MARKNADSINSIKT Januari 2015 Börsåret 2014 avslutades i positiva tecken och för sparare i Amerika fonder blev avkastningen nära på dubbelt så hög tack vare rally i dollarn. Ett kraftigt fallande oljepris innebär förvisso lägre kostnader för många ekonomier, men skapar samtidigt viss oro på de finansiella marknaderna. Räntorna föll kraftigt under året som gick och förväntas vara historisk låga även under 2015, som sammantaget har förutsättningar att bli ytterligare ett bra år för aktier. Efter en svag inledning rekylerade det flesta av världens aktiemarknader under månadens andra hälft. USA och Japan stannade på uppgångar om 4,8 respektive 3,7 procent vilket förklaras av att dollar och yen apprecierade motsvarande mot den svenska kronan. Vidare steg Storbritannien 2,3 procent följt av Tyskland som gick upp 0,5 procent. Frankrike stannade oförändrat under månaden. I botten återfanns Ryssland med en samlad nedgång om 19,1 procent (allt uttryckt i svenska kronor). På Stockholmsbörsen steg index för de 32 största bolagen med 0,5 procent och index för småbolag 3,1 procent. Tydliga sektortrender saknades. Sett över hela 2014 steg USA med 37,4 procent. Japan avkastade 17,0 procent samtidigt som Tyskland och Frankrike stannade på en mer måttlig uppgång om 9,5 procent (allt uttryckt i svenska kronor). På Stockholmsbörsen steg index för de 32 största bolagen med 12,7 procent och index för småbolag 21,5 procent. På sektornivå noterade samtliga nio sektorer uppgångar. I topp placerade sig IT-sektorn med en samlad uppgång om 41,7 procent följt av Hälsovårdssektorn som avkastade 35,3 procent. Vidare steg Finanssektorn 19,4 procent och Industrisektorn 11,3 procent. I botten återfanns Tjänstesektorn med en uppgång om 3,7 procent. December dominerades av utvecklingen på oljemarknaden. Det snabba fall som inleddes i oktober accelererade under de första veckorna av december. Därefter har priset på Brent-oljan fallit ytterligare och handlas idag runt 50 USD per fat. Den initiala reaktionen på aktiemarknaden har varit negativ, med fokus på ökad risk för deflation samt hot om ekonomisk instabilitet i oljeproducerande länder. Den tioåriga svenska statsobligationsräntan föll under månaden och uppgick vid slutet av december till 0,94 procent. Valutamarknaden var turbulent med stora svängningar i kurserna för bl a norska kronor och ryska rubel. Den svenska kronan var svag. EUR-kursen steg 1,7 procent och USA-dollarn stärktes 4,1 procent. Under 2014 befann de svenska långräntorna sig i en fallande trend. Jämfört med den redan låga nivå som rådde vid årets början, föll den tioåriga räntan med 158 baspunkter. EUR-kursen steg under 2014 med drygt sex procent och slutade året i 9,52 kr. USA-dollarn uppvisade en ännu kraftigare förstärkning, hela 20 procent, till 7,81 kr. På råvarumarknaden föll kopparpriset 14 procent och Brent-oljan med 48 procent under 2014. December månads inköpschefsindex för tillverkningsindustrin steg i EMU och Japan medan i Storbritannien, Kina och USA noterades lägre. I samtliga fall ligger index dock fortsatt över 50. Motsvarande svenska inköpschefsindex steg och uppvisade ett värde på 55,4 för december, att jämföra med 52,7 föregående månad. Portföljerna är fortsatt neutralt viktade mellan aktier och räntor. Samtidigt behålls exponeringen mot bostadsobligationer samt företagsobligationer på bekostnad av svenska stadsskuldsväxlar. Samtliga portföljer har en generell övervikt mot alternativa investeringar på bekostnad av svenska obligationsfonder, samt svenska korträntefonder. MarknadsInsikt är ett nyhetsbrev som distribueras till Sparbanken Syds kunder. Här presenterar vi analyser av ränte- och aktiemarknaderna samt tipsar om olika placeringsalternativ. Mer information om Sparbanken Syds tjänster och produkter hittar du på www.sparbankensyd.se. Ansvarig utgivare: Sparbanken Syd, Andreas Narsell. Uppgifterna i detta marknadsbrev är endast avsedda som information till Sparbanken Syds kunder och innefattar inte något erbjudande om att köpa eller sälja värdepapper eller andra finansiella instrument. Mottagare av detta marknadsbrev rekommenderas att komplettera det egna beslutsunderlaget med nödvändigt material. Sparbanken Syd påtar sig inte något ansvar för eventuella dispositioner av kund med anledning av innehållet i detta marknadsbrev och ansvarar inte för direkt eller indirekt förlust eller skada av vad slag det vara må som grundar sig på användandet av det.
