Forskning och Utveckling FOU 2002:69 EkoDim - BERÄKNINGSPROGRAM LÖNAR DET SIG ATT ISOLERA MERA? Ulf Jarfelt, Chalmers Tekniska Högskola
EkoDim BERÄKNINGSPROGRAM LÖNAR DET SIG ATT ISOLERA MERA? Ulf Jarfelt, Chalmers Tekniska Högskola ISSN 1402-5191
I rapportserien publicerar projektledaren resultaten från sitt projekt. Publiceringen innebär inte att Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB tagit ställning till slutsatserna och resultaten. 02-06-13 2002 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB
Sammanfattning Projektet har syftat till att utveckla ett beräkningsprogram för att kunna beräkna värmeförlusterna från markförlagda fjärrvärmerör, jämföra olika isoleringstjocklekar och läggningsalternativ och med hjälp av denna information finna bästa lösning. Värmeförlusternas storlek påverkas av flera faktorer inte minst av att isoleringsmaterialets värmekonduktivitet förändras med tiden på grund av diffusion av isoleringsgaser och luft. Denna tidsstyrda förändring påverkas i hög grad av mantelrörets tjocklek, vilket medför tunga beräkningar om allt skall göras för hand. Ett PC-baserat beräkningsprogram har därför tagits fram där för att underlätta och möjliggöra enkla jämförelser mellan olika alternativ. Programmet omfattar även en ekonomisk del där värmeförlusterna kapitaliseras. Investeringskostnader såväl som kostnader för de ackumulerade energiförlusterna över fjärrvärmerörens totala drifttid presenteras. Programmet är självinstruerande och kan laddas ned från Fjärrvärmeföreningens hemsida. Ökad isoleringstjocklek ger minskade distributionsförluster. Den totala energibesparingen under fjärrvärmeledningens drifttid (30 år) exemplifieras nedan av DN150 (stålrör 168,3 mm). Isoleringsalternativ serie 2 (mantelrör diameter 280 mm) används som referens. DN 150 Besparing (MWh/km) Figur 1. 200 150 100 50 0-50 -100-150 147 163 85 0 serie 1 serie 2 serie 3 serie 4 dubbelrör -122 Jämförelse av isoleringsalternativ för DN150. Energibesparing. Den erhållna energibesparingen kan kapitaliseras. Värdet är helt beroende på vilka ekonomiska parametrar som väljs.
2 Besparing (kkr/km) 1500 1000 500 0-500 -1000-1500 Figur 2. -1019 0 682 1153 1232 serie 1 serie 2 serie 3 serie 4 dubbelrör Jämförelse av isoleringsalternativ för DN150. Kostnadsbesparing. (Den redovisade kostnadsbesparingen baseras på följande antaganden: kalkylränta 5%, energiprisutveckling 3%, drifttid 30 år, energipris 0,4 kr/kwh). Summary The aim of the project has been to develop a computer program for calculating the heat losses from district heating pipes buried in the ground, comparing different alternatives (insulation thickness and type of pipe), and based on this information give the possibility to choose the best solution. The heat loss is influenced by several factors, where the change of thermal conductivity of the polyurethane foam due to diffusion of blowing agents and air is strong. This time dependent change is strongly influenced by the thickness of the casing. To take all this information into account needs lot of calculation. To handle all these parameters a computer program for calculating the heat losses has been developed. The program gives the possibility to compare different alternatives. The program also contains a comparison of costs of the alternatives, where the heat losses are capitalised. The investment cost as well as the cost for the accumulated heat losses is presented. The program can be down loaded from the home page of the Swedish District Heating Association. Thicker insulation gives reduced distribution heat losses. The total amount of reduced energy losses during the life (30 years) of a district heating network is shown in Figure 1 representing DN150 (diameter of steel pipe 168.3 mm).
