Hållbar utveckling, samhällsstruktur och kommunal identitet



Relevanta dokument
VARUMÄRKET UDDEVALLA

Näringslivsstrategi , Västerviks kommun

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Attraktionsindex Laholm Oktober 2008

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

Socialdemokraterna i

RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD

FRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Verksamhetsplan

Resultat av undersökning. Barnkläder & Smak

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

ETABLERA I ESKILSTUNA

Uppgiften vi valt denna gång:

Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

Från industrier till upplevelser en studie av symbolisk och materiell omvandling i Bergslagen. Max Jakobsson

Arvidsjaurs framtid. en resa fylld av möjligheter. Populärversion

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes

Dagen e. Mats Östling, Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Remissvar utvecklingsstrategi

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Bygden i samverkan- BYGDSAM

Laholm 7,5 miljoner kunder inom 30 mil Bästa skyltläge på E6:an BYGG KLART

- Fortsatta studier. Studentarbeten

Vision för Alvesta kommun

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030

Så utvecklar vi vår kompetens!

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Na sum den 14 oktober 2014

Besiktningsförrättarens perspektiv - Sammanställning och tolkning av fyra besiktningsförrättares svar på frågeformulär

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby

Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun,

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare kr

Ett trettiotal rekommendationer

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

UTVÄRDERINGSRAPPORT

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan

2. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

BRASTAD OCH BRODALEN

1(8) Tillväxtstrategi

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april Välkommen!

Trelleborgs varumärke. Hösten 2012

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Tillsammans har vi mod att skapa livskraft i hela vår kommun.

Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling

Yttrande över Gemensam utvecklingsplan för Enköping, Eskilstuna, Strängnäs och Västerås

Ökad attraktivitet och marknadsföring av Kalmar län

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Handelsstrategi för Göteborgsregionen

Lokal plan för DALSTORP

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Avesta 2020 ANDERS FRIBERG/KOMMUNDIREKTÖR

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

Bilaga 1 Enka tformula r

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Vad är pedagogisk omsorg?

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: Stödmottagare: Erik Fahlgren

LAG:s bedömning av projektansökningar

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

REGERINGSRÄTTENS DOM

Dialogmöte. Älghult

Skellefteå vår gemensamma identitet.

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

Regional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Näringslivsträff ortsanalys med utvecklingsplan för Kvicksund

VISION

Lokal Näringslivsstrategi

Förstudie Marma Vision

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling

Sammanfattning workshops

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Val av plats för Linnéuniversitetet i Kalmar

Läget i Kalmar län 2016

Drömmar om arbete. -föreställningar och strukturella villkor hos unga vuxna

5. Näringslivsstrategi Dnr 2017/25-141

Uppföljning av 2012 års Territorial Review

Transkript:

Hållbar utveckling, samhällsstruktur och kommunal identitet En jämförelse mellan Västervik och Varberg Erika Jörgensen, Sociologiska institutionen

Syfte: Identifiera bakomliggande faktorer som påverkar utvecklingsmönstret i kommuner.

Likartade föutsättningar: Kustkommuner Naturlandskap Sjöfartstraditioner Industrinedläggningar Turistnäring

54000 52000 50000 48000 46000 44000 Västervik Varberg 42000 40000 38000 36000 34000 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001

Frågeställningar: Vilken betydelse har kommunens tidigare utvecklingsmönster för dagens situation och kommunens framtid? Vad karaktäriserar kommunen och vilka attraherande och repellerande faktorer kan man identifiera i kommunen? Hur ser kommunala tjänstemän och boende på kommunens utveckling och framtid, och vilka utvecklingsstrategier arbetar man efter?

