fjärrvärme till småhus litteraturstudie 2003

Transkript

1 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 fjärrvärme till småhus litteraturstudie 2003 Charlotte Claesson, Chalmers Tekniska Högskola Forskning och Utveckling Värmegles 2003:2 1

2 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari

3 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 fjärrvärme till småhus litteraturstudie 2003 charlotte claesson, chalmers tekniska högskola Forskning och Utveckling Värmegles 2003:2 ISSN Svensk Fjärrvärme Art. Nr

4 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 I rapporten redovisar projektledaren sina resultat och slutsatser. Publicering innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB eller styrgruppen för Värmegles Fjärrvärme tagit ställning till slutsatser och resultat. 4

5 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Sammanfattning Fjärrvärme till småhus - Litteraturstudie För att maximera nyttan med programmet Värmegles fjärrvärmes är det viktigt att resurser satsas på projekt och problemställningar som inte behandlats och lösts tidigare. I denna rapport sammanställdes tidigare forskning inom Fjärrvärme till småhus inom följande områden: distributionsledningar, fjärrvärmecentral i småhus, värmeförluster, värmemängdsmätning samt försäljning och kundkontakter. I studien identifierades även områden där forskning saknas. Genom sökning i databaserna LIBRIS, Svensk Fjärrvärme, Compendex, Cordis, ETDEWeb, INSPEC och Science Direct samt referenser via litteratur erhölls litteratur inom området Fjärrvärme till småhus. Litteraturen sammanställdes med sammanfattning av viktiga slutsatser samt hänvisning så att läsaren själv kan söka upp litteraturen. Den största andelen litteraturen som fanns i studien var svenskförfattad. Ur litteraturen drogs följande slutsatser: Fjärrvärmens expansion i småhusområden utanför Sverige beror inte på specifika tekniska lösningar eller låg kostnadsnivå, utan på energipolitiska förutsättningar, som t ex en hög skatt på olja i Danmark. Anslutningskostnader i småhusområden har stor spridning. Mark- och byggkostnader utgör en stor andel av total anläggningskostnad för distributionsledningar. Mark- och byggkostnader kan reduceras genom hög kontinuitet i byggprocessen med korta öppettider för schakt. Det är många yrkeskategorier inblandade i byggprocessen, vilket påverkar kontinuitet och effektivitet negativt. Kallförläggning bidrar till ökad kontinuitet i byggprocessen utan avkall på kvalitet och bör därmed utnyttjas vid anslutning av småhus. Även återfyllnad med befintliga massor bidrar till ökad kontinuitet utan avkall på kvalitet och bör därmed utnyttjas i småhusområden. Vid kallförläggning bör ej återfyllnad med befintliga massor ske i rörböjar. Fjärrvärmecentral i småhus bör vara parallellkopplad. Värmeförlusterna är större i småhusområden än i flerbostadsområden. Värmeförlusterna reduceras vid utnyttjande av dubbelrör istället för enkelrör och dubbelrör ska därmed utnyttjas vid anslutning av småhus. Under sommartid medför värmeförlusterna i framledning problem att upprätthålla korrekt tappvarmvattentemperatur i småhusområden, vilket måste åtgärdas med kvalitetssäkrad lösning för korrekt temperatur. 5

6 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Anslutningskostnad/hus är starkt beroende av anslutningsgrad. Det finns därmed en marginal att satsa på åtgärder såsom införsäljning och mervärde för att höja anslutningsgraden. Resultaten av Grudis-projektet visade att plaströren utvecklats och fungerade i fjärrvärmesystem utan att medföra problem med korrosion. Projektet hade som mål att sänka kostnaderna vid anslutning i områden med låg värmetäthet, vilket upp fylldes med de flexibla plaströrens egenskaper. Det visade sig dock i litteraturstudien att plaströren inte utnyttjas idag vid anslutning av värmeglesa områden (Larsson et al 2002). Varför utnyttjas inte den teknik och de slutsatser som enligt Grudis-projektet leder till avsevärd kostnadsreducering vid anslutning av småhus? Detta måste vara av stort intresse för det pågående Värmeglesprojektet. Fanns det alltför liten förankring av projektet inom branschen? Sekundäranslutning med fyrrörssystem är ett sätt att kvalitetssäkra tappvarmvattentemperaturen i småhusområden på sommaren. Det visade sig dock litteraturstudien att fyrrörssystem inte utnyttjas. Varför används inte fyrrörssystem? Då många personer och yrkeskategorier är inblandade i byggprocessen är arbetsorganisationen av stor vikt för att anslutningen ska förlöpa kontinuerligt. I litteraturstudien konstateras att det saknas publicerat material inom området arbetsorganisation/byggnadsprocess. Ur marknadssynpunkt karakteriseras värmeglesa områden av att användaren av värme och varmvatten också är fjärrvärmekunden. Införsäljningen är av stor vikt i småhusområden då höjd anslutningsgrad reducerar anslutningskostnaden per småhus. Genom att tex kartlägga blivande kunders sociala struktur, värderingar och beteende kan större kunskap erhållas om hur och till vem försäljningen ska riktas mot. Det konstateras att det saknas publicerat material som behandlar försäljningsmetoder som ger hög anslutningsgrad. 6

7 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Summary District Heating in Single Family Houses. The study compiles relevant Swedish and international research with regard to district heating in single family houses. It surveys relevant research and shows what conclusions can be drawn from this research. Areas where little research has been conducted are also identified. The report is part of the Swedish program District Heating in Low Density Areas showing areas where further research is needed. The compilation warrants the following conclusions: Expansion of district heating in single family houses has been possible in countries outside off Sweden, e.g. Denmark, without specific low cost technical solutions. This is due to favourable energy political conditions. The accounted costs related to construction differ considerably between different areas of single family houses. Costs related to grounding and building represent a considerable high part of the total costs related to distribution pipes. Continuity of the building process reduces costs relating to grounding and building of distribution pipes. Several different professional careers are involved in the building process, which have a negative impact on the continuity. Cold installation of district heating pipes leads to continuity in the building process without lowering of the standards, and ought therefore be used when connecting single family houses. Reuse of excavated materials also lead to continuity without lowering of the standards, and ought therefore be used when connecting single family houses. When cold installation is utilized, excavated materials should be avoided in bends. District heating substations in single family houses ought to be coupled in parallel. Distribution heat losses are high in areas with single family houses compared to areas with apartment blocks. The reduction of heat losses is considerable when utilizing double pipes instead of single pipes. Hence, double pipes ought to be used when connecting single family houses. High heat losses during summer time cause problems in securing the domestic hot water temperature, which must be solved in a quality guaranteed way. The total cost related to the connection of a single family house is strongly dependant on the number of connected houses in the project. Hence, there is a margin to invest in sales to raise the number of connected houses. 7

8 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 The results from the GRUDIS project showed that plastic media pipes have been improved and no longer cause problems with corrosion. The economical evaluation of GRUDIS stated that the flexibility and light weights of plastic pipes reduce costs related to construction. However, a recent study shows that plastic media pipes are not used today. We need to consider why plastic media pipes aren t used. Secondary connection with four-pipe system is a cheap and efficient solution to the problem of securing the hot water temperature. Still, a resent study shows that this technique isn t used today. We need to consider why four pipe systems aren t used. Since many different professional careers are involved in the building process the working organization is of great significance. However, the study found no research in this area. According to previous discussion the number of connected houses have a crucial impact on the total cost per house. There is a margin to invest in sales and marketing to raise the number of connected houses. In spite of that, there was no material found on this matter. 8

9 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och mål Utförande Avgränsning Resultat av litteratursökning Distributionsledningar Kostnader i Sverige och internationellt Entreprenad, arbetsorganisation Öppet eller slutet schakt? Kallförläggning Återfyllnadsmaterial Fjärrvärmerör Primär eller sekundäranslutning? Fjärrvärmecentral i småhus Kopplingsprincip Tappvarmvattenreglering Konvertering från direktelvärme Ökat värmeunderlag Värmeförluster Värmeförlusternas storlek Effekter av värmeförluster Reducering av värmeförluster Värmemängdsmätning Försäljning/Kundkontakter Slutsatser Appendix 1. Förkortningar

10 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari Inledning 1.1 Bakgrund Fjärrvärmen förser idag en stor andel av flerbostadshusen i Sverige med värme och varmvatten. Däremot är andelen inom småhusmarknaden avsevärt mindre. Detta kan främst härledas till de ekonomiska förutsättningar som råder vid anslutning av småhus. Här ökar kostnaderna på grund av ytterligare kostnader för: distributionsledningar fjärrvärmecentraler värmeförluster hantering, såsom värmemängdsmätning försäljning Dessa kostnader gör att det är svårt att göra anslutningen av småhus till en vinstgivande verksamhet för fjärrvärmeleverantörer. Leverantörerna kan öka lönsamheten genom att: (i) minska kostnaderna för anslutning, och (ii) öka intäkterna med höjning av priset. Möjligheterna att höja marknadspriset bestäms i stor utsträckning av konsumenternas kostnader för alternativa former av uppvärmning. Konsumenternas alternativkostnad är emellertid en faktor som ligger utanför leverantörernas kontroll, vilket gör att i realiteten krävs en reducering av ovanstående kostnader enda för att öka vinsten (FVF 1997). Det har gjorts stora insatser för att utveckla alternativ teknik som reducerar kostnader för fjärrvärmeanslutning och värmeförluster, varav bla Grudis-projektet fokuserades på värmeglesa områden (Blomquist et al 1987). För att maximera nyttan med programmet Värmegles fjärrvärme är det viktigt att resurser satsas på projekt och problemställningar som inte behandlats och lösts tidigare. Det behövs därmed en sammanställning av tidigare forskning inom området. Det finns mycket utförliga sammanställningar av fjärrvärmeforskning som gjorts för några år sedan, bla Henriksson et al 1997, men ingen som fokuserats på värmegles fjärrvärme. I denna rapport redovisas en litteraturstudie inom området Fjärrvärme till småhus. Studien har främst behandlat forskningspublikationer. Rapportens disposition är uppbyggd enligt de ovan nämnda kostnadsposterna, men behandlar även andra frågor såsom tex kvalitet och miljöaspekter inom dessa områden. Projektet som finansierats av programmet Värmegles fjärrvärme har utförts av Charlotte Claesson vid Chalmers Tekniska Högskola med stöd och synpunkter av Sven Werner, FVB Sverige AB, som granskat rapporten. Inom området värmemängdsmätning har Jan Eliasson givit stöd och synpunkter. Ett stort tack riktas till Sven Werner och Jan Eliasson, men även Lars Ljunggren och Villagruppen på Göteborg Energi AB som tillhandahållit mycket intressant material. 10

11 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Tabell 1.1 Litteratur Inledning Författare Titel Dokument År P-A.Blomquist, S.Persson, GRUDIS BFR T2: J.Ljungqvist, M.Ifwarson, Gruppcentraldistribution B.Oddving, T.Rundström Handbok för system- och komponentutformning FVF Fjärrvärme till småhus FVF 1997: M.Henriksson, S.Werner Svensk statlig fjärrvärme- FoU 1997: forskning Syfte och mål Projektets mål var att utföra en litteraturstudie för att sammanställa tidigare utförd forskning inom området Värmegles fjärrvärme i en rapport samt identifiera områden där forskning saknas. Rapporten avses kunna fungera som underlag för styrgruppen samt projektutförare för att välja projektområde. Den skulle även kunna vara till hjälp då någon önskar sätta sig in i ett nytt område och önskar litteraturtips. 1.3 Utförande Litteraturstudien utfördes genom sökning av litteratur via databaser och tidigare referenser i litteratur. Sökningen utfördes i de svenska databaserna LIBRIS och Svensk Fjärrvärmes FOU-databas samt i de internationella databaserna Compendex, Cordis, ETDEWeb, INSPEC och Science Direct. I LIBRIS utnyttjades sökordet Fjärrvärme och hela Svensk Fjärrvärmes databas söktes igenom efter material som behandlar småhus. Vid sökning i de internationella databaserna utnyttjades följande sökord: District heating low density, District heating detached, District heating single family och District heating small house i samtliga databaser. Sökningen begränsades tidsmässigt mellan Litteraturen lästes och inom varje område sammanfattades författarnas viktigaste slutsatser och hänvisningar till litteraturen med titel, författare, år samt dokumentnummer. Inom området Fjärrvärmecentraler och Värmemängdmätning nämns litteratur som inte lästs av författaren som Ytterligare tips på litteratur. 1.4 Avgränsning Studien avser att främst omfatta litteratur som behandlar fjärrvärme till småhus. Även litteratur som är mer generell, men behandlar teknik som kan tänkas tillämpas inom området och leda till möjlig kostnadsreducering inkluderas. Programmet Värmegles Fjärrvärme avgränsas till allt som rör vägen från fördelningsledningen till huset och fjärrvärmecentralen och i vissa fall även det husinterna systemet (Protokoll styrgruppsmöte 2 Värmegles fjärrvärme), vilket även denna studie avser att göra. Då detta är ett mycket stort område är studien inte lika utförlig inom alla områden, och tyngdpunkten är inom distributionsområdet vilket nämndes ovan. Studien är inte heller fullständig inom det avgränsade området. För att omfånget skulle vara rimligt valdes viss litteratur ut och annan litteratur nämns som Ytterligare förslag på litteratur. Viss litteratur har avsiktligt valts bort då det kan vara svårt att få tag på tex konferensbidrag och seminarierapporter. 11

12 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari Resultat av litteratursökning Vid sökningen av litteratur i de internationella databaserna erhölls träffar enligt tabell 2.1. Som synes är antalet relevanta träffar mycket få. Några av de relevanta träffarna återkommer för flera sökord och i flera databaser. Vid genomsökning av Svensk Fjärrvärmes databas och sökning i LIBRIS med sökordet fjärrvärme erhölls betydligt mycket mer relevant litteratur. Hur kommer det sig att det inte finns mer publicerad litteratur inom området i tex Danmark som har en hög andel av fjärrvärmeanslutna småhus? En orsak kan vara att tekniska rapporter inte läggs ut på internationella databaser. För att hitta ytterligare utländskt material kontaktades Danmarks Fjernvarmeforening, vilket dock inte gav någon litteratur inom området. Litteraturen i denna studie tyder på att energipolitiska förhållanden i Danmark är orsaken till expansionen i småhusområden och inte forskning och utveckling, vilket diskuteras vidare i kapitel 3.1. Majoriteten av litteraturen som beskrivs i rapporten är alltså svenskförfattad. I rapporten sammanfattas slutsatser från inläst litteratur inom följande områden Distributionsledningar, Fjärrvärmecentral i småhus, Värmeförluster, Värmemängdsmätning och Försäljning/Kundkontakter. Tyngdpunkten i studien har varit inom Distributionsledningar eftersom detta är författarens forskningsområde, men även eftersom litteraturen visar att kostnader för förläggning av distributionsledningar utgör en stor andel av de totala anslutnings kostnaderna. Tabell 2.1 Sökresultat, totalt antal träffar/antal relevanta träffar Sökord Compendex Cordis ETDEWeb INSPEC Science Direct District heating low density 27/4 4/1 52/4 15/1 54/0 District heating detached 5/1 4/0 40/1 2/0 81/1 District heating single family 21/6 3/0 24/4 21/5 110/1 District heating small house 9/1 9/0 26/2 21/2 13/0 12