3 DN 150 Energy saving (MWh/km) 200 150 100 50 0-50 -100-150 Figure 1. 147 163 85 0 serie 1 serie 2 serie 3 serie 4 dubbelrör -122 Comparison between different insulation alternatives. Energy savings. The energy saving can be capitalised. Energy saving (kkr/km) 1500 1000 500 0-500 -1000-1500 Figure 2. -1019 0 682 1153 1232 serie 1 serie 2 serie 3 serie 4 dubbelrör Comparison between different insulation alternatives. Energy costs. The calculation is based on the following assumptions: Interest rates 5%, energy price increase 3%, time of operation 30 years, energy price 0.4 kr/kwh)
4 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 3 Summary 4 1 Inledning 7 2 Bakgrund/syfte 8 3 Polyuretanisoleringens värmekonduktivitet 9 4 Rörkonstruktionens värmekonduktans 11 5 Ekonomisk beräkning 14 6 Referenser 16 7 Bilaga: Användarmanual 17 8 Bilaga: Beräkningsexempel 31
5 1. Inledning Projektet har utförts vi Chalmers tekniska högskola, institutionen för Byggnadsfysik och finansierats av Fjärrvärmeföreningen och Statens Energimyndighet i samverkan med Powerpipe AB, Hisings-Backa. Projektet har beställningsnummer P0-013 och titeln Lönar det sig att isolera mera? Syftet har varit att koppla samman de kunskaper som finns vad gäller distributionsförluster, materialegenskaper och nya isolergaser i ett beräkningsprogram som är utformat så att det kan användas på en ordinär PC. Programmet skall vara tillgängligt för alla fjärrvärmeföreningens medlemmar och kunna laddas ned från fjärrvärmeföreningens hemsida. Projektet har kunnat genomföras genom medverkan av flera personer. Per Bornsjö, LINKS, har utfört allt programmeringsarbete. Referensgruppen har bidraget till den slutliga utformningen av innehåll och design av programmet. I projektgruppen har följande personer deltagit: Ulf Jarfelt Per Bornsjö Göran Johansson Christer Joneken Nils Lundberg Ture Nordenswan Chalmers tekniska högskola LINKS AB Powerpipe Systems AB Energiverken i Halmstad Borås Energi AB Fjärrvärmeföreningen Projektet har utförts under perioden 2000-2001 och har fått arbetsnamnet EkoDim. Till alla berörda vill jag framföra min tack och min uppskattning. Ulf Jarfelt Projektledare
6 2. Bakgrund/syfte I Sverige finns ca. 10 000 km fjärrvärmerör. En stor del av dessa består av ett inre stålrör (medierör), ett yttre mantelrör av polyeten (HDPE) och mellan dessa båda rör ett isoleringsskikt av polyuretancellplast (PUR). Fjärrvärmeutbyggnaden har pågått i ca 50 år med en stark period under 80- och 90-talen. Fjärrvärmedistribution lämpar sig utomordentligt väl där kundtätheten är hög. Den höga kundtätheten medför att distributionsförlusterna procentuellt blir små i förhållande till levererad energimängd, trots att rörens isoleringsgrad är klen. Tätorters centrala delar har på de flesta håll i Sverige försetts med fjärrvärmenät. Energin har historiskt varit relativt billig, vilket medfört att någon större fokusering på distributionsförluster inte gjorts. I dag planeras en kraftig utbyggnad av fjärrvärmen för att försörja mindre värmetäta områden, däribland inte minst villaområden. En politisk vilja finns att minska konsumtion av elektricitet, bl.a. för att möjliggöra en avveckling av en eller flera kärnreaktorer. Konvertering av el-uppvärmda småhus ses som en stor potential för fjärrvärmeutbyggnad under många år framöver. De nu aktuella projekteringsområdena, med långa distributionslängder och liten energiförbrukning pga. energisnåla, välisolerade hus, fordrar bättre isolerade fjärrvärmeledningar, för att hålla distributionsförlusterna på en ekonomisk försvarbar nivå. Dessutom måste kostnader för rördragning och installation minskas. Syftet med det aktuella projektet har varit att skapa en modell och metod som gör det möjligt att enkelt kunna jämföra dubbelrörs- och tvårörsförläggning och som också kan användas att avgöra vilken isoleringstjocklek som ger bästa ekonomiska utfall. För att kunna göra dessa jämförelser på ett snabbt och enkelt sätt har ett dataprogram, EcoDim, utvecklats. Möjligheten att beräkna värmeförluster för en rörledning i mark och bestämma optimala isoleringstjocklekar har tidigare presenterats 1, 8. Skälet till att genomföra detta nya projekt har varit följande: Nya drivgaser används (c-pentan) Kunskap om gasers diffusion genom PUR och HDPE Nya rörtyper (dubbelrör, olika mantelrörstjocklek) Enkel jämförelse mellan olika alternativ (PC-applikation) Kostnadsjämförelse Den aktuella rapporten skall ge en kortfattad beskrivning vilka beräkningsrutiner och teorier programmet grundar sig på. De använda beräkningsrutinerna och de materialdata som utnyttjas finns tidigare publicerade i vetenskapliga tidskrifter 2, 4, 5, 6, 9. Till programmet har en manual sammanställts, bilaga 1, där indata och resultatpresentation redovisas i detalj.