FOND INSIKT Produktförslag Fördelning Offensiv Bas Försiktig Betyg Globala aktiefonder Swedbank Robur Globalfond 30,00% 30,00% 20,00% Svenska aktiefonder Catella Reavinst 12,00% 8,00% 5,00% Carnegie Sverigefond 8,00% 7,00% 5,00% Tillväxtmarknadsfonder Sparbanken Tillväxt 20,00% 5,00% 0,00% Alternativa investeringar Catella Hedge 15,00% 15,00% 10,00% Saknar rating Räntefonder Catella Avkastning 0,00% 10,00% 20,00% Carnegie Corporate Bond 15,00% Indecap Guide Företagsobl.fond 25,00% 40,00% Saknar rating Betyg hämtade från morningstar.se Offensiva portföljen 30% 30% 20% 20% Basportföljen 50% 30% 15% 5% Försiktiga portföljen 10% 20% 70% Globalfonder Sverigefonder Tillväxtfonder Räntor/alt inv Globalfonder Sverigefonder Tillväxtfonder Räntor/alt inv Sverigefonder Globalfonder Räntor/alt inv Swedbank Robur Globalfond Globalfond är en aktiefond som placerar globalt i aktier i företag inom olika branscher. Högst 30 % av fondens tillgångar får vara placerade i företag vars aktier och aktierelaterade fondpapper handlas på en reglerad marknad i Sverige. Fonden får använda sig av derivatinstrument för att öka avkastningen. Fonden lämnar normalt ingen utdelning, utan vinster återinvesteras i fonden. Risk 6 av 7 6 Catella Reavinstfond Fonden investerar främst i svenska aktier men kan även investera i aktierelaterade insrument, t ex optioner. I normalfallet ska fondens tillgångar vara till minst 90% placerade i aktier. Förvaltningsprocessen bygger på makrosyn, aktieurval och utnyttjande av marknadstrender. Fonden är mycket aktivt förvaltad genom att omsättningen av affärer är högre än genomsnittet av Sverigefonder, vilket särskiljer förvaltaren. Risk 6 av 7 6
Carnegie Corporate Bond Fonden placerar i företagsobligationer (emitterade av svenska och nordiska företag) och räntebärande värdepapper. Fonden har en genomsnittlig portföljlöptid på cirka 3-5 år, vilken dock kan vara längre. Fonden använder även derivat som en del i förvaltningen. Fonden har som målsättning att generera långsiktig kapitaltillväxt genom att placera i räntebärande instrument, t.ex. obligationer och penningmarknads-instrument som handlas på en reglerad marknad. Investeringarna kommer främst att fokusera på utfärdare i Norden. Fonden får även placera upp till 10 % av tillgångarna i andra investeringsfonder. Risk 2 av 7 2 Sparbanken Tillväxt Sparbanken Tillväxt är en fondandelsfond som placerar tillgångarna i andra globala och regionala tillväxtmarknadsfonder, såväl svenska som utländska. Ingen av de underliggande fonderna får utgöra mer än 40% av fondens tillgångar. Målsättningen är att fonden ska överträffa utvecklingen för Morgan Stanley Capital Index Emerging Markets (NET TR), ett globalt tillväxtmarknadsindex som omfattar över 25 olika marknader ( t. ex. Kina, Indien, flera Östeuropeiska- och Latinamerikanska marknader), omräknat till svenska kronor. Fonden kan även placera på konto hos kreditinstitut. Risk 6 av 7 6 Carnegie Sverigefond Sverigefonden är en aktiefond som investerar i aktier noterade på Stockholms Fondbörs. Fonden har inga begränsningar avseende branscher eller företag. Fonden får även investera i räntebärande värdepapper. : Risk 7 av 7 Catella Avkastning Fonden investerar aktivt i räntebärande värdepapper. Målsättningen är att åstadkomma en värdeutveckling som är bättre utvecklingen för jämförelseindex. Risk 2 av 7 2 7 Catella Hedgefond HF Fonden har som målsättning att uppvisa en jämn, positiv avkastning oavsett