13 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 3. Distributionsledningar Den totala kostnaden för fjärrvärmeledningar omfattar kostnader för skarvning, markoch byggarbete och förläggningsarbete och material. Stora kostnader för mark- och byggarbete, har varit drivkraften för utveckling av de alternativa förläggningsmetoderna som beskrivs i kap Möjligheten att reducera dessa arbetskostnader, men även minskning av värmeförluster, har bla varit drivkraften för utveckling av de rörtyper som beskrivs i kap Valet av primär- eller sekundäranslutning är avgörande för att kunna utnyttja vissa rörtyper och därmed viss förläggning, vilket redovisas i kap Kostnader i Sverige och internationellt Värmegles fjärrvärme har som mål att sänka totalkostnaden för anslutning av småhus till 50 kkr. Fördelningen av kostnader för distributionsledningar och fjärrvärmecentral är ungefär lika stor (Ljunggren et al 1998). Studien i Larsson et al 2002 visar dock att fördelningen mellan 2 kostnader för distributionsledningar och fjärrvärmecentral ca : Enligt Larsson et al 2002 skiljer sig kostnaderna för anslutning av småhus mellan olika energiföretag markant. För 27 studerade områden varierade anläggningskostnaden för distributionsledningar mellan 20 kkr/hus och 110 kkr/hus enligt figur 3.1 nedan, med medelkostnad som beräknades till 52 kkr. Även kostnader för installation av fjärrvärmecentraler hade stor spridning, med variation mellan ca 14 kkr och 39 kkr med medelvärde på ca 28 kkr. Författarna drar emellertid slutsatsen att skillnaden förmodligen inte är så stor som visas, utan beror på skillnader i kostnadsredovisning Fördelning av genomsnittlig anläggningskostnad för nät per hus och projekt Projekt Figur 3.1 Anläggningskostnad för distributionsledningar redovisade för respektive projekt (Larsson et al 2002) Larsson et al 2002 konstaterar att förutsättningarna för rationell förläggning är bättre vid anslutning av områden med nybyggnation än befintliga äldre områden. Enligt FVF 1998 är anslutningsgraden av mycket stor betydelse för total anslutningskostnad/hus, vilket åskådliggörs senare i kap3.7. Det finns alltså en marginal att investera i åtgärder som höjer anslutningsgraden för att på så sätt reducera anslutningskostnaden. Sådana åtgärder såsom mervärde för kunden och införsäljning diskuteras senare i litteraturstudien. 1 52/(28+52)=

14 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 I FVF 1997 redovisas kostnader för förläggning av fjärrvärmeledningar. Kostnaderna baseras på efterkalkyl av 282 projekt under 1995 och I ytterområde utgör kostnader för mark- och bygg en mycket stor andel av totala förläggningskostnaden (skarvning, material, rörarbete, mark- och bygg och projektering). Enligt figur 3.2 nedan utgör mark- och bygg ca 55% för DN 40, 50 och 60 och ca 65% för DN 80. De faktorer som påverkar förläggningskostnader är (Schönberg et al 1996): Externa marginalvillkor såsom dragning och trafikförhållande Tekniska krav för tex rörsystem och driftsvillkor Schaktvolym Egen prestation, marknadssituation, konkurrens Regler, lagar och tekniska riktlinjer Figur 3.2 Kostnader för distributionsledningar (FVF 1997) 14 I Ljunggren et al 1998 görs teknisk och ekonomisk jämförelse av distribution av fjärrvärme till småhus i Norden. Rapporten redovisar bla de unika förutsättningarna som råder för värmegles fjärrvärme på Island och i Danmark. Fjärrvärmens stora utbredning i Danmark beror främst på energipolitiska orsaker, bla reglerat hög oljeskatt. Islands förutsättningar är unika då ca 90 % av energin är geotermisk energi och energin distribueras i ettrörssystem där returvattnet leds direkt till avlopp. Jämförelsen av anslutningskostnader visar att kostnaderna är ungefär likvärdiga bortsett från Islands där det unika systemet leder till lägre kostnader. Författarna konstaterar att det är endast i Sverige som kostnader för framtida underhåll belastar fjärrvärmen. Studien visar även att ingen okänd teknik tillämpas i länderna utanför Sverige. Detta understryks i Hammer 1998, där författaren presenterar tekniska lösningar som reducerat kostnader för anslutning av hus i värmeglesa områden i Danmark. De lösningar som presenteras är tex direktanslutning, flexibla plaströr, plattvärmeväxlare och differenstryckventiler, vilket inte är okänd teknik i Sverige. Slutsatsen ur jämförelsen är alltså att den stora anslutningen av småhus i Danmark och på Island beror på yttre omständigheter och inte på specifika tekniska lösningar. Enligt tidigare diskussion anses detta även kunna vara orsaken till att det inte finns mycket publicerad internationell litteratur inom området.

15 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Zinko 2001 sammanfattar AGFW:s slutrapport av det omfattande tyska projektet Neuartige Wärmeverteilung, vars mål var att sänka kostnader för fjärrvärmedistribution i Tyskland. Zinko konstaterar att projektet inte behandlar teknik eller kunskap som inte är tidigare känd i Sverige. Han anser dock att projektet ger en god teoretisk grund för den teknik som tillämpas i Sverige. Projektet ledde till kostnadsreducering för tyska förutsättningar, som dock har högre kostnadsnivå än i Sverige. Slutsatser av mer teknisk karaktär från Zinko 2001 redovisas i kap 3.3 och 3.4. Slutsatser: Fjärrvärmens expansion i småhusområden utanför Sverige beror inte på specifika tekniska lösningar eller kostnadsnivå, utan på energipolitiska förutsättningar. Det är stor spridning i anslutningskostnader för småhusområden. Mark- och byggkostnader utgör en stor andel av total anläggningskostnad för distributionsledningar. Tabell 3.1 Litteratur Kostnader i Sverige och internationellt Författare Titel Dokument År FVF Kulvertskostnadskatalog FVF 1997: FVF Fjärrvärme till småhus FVF 1998: Primär eller sekundäranslutning F.Hammer Future of district heating as Euroheat & Power 1998 energy supply for heating nr , s density areas L.Larsson, S.Andersson, Nuläge värmegles fjärrvärme FoU 2002: S.Werner L.Ljunggren, P.Laaksonen, Billigare fjärrvärmedistribution Nordvärme, 1998 (?) A.Blöndal, ST.Bakken, Projektgrupp 14 J.Strømvig Version 0013 VI.Schönberg, W.Althaus Technical Innovation and Euroheat & Power, 1996 Cost-Oriented Strategies in Line nr , with Real Market Conditions s for the Expansion of DH H.Zinko Svensk sammafattning av FoU 2001: AGFWs slutrapport Neuartige Wärmeverteilung 3.2 Entreprenad, arbetsorganisation Val av entreprenadform påverkar arbetets kvalitet, vilket visas i Gudmunsson 2003b) där författaren värderar skadestatistik, utför intervjuer och litteraturstudie. Gudmunsson konstaterar att det publicerats mycket lite material inom området, men hänvisar bla till en doktorsavhandling inom området, Olsson I Larsson et al 2002 redovisas entreprenadform för 29 småhusområden, där majoriteten, 23 projekt använder delad entreprenad, och endast 2 projekt generalentreprenad och 4 projekt totalentreprenad. Den delade entreprenaden uppges av fjärrvärmeföretagen ge bättre kontroll då det i vissa fall önskas vissa tekniska lösningar. 15

16 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Gudmunsson 2003a) undersöker om det finns något att lära av andra linjearbeten för att reducera kostnaderna för anläggning av fjärrvärmeledningar. Det konstateras att vid förläggning av fjärrvärmeledningar eftersträvas följande: samarbete mellan aktiviteterna, resursutnyttjande, ökad kommunikation och utförande av kunskap till byggplatsen. Gudmunsson 2003a) konstaterar att möjligheten att reducera kostnader genom samverkan och samförläggning med andra linjeägare inte utnyttjas. Vid förläggning av fjärrvärmerör är många yrkeskategorier inblandade. För att arbetet ska vara kontinuerligt och schaktets öppettider korta krävs god planering och arbetsorganisation. Det föreslås även följande för att öka rationaliteten i byggprocessen: bygg i treskift, samma person utför mark-, rörläggnings- och isoleringsarbete, öka kontinuiteten genom ökad motivation hos personal. Werner 1995 anser att en produkt och dess tillverkning ska värderas med avseende på kostnads- och tidsoptimering. Vikten av god projektledning betonas för att åstadkomma sådan optimering av tid och kostnader. Det kan dock konstateras i denna litteraturstudie att det saknas publicerat material inom arbetsorganisation och byggprocessen. Slutsats: Reducera antalet yrkeskategorier vid anslutning av småhus till fjärrvärmenätet. Tabell 3.2 Litteratur Entreprenad, arbetsorganisation Författare Titel Dokument År T.Gudmunsson Rationellt byggande av FoU 2003: a) fjärrvärmeledningar T.Gudmunsson Total-kontra utförande- FoU 2003: b) entreprenad L.Larsson, S.Andersson, Nuläge värmegles fjärrvärme FoU 2002: S.Werner U.Olsson Funktionsentreprenader för Dok avh, LUT, 1993 drift av vägar och gator 1993:135D VD.Werner Managament in construction Euroheat & Power, 1995 handling nr , s

17 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 3.3 Öppet eller slutet schakt? I Sverige förläggs fjärrvärmerör nästan uteslutande i mark utav säkerhets- och estetiska skäl. Det finns ett flertal tekniker för att skapa ett hålrum i marken för röret, där traditionell schaktning med öppet schakt är vanligast. Villaserviser är oftast korta och av klena dimensioner, vilket kan medföra att alternativa metoder kan vara lönsamma jämfört med schaktning med stora maskiner. Gudmunsson 2003 föreslår att marken höjs istället för att rören sänks och att täckningshöjden reduceras för att minska schaktmängden. Det finns litteratur inom området som beskriver tekniken för de alternativa metoder som utnyttjas och även kostnadsjämförelser. De alternativa metoder som finns tillgängliga för villaserviser är enligt FVF 1998: Jordraket Styrd borrning Kedjegrävare Handgrävning Vid jämförelse mellan markkostnader i Kulvertkostnadskatalogen och uppgifter från Styrud AB fann FVF 1998 att för klena rör var kostnaderna med jordraket och styrd borrning avsevärt lägre än öppet schakt. Jordraket, styrd borrning De schaktfria metodernas fördelar gentemot traditionellt schakt ger störst effekt i tätbebyggda områden där öppna schakt och gatubeläggningar är kostsamma, men även på platser som kräver avancerade återställningsarbeten. Kostnader för att återställa asfaltbeläggning är stor och enligt Styrud 1992 finns det många dolda kostnader vid ledningsdragning i asfaltbelagda gator som gör det även till en samhällsekonomiskt dålig affär. I Schmitt et al 2002 beskrivs schaktfria metoders teknik och tillämpningsområden. Teknikerna har främst utnyttjats för att passera järnväg, motorväg mm, men har även utnyttjats i villaanslutningar. Jordraket och styrd borrning kräver kvalificerad utrustning och specialistkompetens, vilket kan påverka kontinuiteten i anläggningsarbetet (FVF 1996). Den ekonomiska risken är större vid borrning än schaktning eftersom arbetet utförs i blindo med dyr utrustning. Planeringen behöver därmed vara grundligare inför borrning. Enligt Schmitt et al 2002 kräver dock servisledningar till småhus inte mycket planering och valet mellan borrning eller grävning kan göras på plats. Ökad risk och dyr kvalificerad utrustning medför ökade kostnader som får vägas mot dess fördelar. Jordraket och styrd borrning har följande fördelar (Schmitt et al 2002): Ingen kostsam återställning av gatubeläggning Varsam hantering av träd och växter Möjligt att passera under befintliga ledningar Nästan ingen risk för sättningar Den välvda formen på gatan behålls Utgrävning, transport och förvaring endast nödvändig för en mycket liten mängd massor I vissa fall kan det även tänkas att förläggningen sker snabbare och att det blir mindre störning för trafik och boende (Schmitt et al 2002). Detta är dock beroende av kontinuiteten enligt tidigare diskussion. 17

18 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Jordraket Jordraket kan användas för korta sträckor och ytterdimensioner från 32 till 110 mm, vilket gör den lämplig för villaserviser (Schmitt et al 2002, FVF 1998). Det krävs en grop där raketen kan utgå ifrån och en mottagargrop där raketen avslutar. Jordraketen drivs vanligen med tryckluft och tränger undan jordpartiklar till sidan. Rörelseriktningen kan endast varieras mellan framåt och bakåt. Tekniken är mer riktningsstabil än våt borrning (Zinko 2001). Det finns möjlighet att dra igenom fjärrvärmeröret direkt eller så installeras ett foderrör först som fjärrvärmeröret sedan dras igenom, se figur 3.3. Alla typer av fjärrvärmerör går att utnyttja med jordraket. Metoden som är enkel och robust är olika lämplig för olika typer av mark, dock inte i lösa leror eller under grundvattennivån (FVF 1998). Figur 3.3 Jordraket (Styrud AB) Styrd borrning Vid styrd borrning utnyttjas både mekanik och vatten under högt tryck. Det krävs inga start- eller avslutningsgropar. Det borras dock först ett pilothål som sedan utvidgas till önskad diameter med sk rymmare, se figur 3.4 (FVF 1998). Styrd borrning är sällan lönsam för serviser kortare än 40 meter. För att hålla kostnaden nere rekommenderas att endast ett hål borras genom att utnyttja dubbelrör. Våt borrning lämpar sig bäst för sand- och lerhaltiga jordar (Zinko 2001, Schmitt et al 2002). Vid borrning i lös mark går det att stabilisera väggarna i hålet med en slurryblandning av bla bentonit och vatten, som samtidigt transporterar bort utgrävda massor från hålet, se figur 3.4 (FVF 1998, Schmitt et al 2002). Borras hålen rakt fram utan hinder så kan alla typer av fjärrvärmerör utnyttjas, annars kan endast flexibla rör användas. Metoden lämpar sig främst för rördiametrar som är mindre än 400 mm (Schmitt et al 2002). 18