7 3. Polyuretanisoleringen värmekonduktivitet (-värde) Polyuretanisoleringens värmekonduktivitet beror till stor del på den inneslutna gasblandningens sammansättning. Då fjärrvärmeröret tillverkades bestod gasblandningen till största delen av koldioxid och cyklopentan. I naturens strävan att utjämna koncentrationsskillnader kommer koldioxid och cyklopentan att diffundera ut ur och luft in i polyuretanisoleringen. Detta medför att cellgassammansättningen förändras över tiden och dess isolerande förmåga förändras. Värmets transport genom polyuretanisoleringen består av ledning i gasen, ledning i den fasta polymeren och strålning mellan cellväggarna och kan tecknas: total ( t) ( t) gas polymer strå ln ing Polyuretanisoleringens värmekonduktivitet ( total ) varierar över tiden vilket orsakas av att värmeledningen i gasblandningens förändras. Gasblandningens innehåll kan bestämmas med gasanalys 4. Ett flertal metoder att beräkna gasblandningars värmekonduktivitet finns beskrivna 9 med olika grader av komplexitet. I det aktuella beräkningsprogrammet (EkoDim) har följande metod används: gas där 1 2 n i1 y i i n i1 1 yi i y i = andel av gas (i) i = värmekonduktivitet hos gas (i) Vid beräkningen har följande värden använts för gasernas värmekonduktivitet vid medeltemperaturen 50C: Luft 0,0278 a (W m -1 K -1 ) Koldioxid 0,0180 a (W m -1 K -1 ) Cyklopentan 0,0145 b (W m -1 K -1 ) a b Touloukianen et al, Thermophysical Properties of Matter, 1970 Brodt, K., Thermal Insulations: 1995 Med hjälp av den initiala cellgasblandningen och med bestämda diffusionskoefficienter 2 kan diffusionsprocessen beskrivas och den aktuella cellgasblandningen beräknas vid varje tidpunkt. Som hypotes har används att gasernas diffusionsmotstånd återfinns i mantelröret. Det har för cyklopentan visat sig vara så
8 att diffusionsmotståndet i PUR-materialet dominerar 5. Av beräkningstekniska skäl har detta diffusionsmotstånd räknats om till ett fiktivt diffusionsmotstånd för mantelröret. Följande beräkningsmodell [2] har använts: p gas 0 p e t t c t c P gas d V A R T där p 0 gasens partialtryck vid tiden t=0 kpa d mantelrörets godstjocklek (m) V isoleringsmaterialets volym (m 3 ) A mantelrörets area (m 2 ) R gaskonstanten = 8,314 (Pa m 3 mol -1 K -1 ) T temperatur (K) P permeabilitetskoefficient (mol m -1 s -1 Pa -1 ) Följande permeabilitetskoefficienter [2] har använts vid beräkningarna: Syre 4,1 10-17 (mol m -1 s -1 Pa -1 ) Kväve 5,3 10-17 (mol m -1 s -1 Pa -1 ) Koldioxid 55 10-17 (mol m -1 s -1 Pa -1 ) Cyklopentan 6,2 10-17 (mol m -1 s -1 Pa -1 )
9 4. Rörkonstruktionens värmeförluster EkoDim-programmet ger möjlighet att beräkna värmeförlusterna för två typer av rör i mark. Dels traditionella två rör och dels dubbelrör. Två rör i mark Värmeförlusterna från två rör förlagda i en och samma rörgrav kan beräknas med hjälp av olika approximativa lösningar [3 ]: T 0 H g i r i i T 1 T 2 2D Figur 1. Schematisk bild med beteckningar för två rör i mark. Rörkonstruktionens isoleringsförmåga kan uttryckas med hjälp av en värmeförlustkoefficient (U) som betecknar den totala värmeförlusten per löpmeter rör dividerat med aktuell temperaturdifferens mellan fjärrvärmerören och markytan. Följande beräkningssamband kan tecknas : U Q T1 T2 2 total T0 L där q total Q L T1 T 4F 2 g hs T 2 total 0 1 h s 2H ln > r 0 1 2 H D
10 > g i r ln 0 ri Dubbelrör Värmeförlusterna från ett dubbelrör förlagt i mark kan beräknas med hjälp av olika approximativa lösningar [3]: T 0 H i r c g r i T 1 T 2 2D Figur 2. Schematisk bild med beteckningar för ett dubbelrör i mark. Enligt figur 2 är medierören placerade på samma horisontella nivå, vilket inte överensstämmer med den normala placeringen vid fjärrvärmemontage. Skillnaden mellan värmeförluster i den ovan beskrivna geometrin och om röret roteras 90 grader är obetydlig. Skillnaden i värmeförluster mellan dessa alternativ endast 0,2 % [3]. U Q T1 T2 2 total T0 L där q total Q L total 4F i h s h s 1 2 2 i 2H rc ln ln I ln g rc 2Dri r 4 c 4 rc D 4