riktningen på de nordiska kapitamarknaderna. Analysprocessen bakom fondens investeringar består främst av fundamental analys, inom vilken man studerar företagets intjäningsförmåga, kassaflöden osv. Som komplement till detta bedrivs vidare en s k kvantitativ analys, här studerar vi aktiers historiska utveckling och samvariation med varandra. Ett tredje centralt inslag i förvaltningen är riskanalysen. Både fondens sammantagna risk, men också risken i varje enskild investering övervägs. Förvaltningsarvodet är 1% + 20% av avkastningen över index. Risk 3 av 7 3 Indecap Guide Företagsobligation C Fonden är en fondandelsfond som investerar i andra svenska räntefonder så att fondens genomsnittliga löptid alltid överstiger 1 år. Genom investeringar i andra fonder och kontinuerlig anpassning av placeringarna till de fonder som bedöms ha störst chans till god utveckling, erbjuder fonden en placering med god riskspridning. Risk 3 av 7 3
RÄNTE INSIKT Hur låga kan räntorna bli? Fler faktorer har bidragit till att ränteläget fortsatt falla. Vi räknar med att boräntorna kommer att fortsätta vara låga i minst sex till tolv månader till, kanske till och med lite lägre än vad de är i dagsläget. Försiktiga bolånetagare bör dra nytta av det låga ränteläget och välja långa räntebindningstider medan de mer riskbenägna kan avvakta och se. Oron och osäkerheten i den globala ekonomin har skruvats upp de senaste veckorna. Ett antal osäkerhetsfaktorer har seglat upp och bidragit till ökade rörelser på de finansiella marknaderna. Aktiekurserna har fluktuerat lite mer än vanligt, liksom växelkurserna, där den ryska rubeln varit i fritt fall pga investerarflykt kopplat till Ukrainakonflikten, sanktioner och det fallande oljepriset. Både den svenska och norska kronan har tappat en hel del i värde medan US-dollarn och inte minst schweizerfrancen stärkts. Råvarupriserna har fallit och oljepriset ligger nu under 50 US-dollar per fat, en halvering jämfört med i somras. På räntemarknaden har utvecklingen medfört ytterligare nedåtpress på räntorna. Dels är det oron och osäkerheten som får investerare att söka sig till säkra investeringar, statsobligationer, dels är det den låga och sjunkande inflationen som driver på förväntningar om stimulansåtgärder från centralbankerna. Inte minst har förväntningarna på att Europeiska Centralbanken (ECB) ska agera med stora köp av räntebärande tillgångar, bidragit till de fallande räntorna. Det internationella konjunkturläget spretar med en tydlig uppåttrend i USA, en stillastående Euroekonomi och däremellan finns många länder där det står lite och väger. Oljeprisfallet väntas ge en liten tillväxtskjuts till nettoimportländerna men komplicerar också inflationsläget och kommer att sänka de redan låga inflationstakterna ytterligare. Kanske kan det bli så att till exempel den amerikanska centralbanken skjuter de planerade räntehöjningarna framåt i tiden på grund av inflationsnedgången. Frågan är också vilken effekten på de globala räntorna blir när stora oljeexportörer får mindre kapital att placera. Riksbanken är pressad Svensk konjunktur rullar på i maklig takt. BNP-tillväxten för 2014 väntas landa på drygt 2 procent, vilket är högre än både 2013 och 2012 men lite lägre än vad som förväntades i början av året. Hushållens konsumtion och ett ökat bostadsbyggande är de drivande faktorerna medan en haltande export visar sig i svag industriproduktion och en låg investeringstakt. Det politiska kaoset, med