19 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Figur 3.4 Styrd borrning. I den övre bilden visas möjligheten att styra borrningen av pilothålet och stabilisering av väggarna med slurry. I den undre bilden ses rymmaren som utvidgar diametern och medieröret som dras med (Styrud AB 2003). Schmitt et al 2002 beskriver en lätt transporterbar sk microtunneling utrustning som är avsedd för små rör. Med denna utrustning kan borrningen utföras från källaren som ses i figur 3.5. Figur 3.5 Styrd borrning med lätt transporterbar utrustning via källare (Schmitt et al 2002) Kedjegrävare Kedjegrävare kräver inte mycket arbetsyta, vilket gör det enkelt att komma till vid förläggning av serviser (Astrupgaard 1994). Schaktmassorna slås sönder och placeras vid sidan om schaktet, som sedan kan återfyllas för hand. Det går att utnyttja alla typer av fjärrvärmerör. På ungefär en timme kan en kedjegrävare gräva ett 40 meter långt, 450 mm brett och 500 mm djupt schakt (FVF 1998). 19

20 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Grävning för hand Serviser behöver normalt inte så mycket täckning i trädgårdsmark. Det skapar möjlighet för att gräva för hand i trädgården, vilket ibland också kan vara enda möjligheten för att komma fram. På detta sätt undviks att köra med stora maskiner i trädgården. Om specialarbetare anlitas för grävning och återställning beräknas kostnaden bli drygt 200 kr per meter (FVF 1998, Sørensen et al 1995). Det kan även tänkas att handgrävning inte behöver utföras av specialarbetare, utan kan utföras av kunden själv. Grävning och återfyllnad utförs då med spade och skyffel och befintliga massor utnyttjas, för exempel på utgrävningsprofil se figur 3.6. I Sørensen et al 1995 redovisas ett enkelt försök som visar att urgrävning, rörläggning och fotstampning för att trycka till jorden tar ca 10 min per meter, vilket innebär att en 15 meter lång ledning tar ca 2-3 timmar Figur 3.6 Exempel på utgrävningsprofil vid gräv-själv metod (Astrupgaard 1994) Detta ger kunden möjlighet att ta hänsyn till ömtåliga trädgårdspartier samt att påverka investeringskostnaden. Kostnadsreduceringen är dock beroende av hur många som väljer att gräva själva. Väljer endast några få att gräva själva måste maskiner och arbetare ändå finnas på plats samtidigt som entreprenören måste kontrollera fastighetsägarnas utförda arbete (FVF 1996). Enligt Sørensen et al 1995 finns det inget behov av teknisk utveckling för att gräv-själv ska kunna tillämpas i småhusträdgårdar, utan det existerar främst ett organisatoriskt utvecklingsbehov för att uppnå effektivitet. Slutsats: Det är oklart vad alternativa gräv- och borrtekniker kan innebära för anslutning av småhus till fjärrvärmenätet. 20

21 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Tabell 3.3 Litteratur Öppet eller slutet schakt? Författare Titel Dokument År N.P.Asplund Enstrenget, pulserande J nr. 1323/ fjernvarme dk-teknik. ISBN: FVF Konvertering till fjärrvärme FVF 1996: Direktverkande elvärme FVF Idébok FVF 1998: Alternativ ledningsdragning FVF Kulvertkostnadskatalog FVF 1997: T.Gudmunsson Rationellt byggande av FoU 2003: fjärrvärmeledningar L.Ljunggren, P.Laaksonen, Billigare fjärrvärmedistribution Nordvärme, 2000 A.Blöndal, S.T.Bakken, Projektgrupp 14, J.Strømvig Version 0013 F.Schmitt, H.-W.Hoffmann Pipe Laying in Combination IEA 2002:S with Horizontal Drilling Methods S.Styrud Borrning eller grävning ByggSverige 2/ Ekonomiska konsekvenser och praktiska erfarenheter av ledningsdragning Styrud AB Hemsida P.A.Sørensen, J.R.Jensen, Grav-selv J nr / U.Nielsen PlanEnergi H.Zinko Svensk sammanfattning av FOU 2001: AGFWs slutrapport Neuartige wärmeverteilung 3.4 Kallförläggning Det finns ett antal olika tekniker för att hantera de spänningar som uppstår i fjärrvärmerören pga termisk längdutvidgning. Utvecklingen har dock gått emot att stora spänningar accepteras och rören kallförläggs. Vid kallförläggning tillåts överskridande av sträckgränsen då röret värms upp till T max, och plastisk deformation medför en självspänningseffekt. Denna spänning behåller röret sedan vid lägre temperaturer (Frederiksen et al 1993). Kallförläggning och dess för- och nackdelar beskrivs i Schmitt et al Förläggning utan förvärmning innebär större belastningar på fjärrvärmerören än vid traditionell teknik. Det har gjorts studier med mätningar och beräkningar i Tyskland, Sverige och Danmark för att klarlägga belastningsprofilen internt i rören samt hur profilen påverkas över tiden. Rörböjar är särskilt utsatta och har därmed varit fokus för flera studier. 21

22 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Molin et al 1996 fokuserar på direkt markförlagda rörböjar genom fältförsök och beräkningar för DN 40/140 och DN 150/315. Förskjutningarna erhölls genom belastningar med domkraft, som antogs vara ca tre gånger större än i verkligheten. Mätningarna visar att DN 40/140 har kvarstående deformationer efter förskjutningarna. Författarna drar även slutsatsen kringfyllningen vid direktmarkförlagda böjar helst ej bör packas eftersom jordtrycket mot röret ökar med förskjutningen. Den tillåtna förskjutningen bestäms av tillåten påkänning i PUR-skummet och kravet på packningsgrad i marken. De drar även slutsatsen att risken för asfaltskador pga förskjutningar för en direkt markförlagd rörböj är liten vid små rördimensioner. Studien av direktförlagda böjar fortsatte i Andersson et al 2002, med förskjutningar av DN 40 och DN 80 i provbädd. Även vid dessa försök erhölls stora deformationer på PUR-skummet på DN 40-böjen, medan DN 80 röret var intakt. Deformationerna i det klena röret ledde inte till kritiskt höga temperaturer på manteln (Anderson et al 2002). Författarna drar slutsatsen att PUR-skummet är begränsande faktor och att gränsen för att kallförlägga böjar utan expansionsupptagande anordningar ligger mellan DN 40 och DN 80. Direkt markförlagda böjar undersöks ingående i Nilsson 2002 med utgångspunkt av en ny teori att deformationer av isoleringen endast måste begränsas för att undvika höga temperaturer på mantelröret. Vid alltför höga temperaturer på mantelröret blir materialet sprött och det finns risk för sprickbildning. Nilsson konstaterar genom mätningar att böjar kan direktförläggas då normalt återfyllnadsmaterial utnyttjas. Kombinationen av kallförläggning med hårt packat grovt återfyllnadsmaterial i böjar bör undvikas. Inom AGFW-projektet Neuartige Värmeverteilung (Zinko 2001) utfördes beräkningar och detaljerade försök med mätningar framförallt på böjar. Försöken bekräftade att PUR-skummet är den begränsande länken i fjärrvärmeröret. Beräkningarna överensstämde mycket väl med mätresultaten och rekommendationen ges att utnyttja beräkningar vid projektering. För att undvika att hamna nära kritiska gränsvärden kan viss kompensation utnyttjas vid kallförläggning. För detta ändamål utvecklades/testades följande komponenter inom AGFW-projektet: tryckböjar, Bingham-material, fixpunktbrygga och expansionskuddar, som beskrivs i Zinko 2001 och Schmitt et al Genom att kallförlägga fjärrvärmerören reduceras tiden och antalet moment i förläggningsprocessen. Detta innebär ett flertal fördelar såsom enklare organisation och mer kontinuerlig förläggning, vilket möjliggör för dygnstaktförläggning. Kallförläggning gör det även möjligt att utnyttja alternativa förläggningsmetoder såsom plöjning, vilket beskrivs i Fallsvik et al I en tysk studie studerades tidsåtgången för varje delmoment i förläggningsprocessen, vilket utnyttjades vidare för att simulera olika förläggningsförlopp och jämföra olika tekniker. Resultaten visade klart att reducerat tidsförlopp medförde lägre kostnader. Då dygnstaktförläggning (med kallförläggning) jämfördes med traditionell teknik erhölls resultatet att byggnadstiden förkortades med 67% och kostnaderna med 81%. Kallförläggning innebär alltså reducerade kostnader för förläggning, men utgör även en ekonomisk risk som måste beaktas (Schmitt et al 1999). Slutsats: Då stålrör används bör kallförläggning utnyttjas då småhus ansluts till fjärrvärme. 22

23 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Tabell 3.4 Litteratur Kallförläggning Författare Titel Dokument År S.Andersson, N.Olsson Experimentell undersökning av FoU 2002: böjar vid kallförläggning av fjärrvärmerör J.Fallsvik Direktläggning av fjärrvärmerör Värmeforsk rapport 445 Hetvattenteknik J.Molin, G.Bergström Direkt markförlagda böjar FoU 1996: i fjärrvärmeledningar S.Nilsson Durability of district heating Dok avh, Inst för 2002 pipes Byggnadsfysik, Chalmers F.Schmitt, H-W. Hoffmann Cold Installation of Rigid IEA 1999:T District Heating Pipes H.Zinko Svensk sammanfattning av FOU 2001: AGFWs slutrapport Neuartige wärmeverteilung 3.5 Återfyllnadsmaterial Fjärrvärmerören läggs traditionellt i ett fint sandlager för att skydda röret mot olika belastningar. Återfyllnadsmaterialet ska skydda röret mot mekaniska skador och skapa friktion mot mantelröret vid termiska förskjutningar. I FVF:s läggningsanvisningar rekommenderas att befintliga massor används då det finns möjlighet att lägga upp massorna bredvid schaktet. Enligt Fröling 2002 och Hanna 1999 innebär transporter till och från anläggningsplatsen vid anslutning av en villa till fjärrvärmenät stor miljöpåverkan. Genom att placera de uppgrävda massorna bredvid schaktet och utnyttja dem som återfyllnadsmaterial reduceras miljöpåverkan. Vid återfyllnad med befintliga massor reduceras även utnyttjandet av begränsade naturliga resurser, vilket även kan åstadkommas genom att någon restprodukt som tex aska används som återfyllnadsmaterial, vilket studeras i Sjöblom I ytterområden finns det oftast större utrymme än i centrum för att lägga upp massorna bredvid schaktet. Schaktet kan i regel vara öppet längre och en del av gatan kan vara avstängd för trafik. Gator i ytterområden kan antas vara mindre belastade, vilket ger mindre sättningar (Molin et al 1997). Enligt en undersökning i Molin et al 1997 innebär återfyllnad med befintliga massor minskning av byggkostnaderna med ca 9 % för DN 50 i ytterområden. Medan i Schmitt et al 1999 redovisas en reducering av förläggningskostnader med 10-20% i parkområden vid återfyllnad med befintliga massor. Då stora kantiga stenar ligger an mot rören skapas punkttryck som kan ge intrycksdeformationer. Nilsson 2002 och Nilsson 2000 undersöker stenintryckningar och dess effekter med experiment och beräkningar. Enligt försök i Molin et al 1997 där rör med olika kringfyllning utsattes för statiska jordlaster, trafiklaster och axiella förskjutningar ledde stenintryckningar inte till brott i mantelröret. För PUR-isoleringen kan det dock leda till belastningar över brottgränsen, vilket dock är lokalt och påverkar 23

24 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 inte rörets funktion i stort. Skjuvhållfastheten försämrades i vissa fall, vilket ledde till brott mellan PUR-isolering och mantelrör. Resultaten från försöken visar att det inte innebär någon risk på kort sikt att kringfylla med grovt material. Det är dock osäkert hur manteln klarar längre punktbelastningar och hur skarvarna reagerar vid förskjutningar i grovt återfyllningsmaterial. Molin et al ger rekommendationen att återfyllnad upp till 200 mm över rörhjässan görs med maximal kornstorlek på 20 mm, medan i Läggningsanvisningar rekommenderas max 16 mm. Båda rekommendationerna tillåter enstaka partiklar med största kornstorlek 50 mm. Schmitt et al anser att standard generellt bör anpassas till Sveriges rekommendationer med 16 mm. Kringfyllnadsmaterialet måste packas för att undvika sättningar. Detta kan utföras mekaniskt, vilket kräver mycket manuell arbetstid med breda schakt eftersom arbetet måste utföras nere i schaktet. För att reducera schaktbredd och därmed kostnader kan de befintliga massorna återfyllas genom att materialet spolas ner med vatten. Denna teknik är enkel och billig, men lämpar sig dock inte för gator eftersom den ger låg packningsdensitet. Det finns en mer utvecklad metod där återfyllnadsmaterialet blandas med vatten och en liten mängd cement (Stabilized Sand Mixture), vilket ger tillräckligt hög packningsdensitet och friktionskoefficient enligt mätningar (Schmitt et al 1999). Genom att spola ner återfyllnadsmaterialet med vatten schaktet minskas schaktbredden. Skarvar är fjärrvärmerörens känsligaste del (Nilsson 2002). I Bergström et al 2001 undersöks ett antal olika skarvar med grovkorning kringfyllnad. Skarvens utformning visade sig vara avgörande för dess styrka. Elektrosvetsade skarvhylsor och till viss del skarvar med krymptätning klarar mycket grova kringfyllnadsmaterial, medan skjuthylseskarvar skadades av massorna. Om skjuthylseskarvarna däremot täcktes med polyetennät som skyddar mot punktbelastningar och med geotextil som hindrar små partiklar, förblir skarvarna oskadade. Dessa utvändiga skydd för skarvarna är billiga och enkla att installera (Nilsson 2002, Bergström et al 2002, Bergström et al 2001). Enligt tidigare diskussion kring kallförläggning bör kombinationen befintliga massor och kallförläggning undvikas i rörböjar. Slutsats: Återfyllnad bör ske med befintliga massor då småhus ansluts till fjärrvärme. 24

