Tid Kapitel 6 Tid 4B-boken inleds med ett kapitel om tid. Här tar vi upp de olika enheterna som används för att mäta tid, från år till sekund. Eleverna får träna på att omvandla mellan olika enheter för tid, skriva datum, läsa av klockan och skriva klockslag samt göra beräkningar med tid och tidsskillnader. De får också göra avläsningar och beräkningar utifrån enkla tidtabeller. När man arbetar med kapitlet är det bra att använda olika typer av klockor, både analoga och digitala. Borggården sidan 6 Diagnos sidan 19 Rustkammaren sidan 20 Tornet sidan 25 Sammanfattning sidan 31 Utmaningen sidan 32 Arbetsblad 6:1 Året datum 6:2 Timme, minut, sekund 6:3 Klockan 1 6:4 Klockan 2 6:5 En dag med Urban 6:6 Tidsskillnad 6:7 Tidtabell 6:8 Dominospel 6:9 Min utvärdering Läxboken Läxa 1 efter sidan 11 Läxa 2 efter sidan 14 Läxa 3 efter sidan 18 8 Tid
Sid. 8 9 Uppslaget handlar om att räkna med år, månader, veckor, dygn och att skriva datum. Gemensam introduktion till sidan 8 Utgå från bilden med solen, månen och jorden. Förklara att vår tidräkning bygger på dessa himlakroppars rörelser. Fråga eleverna om de vet hur lång tid det tar för jorden att röra sig ett varv runt solen och hur lång tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden samt hur lång tid det tar för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel. Resonera om vad som menas med ett skottår, hur ofta skottåret inträffar och vilken månad som får en extra dag. Begreppet dygn kan behöva förklaras. Titta gemensamt på genomgångsrutan på sidan 8 och repetera omvandlingstalen mellan de olika tidsenheterna. Eleverna tränar sedan på egen hand att omvandla mellan enheterna. Uppmärksamma att det är antalet skoldagar under en vecka som efterfrågas i uppgift 6. Sid. 10 11 Uppslaget handlar om att räkna med timmar, minuter och sekunder. Gemensam introduktion Skriv enheterna timme, minut och sekund på tavlan. Repetera enheterna timme och minut. Enheten sekund kan vara ny för en del elever. Om möjlighet finns kan ni tillsammans på en stor klocka med sekundvisare följa sekundvisarens gång under en minut. Samtala t.ex. om hur lång tid det tar att äta lunch, springa 100 m osv. Fråga om eleverna vet hur många minuter det är på en timme och hur många sekunder det är på en minut. Repetera också hur många minuter en halvtimme, respektive en kvart är. Visa hur de olika enheterna förkortas. Ställ frågor som: Är 90 minuter mer eller mindre än en timme? Hur många timmar och minuter är 110 minuter? osv. Gemensam introduktion till sidan 9 Repetera månadernas namn och skriv dem gärna med sina respektive nummer på tavlan. Skriv dagens datum på de tre olika sätt som visas i genomgångsrutan. Nämn även att det finns andra sätt, t.ex. med sex siffror som i personnumret eller med ordningen dag-månad-år som ofta förekommer i datummärkning av matvaror. Diskutera gemensamt de tre olika sätten att skriva datum som visas i genomgångsrutan. En del elever har svårt att komma ihåg ordningen i de olika skrivsätten. För att underlätta visas därför exemplet med färgkodning. Uppmärksamma eleverna på att man vid skrivsättet år-månad-dag använder 8 siffror. Därför måste man ibland sätta ut nollor, t.ex. 2015-01-09. I uppgifterna 13 och 14 kan eleverna arbeta i par och läsa datumen för varandra innan de skriver svaren. I Arbeta tillsammans kan det vara svårt att inse att den person som är yngst har ett senare födelseår än de andra. > > Arbetsblad 6:1 Diskutera tillsammans genomgångsrutan. Lägg märke till Arrax pratbubbla. Eleverna tränar sedan på att omvandla mellan de olika tidsenheterna. Arbeta tillsammans kan man upprepa vid några senare tillfällen så eleverna kan se om de förbättrar sina resultat. Låt dem berätta om de har något knep för att kunna uppskatta när det gått en minut. På sidan 11 får eleverna addera olika antal minuter och ge svaret i timmar och minuter samt addera olika antal sekunder och ge svaret i minuter och sekunder. > > Arbetsblad 6:2 > > Läxa 1 10 Tid