De mindre tätorterna, det är ju rena gamla bruksorter med tillverkningsindustri. Bruksorter som delvis har utvecklats, men som inte innehåller egentligen någon annan industri eller någon tjänstesektor i större bemärkelse. Det är rester, delar utav en gammal tillverkningsindustri som lever vidare. Om det sen är plogar man tillverkar eller om det är elmotorer eller möbler, så är det den gamla kulturen som lever kvar mycket på de här orterna. Kommunchef, Västerviks kommun

Handel och hantverk, hamnstad, sedan blev vi kurortsstad, järnvägsstad, industristad. ( ) Och så fortsätter vi med turiststad, och nu är vi då någon form av bostadskommun. ( ) Summeringen av det här det är att Varberg är ju en stad som har lyckats omvandla sig, ömsa skinn, gripa tillfället när det dyker upp. Planeringschef, Varbergs kommun

Sen så om man lyfter fram problemen, så tror jag att det är den här strukturomvandlingen som vi befinner oss i. Vi i den här bygden, tror jag, att vi har varit vana vid att det är industrin. ( ) Nu går vi in i en annan fas, och då är vi lite ovana vid att hantera den här situationen som bygger på individuellt ansvarstagande, förmåga att samarbeta och så. Och där vänder man inte med en gång, eller skapar ett sådant medvetande. Näringslivsansvarig, Västerviks kommun

Då skedde någonting tror jag i medvetandet, att Vad är det egentligen som är på väg att hända? ( ) Då skedde någonting i det här med att öppna upp, börja se det utifrån, och titta mycket mer ut istället för in. Där insåg man, tror jag, att man är väldigt beroende av det som händer utanför Varberg och utanför kommungränsen. Kommundirektör, Varbergs kommun

Identitetsaspekter Västervik: Turist- och sommarstad Attraktiv bostadskommun Bruksanda, negativ syn på kommunens möjligheter samt svag lokal identitet Kommunens otillgänglighet

Identitetsaspekter Varberg: Turism och rekreation Attraktiv bostadskommun Entreprenörsanda och stark lokal identitet Tillgänglig och utåtriktad

Utvecklingsstatagier i Västervik Projekt Visstaden Potentiella inflyttare Ökad företagsetablering Stärka den lokala identiteten Förbättrade kommunikationer

Vi måste jobba mot att bredda arbetsmarknaden så mycket det går. Men det gör den inte av sig själv. Det är att sträva framåt, en enighet när vi visar Västervik utåt. Vi har så pass mycket att erbjuda, och det ska vi försöka erbjuda också. ( ) Så att jag vill inte säga att vi är en kriskommun, vi är en kommun med möjligheter, men bland de möjligheterna så ligger det ett jättearbete, och där måste alla deltaga. Kommunchef, Västerviks kommun

Utvecklingsstatagier i Västervik Projekt Visstaden Potentiella inflyttare Ökad företagsetablering Stärka den lokala identiteten Förbättrade kommunikationer

Utvecklingsstatagier i Varberg SPA och kurortsverksamheter Successiv befolkningsökning Människoetableringar och avlägsna flaskhalsar Utveckla näringslivet Utbyggnad till dubbelspår

Det är just detta att i grunden så måste det finnas en jordmån, så måste det finnas ett klimat. Det måste finnas människor som skapar den goda utvecklingen. ( ) Men jag tror ju mycket på den teorin att det offentligas svar i sådana sammanhang, det är så att säga att identifiera och bygga bort flaskhalsar. På vilket sätt kan vi undanröja hinder för en god utveckling? ( ) Jag tror att det mer och mer handlar om mjukvara. Alltså vilka människor som bor där, vilket klimat finns det, vilka attityder, vilka värderingar finns det? Kommundirektör, Varbergs kommun

Utvecklingsstatagier i Varberg SPA och kurortsverksamheter Successiv befolkningsökning Människoetableringar och avlägsna flaskhalsar Utveckla näringslivet Utbyggnad till dubbelspår

Bakomliggande faktorer Tidigare utvecklingsmönster Typen av anda Det sociala kapitalet Lokal identitet Geografiska läge och kommunikationer