en havererad budget, ett nyval som ställdes in och ett fortsatt svårt parlamentariskt läge verkar, än så länge, inte ha påverkat hushållens och företagens stämningsläge eller finansmarknaderna nämnvärt. Det är dock en uppenbar riskfaktor i bedömningen av framtidsutsikterna. För svensk del har den tioåriga statsobligationsräntan gått ned drygt 0,2 procentenhet sedan veckan innan jul, även andra räntor har följt med ned. Precis som i en del andra länder är vissa räntor i Sverige nu negativa. Detta signalerar att marknadsaktörerna räknar med ytterligare stimulansåtgärder från Riksbanken. Räntenivåerna indikerar en förväntan att Riksbanken sänker styrräntan till -0,10 procent. Sannolikheten att det sker redan vid räntemötet den 12 februari är omkring 50 procent enligt prissättningen. Vår bedömning är att Riksbanken känner en viss press att öka stimulansen ytterligare redan i februari. Inflationsprognoserna tyder på att det dröjer 1,5-2 år innan inflationen når upp till inflationsmålet på 2 procent. Både faktisk (KPI) och underliggande (KPIF) inflation har under lång tid legat under inflationsmålet och det faktum att KPI-inflationen sannolikt kommer att ligga under noll procent under större delen av 2015 ökar pressen på Riksbanken att agera. De instrument som nämnts som möjliga är negativ styrränta, långsiktig utlåning till bankerna till förmånliga villkor, köp av värdepapper (obligationer) eller valutainterventioner för att försvaga kronan. Vår bästa gissning är att Riksbanken vid februarimötet först och främst sänker ränteprognosen, dvs flyttar fram tidpunkten för eventuella räntehöjning och öppnar upp för en mindre räntesänkning i närtid. Dessutom tror vi de kommer med en tydlig presentation av vilka åtgärder de kan/avser vidta framöver. En sänkning av styrräntan tror vi står först på listan, det är dock inte helt säkert att den kommer redan nu. Kanske den kommer vid aprilmötet i stället. Vid mötena i april och juni bör det också vara aktuellt att aktivera någon form av långsiktig utlåning till bankerna om inte inflationsläget förbättrats. Köp av räntebärande värdepapper tror vi kan bli aktuellt till hösten, men det är inget vi räknar med i något huvudscenario. Valutainterventioner för att försvaga kronan känns mycket avlägsna i dagsläget. Vi flyttar fram tidpunkten för Riksbankens första räntehöjning till sommaren 2016 i våra prognoser, men räknar fortfarande med att höjningstakten kommer att ligga på knappt 1 procentenhet om året upp till 3,75 procent, som vi bedömer är en långsiktig neutral räntenivå. Utrymme för lite lägre bolåneräntor Sammantaget finns det många faktorer, både i omvärlden och i den svenska ekonomin, som talar för fortsatt låga räntor. Till stor del har dock räntemarknaden redan förberett sig för eventuella åtgärder från ECB och Riksbanken. Vi räknar med att både korta och långa marknadsräntor kortsiktigt kan pressas ned något ytterligare, men det handlar om ganska små rörelser, omkring 0,1 procentenhet. Korta marknadsräntor bör ligga kvar på de låga nivåerna åtminstone året ut för medan de längre räntorna bör börja stiga under det andra Forts nästa sida