25 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Tabell 3.5 Litteratur Återfyllnad Författare Titel Dokument År G.Bergström, S.Nilsson, Täthet hos skarvar vid återfyllnad FoU 2001: S-E.Sällberg med befintliga massor G.Bergström, S.Nilsson, Utvändigt skydd hos FoU 2002: S-E.Sällberg fjärrvärmerörsskarvar M. Fröling Environmental and Thermal Dok avh, Inst. för 2002 Performance of District kemisk miljöveten- Heating Pipes skap, Chalmers J.Molin, G.Bergström, Kulvertförläggning med FoU 1997: S.Nilsson befintliga massor S.Nilsson Durability of district heating Dok avh, Inst för 2002 pipes Byggnadsfysik, Chalmers S.Nilsson On Stone Indentions in Lic avh, Inst för 2000 District Heating Pipes Byggnadsfysik, Chalmers F.Schmitt, H-W.Hoffmann Reuse of excavated materials IEA 1999: T R.Sjöblom Användning av aska vid FoU 2003: förläggning av fjärrvärmeledningar - förstudie 3.6 Fjärrvärmerör Det betonas av många att kostnaden för rörmaterial endast utgör en liten andel av den totala kostnaden för fjärrvärmeledningar, medan mark- och byggkostnader utgör en mycket stor andel, vilket diskuterades tidigare. För klena dimensioner (DN<100) representerar rörmaterialet ca 16-20% av de totala kulvertkostnaderna i ytterområden. Utvecklingen av nya rörtyper är dock av stor vikt då fjärrvärmeröret är avgörande för vilken förläggningsteknik som kan utnyttjas. Genom att välja fjärrvärmerör av typen dubbelrör och/eller flexibla rör som tillåter enklare och billigare förläggning finns stora möjligheter till kostnadsreducering, vilket bla visades i Grudis-projektet. Även utveckling av rörmaterial av högre kvalitet är positivt. Dubbelrör I dubbelrör integreras fram- och returledning i samma mantelrör, vilket medför många fördelar såsom: smalare schakt, halverat antal muffar, reducerade värmeförluster (diskuteras vidare i kap 5) och kallförläggning är möjlig utan kompensation. Schmitt et al 1999 utreder dess egenskaper och gör en ekonomisk jämförelse av förläggning med dubbelrör och enkelrör. Jämförelsen visar att förläggning med dubbelrör innebär reducering av kostnaderna både vid beräkning med finska och tyska villkor. Dubbelrör medför även minskade värmeförluster, vilket diskuteras i kap.4.3. Flexibla rör Flexibla fjärrvärmerör finns tillgängliga både med medierör i plast, vanligen PEX, och med medierör i metall. Schwarz 1996 diskuterar flexibla rörs fördelar. Flexrör med metallmedierör delar den flexibla egenskapen som plaströr har och därmed vissa av dess 25

26 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 fördelar. Dessa rör är dock tyngre och kräver svetsning/lödning, men däremot undviks problemet med syrediffusion. Plaströr Flexibel fjärrvärmerör med medierör av plast utnyttjades i bla GRUDIS-systemen. Plaströrens lätta vikt, flexibilitet och långa längder medför avsevärd förenkling av läggningsteknik och därmed reducering av kostnader för mark och förläggningsarbete. Trots detta används plaströr mycket sällan idag, vilket kan ses i Larsson et al 2002 där endast 1 av 29 undersökta småhussystem anslutits med plaströr. Förklaringen till detta är antagligen att stor skepsis sedan plaströrens tidiga tid finns kvar. Plaströren är permeabla för diffusion av syre och vattenånga, vilket ledde till problem vid okritiska kopplingar. De är inte lika tåliga för höga temperaturer och tryck som övriga rör, vilket begränsar användningsområdet. Den maximalt tillåtna temperaturen är idag 80 C och tryck 6 bar enligt tekniska bestämmelser. Plaströr är även känsliga för UV-ljus och tål därmed inte solstrålning. Litteraturen betonar att plaströren har genomgått stor utveckling under 80- och 90- talet. Stora studier har utförts bla för att undersöka syrediffusionen och utveckla en spärr. Minst permeabel för syrediffusion är metallfolie (Berglund 1984), som dock visat sig vara känslig för temperaturcykler. Dagens rör är utrustade med en film av Etylenylalkohol, EVOH (EVAL). I Walletun et al 1996 och Klöpsch et al 1999 presenteras en sammanställning av mätningar från Tyskland, Danmark och Sverige av PEX-rörs permeabilitet för syre. Mätningarna visar att EVAL-spärren reducerar syrediffusionen med ca ggr. En intakt syrespärr förlänger även plaströrens livstid. Det betonas dock att syrespärren inte är helt tät. Plaströrens stora fördelar betonas i litteraturen. Rören som rullas ut i långa längder kräver endast få ihopkopplingar, vilket görs med presskopplingar. Inget svets- eller monteringsarbete behöver därmed utföras i schaktet och mindre schaktmassor erhålls och det finns inget behov av svetsare eller rörläggare. Ingen hänsyn behöver tas till termisk expansion eftersom plasten tar upp expansionen med plastisk deformation. Detta gör dygnstaktsbyggnation möjlig (Klöpsch et al 1999). Plaströren väljs av ekonomiska skäl och Walletun et al 1996 anser att dess kostnadsreducerande egenskaper bör utnyttjas till fullo vid förläggning. I Walletun et al 1996 redovisas driftserfarenheter från plaströrsystem i Sverige, Norge, Danmark och Tyskland. Det presenteras enbart positiva och problemfria erfarenheter från samtliga system utom Växjö. Problemen i Växjö antas kunna härledas till en kombination av gamla ospärrade plaströr och tillsats av inhibitorer För att möjliggöra utnyttjandet av plaströr krävs vissa temperatur- och tryckförhållanden som kan erhållas genom olika systemlösningar som beskrivs i Walletun et al 1996, varav GRUDIS-kopplingen är ett alternativ. GRUDIS Grudis 2 -projektet bedrevs på 1980-talet med en omfattning på 9,2 miljoner för kunskapsinriktad forskning samt ytterligare direktanslag från Studsvik och statliga experimentbyggnadslån (Henriksson et al 1997). Dess syfte och mål var att utveckla ett kostnadseffektivt och driftsäkert koncept för distribution av fjärrvärme till värmeglesa områden. Projektet inriktades främst på att utveckla distributionsteknik för klena dimensioner och därigenom kunna reducera kostnader för mark- och förläggningsarbete GRUpp central DIStribution

27 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Plastmediarör och dess flexibilitet ansågs ge möjlighet till sådana kostnadsreduceringar och plaströren var därmed utgångspunkten i projektet. Projektet fokuserades på att undersöka och åtgärda plaströrens tidigare problem med syrediffusion och framtagning av systemlösning som är anpassad till plaströrsystemets förutsättningar. Det utarbetades kravspecifikationer och förslag till typprovningsprogram för ingående komponenter och även metoder för att utvärdera plaströrens långtidsegenskaper. Med utgångspunkt från plaströrsystemet undersöktes möjliga kopplingsprinciper. Grudis-kopplingen innebär central beredning av tappvarmvatten i gruppcentral där tappvattnet vidare fungerar som värmebärande medium i sekundärnätet. Lösningen blev en gruppcentral med undercentraler. Projektet var uppdelat i tre delar: inventering, laboratorieprov och fältprov i projektets experimentanläggningar i Hammarstrand, Vedevåg, Söderbärke och Kilslund. Persson 1985 sammanfattar de två första delarna av projektet. Blomquist et al 1987, som är en handbok för byggnation av Grudis-system, sammanfattar hela Grudis-projektet översiktligt. Persson 1988a) b) och 1991 redovisar fältexperimenten i Hammarstrand respektive i Vedevåg och Söderbärke. Walletun 1996 sammanfattar anslutningen av området i Kilslund. Nya material I Ahlgren et al 1998 undersöker författarna genom litteraturstudie och branschundersökning möjligheten att ersätta ett eller flera av de material som idag används i fjärrvärmerör. Studien gav uppslaget att utnyttja återvunnet material såsom PETP både som isoleringsmaterial och mantel. Författarna anser att en intressant fortsättning är att utveckla rörsystem med mediarör, isolering och mantel i ett material. I Gudmunsson 2003c) beskrivs en helt ny utformning av fjärrvärmerör, EPS-PEXkulvert. PEX-medieröret träs i ett fyrkantigt isoleringsblock som är tillverkat av expanderad polystyren. Blocket läggs direkt i mark och täcks på ovansidan med en polyetenfolie. Fjärrvärmeledningen har dels plaströrens fördelar med bla få kopplingar med presskopplingar, lätt vikt, snabb förläggning, kallförläggning osv. EPS-materialet har dessutom ytterligare fördelar såsom att skumningsmomentet försvinner och att materialet är lätt att hantera och bearbeta. Denna nya ledning har testats och utvärderats på en sträcka av 20 meter (Dy 32) i Landskrona. Vid jämförelse av kostnader för EPSkulverten och dess förläggning i områden utan marköverbyggnad med motsvarande för dubbelrör visar resultaten visar att kostnaden för inkopplad och återfylld EPS-kulvert är ca 555 kr/m (Dy 25-40), vilket jämförs med ca 680 kr/m för dubbelrör (Dy 20-32). Isoleringsmaterialet har aningen sämre lambda-värde än PUR-skum, men då isoleringens tjocklek är större på EPS-kulverten än på traditionella fjärrvärmerör har EPS-kulverten god värmeisoleringsförmåga då torra förhållanden råder. Författaren anser att såväl nybyggnation av villor som äldre villaområden är presumtiva marknader för EPSkulverten. Elgocell AB beskriver anslutning av ytterligare ett referensprojekt i Värnamo med fotografier. EPS-materialet skiljer sig från traditionellt mantelmaterial då det är genomsläppligt för vatten. I Nilsson et al 2003 utvärderades EPSPEX-kulvertens funktion och hållfasthet under ogynnsamma fuktförhållanden. Kulverten dränks och torkas ut i perioder för att mäta hur temperaturer förändras och beräkna värmeförluster under förloppet. Resultaten visar att värmeförlusterna ökar då den utsätts för vattendränkning, men att mekaniska egenskaper inte påverkas kritiskt. Författarna ifrågasätter om plastfolien som lägges ovanpå kulverten har en positiv effekt då den fördröjer uttorkningsförloppet. Slutsats: Förläggning av fjärrvärmerör med medierör av plast innebär reducerade kostnader, enligt bla Grudis-projektet. Trots detta används inte plaströrstekniken i nuläget. 27

28 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari Tabell 3.6 Litteratur Fjärrvärmerör Författare Titel Dokument År G.Berglund Inventering av metoder att sänka BFR R syre- och vatten-permeabiliteten hos plaströr P-A.Blomquist, S.Persson, GRUDIS Gruppcentraldistri- BFR T2: J.Ljungqvist, M.Ifwarson, bution Handbok för system- B.Oddving, T.Rundström och komponentutformning L-Å.Cronholm Jämförelser mellan skarvfri-och BFR R153: konventionell kulvertförläggning Elgocell AB Hemsida L.Eriksson, H.Zinko Plaströrskulvert för värme BFR T24: och varmvatten T.Gudmunsson EPS-kulvert Utveckling, FoU c) utförande och uppföljning M.Henriksson, S.Werner Svensk statlig fjärrvärme- FoU 1997: forskning M.Klöpsch, H.Steinmetz Plastic medium pipes for Euroheat & Power, 1996 district heating networks nr , s M.Klöpsch, H.Zinko Plastic Pipe Systems for DH, IEA 1999:T Handbook for Safe and Economic Application K.Larsson GRUDIS-systemet. BFR R71: Utvärdering Hammarstrand S.Nilsson, S-E.Sällberg, EPSPEX-kulvert-Funktion under FoU 2003: G.Bergström och efter vattendränkning S.Persson Effektivare värmedistributions- BFRR24: system för gruppcentraler Redovisning av etapp 1 och 2 S.Persson Flexibel plaströrskulvert, BFR 1991: GRUDIS-anläggning Söderbärke S.Persson Anläggnings- och driftresultat BFR R101: a) från GRUDIS-anläggning i Hammarstrand S.Persson Anläggnings- och driftresultat BFR R102: b) från GRUDIS-anläggning i Hammarstrand F.Schmitt, H-W.Hoffmann New Ways of Installing District IEA1999:T Heating Pipes H.Schwarz Flexible und alternative Euroheat & Power 1996 Verlegesysteme , s H.Walletun, J-E.Dahlström Småskaligt uppvärmningssystem BFR A12: med plaströrskulvert i Kilslund H.Walletun, H.Zinko Medierör av plast i FoU 1996: fjärrvärmesystem H.Zinko, G.Bergström, Fuktdiffusion i plaströrsystem FoU 2002: S.Nilsson, U.Jarfelt

29 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 3.7 Primär- eller sekundäranslutning? Då fjärrvärmenätet separeras från ett sekundärt nät i en områdescentral såsom i GRUDIS, finns det möjlighet att välja lägre temperatur- och tryckförhållanden i det sekundära nätet än i primärnätet. Detta gör det möjligt att välja alternativ teknik som reducerar förläggningskostnader i sekundärnätet, såsom plaströr. Det har tidigare ansetts alltför kostsamt att ansluta ett småhus med primäranslutning pga stora kostnader för bla markarbete och svets- och montagearbete. Nu finns dock möjligheten att använda dubbelrör och/eller flexibla rör som reducerar kostnaderna. I Isaksson et al 1984 är en stor andel av de undersökta småhusområdena sekundäranslutna, medan i Larsson et al 2002 är 28 av 29 områden är primäranslutna. I sekundäranslutna system sker värmeutbytet mellan det primära fjärrvärmevattnet och sekundärnätet i en primär fjärrvärmecentral och vidare värmeutbytet mellan sekundärnätet och radiatorsystemet i en sekundär fjärrvärmecentral, även kallad undercentral. Det sista värmeväxlarsteget kan även utföras av en shuntgrupp, sk Årstakoppling (Eriksson et al 2002). Vid sammankoppling av rörnät kan tryckväxlare utnyttjas för att integrera system med olika tryck. På detta sätt undviks de temperaturförluster som skulle ha erhållits med värmeväxlare. Tryckväxlarens säkerhetsmässiga egenskaper undersöks med simuleringar i Gustafsson et al I Olsson 1997 och 2001 undersöks konceptet med tryckväxlare istället för primär fjärrvärmecentral. Olsson beskriver grundläggande egenskaper hos de ingående delarna i systemet och jämför med mer traditionella lösningar. Avhandlingen fokuserar främst på kundens komfort och radiatorkretsen, men även på andra effekter av konceptet i systemet såsom värmeförluster. Genom simulering och jämförelse av sju olika lösningar konstaterar Olsson att det nya konceptet med strålpump, tryckväxlare och framledningstemperatur för radiatorkrets som är vald för lågflöde, ger de lägsta returtemperaturerna, de lägsta flödena i huvudnätet och de lägsta värmeförlusterna både i det lokala- och huvudnätet. För att kontrollera om radiatorkrets som drivs av strålpump fungerar utfördes fältförsök vid anläggning i Stallbacka. Eriksson et al 2002 redovisar data från olika sekundäranslutna system och diskuterar kring olika möjliga förbättrande åtgärder i befintliga sekundärnät. Rapporten sammanfattar olika system- och kopplingslösningar och avses vara en guide och referenstext inom området för sekundärnät. I FVF 1998 görs en ekonomisk jämförelse för anslutning av Munksundet, Enköping, mellan tre alternativa systemlösningar: primäranslutning med dubbelrör/stålflex, sekundäranslutning med PEX 2-rörssystem och sekundäranslutning med PEX Quattro 4-rörssystem. Vid valet av fyrrörssystem sker tappvarmvattenberedningen centralt, vilket har följande konsekvenser: lägre kostnader för husinterna installationer, dyrare distributionsledningar, lägre temperaturnivå möjlig på årsbasis. Undersökningen i FVF 1998 omfattar kostnader för distributionsledningar och fjärrvärmecentral respektive gruppcentral. För ett typområde med 44 småhus och anslutningsgrad på 80% är fyrrörssystem i plast ca 20% billigare än stålrörssystem, enligt figur 3.7. Kostnadsbilden ser mycket varierande ut beroende på vilken anslutningsgrad som erhålls, vilket kan ses i figur