11 I i g i g Beteckningar: D halva avståndet mellan centrum rör (m) H avstånd mellan markyta och centrum rör (m) L ledningslängd (m) T 0 markytans temperatur (ºC) T 1 temperatur rör 1 (ºC) T 2 temperatur rör 2 (ºC) U transmissionskoefficient (W m -1 K -1 ) Q total värmeförlust för den totala konstruktionen (W) h s värmeförlustfaktor (-) q s värmeförlust för symmetriskt fall (W m -1 ) q total värmeförlust för den totala konstruktionen (W m -1 ) R 0 mantelrörets ytterradie (enkelrör) (m) r c mantelrörets ytterradie (dubbelrör) (m) r i medierörets ytterradie (m) > parameter som beskriver isoleringen (-) g markens värmekonduktivitet (W m -1 K -1 ) i isoleringens värmekonduktivitet (W m -1 K -1 ) I parameter sim beskriver isoleringen (-)
12 5. Ekonomisk beräkning Varje fjärrvärmerörskonstruktion är kopplad till distributionsförluster, vars storlek påverkas av temperaturnivåer, isoleringsgrad, markförhållanden och konstruktionstyp. Dessutom kommer polyuretanisoleringens värmekonduktivitet att förändras med tiden beroende på diffusion av isolergaser och luft. Den årliga distributionförlusten per löpmeter kan tecknas T1 T2 Q total U t T0 365 24 (Wh/m) 2 Distributionsförlusternas storlek påverkas av bl.a. mantelrörstjocklek, isoleringsvolym, rördiameter, temperaturnivå, gasblandning. Skillnaden i distributionsförluster mellan olika alternativ kan alltså skilja över ledningens drifttid. Vid jämförelse mellan olika alternativ kan skillnaden i distributionsförluster beskrivas som en besparing (B). Den totala besparingen (B total ) är summan av årliga besparingar omräknat till nuvärde. B total n t1 B t B t = Q t Q t Alt1 Alt 2 E = 100 e 100 r n Om två alternativ jämförs, t.ex. serie 2 med serie 3, kommer de över åren ackumulerade distributionsförlusterna att resultera i en minskad distributionsförlust, dvs. en besparing, om serie 3 väljs. Om denna besparing är större än den extra kostnad, investering (,I), som måste göras (serie 3 är dyrare än serie 2) är åtgärden ekonomiskt befogad och en vinst (V) uppkommer., I I alt I 2 alt1 V Btotal, I
13 Beteckningar: B(t) årlig besparing kr/m B total ackumulerad besparing kr/m I alt1 investeringskostnad för alt. nr1 kr/m I alt2 investeringskostnad för alt. nr2 kr/m Q alt1 (t) distributionförlust röralternativ nr 1 Wh/m Q alt2 (t) distributionförlust röralternativ nr 2 Wh/m V vinst kr/m E energipris kr/wh e r energiprisets förändring ränta % % n tid år = omräkningsfaktor -
14 6. Referenser [1] Andersson, S., m.fl. Ekonomisk isolertjocklek för direktskummade fjärrvärmeledningar, Byggforskningsrådet R185:1984. [2] Jarfelt, U., Ramnäs, O., Fjärrvärmerörens isolertekniska långtidsegenskaper, Fjärrvärmeföreningen FoU-rapport 1998:24. [3] Wallentén, P., Steady-state heat loss from insulated pipes, Lunds tekniska högskola, 1991. [4] Swanström, M., Blowing agents in polyurethane foams, Chalmers tekniska högskola, 1977. [5] Olsson, M., Long-term thermal performance of polyurethane insulated pipes, Chalmers tekniska högskola, 2001. [6] Jarfelt, U., Utvärdering av fuktinträngning och gasdiffiusion hos gamla kulvertrör Hisings-Backa, Fjärrvärmeföreningen FoU-rapport 1997:16 [7] Kulvertkostnadskatalogen 1997, FVF 1997:10. [8] Lambertsen, E., Eskelund, L., Optimala isolertjocklekar för prefabricerade fjärrvärmerör, Särtryck ur tidskriften Fjernvarmen nr. 5/78. [9] Isberg, J., The thermal conductivity of polyurethane foam, Chalmers tekniska högskola, 1988. [10] EN 253. Pre-insulated bonded pipe systems for underground hot water networks. Pipe assemblies of steel service pipes, polyurethane thermal insulation and outer casing of polyethylene, 1994.
