HUR KAN DET KOMMUNALA STÖDET TILL UNGDOMSFÖRENINGAR UTFORMAS?



Relevanta dokument
Med vilket syfte? En kartläggning av lokalt stöd till ungas organisering

REGIONERS OCH LANDSTINGS STÖD TILL UNGAS ORGANISERING 2012

Palett för ett stärkt civilsamhälle

Regler för distriktsanslag till barn- och ungdomsorganisationer i Östergötland

Svensk författningssamling

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Christer Hjert Kommunalrättssektionen. Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunalt stöd till Svenska kyrkans barn- och ungdomsverksamhet

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Information verksamhetsstöd

Kommunalt föreningsstöd

Idrottspolitiskt program 2012

PROPOSITION: NYA MEDLEMSORGANISATIONER

Prövning av stöd till nya ungdomsorganisationer

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun

Riktlinjer för stöd till föreningar och civilsamhället i Osby kommun Samhällsbyggnad, Kultur och fritid

BIDRAGSNORMER För barn- och ungdomsorganisationer i Vadstena kommun

19 oktober / kl Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER

Föreningsstöd i Degerfors kommun

Mer demokrati! För demokrati är inte bara viktigt, det gör allt så mycket roligare också.

Nytt bidragssystem i Lunds kommun process, modell, implementering och stöd till ungas egen organisering. Kultur- och fritidsförvaltningen

Bidragsregler - föreningslivet

UNGDOMSRÖRELSEN I SIFFROR

Förslag till nya och ändrade former av bidrag till föreningar och organisationer. Det här är en lättläst sammanfattning av texten. 1.

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering

Segrar föreningslivet?

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN

Rapport Hantering av föreningsbidrag. Timrå kommun

Låt fler forma framtiden!

Reviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län. Regionförbundets styrelse

Förbundet Vi Ungas Utbildningsplan

Prövning av nya regionala ungdomsorganisationer 2015

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Stöd till föreningar och arrangemang. Tanums kommun

NORMER 1(5) Normer. Fr.o.m För bidragsgivning till idrotts-, ungdoms-, handikapp- och pensionärsföreningar

Bidragsregler föreningslivet i Säffle kommun år 2014

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet

Kommunalt föreningsstöd

Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser

FRITIDENS PRISLAPP. Hur ungas engagemang värderas

Att bilda en förening

Svedala Kommuns 3:09 Författningssamling 1(8)

BIDRAGSREGLER. För barn och ungdomsföreningar. i Knivsta kommun. Gäller from januari Fastställd av Skol-, kultur- och socialnämnden

Ungas fritid. Oscar Svensson

Region Blekinge. Stöd till ungdomsorganisationer. Bidragsregler

BIDRAGSREGLER FÖR FOLKRÖRELSER I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN UNGDOMSORGANISATIONER

Bidragsbestämmelser. Föreningsbidrag Hammarö kommun

Kriterier för rörligt bidrag 2016

Idrotts- och ungdomsorganisationer

Inriktning för reviderade riktlinjer för föreningsbidrag

Sveriges ungdomsorganisationer

BIDRAGSREGLER FÖR FOLKRÖRELSER I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN POLITISKA UNGDOMSFÖRBUND

Om projektbidrag (verksamhetsbidrag) till kvinnors organisering

REGLER FÖR STÖD TILL FÖRENINGAR I LOMMA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde Gäller från

Föreningsstöd Regler. Fritids- och kulturförvaltningen. Idrotts-, scout-, frilufts- och nykterhetsföreningar, politiska och religiösa föreningar

Bidragsnormer Eslövs kommun. Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar

Policy och riktlinjer för förenings- och arrangemangsstöd i Valdemarsviks kommun

Prövning av ny regional ungdomsorganisation: Tekniska Högskolans Studentkår

Laholms kommuns författningssamling 7.8

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering

R I K TLINJER. Riktlinjer för bidrag speciella ändamål FRITIDSNÄMNDEN. Fastställda av fritidsnämnden

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

SOSFS 2009:8 (S) Föreskrifter. Ansökan om och beräkning av statsbidrag till handikapporganisationer. Socialstyrelsens författningssamling