Sid. 12 13 Uppslaget handlar om klockan, dels att skriva klockslag med siffror, dels att utifrån ett visst klockslag räkna ut hur mycket klockan är/var ett antal timmar eller minuter senare/tidigare. Det är bra att ha en klocka i klassrummet där även timmarna efter klockan 12 finns utskrivna. I annat fall kan klockan på sidan 22 vara till hjälp. Gemensam introduktion Här behövs: Analoga elevklockor (Arbetsblad 6:4 kan användas) Repetera hur man kan skriva klockslag på tre olika sätt. Samtala om begreppen förmiddag och eftermiddag. Uppmärksamma klockslaget 24.00/00.00. Skriv några klockslag med siffror på tavlan och låt eleverna ställa in klockslagen på sina elevklockor. Övergå sedan till att låta eleverna visa hur mycket klockan är en eller några timmar senare/tidigare än någon heltimme. Arbeta på samma sätt även med ett visst antal minuter senare/tidigare än ett visst klockslag. På sidan 12 avläser eleverna först klockorna och skriver klockslaget på tre olika sätt. De får sedan avläsa klockor och beräkna hur mycket klockan är/var några timmar senare/tidigare. Uppgifterna på sidan 13 liknar dem på föregående sida, men här gör eleverna beräkningar med minuter. Till uppgifterna 38 40 har eleverna inte hjälp av bilder av klockor. Några elever behöver kanske arbeta konkret med en klocka för att lösa uppgifterna. > > Arbetsblad 6:3, 6:4, 6:5, 6:8 Sid. 14 15 Uppslaget handlar om att beräkna tidsskillnaden mellan två klockslag. Gemensam introduktion Här behövs: Analoga elevklockor (Arbetsblad 6:4 kan användas) Låt eleverna arbeta i par med elevklockor. Skriv t.ex. 5.00 och 9.00 på tavlan samt 17.00 och 21.00. Eleverna ställer in klockslagen på sina elevklockor och hjälps åt att räkna hur många timmar det är mellan dem. Fortsätt på samma sätt med t.ex. 9.00 och 16.00 eller 21.00 och 4.00. Diskutera hur man kan tänka i två steg när timvisaren går förbi 00.00, att först räkna timmarna till midnatt och sedan lägga till resterande timmar. Öva sedan på att räkna hur många minuter det är mellan två klockslag, t.ex. mellan 7.45 och 8.10. Först räknar man minuterna till nästa heltimme, från 7.45 till 8.00 är det 15 minuter; sedan från 8.00 till 8.10 är det ytterligare 10 minuter. Sammanlagt är det 25 minuter. Arbeta med ytterligare några exempel där minutvisaren går förbi en heltimme, t.ex. 15.55 och 16.30 eller 20.30 och 21.20 På sidan 14 tränar eleverna att räkna ut hur många timmar det skiljer mellan två klockslag. Uppmärksamma uppgifterna 42c, 44 och 45 där timvisaren går förbi 00.00. I uppgifterna på sidan 15 gäller det i stället att räkna ut tidsskillnaden i minuter. Här är klockslagen valda så att minutvisarna befinner sig på ömse sidor om en heltimme. > > Arbetsblad 6:6 > > Läxa 2 12 Tid
Sid. 16 17 Uppslaget handlar om att eleverna får träna på att avläsa enkla tidtabeller och beräkna restider utifrån en tidtabell. Gemensam introduktion till sidan 16 Titta gemensamt på tidtabellen på sid. 16 i elevboken. Den är ett exempel på en tidtabell som förutom ändhållplatsernas avgångs- och ankomsttider även anger avgångstid för några hållplatser utefter vägen. Diskutera hur man läser av tabellen. Utefter de vågräta raderna finns avgångstiderna från de olika hållplatserna och på raden längst ner ankomsttiden till ändhållplatsen. Ställ några liknande frågor som de som finns i elevboken. Sid. 18 19 Uppgifterna 60 62 passar bra som paruppgifter. Lösningen till uppgifterna ligger