15 7. Användarmanual (Fjärrvärmeföreningens hemsida: www.fjarrvarme.org)
16 EkoDim EkoDim-programmet presenteras på din skärm i form av fyra olika sidor (Inmatning, Värmeförluster, Ekomonirapport och Analys) som du växlar mellan genom att klicka på visa -menyn. INMATNINGSSIDA (Sida 1) VÄRMEFÖRLUSTER (Sida 2) Här ger du projektet dess identifikation, väljer rörtyp, drifttemperaturer och ekonomiska parametrar. På denna sida presenteras värmeförlusterna under hela drifttiden för den rörkonstruktion du valt. Här kan du även jämföra olika alternativ som du hämtar från ditt bibliotek, där du tidigare sparat dessa alternativ. Värmeförlusterna presenters som ett U-värde (transmissionsförluster W/(m K)).
17 EKONOMIRAPPORT (Sida 3) ANALYS (Sida 4) På denna sida kan du jämföra olika alternativ med varandra vad gäller värmeförlusternas storlek och det ekonomiska värde de representerar. Även totalkostnad för de olika alternativen finns här presenterade. (Totalkostnaden är baserad på Fjärrvärmeföreningens Kostnadskatalog 1997.) Denna sida är tänkt som ett komplement till ekonomirapporten. Här kan du lägga in din egen totalkostnad för projektet och jämföra olika alternativ. Arkiv Visa Hjälp Här sparar du dina beräkningar, gör utskrifter och avslutar programmet. Här växlar du mellan programmets olika sidor. Här får du kontakt med programmanualen. Du kan också växla mellan sidorna i programmet genom att använda Ctrl+I Inmatning Ctrl+F1 Värmeförluster Ctrl+F2 Ekonomirapport Ctrl+F3 Analys
18 Sidan 1 INMATNING På denna sida sker all inmatning av data du tänker använda för dina beräkningar. Här identifierar du ditt objekt, väljer rörtyp och dimension. Här matar du in dina ekonomiska parametrar. Sidan består av tre huvuddelar: o Objektspecificering o Val av rörtyp o Tillverkning/Drift/Ekonomi. Objektspecificering Val av rörtyp DN Här förser du projektet med relevant identifikation. Du kan välja mellan enkelrörssystem och dubbelrörssystem Här väljer du dimension på stålrör. Genom att klicka på ridå-knappen kommer samtliga dimensionsalternativ upp. Serie Här visas vald serie. Som grundalternativ ligger serie 2. Genom att trycka på ridå-knappar finns andra val: serie 0,5, 1, 2, 3 och 4. d e (mm) d y (mm) d (mm) Betecknar medierörets ytterdiameter Betecknar mantelrörets ytterdiameter Betecknar mantelrörets godstjocklek Vill du välja något annat värde än det förhandsvalda får du skriva in det själv. Kan varieras mellan 2,0-15 mm.