Forts fr föregående sida halvåret när deflationstrycket börjar släppa. För bolåneräntorna innebär detta att vi ser en möjlighet att listräntan för tre månaders räntebindning sänks från 2,15 till 2,00 procent och ligger kvar där till början av 2016 då den börjar ticka uppåt, först lite långsamt men sedan i en hastighet av ungefär 1 procentenhet om året. De längre bolåneräntorna kan också komma att sänkas något under våren för att sedan vända uppåt under hösten. Ju längre bindningstid desto kraftigare blir förmodligen uppgången. Is i magen eller binda nu? I våra beräkningar av hur rörlig tremånadersränta står sig gentemot de bundna räntorna utgår vi från att tremånadersräntan når 5,5 procent i slutet av 2019 och sedan ligger kvar där. Slår våra prognoser och antaganden in så kommer det att väga ganska jämnt mellan tremånadersräntan och räntebindningstiderna på ett till tre år. För de längre räntebindningstiderna blir däremot fördelen för de bundna räntorna mer markant. Bundna boräntor ligger på historiskt låga nivåer och för den försiktige kan det därför vara läge att slå till nu och välja långa räntebindningstider. Den som är mer riskbenägen kan avvakta ett tag och se om de långa räntorna tickar ner lite, som vi tror. Val av räntebindningstider handlar om att väga olika aspekter, inte bara räntetro och riskbedömningar, mot varandra. I slutändan är det högst individuellt vilka bindningstider som är mest passande. För många, framför allt de som inte tänker lösa lånen de närmaste åren, passar dock ett upplägg med en del rörligt, en del bundet på kortare tid och en del bundet på längre tid, väldigt väl. Prognos för SBAB Banks boräntor, olika bindningstider 22 jan 2015 Juni 2015 Dec 2015 Juni 2016 Dec 2016 Dec 2017 3 mån 2,15 2,00 (-0,10) 2,00 (-0,10) 2,20 (-0,15) 2,65 (-0,15) 3,75 (-0,05) 2 år 2,24 2,10 (-0,10) 2,20 (-0,30) 2,75 (-0,25) 3,25 (-0,25) 4,40 (-0,10) 5 år 2,75 2,50 (-0,25) 2,90 (-0,40) 3,50 (-0,30) 4,25 (-0,25) 5,25 (-0,25) Anm: Förändring i prognosen från Boräntenytt 19 december inom parentes. källa: SBAB BORÄNTENYTT NUMMER 1 2015 AKTUELLA MARKNADSNOTERINGAR Räntor Instrument Senast 31/12 Reporänta 0,00% 0,00% STIBOR 3M 0,19% 0,26% Stadsobl Sv 10 år 0,80 % 0,93% Valutor Instrument Senast YTD % USD/SEK 8,12 + 3,85 EUR/SEK 9,44-0,30 GBP/SEK 12,32 + 1,07 DKK/SEK 1,27 +- 0,17 Aktieindex Instrument Senast YTD % OMX 30 1 508 + 3,03 Dow Jones 17 554-1,51 DAX 30 10 299 + 5,03 Nikkei 225 16 820 + 3,24 DJ World 319,24-0,52 Råvaror Instrument Senast YTD % Olja Brent $ 48,53-15,43 Koppar 3M $ 5 600-10,71 Zink 3M $ 2 094-2,63 Guld $ 1 285 + 8,55 Noteringar per 2015-01-22
AKTIE INSIKT Bolag Kurs SEK Rekommendation Atrium Ljungberg 120,00 Köp Christoffer Enander SPAREKONOM Atrium Ljungberg: Rekordlåga räntor i kombination med en stark hyresmarknad i storstadsregionerna har gjort fastighetsaktier till vinnare på börsen under de senaste åren. Atrium Ljungberg är ett gammalt välskött fastighetsbolag med fin historik och bra direktavkastning, trots detta handlas aktien fortfarande under fastighetsbeståndets substansvärde. Huvudfokus ligger på Stockholmsområdet och bolaget har en attraktiv projektportfölj som kan gynnas av bla. utbyggd tunnelbana. Vi tror att aktien har potential att värderas upp. Kopparbergs Bryggeri: Kopparbergs aktie har under de senaste fem åren haft en fantastisk utveckling och fördubblats flera gången om från kurser kring 10 kr till dagens 70 kr, men uppvärderingen är på många sätt väl underbyggd av företagets utveckling. Bryggeriet äger flera starka varumärken där bla Sofiero är den mest sålda starkölen på svenska systembolaget. Just ölförsäljningen utgör idag ca 30 procent av Kopparbergs omsättning. Men den riktigt stora framgången för Kopparbergs har varit deras cider som på senare år