En samling fårskallar

Nya ansökningar om verksamhetsstöd som regional ungdomsorganisation 2012


Bestämmelser för kommunala bidrag

NYA NORMER FRÅN OCH MED FÖR BIDRAG TILL FÖRENINGAR OCH

Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande

Minnesanteckningar Förbundsdialog En samlad röst en stärkt röst? 17 februari 2010

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Förslag till intervjufrågor vid observationer

Kriterier för rörligt bidrag 2015

VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017

Stadgar för Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU)

INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering

Bidragsreglemente Föreningslivet NYKVARNS KOMMUN

Riktlinjer för Markaryds kommuns arbete mot våldsbejakande extremism

Gemensam strategi för svensk idrotts framtid! SDF-KONFERENS 2015

BIDRAGSNORMER Policy för investeringsbidrag och lokaluthyrning. TORSÅS KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden

Internt kontrollsystem

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

REGLER OCH RIKTLINJER FÖR JOKKMOKKS KOMMUNS FÖRENINGSSTÖD

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Vad är Rösträttsmetoden Utgångspunkter och resultat för Rösträtt Rösträtt i fem steg Övning och goda exemepel

Bestämmelser för kommunala bidrag. Kulturföreningar

Följebrev till Proposition 6: Medlemskapsansökan i LSU - Sveriges ungdomsorganisationer

Regler och anvisningar för verksamhetsstöd till ungdomsorganisationernas

Häng med på resan mot framtidens idrott! Värmdö 21/2

Information drift- och hyresstöd

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering

BIDRAGSREGLER. för. Barn- och ungdomsföreningar i Uppsala kommun. Gällande from

Bilda förening. så funkar det

Bidragsnormer för kultur och fritid

HÖÖRS KOMMUN Kultur- och fritidsnämnd BESTÄMMELSER FÖR KOMMUNAL BIDRAG TILL KULTURELLA FÖRENINGAR

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Mer demokrati! För demokrati är inte bara viktigt, det gör allt så mycket roligare också.

Innehållsförteckning 2(13)

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Transkript:

HUR KAN DET KOMMUNALA STÖDET TILL UNGDOMSFÖRENINGAR UTFORMAS? Mirjam Olsson

LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER Samlings- och intresseorganisationen för ungdomsorganisationer Samlar 83 nationella, självständiga och demokratiskt uppbyggda ungdomsorganisationer Förbättra villkoren för ungas organisering i och utanför Sverige

HUR KAN DET KOMMUNALA STÖDET TILL UNGDOMSFÖRENINGAR UTFORMAS? Mirjam Olsson

Vilket slags föreningsstöd ska finnas? 1) För vilka organisationskategorier ska det finnas separata stöd? 2) Vilka stödformer ska finnas? -krav för att få stöd -fördelningsnycklar

Varför stödja ungas organisering? 1. Unga är en resurssvag grupp 2. Främja organisationer av unga och för unga 3. Ett separat system kan skräddarsys för att passa just ungdomsföreningar

Principer kring stödformer Stödet till ungdomsföreningar bör vara långsiktigt hållbart. Det bör vara starkt, transparent, förutsägbart och inte inkräkta på föreningarnas självständighet.

Ungdomsföreningar är inte ett tillräckligt etablerat begrepp

SYFTE MED BIDRAGEN 54 % av kommunerna saknar tydligt politiskt beslutat syfte med bidragen till ungdomsorganisationer

Definitionen av en ungdom varierar mycket mellan kommuner Vanligast var definitionen att en ung är en person 7-20 år

BIDRAGSKRAV

BIDRAGSKRAV

SLUTSATSER TYDLIGA SYFTEN MED STÖDEN SAKNAS - Riskerar att nedprioriteras i tider av ekonomiska nedskärningar - Påverkar utformningen av stödsystemen, anpassas efter idrotten UNGAS EGEN ORGANISERING PRIORITERAS INTE - Stöden utformade efter idrottsrörelsen eller vuxnas föreningar IDROTTEN ÄR NORM - Många regler och riktlinjer är utformade utifrån idrotten - Får betydligt mer stöd än andra verksamheter ONÖDIGT STORA VARIATIONER - Inte lokala olikheter som framförallt påverkar variationer - Skillnader i åldersgränser, syften, definition av ungdomsförening

LSUS UPPMANINGAR TILL SVERIGES KOMMUNER Värna rätten att organisera sig - utveckla separat stöd för ungas egna organisering Utveckla starka, transparenta och förutsägbara stöd Använd den nationella definitionen av ungdom Samarbeta mellan kommunerna Använd LSU:s förslag på bidragskriterier

LSUS FÖRSLAG; syfte med stödet Att skapa möjligheter för alla unga att själva organisera sig utifrån sina idéer, intressen och förutsättningar. Att stärka ungas utveckling och självständighet, som utvecklar demokratin och ger unga möjlighet till utvecklande fritidsaktiviteter genom organisering.