30 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari kkr/småhus Stål Pex 2-rör Pex Quattro Alt.1 Pex Quattro Alt.2 Pex Quattro 100%, 44 hus 90%, 39 hus 80%, 35 hus 70%, 30 hus 60%, 26 hus 50%, 22 hus Figur 3.7 Jämförelse av kostnader för anslutning av småhus med olika alternativ (FVF 1998) Som ses i figur 3.7 är sekundäranslutning med PEX ett möjligt alternativ vid hög anslutningsgrad, medan småhusen bör primäranslutas med dubbelrör och/eller flexrör vid låg eller osäker anslutningsgrad (FVF 1998). Resultaten överensstämmer med liknande studie på Kv. Järnbrottet i Göteborg som redovisas i Fjärrvärmebyrån AB Niespor 2002 redovisar en jämförelse av kostnader för anslutning av område med låg värmelast i Dresden. Jämförelsen görs för primäranslutning, sekundäranslutning och tryckhållning och spädmatning via det primära returflödet. Kostnadsjämförelsen visade att det uppstod en intressekonflikt mellan det mest kostnadseffektiva alternativet för kunder och fjärrvärmeföretaget, vilket resulterade i en kompromiss i sekundärnät. I Wolfsburg anslöts 1200 villor under med sekundäranslutning pga tryckförhållanden. Gewald 1982 konstaterar att totalkostnaderna blev lägre än om de primäranslutits. Författaren presenterar ett antal faktorer som påverkar val av anslutningsform, vilket även beskrivs i Gewald I Fjärrvärmebyrån AB 2001 undersöks möjligheten att tillämpa isländsk modell med ettrörsystem för distribution av fjärrvärme i Göteborg. Analysen visar att då spillvärmen måste köpas för spillvärmepris är det svårt att finna lönsamhet i ettrörssystemet. Slutsats: Sekundäranslutning med fyrrörssystem är ett billigt alternativ, särskilt vid hög anslutningsgrad, som trots detta inte utnyttjas i nuläget. 30

31 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Tabell 3.7 Litteratur Primär-eller sekundäranslutning? Författare Titel Dokument År P-A.Blomquist, S.Persson, GRUDIS Gruppcentraldistri- BFR T2: J.Ljungqvist, M.Ifwarson, bution Handbok för system- B.Oddving, T.Rundström och komponentutformning L.Eriksson, H.Walletun Förbättring av fjärrvärme- FoU 1999: centraler med sekundärnät L.Eriksson, S.Petersson, Förbättringspotential i FoU 2002: H.Walletun sekundärnät Fjärrvärmebyrån AB Primär kontra sekundär Göteborg Januari fjärrvärmeanslutning av Energi AB 1999 småhus Kv. Järnbrott, Göteborg Fjärrvärmebyrån AB Studie avseende ettrörsystem Göteborg 11 januari i spillvärmeapplikation Energi AB 2000 FVF Fjärrvärme till småhus FVF 1998: Primär eller sekundäranslutning VG.Gewald Is district-heating supply to Fernwärme 1982 single family houses via International, secondary networks logical? nr , s VG.Gewald Priceworthy house Fernwärme 1986 connection technology today International, nr , s T.Isaksson, H.Nordström Fjärrvärme i småhusområden BFR R47: Mätning av värmeförluster, bestämning av mätfel samt undersökning av sammanlagrin L.Larsson, S.Andersson, Nuläge värmegles fjärrvärme FoU 2002: S.Werner R.Niespor Fernwärme-Erschließung bei Euroheat & Power, 2002 geringer Wärmelast nr , (District Heat Supply in areas s with low Heat Density) L.C.Olsson Fjärrvärmeanslutning av lokala Lic Avh, Inst för 1997 fjärrvärmesystem termo och fluiddynamik, Chalmers L.C.Olsson Lokala Fjärrvärmesystem Dok Avh, Inst för 2001 termo och fluiddynamik, Chalmers 31

32 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari Fjärrvärmecentral i småhus Fjärrvärmecentralens uppgift är att överföra värme från primärvattnet till kundens värmesystem. Värmeöverföringen ska ske så att hög prestanda bibehålls vid leveransen av värme och varmvatten oavsett påverkan. En fjärrvärmecentral anses vara robust då prestandan är hög med avseende på avkylning, lastföljsamhet och tillgänglighet (Gummérus 1999). I Frederiksen et al 1993 kompletteras dessa faktorer med kravet att investerings- och underhållskostnader ska minimeras. Avkylningen är beroende av en mängd faktorer, bla kopplingsprincip, vilket har studerats ingående av forskare och presenteras i kap 4.1. Lastföljsamheten och därmed konsumentens komfort är bla beroende av tappvarmvattenreglering, där tillgängligt material presenteras i kap 4.2. Konvertering av direktelvärmda småhus är en del i Värmegles fjärrvärme, då expansionen inte endast görs i nybyggda områden, se kap 4.3. I kap 4.4 diskuteras en av projektet Värmegles Fjärrvärmes visioner: att all användning av värme i småhuset ska kunna tillgodoses med fjärrvärme. 4.1 Kopplingsprincip Det konstaterades genom undersökning av en stor mängd fjärrvärmecentraler i Winberg et al 1987 att avkylningen i fjärrvärmecentraler inte är maximal. Studien visade även att bristen inte kan hänföras till storlek, kategori eller ålder och att möjliga individuella orsaker till dålig avkylning bör undersökas (Winberg et al 1987). Ämnet har sedan varit föremål för ett flertal studier främst för >50kW med mätningar och simuleringar för att klargöra möjliga orsaker och åtgärder. Det konstateras dock generellt att fjärrvärmecentraler har en relativt god funktion. Enligt studie av årsmedelavkylning av primärvattnet för olika stora leverenspunkten i tre svenska fjärrvärmesystem av Werner 2003 enligt figur 4.1 nedan dras slutsatsen att avkylningen är sämre för små värmebehov än stora, vilket enligt Werner kan hänföras till sämre fungerande fjärrvärmecentraler och större värmeförluster i framledningen. C Årsmedelavkylning av fjärrvärmevatten för stora och små leveranspunkter i tre svenska fjärrvärmesystem Figur 4.1 Leveranser större än 60 MWh/år Leveranser mindre än 60 MWh/år Årsmedelavkylning av fjärrvärmevatten för olika stora leverenspunkter (Werner 2003) Alla leveranser 32

33 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Råberger et al 1994 studerar prestanda och möjligheter till förbättring för fjärrvärmecentraler till småhus (<50kW). Författarna utför simuleringar och mätningar på nya, (ej idriftstagna), prefabricerade fjärrvärmecentraler och konstaterar att nya centralers prestanda överensstämmer med optimala förhållanden. Vid jämförelse av kopplingsprincip konstateras att villavärmecentraler bör vara parallellkopplade för att undvika problem med reglering vid tvåstegskoppling, såsom högre börvärdesförskjutning och risk för kapacitetsproblem vintertid pga höga flöden. Sporadiskt utnyttjande av tappvarmvatten i villor leder till att en tvåstegskopplad FC oftast fungerar som parallellkopplad, och vinsten av flerstegskoppling är liten för villor. Prestandaökning av fjärrvärmecentralen i småhus kan göras genom att öka tappvarmvattenväxlarens, men inte radiatorväxlarens effektivitet. Resultaten visar även att tappvarmvattnets temperatur har betydelse för returtemperaturen. Snoek et al 2002 undersöker termodynamiska och ekonomiska egenskaper hos olika system som omfattar produktion, distribution, fjärrvärmecentral och byggnadens värmesystem. Simuleringar utförs för småhus, flerfamiljshus, kontorsbyggnad samt flerfunktionsbyggnad. I småhuset studeras serie- och parallellkoppling för två uppvärmningssystem som är radiator respektive fläktbaserat. Genom att jämföra returtemperatur och flöde vid simulering av parallellkoppling och kaskadkoppling drogs slutsatsen att kaskadkopplingen ledde till aningen bättre avkylning på natten då returvattnet från radiator systemet kyldes ytterligare i fläktsystemet. Under dagtid var dock avkylningen likvärdig för kopplingsprinciperna pga högre utomhustemperatur. Även under sommaren var avkylningen likvärdig för de båda systemen då uppvärmningssystemet inte utnyttjades. Vid jämförelse av de olika byggnaderna (småhus, flerbostadshus, kontorsbyggnad och flerfunktionsbyggnad) dras slutsatsen att ju mer komplex byggnaden är desto större är vinsten av flerstegskoppling. Även Snoek et al drar alltså slutsatsen att FC i villor bör vara parallellkopplade. Försmutsning av fjärrvärmecentralen leder till försämring av kapaciteten, dvs sämre avkylning, men även problem med korrosion och därmed tillgänglighet. Wollerstrand 1997 redovisar litteraturstudie och mätningar av försmutsning och diskuterar kring olika förebyggande åtgärder. Resultaten visar bla att högre temperatur ger högre kalkutfällning och Wollerstrand ger förslag på systemlösningar som ger låga yttemperaturer i värmeväxlaren. Slutsats: Fjärrvärmecentraler i småhus bör vara parallellkopplade. 33

34 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Tabell 4.1 Litteratur Kopplingsprincip Författare Titel Dokument År S.Frederiksen, S.Werner Fjärrvärme-Teori, teknik och Studentlitteratur 1993 funktion P.Gummérus, S.Petersson Robust fjärrvärmecentral Rapport A Projektnr P Inst för Energiteknik, Chalmers L.Råberger, P.Gummérus, Prestandabestämning och Värmeforskrapport 1994 H.Walletun förbättring av abonnentcentraler Hetvattenteknik 505 <50 kw C.Snoek, L.Yang, T.Onno, Optimization of District Heating IEA 2002:S S.Frederiksen, H.Korsman Systems by Maximizing Building Heating System Temperature Difference S.Werner Avkylning av fjärrvärmevatten av Opublicerat 2003 fjärrvärmevatten för små och material stora leveranspunkter I tre fjärrvärmesystem A.Winberg, S.Werner Avkylning av fjärrvärmevatten i Värmeforskrapport 1987 befintliga abonnentcentraler Hetvattenteknik 272 J.Wollerstrand District Heating Substations Dok avh, Inst för 1997 Performance, Operation and värme- och kraft- Design teknik, Energihushållning, LTH 4.2 Tappvarmvattenreglering Tappvarmvattenregleringens uppgift är att säkerställa kvaliteten på tappvarmvattnet oavsett tapplast och säsong. Kvaliteten måste upprätthållas med hänsyn till tillväxt av Legionellabakterier, men även kundens komfortaspekter är viktiga. Problematiken med Legionella behandlas i många rapporter, bla i Wollerstrand 2002 där även människans tolerans mot temperaturförändringar med avseende på komfort behandlas. Författaren drar slutsatsen att människans temperaturuppfattning är mycket individuell och att de flesta är mycket toleranta och klagar inte på temperaturförändringar i tappvarmvattensystemet. Han konstaterar även att om korrekt varmvattenmängd med korrekt temperatur alltid ska kunna erhållas måste systemet överdimensioneras, vilket är kostsamt. Gummérus 1992 studerar aktiv och passiv ackumulering av tappvarmvatten som alternativ till genomströmningsberedning och dess effekter på totala verkningsgraden. Varianterna med ackumulatortankar visade ge högre verkningsgrad och lägre returtemperaturer. Persson 2002 diskuterar lösningar med ackumulatortank för att upprätthålla tappvarmvattenkvaliteten under sommaren. Även Snoek et al 2002 anser att moderna lösningar med ackumulatortank ger god avkylning av primärvattnet. 34

35 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 I genomströmningsberedare måste primärflödet justeras i varje fall för att tappvarmvattnet ska hålla rätt temperatur, vilket är en svår uppgift bla eftersom stora och snabba belastningsvariationer kan förekomma (Persson 2002). Wollerstrand 1993 och Persson 2002 studerar reglering av tappvarmvattenberedare med Danfoss självverkande AVTQ ventil, som beskrivs av Wollerstrand. I samma rapport utvecklas en dynamisk simuleringsmodell för ett system med genomströmningsberedare, plattvärmeväxlare och AVTQ ventil. Modellen visar sig överensstämma väl med verkligheten. Wollerstrand 1993 och 1997 diskuterar för- och nackdelar med AVTQ-ventilen och föreslår förbättrande åtgärder. Råberger et al 1994 konstaterar att AVTQ-ventilen fungerar tillfredsställande för parallellkopplad anläggning, förutom för små tappflöden vintertid då kraftiga överpendlingar i tappvarmvattentemperatur kan förekomma. Persson 2002 simulerar reglering med dels självverkande AVTQ- och PM-ventiler samt PID-regulator och utnyttjar mätdata från SP:s P-märkning av fjärrvärmecentraler till småhus. Ur resultaten dras slutsatserna att: Regleringen påverkas inte av ventilauktoritetens storlek så länge den är större än 0.5. Röret mellan fjärrvärmecentralen dämpar vid snabba fluktuationer toppar och dalar i temperaturvariationen hos tappvarmvattnet. PID-regulatorn ger mindre variation i tappvarmvattentemperatur då tappflödet varieras än de självverkande ventilerna. PID-regulatorn ger dock långsammare reglering och dalar/toppar blir större vid snabba förändringar av tappflödet. Genom att koppla in en differenstrycksregulator vid reglering med självverkande ventil reduceras temperaturvariationerna. Persson 2002 visar genom beräkningar att teoretisk styrning av tappvarmvattentemperaturen fungerar mycket bra, vilket tyder på att god styrning är möjlig med rätt utformning. Persson 2002 är uppdelad i två rapporter där den andra delen fokuserar på hur tillräckligt hög nivå på tappvarmvattnet kan säkerställas under sommaren genom införandet av en termostatisk ventil i systemet, vilket även diskuteras i kommande kap.5.3. Simuleringarna visar att då det placeras en termostatisk ventil antingen i periferin eller i varje fjärrvärmecentral höjs temperaturen på framledningen och det finns ett optimalt börvärde då värmeförlusterna för systemet är minimerade. Då servisledningarna inte är alltför långa kan kvaliteten upprätthållas med hjälp av en ventil i periferin, medan det annars krävs en termostatisk ventil i varje fjärrvärmecentral. Typen av varmvattenregulator verkar inte påverka börvärdet för ventilen, medan typen av tomgångsfunktion har stor inverkan på systemet. Persson 2002 föreslår vidare studier på innovativa lösningar på problemet med tappvarmvattenkvalitet såsom cirkulation av primärvattnet i framledningen i ett klent rör, fyrrörssystem samt lösningar med ackumulatortank. Slutsats: Det är problem att upprätthålla korrekt temperatur på tappvarmvattnet i småhusområden under sommaren. Temperaturen ska kvalitetssäkras med någon åtgärd. 35