lanserats utomlands med enorm framgång. Faktum är att Kopparbergs päroncider är världens mest sålda. Totalt har man försäljning i drygt 35 länder och cider står nu för hela 60 procent av företagets omsättning på totalt lite dryga 1,6 miljarder. Företaget räknar själva med att den höglönsamma cidern ska fortsätta att öka sin andel av försäljningen vilket möjliggör ökad lönsamhet. För 2013 redovisade Kopparbergs en vinst per aktie om 3,46kr antar man en 10 procentig vinstökning i år så värderas företaget nu till P/E tal runt 18, det är knappast billigt. Vid en samlad bedömning landar vi trots allt i ett köpråd då vi bedömer potentialen i den internationella expansionen som hög intressant. Förr eller senare kan dessutom någon bryggerijätte få upp ögonen för bolaget och lägga ett saftigt bud. Industrivärden: Investmentbolaget Industrivärden är storägare i ett antal svenska kronjuveler såsom exempelvis Volvo, Sandvik, Handelsbanken, SCA, Skanska och nu också ICA. Genom att köpa aktier i Industrivärden så får man alltså indirekt del i en bred aktieportfölj. Industrivärden dras liksom Investor med en substansrabatt vilket innebär att marknaden värderar investmentbolaget lägre än värdet på de samlade tillgångar som bolaget äger. De tillgångar Industrivärden äger motsvarar ett värde om 158kr/aktie men en aktie i Industrivärden kan idag köpas kring 130kr. Årets utdelning blev 5,50kr vilket ger en direktavkastning på goda 4,2 procent. Kopparbergs bryggeri 79,50 Köp Industrivärden C 138,10 Köp Sandvik 76,25 Köp HIQ International 43,60 Köp Peab 57,95 Köp Scandi Standard 46,90 Köp SSAB B 37,35 Köp Elekta 85,95 Köp Noteringar per 2015-01-22 Sandvik: Värderingen har pressats av svagare gruvkonjunktur, dock finns det stor effektiviseringspotential internt jmf konkurrenten Atlas Copco. Sandvik är ett av de svenska verkstadsföretag som har störst potential till omvärdering. Konjunkturen är viktig i sammanhanget men det finns stor potential att höja lönsamheten internt i Sandvik. Vi bedömer att Sandvik är en bra byggsten i en aktieportfölj som även utan större kurslyft ger en god direktavkastning. HIQ International: HIQ är en IT konsult som år efter år uppvisat stabila vinster även i lågkonjunkturer. Den senaste rapporten visade att det fortfarande är lite trögt i konsultbranschen och en snabb vändning är kanske inte att vänta. HIQ har dock bevisat att man kan tjäna pengar även i tuffa tider och vinsterna levererar man vidare till aktieägarna i form utav goda utdelningar. Senast i år höjde man utdelningen till 2,60kr vilket motsvarar en direktavkastning på nästan 7 procent till dagens aktiekurs. Peab: Byggföretaget Peab gick igenom ett tungt 2013 med nedskrivningar i flera stora byggprojekt. Under innevarande år har dock mycket krut lagts på att styra upp interna processer och att öka lönsamheten. Nye VDn Jesper Göransson har drivit igenom ett stort besparingsprogram där 100 tjänstemän fått gå och 350 Mkr ska sparas per år form 2014. Med sin svaga historik är Peab idag det lägst värderade av de tre stora byggbolagen. Bolaget rapporterade senast en stigande orderstock och ifall vi antar en hygglig byggkonjunktur för kommande år och samtidigt konstaterar att Peab har 80 procent av sin affär i Sverige så ser aktien ganska intressant ut. Dessutom förväntas en utdelning de närmaste åren som ger runt 5 procent direktavkastning. Scandi Standard: Bolaget med det lite intetsägande namnet Scandi Standard börsintroducerades i juni och producerar vad man kallar kycklingbaserade livsmedel. Företaget bedriver verksamhet i Sverige, Danmark och Norge där man i varje land äger ledande varumärke som Kronfågel, Danpo och Den Stolte Hane. Ungefär 60 procent av bolagets försäljning sker i dagligvaruhandeln och andra viktiga kunder är bla restau- Forts nästa sida