Ja! LSUS FÖRSLAG; krav för att få stöd Säkerställ att medlemmarna har makten. Organisationen och verksamheten bygger på en demokratisk grund Organisationen har minst två barn, eller ungdomar i styrelsen/som förtroendevalda Organisationen är öppen för alla som delar organisationens värdegrund och utifrån medlemskriterierna Alla medlemmar i organisationen har rösträtt på årsmötet Organisationens verksamhet ska vara alkohol- och drogfri

Nej! LSUS FÖRSLAG; krav för att få stöd Krav på dokumenterad verksamhet före det att en söker stöd Organisationen tillhör en statsbidragsberättigad riksorganisation Organisationen tar ut medlemsavgift Organisationen deltar i kommunens föreningsregister Organisationen innehar post- eller bankkonto Organisationen erhåller annat kommunalt stöd Organisationen har jämställdhets-, tillgänglighets eller drogpolicy

LSUS FÖRSLAG; krav för att få stöd Krav på andel barn och ungdomar bland organisationens medlemmar: Ja, 60 % Hur definieras barn och ungdom? En person mellan 6-25 år Krav på minsta antal barn- och ungdomsmedlemmar för att få stöd: 3 medlemmar Krav på medlemsantal för barn- och ungdomsorganisationer som företräder personer med funktionsnedsättning eller företräder nationella minoriteter: 3 medlemmar

LSUS UPPMANINGAR TILL SVERIGES KOMMUNER Värna rätten att organisera sig - utveckla separat stöd för ungas egna organisering Utveckla starka, transparenta och förutsägbara stöd Använd den nationella definitionen av ungdom Samarbeta mellan kommunerna Använd LSU:s förslag på bidragskriterier

Tack! Mirjam Olsson Mirjam.olsson@lsu.se 0734-602435

RÄTTEN ATT ORGANISERA SIG Unga har sämre förutsättningar än vuxna, och behöver därför mer stöd

VILLKOR LOKALT Syfte: Stärka villkoren för ungas organisering lokalt. Stöd från Ungdomsstyrelsen. Samarbete med SKL & ESH. Kunskapsbrist - Kartlägga och analysera

SYFTE MED BIDRAGEN

SYFTE MED BIDRAGEN

KÄNNER NI IGEN BILDEN? VAD TROR NI DET BEROR PÅ?

IDROTTEN STYR 74 % av kommunerna definierar unga som mellan 7 och 20 år - LOK-stödet används i många kommuner - Lättare för idrottsorganisationer att få tillgång till lokaler, skolan som exempel

IDROTTEN STYR BIDRAG: Totalt 1,3 miljarder, varav cirka 1 miljard kronor, tillföll idrottsföreningar (Statskontoret, 2003) LOKALER UTRUSTNING MATERIAL: Mellan 4 och 4,5 miljarder kronor per år. Varav cirka 3,5 miljarder kronor till idrottsrörelsen (Uppskattning av Kommunförbundet)

KÄNNER NI IGEN BILDEN? VAD TROR NI DET BEROR PÅ?

INFLYTANDE OCH DELTAGANDE

REKOMMENDATIONE R 1. Utforma stödsystem för ungas egen organisering 2. Involvera ungdomsorganisationer i politiska processer 3. Samverka och kommunicera med ungdomsorganisationer i alla led

DIKSUSSIONSFRÅGOR Hur involverar ni ungdomsorganisationer i er kommun, och hur stödjer ni dem? Hur ser kommunerna på ungas egen organisering? Vad spelar skolan för roll för ungas organisering?

TACK! Olle Svahn olle.svahn@lsu.se 0734-60 56 75