36 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Tabell 4.2 Litteratur Tappvarmvattenreglering Författare Titel Dokument År P.Gummérus Analys av okonventionella Rapport A , 1992 abonnentcentraler i fjärrvärmes- Inst för Energisystem teknik, Avd för Energiomvandling, Chalmers P.Gummérus, S.Petersson Robust fjärrvärmecentral Rapport A Projektnr P Inst för EnergiteknikChalmers T.Persson Tappvarmvattenreglering i fjärr- Lic avh, Inst för 2002 värmecentraler för småhus värme- och kraftteknik, Energihushållning, LTH L.Råberger, P.Gummérus, Prestandabestämning och Värmeforskrapport 1994 H.Walletun förbättring av abonnentcentraler Hetvattenteknik 505 <50 kw C.Snoek, L.Yang, T.Onno, Optimization of District Heating IEA 2002:S S.Frederiksen, H.Korsman Systems by Maximizing Building Heating System Temperature Difference J.Wollerstrand District Heating Substations Dok avh, Inst för 1997 Performance, Operation and värme- och kraft- Design teknik, Energihushållning, LTH J.Wollerstrand Fjärrvärme-abonnentcentraler Lic avh, Inst för 1993 med genomströmningsberedare värme- och kraftteknik, Energihushållning, LTH J.Wollerstrand Tappvarmvattensystem- FoU 2002: egenskaper, dimensionering och komfort Tabell 4.3 Ytterligare förslag till litteratur Fjärrvärmecentral i småhus Författare Titel Dokument År J.Winberg On hot water storage in district LUTMDN/ 1992 heating subscribers stations TMVK-7009 J.Winberg Tappvarmvattenackumulering, BFR R51: Dimensonering, temperaturer, bakterietillväxt L.Yang District Heating House Stations Technical University 1994 with Hot Water Storage. of Denmark, Simulation and Evaluation of Centre for District Dynamic Performance Heating Technology 36

37 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 4.3 Konvertering från direktelvärme Konvertering av direktelvärmda hus till fjärrvärme är ett sätt att minska Sveriges elberoende. Ett starkt argument för konvertering av ett direktelvärmt hus till fjärrvärme är att småhusägaren sedan har möjlighet att välja även andra uppvärmningsformer, vilket inte är möjligt utan vattenburet system (Lindroth 1998). Potentialen för konvertering av elvärmda hus i svenska tätortsområden var 1993 ca 9 TWh enligt FVF Konvertering av direktelvärmda hus i äldre område där uppvärmningsalternativen varierar kan vara ett sätt att höja anslutningsgraden och på så sätt reducera anslutningskostnaden per småhus. Fjärrvärmeföreningen utlyste en teknikupphandlingstävling för att undersöka marknaden för konvertering. Uppdraget var att på billigaste sätt med den senaste tekniken förse fyra separata småhusområden med fjärrvärme (FVF1996). Ur projektet drogs slutsatser kring frågeställningar såsom: Hur konverteras småhus på enklast och billigaste sätt? Vad kostar det att konvertera ett direktelvärmt småhus till fjärrvärme? Vilken är potentialen för vidare konvertering av småhus? Hur upplever småhusägarna konverteringen före och efter konverteringen? De segrande anbuden finns väldokumenterade med avseende på teknik och ekonomi i FVF 1996 och utvärderade i Statens Energimyndighet I Häljarp, Landskrona projekterade ÅF-energikonsult en systemlösning för 108 radhus med en sk fjärrvärmekombi där möjligheten att utnyttja oprioriterade elradiatorer samt elberedare för produktion av tappvarmvatten under låglastperioder behölls, se figur 4.2 nedan. Under övriga perioder laddas beredaren med fjärrvärme för att vidare gå ut i det vattenburna systemet som täcker 70 % av värmebehovet. Under långvariga kalla vinterperioder kan dock fjärrvärmen och vara otillräcklig under höglastperioder (FVF 1996). I Närvärme Häljarp redovisas en enkätundersökning som gjorts för att undersöka de boendes Termostatventil Nytt radiatorsystem Befintliga elradiatorer oprioriterade Befintlig varmvattenberedare Energimätare Termostatventil med yttre känselkropp Differenstrycksregulator Fjärravläsning VVX Kallvatten Integrationsverk Fjärrvärmenät Figur 4.2. Fjärrvärmekombisystem i Häljarp 37

38 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 synpunkter före och efter konverteringen. En mycket stor andel ansåg att värmekomforten före konverteringen var bristfällig, medan däremot efter konverteringen ansåg 91% att värmekomforten var bra och 78% att de inte upplevt någon komfortsänkning med bortkopplade oprioriterade radiatorer under höglastperiod. I Munksundet, Enköping utarbetade BPA VVS, FVB AB och Wirsbo ett koncept för konvertering av 44 småhus. Detta alternativ är däremot en fullständig konvertering med separerat sekundärnät. Genom att utnyttja kamförläggning av flexibel plastkulvert i sekundärnätet reduceras kostnaderna. Tidsåtgången för att konvertera ett hus var två arbetsdagar för tre man per fastighet. Tidsåtgången påverkades av att arbetet skulle utföras i möblerade rum. Kostnader för radiatorer är en mycket stor andel av totalkostnaden. Genom att behålla oprioriterade radiatorer såsom i Häljarp reduceras kostnaderna. Det finns även möjlighet att reducera antalet radiatorer med hjälp av luftburen värmedistribution, vilket beskrivs i Kellner et al 1988 samt Sandberg Vid utvärderingen i Statens Energimyndighet 1998 konstaterades att även om ett småhusområde kan tyckas vara homogent är varje småhus speciellt, vilket medför att det är svårt att uppnå massproduktionseffekt på konverteringsarbeten. Kostnaderna för fastighetsägaren för konverteringen blev kr inkl moms i Enköping och kr inkl moms i Landskrona. Totalkostnaden då även anslutning till nätet inkluderades var ca kr i Enköping (Lindroth 1998) och kr i Landskrona (STEM 1998). Trots innovativa anbud konstateras det i Statens Energimyndighet 1998 att det krävs..förbättrade metoder och/eller annat materialval som medför sänkta kostnader.. för att en konvertering ska vara lönsam. Totalkostnaden var alltför hög och bör halveras för att ska det bli lönsamt att konvertera utan bidrag (Lindroth 1998). Det billigaste alternativet för konvertering av det husinterna systemet är om småhusägaren kan utföra arbetet själv. Detta kräver dock kunskap och tid, vilket kan vara orealistiskt (Karlsson 1999). Danmark har enligt FVF 1996 lyckats pressa priserna för konvertering genom enkel och anpassad teknik. Även i Danmark bekostar värmekunden konverteringen av det husinterna systemet, som tar ca 2.5 dagar för två personer. Det redovisas en totalsumma på ca Dkr exkl moms/småhus (exkl anslutningsavgift samt servisledning). 38

39 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Tabell 4.4 Litteratur Konvertering Författare Titel Dokument År FVF Konvertering till fjärrvärme FVF 1996: S.Jungtén, M.Renås Konvertering av befintligt elupp- Ex-arbete, Inst. för värmt småhusområde till maskinteknik, 1997 fjärrvärme Ingenjörs- och sjöbefälsskolan, Chalmers P.Karlsson Konvertering av småhus med Ex-arbete, Inst. för 1999 direktel till ett fjärrvärmenät maskinteknik, Avd för Energiteknik, LTU J.Kellner, R.Nilsson, Konvertering av direktel-värmda BFR R81: G.R.Wikander småhus till fjärrvärme C.Lindroth District heating in small single Euroheat & Power, 1998 family houses-no way or the nr , s new way!? M.Sandberg Konvertering av direktel-värmda Föredrag vid FVF 2002 småhus Småhusdagar, Södertälje, 2002 Statens Energimyndighet Utvärdering av demonstrations- ER 3: anläggningar avseende konvertering av direktelvärmda småhus till fjärrvärme Tekniska verken Landskrona, Närvärme i Häljarp Erhålls från 1998 ÅF-energikonsult Tekniska Verken i Landskrona 4.4 Ökat värmeunderlag Genom att utnyttja fjärrvärme som värme i ytterligare funktioner i småhus utökas värmeunderlaget samtidigt som kunden får ett mervärde. Fjärrvärmeföretag som idag kombinerar fjärrvärmeanslutning med erbjudande om bredbandsanslutning erfar att mervärdet ger högre anslutningsgrad, vilket reducerar anslutningskostnaderna per småhus. Det skulle även kunna medföra positiva effekter för varumärket fjärrvärme om fjärrvärmen ger ytterligare möjlighet till reduktion av elbehovet. I Andersson et al 1999 beskrivs tvättstugan vara det mest intressanta området för konvertering till fjärrvärme. I projektet Ökat värmeunderlag i fjärrvärmda byggnader, tvätta och torka med fjärrvärme konverterades ett elvärmt torkrum i Malmö och ett torkskåp i Göteborg för att utnyttja fjärrvärme. Efter provtorkning dras slutsatsen att funktionen är likvärdig för fjärrvärmevärmda och elvärmda torkar. Författarna beskriver konverteringen av torkskåp som svårare än konvertering av torkrum. För torkskåp såväl som torkrum krävs serietillverkning av torkaggregaten för att kunna konkurrera med eldrivna torkar med hänsyn till tillverkningskostnader. Installationskostnaderna påverkas i hög grad av hur torkanläggningen ligger i förhållande till fjärrvärmecentralen. 39

40 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 I Zegers et al 2000 görs en fältstudie där tvättmaskin och torktumlare som utnyttjar fjärrvärme installeras i 11 hushåll. Studien beräknar energiförbrukning och utvärderar maskinernas funktion. Samtliga användarna ansåg att tvättmaskinen fungerade mycket bra, medan omdömet varierade för torktumlaren. Många stördes av torktumlarens höga ljudnivå. Författarna konstaterar vidare att värmematade maskiner leder till avsevärd reducering av utnyttjande av primär energi. Andersson et al 1999 ger förslag på ytterligare möjligheter att utnyttja fjärrvärme såsom värmning av vattnet till tvättmaskinen, produktion av kyla och markvärme. Tabell 4.5 Litteratur Ökat värmeunderlag Författare Titel Dokument År H.Andersson, J.Ahlgren Torkning av tvätt i fastighets- FOU 1999: tvättstugor med fjärrvärme T.Fawcett, K.Lane, Lower Carbon Futures, Cadance Energy and Environ- feb 200 B.Boardman, et al Appendix K Field test of heat-fed ment Programme, F.T.S.Zegers, E.C.Molenbroek washing machines and tumble Environmental dryers Change Institute, University of Oxford, UK EnergiNed/Novem/ Gasunie, C adence E4002/E

41 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 5. Värmeförluster Stora relativa distributionsförluster i värmeglesa områden har historiskt varit ett starkt argument mot expansion av fjärrvärme i småhusområden. Det har främst varit ekonomiska aspekter som varit i fokus, men även miljömässiga effekter. Inom värmeglesa områden finns det även en kvalitetsaspekt då värmeförluster medför problem med alltför låg tappvarmvattentemperatur under sommarperioden. Värmeförluster vid distribution av fjärrvärme är ett välbelyst område. Det har gjorts stora forskningsinsatser och det finns mycket publicerad litteratur inom området. Få författare fokuserar sig enbart på småhus. Den stora mängden litteratur är mer generell, men naturligtvis tillämpbar för värmegles fjärrvärme. Frågeställningar som behandlas i litteraturen är bla värmeförlusternas storlek, dess effekter och möjliga åtgärder för att minimera förlusterna som behandlas i kap Värmeförlusternas storlek Det har gjorts stora insatser för att utveckla modeller och verktyg för att kunna beräkna värmeförlusternas storlek i bla Wallentén 1991, Werner 1982a), b). I Jarfelt 1986 utvecklades en testutrustning för bestämning av värmeförluster i fjärrvärmerör. Fjärrvärmerörens isoleringsförmåga försämras med tiden pga diffusion, och därmed ökas värmeförlusterna, vilket studeras i Jarfelt 1986, 1997, 2002a),b), Jarfelt et al 1998, Swanström 1997, Olsson 2001 och Mangs Under fjärrvärmerörets livstid, 50 år, kan ökningen av värmekonduktiviteten pga diffusion uppgå till ca %. I Isaksson et al 1984 redovisas uppmätta värden på värmeförluster från fördelnings- och servisledningar i elva småhusområden, (se fig 5.1 Värmeförluster i Småhusområden, område 1-11). Förlusterna varierar mellan 6 och 31 % i dessa områden. I Larsson et al 2002 beräknas värmeförluster för 27 områden, där förlusterna varierar mellan 10 och 45 % (se fig 5.1 Värmeförluster i Småhusområden, område 13-39). Värmeförlust i småhusområden Värmeförlust % Område Figur 5.1. Värmeförlust i småhusområden. Område 1-11 från Isaksson 1984 där lila färg representerar lägsta och röd färg högsta uppmätta värde. Område från Larsson et al

42 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 I småhusområden är dock de relativa förlusterna avsevärt högre under sommaren än det ovan visade årliga medelvärdet. Med en årlig förlust på 15 % är en relativ förlust under sommaren på 45 % trolig, varav två tredjedelar av förlusterna kan hänföras till framledningen. Detta resulterar i en framtemperatur i periferin som är lägre än uppsatt krav (Werner 1997). Slutsats: Värmeförlusterna är stora i småhusområden. Förlusterna är störst under sommaren. 5.2 Effekter av värmeförluster Som nämndes tidigare har värmeförluster i småhusområden effekter på fjärrvärmens ekonomiska, miljömässiga och kvalitetsmässiga förutsättningar. Både den ekonomiska och miljömässiga kostnaden för distributionsförluster är beroende av andelen förluster och produktionsförutsättningarna för att kompensera förlusterna. Den ekonomiska kostnaden för ytterligare produktion beräknas enligt ekvation (1). Ekvation (1) q df k df =. 1 q df k q där q df = andel värmeförluster k q = marginalkostnad för värmeproduktion [kr/kwh] Ett fjärrvärmerörs i särklass största miljöbelastning kan hänföras till dess värmeförluster under drift (Fröling 2002). Vid ökad användning av spillvärme minskas både den ekonomiska marginalkostnaden och miljömässiga påverkan. Problemet med upprätthållande av tappvarmvattenkvaliteten under sommaren i småhus är dock av en annan karaktär. Det är av stor vikt för småhuskundens syn på fjärrvärmens kvalitet att tappvarmvattentemperatur håller tillräcklig nivå, vilket annars kan verka negativt för fjärrvärmens varumärke. Persson 2002 diskuterar kring Boverkets regler för tappvarmvattentemperatur och Legionella. 5.3 Reducering av värmeförluster De fyra faktorer som bestämmer storleken på de årliga distributionsförlusterna är: isoleringsgrad, ledningens dimension, temperaturnivå och linjetäthet (Werner 1982). Småhusområden med linjetäthet 0,5 2 MWh/m är beroende av en fördelaktig kombination av övriga tre parametrar för att minimera värmeförlusterna. Genom att välja dubbelrör istället för enkelrör ökas isoleringsförmågan och därmed reduceras förlusterna avsevärt, se tabell 5.1, vilket visas i Jonsson 2001 och Jarfelt 2002b samt Dahm Dubbelrör har ytterligare positiva effekter såsom tex reducerade schaktmängder, vilket diskuterades i kap 3. Modifieras dubbelrörens geometri till elliptisk eller oval reduceras värmeflödet ytterligare en aning (Jonsson 2001). Med beräkningsprogrammet Eko-Dim, som beskrivs i Jarfelt 2002a kan optimal isoleringstjocklek bestämmas för aktuellt fall. Programmet beräknar värmeförluster och gör en ekonomisk rapport med hjälp av indata från användaren. Fjärrvärmerörs isoleringsförmåga försämras med tiden pga diffusion av isolergaser och luft, vilket Eko-Dim beaktar i beräkningarna. 42

