dialog med forskningsmiljön. Beslut och uppföljning Rektor beslutar, utifrån expertgruppens utlåtande och diskussioner med berörda fakultetsledningar, om inrättande och finansiering av Lnuc. Löpande uppföljning av Lnuc görs i dialog mellan rektor, berörda fakultetsledningar och ledning för Lnuc. Skriftlig redogörelse ska lämnas in årligen och följas upp av dialog. Extern utvärdering av Lnuc ska ske inför utgången av aktuell femårsperiod. Extern utvärdering görs utifrån bedömningskriterierna. Rektor beslutar, i dialog med berörda fakultetsledningar, om utvärderingsgrupp. Övergripande krav på fullständig ansökan Ansökan skall utgå från de kriterier som gäller för ett inrättande av ett Lnuc och så långt som det är möjligt ge ett underlag för en bedömning av i vilken utsträckning kriterierna är uppfyllda. I ansökan skall exempelvis en redovisning av de ingående forskarnas kompetenser och meriter göras så utförligt som möjligt med angivande av vetenskapliga uppdrag, presentationer vid konferenser, publikationslistor, utförligt beskriva den tänkta miljöns forskningsområde, dess utveckling, synergieffekter och samarbetsmöjligheter. Exempel på möjliga forskningsprojekt som är aktuella under den första femårsperioden skall också anges. Finansiering av Lnuc Basfinansiering för ett Lnuc utgörs av ordinarie fakultetsanslag. För fakultetsöverskridande miljöer utgörs basfinansieringen för medsökande från annan fakultet av ordinarie fakultetsanslag från den fakultet där forskaren i fråga har sin hemvist. Det finns inget krav att fakultetsnämnden ska skjuta till mer medel till en Lnuc-miljö än de medel som de ingående forskarna genererar genom internt fördelningssystem. Det belopp som nämnden ställer sig bakom vid en fullständig ansökan matchas av rektor vid inrättande av ett Lnuc, med max 50 % av beloppet under fem år. Medlen från rektor betalas ut 3 (8)
med upptrappning under två år samt med nedtrappning under två år i syfte att underlätta uppbyggnad och utfasning av miljön. Instruktioner för fullständig ansökan Huvudsökande kan endast vara huvudsökande för en ansökan. Medsökande kan ingå i flera ansökningar, förutsatt att det är genomförbart med avseende på tjänsteomfattning att genomföra planerade insatser i samtliga miljöer om de utses till Lnuc. Ansökan och bilagor ska skrivas på engelska och omfatta max 15 sidor exkl. referenslista. Mall och bilagor tillkommer enligt nedan. Typsnitt Times New Roman, teckenstorlek 12. 1. Sammanfattning och basuppgifter enligt mall (bilaga 2). 2. Miljöns centrala forskningsområde, framtida fokus och utvecklingsplaner. 3. Exempel på möjliga forskningsprojekt under femårsperioden. 4. Forskarmiljöns organisation och ledarskap. 5. Forskarmiljöns tidigare gemensamma resultat de senaste 5 åren. 6. Forskarmiljöns synergieffekter och planerad forskningssamverkan. 7. Forskarmiljöns nationella ställning och relevans. 8. Forskarmiljöns internationella ställning och relevans. 9. Övergripande beskrivning av den interna och externa forskningsfinansieringen och hur verksamheten arbetar för att säkerställa/öka den externa finansieringen. 10. Verksamhetens betydelse och plan för integreringen mellan utbildning och forskning. 11. Beskrivning av hur finansiering via Lnuc skulle bidra till forskningsmiljöns utveckling. 12. Bilagor (på engelska) ska utgöras av: I forskarmiljön ingående forskare och kompetenser med angivande av planerad andel av tjänst inom miljön. CV och publikationslista för alla ingående forskare för de senaste 5 åren. Budget (bilaga 3) för fem år med specificering av kostnader för de två första åren. Förteckning över beviljade externa forskningsmedel för alla ingående forskare de senaste 5 åren (uppge huvudsökande och medsökande, finansiär, belopp, projekt och löptid) samt, i förekommande fall, relevanta utlåtanden från externa bedömningar (exempelvis VR, FORMAS, RJ, FAS). Ansökan skickas i pappersformat och digitalt i pdf-format till sekreterare i berörd fakultetsnämnd. Frågor rörande beredning på nämndsnivå besvaras av nämndkansliet. Formell ansökan från nämnder/nuv ställs till rektor. För möjlighet till finansiering nästkommande budgetår måste formell ansökan ha inkommit till rektor senast 2012-05-21. Frågor rörande beredning av formell ansökan besvaras av planeringsavdelningen. 4 (8)
Bedömningskriterier Följande krav skall vara uppfyllda för ett Lnuc: Forskningsmiljön är nationellt ledande och är utmärkt ur ett internationellt jämförbart perspektiv. Forskarna inom miljön uppvisar en sammanlagd forskningsverksamhet som såväl kvantitativt som kvalitativt är utmärkt och relevant ur ett internationellt perspektiv. De enskilda forskarna har en mycket god till utmärkt ställning och ryktbarhet i det internationella forskarsamhället. Forskarna har sammantaget varit mycket framgångsrika i att erhålla externa medel. Miljön består av minst fem disputerade forskare (totalt minst fyra heltidsekvivalenter) varav två professorer. Det centrala forskningsområdet är mycket relevant ur ett internationellt perspektiv. Det är väl definierat och tydligt avgränsat. Området är väl representerat både i kvalitet och bredd genom de ingående forskarnas kompetenser. Forskningsmiljön uppvisar tydliga och mycket goda synergieffekter och forskarnas kompetenser har god överlappning som