VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER Samhällsbyggnadsdagen 2015 Den goda kompakta staden Meta Berghauser Pont Forskningsgrupp SMoG
Utveckling täthet i Amsterdam 1400-2000 Täthet inhabitants per hectare Urban Footprint m2 per inhabitant
Average occupation rate (inhabitants per dwelling unit) (G.W.B.) Relative growth of land uses in Amsterdam, 1931-1981 2 2 2 2 1876: 30 m 1926: 50 m 1958: 80 m 1998: 120 m
The Jordaan, Amsterdam at the end of the 19th century (Gemeentearchief)
Argument för en tätare stad (citat ur ÖP Göteborg, Malmö, Stockholm) En ökad täthet ger möjlighet för fler att gå och cykla. Bebyggelsen ska utformas med en tillräcklig täthet för att skapa underlag för service och god kollektivtrafik. En omsorgsfull förtätning där stadsdelarna blir mer sammanhängande, där ödsliga gångstråk och hållplatser blir bebyggda och därmed mer befolkade, ökar tryggheten. En mer tättbebyggd stad ger möjlighet att åstadkomma ett bredare utbud av olika bostadstyper och boendeformer i befintliga områden.
Vetenskapliga argument för en tätare stad? Kompakta städer minskar dagliga transporter och CO2 utsläpp (Ferreira, 2011 and Kenworthy & Newman, 1989). PRO CON 8 NUMBER OF PAPERS 7 6 5 4 3 2 1 0 I kompakta städer ökar transporter för rekreation (Holden & Linnerud, 2010). Mobility Air quality Biodiversity Micro climate Health Resource efficiency ENVIRONMENTAL ARGUMENT Mindre grönytor på grund av infill densification (Pauleit et al, 2005 and Alex et al, 2012). Bygga staden utåt, sprawl, fragmenterar det öppna landskapet (Salvati et al, 2012).
density land cover urban form accessibility 10 9 NUMBER OF PAPERS 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Mobility Air quality Biodiversity Micro climate Health Resource efficiency ENVIRONMENTAL ARGUMENT
TÄTHET Vinster och risker med tätare städer
TÄTHET 75 bo/ha Invånare per ha Bostäder per ha Brutoarea per ha (E)
E = 1.90 E = 1.90 E = 1.90 N 40 200
E 1 2 3 1 2 3 N 40 200
TÄTHET OCH NÄRHET Vinster och risker med tätare städer
pavilion street court Martin and March, 1972
TÄTT OCH GRÖNT Vinster och risker med tätare städer
En grön stad stärka ekosystem, motverka heat island-effekter och samtidigt forma attraktiva gårdar och utemiljöer. (Norra Djurgårdsstaden Grönytefaktor, 2011 [online], sid. 6) För att städer ska vara en attraktiv plats för boende och besökare och fungera som ett ekonomiskt nav i kommunen, måste grönskans roll räknas in i städers strategiska investeringar. (Boverket, 2010)
EKOSYSTEMTJÄNSTER dagvattenhantering rekreation urban heat island pollinering vattenkretslopp matproduktion Differentiering av en ekosystemtjänst: U = uppkomst = området där ekosystemtjänst skapas E = effekt = området där ekosystemtjänst nyttjas Sofia Lindgren (inspiration hämtad från Fisher et al 2009, s. 650)
Stadsbyggnad strukturerar andra urbana system genom stadsform Stadsbyggnad strukturerar alla urbana system genom stadsform Sociala system Ekonomiska system Ekologiska system
Dela(d) Stad projekt, Göteborg (Ann Legeby, Meta Berghauser Pont, Lars Marcus, KTH/Mistra Urban Futures)
Pollinering i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm (Meta Berghauser Pont, Lars Marcus, C/O City) TILLGÄNGLIGA RESURSER INOM KVARTER/PARK TILLGÄNGLIGA RESURSER INOM 500 meter (Norra 2)
SAMANFATNINGSVIS Förtätning är ett bra medel för att: minska klimatpåverkan genom att möjliggöra hållbara transporter (gå/cykla och kollektiv trafik) skapa förutsättningar för service (kommunal och kommersiell) skapa urbanitet öka hälsa genom att kunna gå/cykla mer Men det finns negativa aspekter som bör tas på allvar men kan hanteras så som bullerminskning genom gröna eller perforerade fasader. Förtätning leder inte på automatik till de positiva effekter. Det krävs kunskap hur vi förtätar så att den stödjer: integration hälsa ekosystem tjänster Täthet borde ses i samband med närhet och detta kräver en kontinuerlig förståelse av kontexten.
TACK Samhällsbyggnadsdagen 2015 Den goda kompakta staden Meta Berghauser Pont Forskningsgrupp SMoG