43 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Tabell Reduktion av totalt värmeflöde genom att utnyttja dubbelrör istället för enkelrör (Jonsson 2001) Rördimension Enkelrör i serie 2 till dubbel i serie 1 DN 25 24,0 % DN 32 23,8 % DN 40 18,6 % DN 50 29,2 % DN 65 24,2 % Den stora reduceringen av det totala värmeflödet vid jämförelse av dubbelrör med enkelrör är främst minskning av förlusterna från returledningen (Jonsson 2001). Problemet med upprätthållande av tappvarmvattentemperatur under sommarperioden i värmeglesa områden beror dock av framledningens förluster. Genom att utnyttja tvillingrör istället för enkelrör reduceras returledningens förluster avsevärt, men problemet med tappvarmvattnets kvalitet påverkas marginellt (Werner et al 2002). Werner et al 2002 studerar möjliga lösningar för att upprätthålla acceptabel framtemperatur till kund. Låg framtemperatur ger även konsekvenser med dålig avkylning, vilket diskuterats tidigare. Dagens lösning med oreglerade eller termostatstyrda kortslutningsflöden beskrivs som kostsam. Författarna diskuterar bla kring: Högre framtemperatur på sommaren, Högre flöden genom reglerade och oreglerade kortslutningar med och utan VVC, Högre flöde genom separat återföring, Mindre yta genom större temperaturdifferens och Högre isoleringsmotstånd. Följande rekommendationer presenteras: Använd stora skillnader mellan dimensionerande fram- och returtemperatur, och använd på så sätt klena rördimensioner, vilket ger mindre varma mantelytor. Inför hårdare värmeväxlardimensionering för varmvatten. Använd rör med serie 3 som isoleringsstandard. Bygg inte in kortslutningar i system. Utnyttja högre framtemperatur på sommaren. Persson 2002 studerar en lösning för att upprätthålla tapptemperaturen på sommaren, reglerad kortslutning med hjälp av termostatisk ventil. Han konstaterar genom simulering av olika system att det finns ett börvärde på termostatiska ventilen då värmeförlusterna minimeras och tappvarmvattenkvaliteten höjs. Även Werner et al 2002 konstaterar att denna metod uppfyller kvalitetskrav. En lösning på problemet är att utnyttja 4-rörssystem där tappvarmvatten- och radiatorsystemet delas upp och de två rör som är kopplade till radiatordelen kan stängas av under sommaren, vilket leder till lägre värmeförluster under sommarperioden. Då lösningen med fyrrörssystem valts finns ytterligare ett val om det ska vara fyra enkelrör, två dubbelrör eller ett fyrrör. Då värmeförlusterna jämförs för fyrrörssystem och två dubbelrör erhölls ca 45% lägre värmeförluster för fyrrörssystemet 4 (FVF 2000). I FVF 2000 poängteras vikten av att jämförelsen görs mellan olika rörsystem, men för samma övergripande systemförutsättningar. Dahm 2002 skapar en simuleringsmodell för att kunna studera och jämföra termiska egenskaper hos 2-rörssystem och 4-rörssystem. De termiska egenskaperna utvärderas för tre olika temperaturnivåer i systemet. Resultaten visar att fyrrörssystem medför aningen större värmeförluster än ett dubbelrör, vilket 3 4 Enligt Larsson et al 2002 utnyttjas DN 26-DN 65 för småhus, där serie 2 är dominerande för enkelrör. 60/40 C, omgiv.temp. 6 C. 43

44 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 även visats i FVF 2000, vilket dock inte alltid är en relevant jämförelse enligt tidigare diskussion. Dahm gör ekonomisk analys som visar att system med stor temperaturdifferens mellan fram- och returledning (80/40 C) ger lägre kostnader för överföringsytor och distributionssystem än system med mindre temperaturdifferens (55/40 C), vilket överensstämmer med rekommendationer från Werner 2002 ovan. 4-rörssystemet har enligt totalanalysen högre årliga kostnader än 2-rörssystemet för värmeglesa områden. I FVF 2000 redovisas dock beräkningar som visar motsatsen. I Danmark studeras möjligheten att utnyttja ettrörssystem med pulserande matning av fjärrvärmevatten. Hammer 1998 beskriver erfarenheter från test av pulserande teknik. Det konstateras att värmeförlusterna reduceras med denna teknik eftersom klenare rördimensioner kan väljas. Det krävs dock ytterligare investeringar i lagringstank för varmvatten i varje hus och författaren summerar med att de reducerade värmeförlusterna ekonomiskt inte kompenserar investeringskostnaderna. 44 Slutsatser: Dubbelrör ska utnyttjas vid anslutning av småhus eftersom värmeförlusterna reduceras avsevärt jämfört med enkelrör. Tappvarmvattentemperaturen kan kvalitetssäkras sommartid genom tex reglerad kortslutning sommartid med termostatisk ventil eller fyrrörssystem Tabell 5.2 Litteratur Värmeförluster Författare Titel Dokument År B.Bøhm Heat losses from buried district Dok avh, DTU, 1999 heating pipes Danmark, Polyteknisk Press J.Dahm Small District Heating Systems Dok avh, Inst för 1999 installationsteknik, Chalmers M.Fröling Environmental and Thermal Dok avh, Inst för 2002 Performance of District Hating Kemisk miljöveten- Pipes skap, Chalmers FVF Närvärme i Huaröd FVF 2000: F.Hammer Future of district heating as Euroheat & Power, 1998 energy supply for low heating nr , s density areas T.Isaksson, H.Nordström Fjärrvärme i småhusområden BFR R47: Mätning av värmeförluster, bestämning av mätfel samt undersökning av sammanlagring U.Jarfelt EkoDim Beräkningsprogram FoU 2002: a) Lönar det sig att isolera mera? U.Jarfelt Jämförelse mellan dubbelrör och FoU 2002: b) enkelrör Ackumulerade värmeförluster och miljöbelastning under 50 års tid U.Jarfelt Utvärdering av fuktinträngning FoU 1997: och gasdiffusion hos gamla kulvertrör Hisings-Backa

45 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 fortsättning, Tabell 5.2 Litteratur Värmeförluster Författare Titel Dokument År U.Jarfelt Värmeförluster hos fjärrvärmerör. Dok avh, Avd för 1986 Försöksutrustning och provnings- husbyggnadsteknik, resultat vid korttids- och Chalmers långtidsförsök U.Jarfelt, O.Ramnäs Fjärrvärmerörens isolertekniska FOU 1998: långtidsegenskaper E.Jonson Värmeförluster från fjärrvärmenät i Lic avh, Inst för 2001 småhusområden - Inverkan av Värme- och kraftrör-geometri och dimension- teknik, avd för eringskriterier energihushållning, LTH L.Larsson, S.Andersson, Nuläge värmegles fjärrvärme FOU 2002: S.Werner S.Mangs HFC-365mfc and Cyclopenatene Lic avh, Avd för 2002 as Blowing Agents in Polyure- Kemisk Miljövetenthane Insulation of District skap, Chalmers Heating Pipes M.Olsson Long-term thermal performance Dok avh, Inst för 2001 of polyurethane insulated pipes Byggnadsfysik, Chalmers M. Swanström Blowing agents in polyurethane Dok avh, Avd för 1997 foams Kemisk Miljövetenskap, Chalmers T.Persson Tappvarmvattenreglering i fjärr- Lic avh, Inst för 2002 värmecentraler för småhus Energihushållning, Avd för Värme- och kraftteknik, LTH P.Wallentén Steady-state heat losses from Dok avh, Inst för 1991 insulated pipes Byggnadsfysik, LTH S.Werner Annual heat losses in district Fernwärme Int- 1982a) heating networks ernational 11 (1982), s S.Werner Fjärrvärme till småhus Värmeför- FVF 1997: luster och distributionskostnader S.Werner Värmeförluster vid fjärrvärme- RapportA b) distribution S.Werner, T.Sivertsson Framtemperatur vid värmegles FoU 2002: fjärrvärme 45

46 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari Värmemängdsmätning Korrekt värmemätning är av stor vikt för fjärrvärmeföretagen då mätningen direkt påverkar företagets resultat. Investeringskostnaden för en småhusmätare är ca 1500 kr, vilket utgör en liten andel av total anslutningskostnaden (Eliason 2003). Priset har reducerats på mätarna, vilket dock innebär risk för avkall på kvalitet. Då mätfel innebär stora kostnader för fjärrvärmeleverantörer, approximativt 170 MSEK per år för fjärrvärmeleverantörer i Sverige är det viktigt att eftersträva hög mätnogrannhet (Berrebi 2002). Apparaturen för värmemängdsmätning finns i fjärrvärmecentralen och består vanligen av två temperaturgivare, en flödesmätare och ett integreringsverk (Frederiksen et al 1993). Mätonogrannheten beror av den sammanlagda noggrannheten av dessa delar samt av yttre störningar och installationseffekter. Flödesmätaren är den komponent som påverkar mätonogrannheten i högst grad (Wollerstrand 1999). Det är viktigast att noggrannheten är störst i det intervall där mätningarna oftast sker. I Wollerstrand 1999 simuleras tappvarmvattenlast och radiatorlast för att utvärdera inverkan av val av flödesmätare för värmemätningens noggrannhet. Resultaten visar att för småhus är flöden relaterade till uppvärmning av storleksordningen m 3 /h, medan tappvatten har flödestoppar upp till 1 m 3 /h. Detta ger ett relativt stort arbetsområde ca 1:200 om alla flöden ska registreras. Wollerstrand visar även att möjligt mätarintervallet skiljer sig beroende på flödesmätarens ålder. Flödesmätning är alltså en mycket svår mätteknisk uppgift, bla pga stort mätområde, vilket har medfört att ett flertal tekniker utvecklats inom området (Fahlén 1992). Fahlén 1992, FVF 1999 och Carlander 2001 beskriver olika typer av flödesmätare och dess föroch nackdelar. Flödesmätare kan vara av statisk eller dynamisk karaktär. I Sverige har hittills främst statiska mätare av magnet-induktiv typ utnyttjats, medan i Danmark har statiska ultraljudsmätare dominerat. Ultraljudsmätare är prisvärda och mäter noggrant, vilket har gjort att andelen ultraljudsmätare har ökat, särskilt inom småhusmarknaden (Carlander 2001). Det finns många möjliga felkällor vid flödesmätning som kan relateras till tex egenskaper hos flödet, egenskaper hos mätaren, omgivande miljö eller installationseffekter, som beskrivs i Carlander Installationseffekter är ofta den främsta orsaken till felkällorna. Flödesmätaren kalibreras under vissa förutsättningar vad gäller tex rörgeometri, pumpar och ventiler och flödesprofil. Förutsättningarna är oftast inte desamma då mätaren installeras, vilket ger upphov till störningar. FVF 1999 beskriver var mätaren ska installeras för att installationseffekter ska reduceras. Delsing 1999 har utfört en omfattande litteraturstudie för att kartlägga kunskapsläget inom området för ultraljudsmätare. Efter studie av över 500 patent, rapporter och artiklar drar Delsing slutsatsen att Transit-time/Sing-around tekniken är dominerande. Det konstateras att utvecklingen går mot att installationseffekter elimineras dels genom skapande av bättre mäthusgeometri, men även genom simulering av mätarinstallationen för att optimera kalibreringen. 46 Carlander har undersökt inverkan av statiska och dynamiska installationseffekter på ultraljudsmätare i småhusstorlek. Han konstaterar genom mätningar att installationseffekter ger mätfel och presenterar en metod för att detektera installationseffekterna. Bruset i signalen, som representeras av standardavvikelsen, korrelerar mot graden av turbulens som orsakas av installationseffekter. Standardavvikelsen skulle kunna jämföras med den i referenstestet av mätaren själv. Carlander visar genom experiment att

47 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 ingen testad störning gick igenom och inga normala förhållanden gav falsklarm. Metoden för självdiagnostik vidareutvecklas i Berrebi Detektionsmetoden bygger på att sannolikhetskvoten beräknas genom att kovariensen hos erhållen signal jämförs med kovariensen hos signalen från referensmätningar med och utan installationseffekter. Även denna metod visar sig vara tillförlitlig, men kräver mindre beräkningar än den beskrivna i Carlander Delsing et al 2001 och Svensson 1997 beskriver möjligheten att använda mätare för funktionsdiagnos och felsökning i fjärrvärmecentraler. Genom att anta ett linjärt förhållande mellan värmelast och temperaturdifferensen och kombinera detta med mätdata av värmelast och temperaturdifferens från värmemängdsmätaren identifierar författarna parametrar som är relaterade till funktionen i FC. Med denna metod kan fel och den komponent som behöver åtgärdas identifieras. Själv- och funktionsdiagnostik kombinerat med kommunikation av data via tex internet kan reducera underhållskostnader i framtiden. Författarna anser dock att det behövs ytterligare forskning innan metoden kan tillämpas i verkligheten. Som nämndes tidigare utgör värmemängdsmätning en stor andel av energikostnaden och Delsing et al 2001 betonar att feldetektering och självdiagnostik endast är motiverad om den bidrar till sänkt energikostnad eller ökad komfort. Eliason 2003 beskriver två problem hos ultraljudsmätare i småhus som åtgärdats. Samplingsfrekvensen var tidigare var 30 s, vilket medförde mätfel under sommartid då kunden gör korta tappningar för att tex tvätta händerna. Detta har åtgärdats och samplingen sker nu med intervallet 2-5 s. Ytterligare ett problem var att integreringsverket var batteridrivet, vilket ledde till problem batterierna förbrukats. Mätarna är nu anpassade för 220 V. 47

48 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Tabell 6.1 Litteratur Värmemängdsmätning Författare Titel Dokument År J.Berrebi Improved Techniques för Self- Lic avh, Dep of 2002 Diagnosis of an Ultrasonic Flow Computer Science Meter and Electrical Engineering, EISLAB, LTU C.Carlander Installation Effects and Self Dok avh, Div of 2001 Diagnostics för Ultrasonic Flow Industrial Measurement Electronics, Dep of Computer Science and Electrical Engineering, LTU J.Delsing Jämförelsemätningar av flödes- Värmeforskrapport 1995 hastighet mellan ultraljudsmätare 547 av Clamp-on typ och debiteringsmätare i fjärrvärmeabonnentcentralen J.Delsing Kartläggning av utvecklingsläget FoU 1999: för ultraljudsmätare J.Delsing, S.Frederiksen, Värmemätning i fjärrvärme- Energimagasinet 1992 B.Svensson systemen svår teknisk uppgift 6:92 J.Eliason Muntlig källa 2003 P.Fahlén Värmemätning i vätskesystem BFR R13: FVF Värmemätare Tekniska bransch- FVF 1999: krav och råd om mätarhantering B.Svensson In-Situ Test methods in District Lic avh, LTU 1997 Heating Systems J.Wollerstrand Optimalt val av värmemätares FoU 1999: flödesgivare Tabell 6.2 Ytterligare förslag till litteratur Värmemängdsmätning 5 Författare Titel Dokument År J.Delsing A new ultrasonic flow meter. LUTEDX// 1985 Modification of the sing-around TEEM-1032 method for use in heat meters M.Holm Simulation of flowmeter Inst för Värme- och 1995 installation effects kraftteknik, LTH 7019 R.Kimari Small Heat Meters IEA 1988:R R.Ulseth Heat Meters IEA 1990:R J.Winberg Inverkan av tidssteget på värme- Inst för Värme- och 1990 mätares onogrannhet Kraftteknik, LTH Samtliga referenser tagna ur Henriksson och Werner, FoU 1997:13.