i att komma fram till ett visst tal i en talföljd. Tipsa eleverna om att skriva ut talföljden ända fram till den dag som efterfrågas. Sant eller falskt kan eleverna göra enskilt, i par eller under lärarens ledning i helklass. > > Läxa 3 Gemensam introduktion till sid. 17 Utgå från två klockslag t.ex. 10.50 och 12.10. Låt eleverna parvis diskutera hur lång tidsskillnaden är mellan de två klockslagen. Några par kan redovisa och förklara hur de tänkte. Visa metoden att räkna i flera steg som finns i elevboken; att först räkna ut minuterna fram till nästa heltimme, sedan hela timmar och resterande minuter. Det finns även andra metoder. Upprepa med några liknande uppgifter. Titta gemensamt på genomgångsrutan och tidtabellen på sidan 17. Uppmärksamma eleverna på vad förkortningarna avg. och ank. betyder. Lägg märke till att tabellen bara visar ändstationernas avgångs- och ankomsttider. I rutan visas hur man kan räkna ut hur lång tid den första tågresan tar. Låt eleverna förklara beräkningen. I uppgifterna 57 59 ska eleverna beräkna restider utifrån tid tabellen. Rekommendera dem att anteckna delstegen på samma sätt som i rutan. > > Arbetsblad 6:7 Facit till diagnos 6: 1 35 dygn (63 66) 2 7/5 1998 och 1998-05-07 (67 70) 3 a) 2.30 14.30 (77 78) b) 9.45 21.45 c) 5.20 17.20 d) 7.35 19.35 4 a) 70 min b) 90 min (71 76) 5 a) 1 min 30 s (71 76) b) 2 min 5 s 6 a) 15.05 b) 13.55 (79 82) 7 45 min (83 87) 8 1 h 40 min (88 92) Om diagnosen gått bra fortsätter eleven att arbeta i Tornet (sid. 25). Elever som behöver träna mer går vidare till Rustkammaren på nästa sida. Parenteserna i facit visar vilka uppgifter i Rustkammaren som eleven kan öva respektive moment. 14 Tid
Rustkammaren Sid. 20 21 Här får eleven träna mer på omvandlingar mellan tidsenheterna år, månad, vecka och dygn. På denna sida kan eleven även träna på att skriva datum på olika sätt. Visa hur färgkodningen kan vara till hjälp. På sidan 21 finns uppgifter där omvandling från timme till minut och från minut till sekund kan övas. Sid. 22 23 Först finns några uppgifter som handlar om att skriva klockslag på de tre olika sätten. Klockan i rutan som även har timmarna efter 12 utskrivna kan vara till hjälp här. Till uppgifterna 79-82 används bilden av klockan vid uppgift 79. Försäkra dig om att eleven är säker på begreppen senare och tidigare när det handlar om tid. På sidan 23 övar eleven att räkna ut hur många timmar eller hur många minuter det är mellan två klockslag. Vid dessa övningar kan det vara en fördel att eleven arbetar konkret med en klocka. Sid. 24 Den tidtabell som eleven får arbeta med här är enklare än den i Borggården. Den innehåller färre data och restiderna är kortare än en timme. Försäkra dig om att eleven förstår förkortningarna avg. och ank. Tornet Sid. 25 På sidan får eleverna göra beräkningar med minuter och sekunder. I uppgift 93 c (2 min 15 s 1 min 45 s) är antalet sekunder i den första termen färre än i den andra termen. Här kan man tänka sig olika metoder. > > att först växla till enheten sekunder och därefter göra beräkningen 135 s 105 s = 30 s > > att subtrahera i flera steg: 2 min 15 s 1 min 45 s = 1 min 15 s 45 s = 1 min 30 s = 30 s > > att utgå från 1 min 45 s och räkna skillnaden som en addition i två steg: från 1 min 45 s till 2 min är det 15 s från 2 min till 2 min 15 s är det 15 s 15 s + 15 s = 30 s. 16 Tid