19 h (m) c (m) (mark) Tillverkningssätt Standard eller Konti Värmekonduktivitet Pentanandel (%) Drift T fram (ºC) T retur (ºC) Betecknar läggningsdjup (avstånd mellan rörets hjässa och markyta. Vill du välja något annat värde än det förinställda får du skriva in det själv. Kan varieras mellan 0,3-4,0 m. (Förinställt värde 0,6 m). Betecknar avstånd mellan rören. Vill du välja något annat värde än det förhandsvalda får du skriva in det själv. Kan varieras mellan 0,1 och 1,0 m. (Förinställt värde 0,2-0,3 m beroende på dimension) Betecknar markens värmekonduktivitet Vill du välja något annat värde än det förhandsvalda får du skriva in det själv. Kan varieras mellan 0,5 och 3,0 m. (Förinställt värde 1,5 W/(m K). Här kan du med ridå-knappen välja mellan standard- eller konti-tillverkning. Vid standardtillverkning är förhandsvalen 30 % cyklopentaninnehåll och godstjocklek enligt SS-EN253. Vid konti-tillverkning är förhandsvalet 20 % cyklopentaninnehåll. I detta fall måste du själv ange godstjocklek på mantelröret. Betecknar polyuretanisoleringens värmekonduktivitet för ett nyproducerat fjärrvärmerör. Genom att trycka på ridåknappen finns andra val, 0,02-0,05 W/(m K). Betecknar hur stor andelen av isolergasen som utgörs av cyklopentan. Genom att trycka på ridå-knappen finns andra val än de förhandsinställda, 0-50 % I detta fält skriver du in aktuella drifttemperaturer. Framledningstemperatur. För beräkning av energiförlusterna för ledningen sett över flera år skall årsmedeltemperaturen användas. Genom att trycka på ridå-knappen finns andra val (20-140ºC) (Förinställt värde 85 ºC) Returledningstemperatur. För beräkning av energiförlusterna för ledningen sett över flera år skall årsmedeltemperaturen användas. Genom att trycka på ridå-knappen finns andra val (10-100ºC) (Förinställt värde 45 ºC)
20 T ute (ºC) Ekonomi Drifttid (år) Kalkylränta (%) Energiprisutveckling (%) Energipris (kr/kwh) Ute-temperatur. För beräkning av energiförlusterna för ledningen sett över flera år skall årsmedeltemperaturen användas. Genom att trycka på ridå-knappen finns andra val (-20- +25ºC). (Förinställt värde: 5 ºC) I detta fält skriver du in drifttid, kalkylränta, energiprisets utveckling och aktuellt energipris. Här anger du den tänkta drifttid som ledningen förväntas ha. Genom att trycka på ridå-knappen finns andra val (10-100 år). (Förinställt värde: 30 år). Real kalkylränta (%), dvs. förväntad låneränta minus inflation Genom att trycka på ridå-knappen finns andra val (1-10 %). (Förinställt värde: 5%). Energiprisets förväntade utveckling (%) minus inflation. Genom att trycka på ridå-knappen finns andra val (0-10%). (Förinställt värde: 3%). Energipris. Här kan du fritt välja det pris på energin. (Förinställt värde: 0,40 kr/kwh).
21 Sidan 2 VÄRMEFÖRLUSTER På denna sida redovisas resultatet av värmeförlustberäkningar över den valda drifttiden. U-värdet, dvs. ledningens transmissionsförluster ökar under drifttiden pga. diffusion av luft och isolergaser i fjärrvärmeledningens polyuretanskum. Här kan du jämföra din aktuella beräkning med andra alternativ (exempelvis serie 1, 2, 3, 4) som du tidigare sparat i ditt arkiv. (Var noga med att spara din beräkning i ditt arkiv för att kunna användas senare vid jämförelser.) Värmeförluster Beräkning Tidpunkt Lägg till Här beräknas värmeförlusterna för den valda driftperioden. Redovisas som transmissionsförluster (U-värde (W/m K)) I denna ruta visas två fält. Första fältet anger aktuell beräkning som betyder det alternativ som finns inmatat på inmatningssidan" (sida 1) Beräkningar som man vill använda som jämförelseobjekt skall sparas i arkivet (klicka på Arkiv, därefter Spara som ). (Tips: Spara beräkningarna med en tydlig definition av rörtyp, t.ex. 50 Serie 2 ) Här kan du välja vid vilken tidpunkt du vill beräkna fjärrvärmerörens U-värde. Tidpunkt=0 betyder ett nytt rör. Du kan välja vilken tid som helst mellan 0 och den totala drifttiden. Använd ridå-knappen för att välja. Här klickar du om du vill jämföra ett av dina sparade alternativ med din aktiva beräkning (referensvärdet). Då du klickar på denna knapp kommer ditt arkiv upp. Det är ur detta bibliotek som du hämtar jämförelseobjekten. (Du måste själv skapa dina jämförelseobjekt och spara dem.)