rangkedjan McDonalds. Bolaget gynnas av hälsotrenden där kycklingkött anses mer hälsosamt än rött kött. Dessutom är försäljningen hyfsat konjunkturstabil då kyckling är relativt billig mat som konsumenter inte väljer bort trots sämre ekonomiska tider. Just stabiliteten i försäljningen gör också att företaget inte kommer att vara någon tillväxtraket men förhoppningsvis kan man leverera goda utdelningar till sina aktieägare. Vi tror att en sådan defensiv aktie kan passa som del i en väldiversifierad aktieportfölj. I rapporten från tredje kvartalet framkom att bolaget tappat ett lönsamt kontrakt med ICA i Norge vilket påverkar resultatet negativt. Beskedet har fått aktien att falla drygt 15 procent på en månad, men underliggande verksamhet går bra och vår långsiktiga syn på bolaget har inte förändrats. Elekta: Företaget som är ett globalt medicinteknikbolag och bl a tillverkar strålknivar för canceroperationer var under många år en tillväxtraket och aktien steg som en sol på börshimlen. Efter flera vinstvarningar och missade försäljningsprognoser bröts den fina börssviten under 2013 och aktien rasade från toppnivåer runt 110kr ned till som lägst 64 kr. I dagsläget handlas Elekta runt 85kr och tillväxtförväntningarna har kommit ner rejält varför vi bedömer att det kan vara läge att plocka in aktien. Det räcker framöver med ganska modesta tillväxttal för att bolaget ska överaska och långsiktigt är Elektas nisch mot hälsovård högintressant. Inte minst då det finns betydande möjligheter på tillväxtmarknader som Kina. Bolaget gav senast en utdelning på 2kr/aktie. SSAB: Den svenska ståltillverkaren SSAB har likt alla andra ståltillverkare kämpat i hård motvind sedan finanskrisen. Överutbud på stålmarknaden med tuffa prisförhandlingar samt ett järnmalmspris som stundtals slagit rekordnivåer har varit några av problemen bolaget tvingats kämpa med. Bolaget har inte heller gjort sina aktieägare glada, på fem år har aktien rasat med 70 procent och handlas idag nära bottennivåer strax under 40kr. Vän av ordnigen ställer sig förstås frågan varför skulle man vilja köpa det här? SSAB kan idag beskrivas som ett klassiskt turn around case och det finns ett par parametrar som gör aktien intressant för den lite mer spekulativt lagde investeraren. Framför allt så är hävstången i SSABs resultat enorm, redan små förändringar i stålpriser, järnmalmpriser och valutakurser får en våldsam effekt på bolagets resultat och de senaste åren har mycket av detta legat i fel vågskål. En siffra som ofta brukar nämnas är att en ökning av priserna i stålrörelsen med 10 procent allt annat lika ger en vinst per aktie med 7,50kr. För att öka lönsamheten genomför SSAB nu en fusion med det finska stålbolaget Rautaruuki och förutsatt att detta hanteras på ett bra sätt så finns här betydande synergieffekter att hämta. Till syvende och sist är det ändå så att SSAB blir ett spel på den globala och europeiska konjunkturen. Risken är klart högre än i många andra verkstadsaktier men trots detta bedömer vi ändå aktien som intressant till nuvarande kursnivåer då potentialen till framtida uppvärdering är betydande.