möjliggör fördjupade forskningssamarbeten. Det finns en tydlig organisation med ett bra ledarskap som möjliggör en positiv samverkan och utveckling inom centrumet. Om kraven ovan är uppfyllda så ges forskningsmiljön betyget utmärkt. Övriga betyg som kan erhållas är: Mycket god forskningsmiljö: Forskningsmiljön uppfyller inte helt kraven på ett Lnuc men är en av de bättre nationellt och mycket god ur ett internationellt jämförbart perspektiv. God forskningsmiljö: Forskningsmiljön är god ur ett internationellt jämförbart perspektiv. Otillräcklig forskningsmiljö: Forskningsmiljön uppvisar brister ur ett internationellt jämförbart perspektiv. Forskarnas vetenskapliga eller konstnärliga forskningsverksamhet Vid bedömningen av de ingående forskarnas forskningsverksamhet skall kvalitet och kvantitet bedömas med hänsyn tagen till det föreslagna forskningsområdet. Med kvalitet menas här ett mått på den excellens och den uppmärksamhet som forskningsverksamheten har fått samt graden av innovativa inslag och större genombrott. Bedömningen utgår från förmågan att komma fram till och presentera vetenskapliga analyser och resultat, alternativt förmågan och originaliteten av konstnärlig verksamhet. Antalet citeringar för publikationer är ett mått på uppmärksamheten för forskningsverksamheten inom de områden där måttet har relevans. De i ansökan ingående forskarnas ställning inom det internationella forskarsamhället är en viktig faktor för i bedömningen av forskningsverksamhetens lyskraft och relevans. Detta visas genom uppdrag i forskarsamhället såsom sakkunnig- och bedömaruppdrag, inbjudningar att presentera vid större nationella och internationella konferenser, redaktörskap 5 (8)
för tidskrifter och böcker samt erhållna externa medel, i synnerhet om de erhållits i hård konkurrens. Mängden erhållna externa medel skall relateras till den andel externa medel som är normalt inom området i fråga, där mycket framgångsrik innebär klart över medel för området. Kraven för varje ingående forskares vetenskapliga kompetens och ställning är att de är mycket goda eller utmärkta, vilket är de två högsta betygen i en fyragradiga skala bestående av graderna utmärkt, mycket god, god, otillräckligt. Betyget utmärkt betyder att forskaren är bland de världsledande eller på mycket hög internationell nivå. Betyget mycket god ges till forskare på hög internationell nivå och som nationellt är över genomsnittet. Produktiviteten i forskningsverksamheten är ett mått på den totala vetenskapliga och konstnärliga produktionen för forskarna inom området. Den skall alltid relateras till antalet forskare och deras forskningstid inom området angiven i heltidsekvivalenter. Forskningsmiljöns kvalitet och relevans Forskningsmiljön utgörs av forskare och studerande på forskarnivå inom centrat. Kvaliteten i en forskningsmiljö bedöms utifrån den sammantagna vetenskapliga eller konstnärliga kvaliteten för de ingående forskarna samt hur deras olika kompetenser kan samverka och komplettera varandra på ett relevant sätt i förhållande till det föreslagna området. Kvaliteten återspeglas också av hur väl området täcks in både i kvalitet och bredd, av de synergieffekter som uppstår inom miljön, samt av möjligheten till djupare samarbeten (t ex gemensamma publikationer och forskningsansökningar) inom centrat. Föreslagen ledning och styrning vägs in i bedömningen. För att miljön skall ha en godtagbar homogenitet skall varje forskare inom miljön kunna samarbeta med någon annan forskare inom miljön. Det får inte finnas isolerade delmiljöer som inte kan samarbeta med någon forskare utanför delmiljön. Med bedömningen av den föreslagna miljöns relevans menas en bedömning av den förväntade vetenskapliga eller konstnärliga relevansen ur ett vetenskapligt, kulturellt, tekniskt, konstnärligt, samhälleligt, kliniskt o.s.v. perspektiv samt forskningens implementering och nyttiggörande inom samhället. Forskningsverksamheten skall ställas i relation till den internationella utvecklingen inom området och till viktiga frågor i samhällsutvecklingen. Bedömningen skall också belysa forskningsområdets förhållande och styrkerelation till andra likartade forskningsområden nationellt och internationellt. Det centrala forskningsområdet behöver därför vara väl definierat och avgränsat och tydligt framgå både av benämningen av centrat och av den föreslagna beskrivningen av verksamheten. Kriteriet att en miljö är nationellt ledande innebär att ingen liknande miljö nationellt uppvisar klart högre kvalitet. Eftersom två miljöer sällan är helt identiska så skall liknande tolkas i bred mening dvs. det skall utgå från miljöer vars ingående forskare har kompetensprofiler som till mer än ca. två tredjedelar är överensstämmande. Det är viktigt att man särskiljer mellan kvalitet och kvantitet. En forskningsmiljö som är klart störst nationellt är inte detsamma som en nationellt ledande miljö. En miljö som är klart mindre än en annan kan fortfarande vara ledande om dess kvalitet är klart högre. Att 6 (8)
vara nationellt ledande inom ett smalt och högt specialiserat område är betydligt enklare än att vara ledande inom ett bredare område. Det är i detta sammanhang väsentligt att en bedömning av områdets relevans också görs utifrån miljöns betydelse i ett bredare sammanhang. 7 (8)
8 (8)