22 Ta bort Ta bort alla Utdata U-värde vid tiden t Medelvärde Diagram Med hjälp av denna knapp tar du bort valfritt alternativ av dina jämförelseberäkningar. (Dock ej din aktiva beräkning (referensalternativet).) Med hjälp av denna knapp tar du bort samtliga hämtade beräkningar förutom din aktiva beräkning (referensalternativet). I det övre högra fältet redovisas beräknade U-värden. Information om dimension och kund visas. Här redovisas U-värdet för aktuellt fjärrvärmerörsalternativ vid den valda tidpunkten (se ruta Tidpunkt ) Här redovisas det genomsnittliga U-värdet för den valda drifttiden. I diagrammet redovisas U-värdet (transmissionsförlusterna) som funktion över drifttiden. Värmeförlusterna är inte konstant över drifttiden pga. diffusion av isolergaser och luft. I diagrammet kan du också jämföra många olika alternativ. Alternativen identifieras med hjälp av viket namn du givit beräkningen då du sparade den i ditt bibliotek.
23 Sidan 3 EKONOMIRAPPORT På denna resultatsida redovisas ekonomiberäkningar. Den beräkning som du har aktuell, d.v.s. de parametrar du valt att lägga in på INMATNINGSSIDAN, presenteras som aktuell beräkning och en totalkostnad redovisas för detta val. Totalkostnaden är baserad på Fjärrvärmeföreningens Kostnadskatalog (1997). Denna aktuella beräkningen ligger sedan till grund för de jämförelser du vill gärna av andra alternativ, exv. annan isoleringsgrad. Genom att klicka på knappen Jämför med kommer du åt ditt bibliotek och kan hämta önskat alternativ. (En förutsättning är givetvis att du tidigare sparat denna beräkning/resultat) Aktiv beräkning (övre vänstra fältet) Övre högra fältet Ekonomi Beräkning I det övre vänstra fältet visas de ingångsdata du valt för den aktiva beräkningen, som du också återfinner på sidan Inmatning. I det övre högra fältet visas de ingångsdata som ligger till grund för den beräkning som du har markerat i det undre resultatfältet Ekonomi. Här kan du jämföra dina olika alternativ. Med hjälp av Jämför med -knappen hämtar du in sparade beräkningar från ditt bibliotek. Den översta resultatraden, med beteckningen Aktiv beräkning, fungerar som referens vid jämförelse mellan olika alternativ. Resultatfältet har 6 olika underrubriker: Beräkning, Besparing, Besparing, Investeringsskillnad, Totalkostnad och Vinst/Kostnad. Under denna rubrik redovisas namnet på din sparade fil. (Tips: Spara beräkningarna med en tydlig definition av rörtyp, t.ex. 50 Serie 2 )
24 Besparing Besparing Investeringsskillnad Totalkostnad Vinst/kostnad Under den vänstra Besparing -rubriken redovisas hur stor energibesparing som erhållits. Besparingen resovisas som MWh per km kulvert (MWh/km). Ett negativt resultat motsvarar ökade värmeförluster och ett positivt resultat minskade värmeförluster för det aktuella alternativet jämfört med referensalternativet (aktiv beräkning). Under den högra Besparing -rubriken redovisas hur stor kostnadsbesparing som erhållits. Jämförelse görs mot din aktiva beräkning (referensberäkning) vars resultat redovisas på den översta resultatraden. Besparingen resovisas som kr per km för den valda drifttiden (kr/km). Ett negativt resultat motsvarar ökade kostnader för det valda alternativet. Ett positivt resultat innebär minskade kostnader. Här redovisas skillnaden i investeringskostnad mellan det aktuella alternativet och referens -alternativ (Aktiv beräkning). Investeringskostnaderna är hämtade från Fjärrvärmeföreningens Kulvertkostnadskatalog. Minustecken (-) beskriver minskade kostnader för det valda alternativet. Inverteringsskillnaden redovisas som (kr/km). Här redovisas totalkostnad för aktuellt kulvertalternativ. Kostnaderna är hämtade från Fjärrvärmeföreningens Kulvertkostnadskatalog. Totalkostnaden redovisas som (kr/km) Här redovisas jämförelse mellan den energibesparing som erhållits för ett valt kulvertalternativ med den ev. extra investeringskostnad detta alternativ har fört med sig. Jämförelse görs hela tiden mot det val du gjort för din aktiva beräkning (referensberäkning) vars resultat redovisas på den översta resultatraden. Om resultatet redovisas med blå siffror är resultatet att betrakta som en vinst, dvs. det aktuella alternativet är ekonomiskt fördelaktigare än referens -alternativet. Skulle resultatet redovisas med röda siffror tillsammans med ett minustecken (-) skall det betraktas som ett kostsammare alternativ. Vinst/kostnad redovisas som (kr/km) och för vald drifttid.