49 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 7. Försäljning/Kundkontakter Ur marknadssynpunkt karakteriseras värmeglesa områden av att användaren av värme och varmvatten också är fjärrvärmekunden. Det innebär stora skillnader att kommunicera med småhusägare jämfört med professionella personer på företag som äger flerbostadshus. Anslutningsgraden för småhusområde påverkar i hög grad kostnaden per småhusanslutning, vilket åskådliggjordes i kap 3.7. Det finns därmed en marginal att investera i införsäljning för att erhålla högre anslutningsgrad eftersom detta leder till lägre kostnader/hus. Erbjudandet av mervärdesprodukter såsom bredband och tidigare beskrivna tvättmaskin och torkmaskin kan vara ett sätt att höja anslutningsgraden. Metoder för marknadsföring och införsäljning är alltså av stor vikt för småhusområden. Denna litteraturstudie har dock funnit mycket lite publicerat material inom detta område. Det är mycket viktigt att utföra en marknadsstudie tidigt och skaffa sig så mycket information om målgruppen som möjligt för att få kunskap om vilka argument som ska framhävas. Det gäller även att finna värmeleverantörens starka sidor och framhäva dessa parallellt med fjärrvärmens positiva argument (A-S.Borglund 2003). För att få en ökad förståelse om småhuskonsumenters tankar och värderingar kring uppvärmning har Göteborg Energi låtit göra en studie. Fyra grupper med totalt 34 villa/ radhusägare diskuterade i två timmar utifrån en guide. Diskussionen fokuserades på hur kunderna ser på fjärrvärme och byte av uppvärmningssystem. Studien har sedan varit underlag för Göteborg Energi för marknadsföring och prismodeller i villaområden. Följande slutsatser drogs ur studien: Det främsta skälet till att byta uppvärmningssystem är att det gamla går sönder och då ersätts vanligen det gamla akut med ett liknande system. Om uppvärmningskostnaderna verkligen sänks är även det ett argument för att byta system. Ytterligare ett skäl som nämndes var att kommunen bygger fjärrvärme som alla kan utnyttja. Det finns en mängd faktorer som påverkar hur kunden väljer. Det kunde identifieras två olika typer av konsumenter som valde uppvärmningssystem utifrån helt olika referensramar: De som vill ha ansvar/styra och helst ha ett eget individuellt system. Dessa personer vill inte vara beroende av en leverantör, utan vill känna att de har möjlighet att styra kostnaderna. De som inte vill ansvara och som vill ha ett tekniskt okomplicerat system som de inte behöver befatta sig med. Även dessa personer är intresserade av låga uppvärmningskostnader. Gemensamt för de båda grupperna är dock att de vill ha saklig och nyanserad information från objektiv part angående olika uppvärmningssystem. De viktigaste kriterierna som identifierades för att kunderna skulle kunna tänka sig byta till fjärrvärme var att de skulle ha tillgång till information, ha valmöjligheter och kunna påverka sin situation inom fjärrvärmesystemet. Även trygghetsargument ansågs viktiga. Williamson et al 2002 har utfört två fokusgruppsintervjuer för att studera villakunders inställning till byte av uppvärmningsalternativ. Studien visade att konsumentens drivkrafter för investering kan förklaras av kostnad, komfort och miljö. Konsumenterna önskar välja bort olja och el. I studien undersöktes hur privatkunder går tillväga för att bedöma uppvärmingsalterna- 49

50 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 tivens konsekvenser och. Olika investerings- och prisalternativ utvärderades av fokusgruppen, se tabell 7.1, för att visa hur villakunder prioriterar mellan grundinvestering och rörliga kostnader. Tabell 7.1 Investeringsalternativ Alternativ Grundinvestering Rörligt energipris Hyreskostnad/år (kkr) (öre/kwh) (kkr) Resultaten i Williamson et al 2002 visade att kunderna utvärderade alternativen med hjälp av pay-back metod för att sedan rangordna dem utifrån kortaste återbetalningstid. Kunderna utför enkla beräkningar där pengars tidsvärde och framtida förändring av bränslepriser inte beaktas. En återbetalningstid på fem till åtta år accepteras av kunderna. Det fanns även kunder som inte värderade de rörliga kostnaderna, utan endast fokuserade på liten grundinvestering. Samtliga ansåg att miljöpåverkan var en faktor som beaktades vid val av uppvärmning, men som inte var avgörande. Kunderna var eniga om att fjärrvärmen var miljövänligt och det bästa alternativet ur komforthänsyn. Komfort ansågs av vissa vara viktigare än låga kostnader. Karlsson 1999 betonar att detta område är oprioriterat även vid stora ingrepp som konvertering av direktelvärmt småhus. De aspekter som påverkar småhusägaren vid valet att konvertera till fjärrvärme är främst ekonomiska aspekter, men även utseendemässiga (Karlsson 1999). Tabell 7.2 Litteratur Försäljning/Kundkontakter Författare Titel Dokument År A-S.Borglund Speciell säljtaktik krävs till Fjärrvärme småhuskunder tidningen 1/03 Infratest Burke AB, Fokusgrupper IB JOBB NR Göteborg Energi P.Karlsson Konvertering av småhus med Ex-arbete, Inst direktel till ett fjärrvärmenät för maskinteknik, Avd för Energiteknik, LTU C.Williamson, K.Williamson Villa och uppvärmning: En studie Magisteruppsats, 2002 av villaägarens syn på alternativ Handelshögskolan till el och olja som uppvärm- Göteborg ningsform 50

51 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 8. Slutsatser I litteraturstudien identifierades följande slutsatser angående sanningar, gåtor, områden där litteratur saknas samt best practice. Sanningar Fjärrvärmens expansion i småhusområden utanför Sverige beror inte på specifika tekniska lösningar eller låg kostnadsnivå, utan på energipolitiska förutsättningar (Ljunggren et al 2000, Zinko 2001). I Danmark har en hög oljeskatt och en nationell värmeplanering bidragit till en hög anslutning av småhus till fjärrvärme. Anslutningskostnader i småhusområden har stor spridning (Larsson et al 2002). Mark- och byggkostnader utgör en stor andel av total anläggningskostnad för distributionsledningar (FVF 1997). Mark- och byggkostnader kan reduceras genom hög kontinuitet i byggprocessen med korta öppettider för schakt (Gudmunsson 2003). Det är många yrkeskategorier inblandade i byggprocessen, vilket påverkar kontinuitet och effektivitet negativt (Gudmunsson 2003). Kallförläggning bidrar till ökad kontinuitet i byggprocessen utan avkall på kvalitet och bör därmed utnyttjas vid anslutning av småhus (Nilsson 2002). Även återfyllnad med befintliga massor bidrar till ökad kontinuitet utan avkall på kvalitet och bör därmed utnyttjas i småhusområden. Vid kallförläggning bör ej återfyllnad med befintliga massor ske i rörböjar (Nilsson 2002). Fjärrvärmecentral i småhus bör vara parallellkopplad (Snoek et al 2002). Värmeförlusterna är större i småhusområden än i flerbostadsområden (Larsson et al 2002). Värmeförlusterna reduceras vid utnyttjande av dubbelrör istället för enkelrör och dubbelrör ska därmed utnyttjas vid anslutning av småhus (Jarfelt 2002). Under sommartid medför värmeförlusterna i framledning problem att upprätthålla korrekt tappvarmvattentemperatur i småhusområden, vilket måste åtgärdas med kvalitetssäkrad lösning för korrekt temperatur (Werner et al 2002). Anslutningskostnad/hus är starkt beroende av anslutningsgrad. Det finns därmed en marginal att satsa på åtgärder såsom införsäljning och mervärde för att höja anslutningsgraden (Larsson et al 2002). 51

52 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari Gåtor Resultaten av Grudis-projektet visade att plaströren utvecklats och fungerade i fjärrvärmesystem utan att medföra problem med korrosion. Projektet hade som mål att sänka kostnaderna vid anslutning i områden med låg värmetäthet, vilket uppfyll des med de flexibla plaströrens egenskaper (Blomquist et al 1987). Det visade sig dock i litteraturstudien att plaströren inte utnyttjas idag vid anslutning av värmeglesa områden (Larsson et al 2002). Varför utnyttjas inte den teknik och de slutsatser som enligt Grudis-projektet leder till avsevärd kostnadsreducering vid anslutning av småhus? Detta måste vara av stort intresse för det pågående Värmeglesprojektet. Fanns det alltför liten förankring av projektet inom branschen? Sekundäranslutning med fyrrörssystem är ett sätt att kvalitetssäkra tappvarmvattentemperaturen i småhusområden på sommaren (Werner 2002). Det visade sig dock litteraturstudien att fyrrörssystem inte utnyttjas (Larsson et al 2002). Varför används inte fyrrörssystem? Saknas Då många personer och yrkeskategorier är inblandade i byggprocessen är arbetsorganisationen av stor vikt för att anslutningen ska förlöpa kontinuerligt. I litteraturstudien konstateras att det saknas publicerat material inom området arbetsorganisation/byggnadsprocess. Ur marknadssynpunkt karakteriseras värmeglesa områden av att användaren av värme och varmvatten också är fjärrvärmekunden. Införsäljningen är av stor vikt i småhusområden då höjd anslutningsgrad reducerar anslutningskostnaden per småhus. Genom att tex kartlägga blivande kunders sociala struktur, värderingar och beteende kan större kunskap erhållas om hur och till vem försäljningen ska riktas mot. Det konstateras att det saknas publicerat material som behandlar försäljningsmetoder som ger hög anslutningsgrad. Best Practice De yttre förutsättningar som ska vara uppfyllda innan anslutning sker är hög anslutningsgrad och hög linjetäthet. Vid en given värmetäthet kan en hög linjetäthet uppnås genom att ledningarna dras så att en hög effektiv bredd erhålls, se vidare Larsson et al Vidare bör följande utnyttjas: Få yrkeskategorier Dubbelrör Kallförläggning Återfyllnad med befintliga massor Om sekundäranslutning: Plaströr Fyrrörssystem Om primäranslutning: Flexibla koppar- eller stålrör Parallellkopplad fjärrvärmecentral Kvalitetssäkrad tappvarmvattentemperatur på sommaren

53 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Tabell 8.1 Litteratur Slutsatser Författare Titel Dokument År P-A.Blomquist, S.Persson, GRUDIS Gruppcentraldistribution BFR T2: J.Ljungqvist, M.Ifwarson, Handbok för system- och B.Oddving, T.Rundström komponentutformning FVF Kulvertkostnadskatalog FVF 1997: T.Gudmunsson Rationellt byggande av fjärr- FoU 2003: värmeledningar U.Jarfelt Jämförelse mellan dubbelrör och FoU 2002: enkelrörackumulerade värmeförluster och miljöbelastning under 50 års tid L.Larsson, S.Andersson, Nuläge värmegles fjärrvärme FoU 2002: S.Werner L.Ljunggren, P.Laaksonen, Billigare fjärrvärmedistribution Nordvärme, 2000 A.Blöndal, S.T.Bakken, Projektgrupp 14, J.Strømvig Version 0013 S.Nilsson Durability of district heating Dok avh, Inst för 2002 pipes Byggnadsfysik, Chalmers C.Snoek, L.Yang, T.Onno, Optimization of District Heating IEA 2002:S S.Frederiksen, H.Korsman Systems by Maximizing Building Heating System Temperature Difference H.Zinko Svensk sammanfattning av AGFWs slutrapport Neuartige FoU 2001: Wärmeverteilung S.Werner, T.Sivertsson Framtemperatur vid värmegles FoU 2002: fjärrvärme Appendix 1. Förkortningar Följande förkortningar utnyttjas i referenserna. Chalmers FOU FVF KTH LTH LTU Chalmers Tekniska Högskola Forskning och Utveckling, Rapportserie utgiven av Svensk Fjärrvärme Fjärrvärmeföreningen, Nuvarande Svensk Fjärrvärme Kungliga Tekniska Högskolan Lunds Tekniska Högskola Luleå Tekniska Universitet (Footnotes) 1 52/(28+52) = GRUpp central DIStribution 3 Enligt Larsson et al 2002 utnyttjas DN 26-DN 65 för småhus, där serie 2 är dominerande för enkelrör. 4 60/40 C, omgiv.temp. 6 C 5 Samtliga referenser tagna ur Henriksson och Werner, FOU 1997:13 53

54 Fjärrrvärme till småhus - Litteraturstudie 2003 Värmegles 2003:2 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Svensk Fjärrvärme AB och Statens energimyndighet driver forskningsprogrammet Värmegles fjärrvärme, som har som målsättning att sänka anslutningskostnaderna för fjärrvärme i värmeglesa områden. Svensk Fjärrvärme Stockholm Telefon Fax Besöksadress: Olof Palmes gata 31, 6 tr. E-post [email protected] 54