25 Kategori Ta bort Jämför med Med hjälp av ridå-knappen kan du välja mellan 4 olika kostnadslägen A: Innerstad B: Ytterområde C: Parkmark D: Exploatering Med hjälp av denna knapp tar du bort det alternativ i resultatfönstret som är markerat Med denna knapp hämtar du sparade beräkningar från ditt bibliotek. (Tips: Spara beräkningarna med en tydlig definition av rörtyp, t.ex. 50 Serie 2 )
26 Sidan 4 ANALYS Analys Övre vänstra fältet Övre högra fältet Ekonomi Denna sida är tänkt att användas då du har egna prisuppgifter på kulvertsträckan. Om du endast vill jämföra sparad energi vid olika isoleringsval gör du det bäst på sidan 3 Ekonomirapport I det övre vänstra fältet visas de ingångsdata du valt för den aktiva beräkningen, som du också återfinner på sidan Inmatning. I det övre högra fältet visas de ingångsdata som ligger till grund för det valda alternativ som du har markerat i det undre resultatfältet Ekonomi. Eftersom ingen totalkostnad för det valda kulvertalternativet finns förprogrammerat måste du själv lägga in detta i den tomma rutan. Här kan du jämföra dina olika alternativ. Med hjälp av Jämför med -knappen hämtar du in sparade beräkningar från ditt bibliotek. Den översta resultatraden, med beteckningen Aktiv beräkning, fungerar som referens vid jämförelse mellan olika alternativ. Resultatfältet har 6 olika underrubriker: Beräkning, Besparing, Besparing, Investeringsskillnad, Totalkostnad och Vinst/Kostnad. För att få en totalkostnad för respektive alternativ för du själv lägga in totalkostnad (kr/m).
27 Beräkning Besparing Besparing Investeringsskillnad Totalkostnad Vinst/kostnad Under denna rubrik visas namnet på din sparade fil. (Tips: Spara beräkningarna med en tydlig definition av rörtyp, t.ex. 50 Serie 2 ) Under den vänstra Besparing -rubriken redovisas hur stor energibesparing som erhållits. Besparingen resovisas som MWh per km kulvert (MWh/km). Ett negativt resultat motsvarar ökade värmeförluster och ett positivt resultat minskade värmeförluster. Under den högra Besparing -rubriken redovisas hur stor kostnadsbesparing som erhållits. Jämförelse görs mot din aktiva beräkning (referensberäkning) vars resultat redovisas på den översta resultatraden. Besparingen resovisas som kr per km för den valda drifttiden (kr/km). Ett negativt resultat motsvarar ökade kostnader för det valda alternativet. Ett positivt resultat innebär minskade kostnader. Här redovisas skillnaden i investeringskostnad mellan det aktuella alternativet och Referens -alternativet (Aktiv beräkning). Investeringskostnaderna är hämtade från Fjärrvärmeföreningens Kulvertkostnadskatalog. Minustecknet (-) beskriver minskade kostnader för det valda alternativet. Investeringsskillnaden redovisas som (kr/km) Här redovisas totalkostnad för aktuellt kulvertalternativ. Du måste själv lägga in denna kostnad i det tomma fältet i det övre högra fältet. Tidigare sparade filer som du hämtar från biblioteket kommer att läggas till i resultatfältet utan totalkostnad. Lägg till vald totalkostnad genom att markera alternativet och fyll därefter i totalkostnad i det tomma fältet totalkostnad (kr/m). Här redovisas jämförelse mellan den energibesparing som erhållits för ett valt kulvertalternativ med den ev. extra investeringskostnad detta alternativ har fört med sig. Jämförelse görs hela tiden mot det val du gjort för din aktiva beräkning (referensberäkning) vars resultat redovisas på den översta resultatraden. Om resultatet redovisas med blå siffror är resultatet att betrakta som en vinst, d.v.s. det aktuella alternativet är ekonomiskt fördelaktigare än Referens -alternativet. Skulle resultatet redovisas med röda siffror tillsammans med ett minustecken (-) skall det betraktas som ett kostsammare alternativ. Vinst/kostnad redovisas som (kr/km) för vald drifttid.