Sid. 26 27 Hela uppslaget innehåller uppgifter där eleverna be räknar tidsskillnader. En del av problemlösningsuppgifterna är flerstegsuppgifter. Här är det viktigt att eleverna arbetar metodiskt och antecknar de olika delresultaten. Sid. 28 29 Här får eleverna bekanta sig med några svenska uppfinnare och deras uppfinningar. Uppgifterna går ut på att beräkna hur många år som skiljer mellan två årtal. I rutan visas metoden att beräkna avståndet mellan årtalen i två steg; fyll först ut till helt hundratal och lägg sedan till resten. Sid. 30 31 Sidan innehåller uppgifter med tidsberäkningar. En del av uppgifterna måste lösas i flera steg. Uppmana eleverna att vara noggranna och skriva upp alla tankeled vartefter. På sidan 31 finns en Sammanfattning som kan användas med Arbetsblad 6:9. > > Arbetsblad 6:9 Utmaningen Sid. 32 33 Uppgift 2 och 3: Svårigheten här är att inse att den som är född tidigast är äldst och den som är född senast är yngst. Uppgift 5: Om eleverna har svårt att komma igång kan de få som tips att börja med Carl och sedan leta efter ledtrådar för att placera de övriga personerna i rätt ordning. Uppgift 8: För att lösa uppgifterna är det lämpligt att först tänka ut vem som är äldst och vem som är yngst. Charlie är född i maj och följaktligen yngst, Boel är född i mars och alltså äldst. För att räkna ut vilken veckodag Charlie fyller år kan man naturligtvis utgå från Albins födelsedag, en söndag, och räkna framåt dag för dag. Ett enklare sätt är att se hur många hela veckor yngre Charlie är; 25/7 dagar är 3 hela veckor och dessutom 4 dagar. Då kan vi räkna framåt fyra veckodagar från söndag. Samma resonemang gäller för att räkna ut vilken veckodag Boel fyller år (37/7 dagar är 5 hela veckor och dessutom 2 dagar), men eftersom hon är äldre måste vi räkna bakåt 2 veckodagar från söndag. Tid 17
Gemensamma aktiviteter Bäst före Här behövs: Bäst före datum från olika livsmedelsförpackningar Klipp ut datummärkningen på olika livsmedelsförpackningar. Eleverna arbetar i grupp och tittar tillsammans på hur olika bäst före datum skrivs. Varje grupp gör en egen tidslinje och placerar in de olika bäst före datumen i rätt ordning på tidslinjen. Hinderbanan ute Här behövs: En hinderbana på skolgården, gymnastiksalen eller i naturen och ett tidtagarur som anger sekunder Eleverna gör en hinderbana, ute på skolgården, i gymnastiksalen, i skogen eller dylikt. Varje elev gör ett testvarv på hinderbanan och antecknar tiden i minuter och sekunder. Uppmaningen till eleverna blir att göra ett varv till på hinderbanan på exakt samma tid som testvarvet. Den som har minst tidsskillnad mellan varven vinner! En variant är att göra tävlingen parvis(två elever håller handen hela varvet). Tidsmaskinen Här behövs: lappar, dubbelt så många som antalet elever Gör grupper med lika många elever i varje grupp (3 4 st). Skriv på lappar: ett år, ett skottår, ett halvår, en månad, tre månader, en vecka, en arbetsvecka, tre veckor, fyra veckor, 10 veckor, sju dygn, ett dygn, nyårsafton eller dylikt (kan vara flera med samma text). Lägg lapp arna med texten ner och be varje elev att dra 2 lappar var som de tar med sig till sin grupp. Gruppen räknar ut hur många dagar de har samlat på sig samman lagt. Vilken grupp fick ihop mest tid? Tabellfrågor Här behövs: Lokal tidtabell för buss eller tåg, eller en tv-tablå Leta upp en tidtabell eller en tv-tablå som finns i elevernas närmiljö. Låt alla elever skriva en egen fråga om tidsskillnad till den valda tidtabellen, med tre olika svarsalternativ 1, X och 2. Elevernas egna frågor blir en tipspromenad. Eleverna går tipspromenaden utrustade med tabellen som de behöver för att ta reda på svaren. 18 Tid
arbetsblad 6:1 Året - datum > > Robin är 18 månader. Hur många år och månader är han? > > Lillan är fyra veckor och fyra dygn gammal. a) Hur många dygn är hon? b) Ungefär hur många månader är hon? > > Valter ska göra en jorden-runt-resa. Han räknar med att vara borta 64 veckor. a) Hur många år och veckor är det? b) Hur många dygn är det? > > Milva har hyrt en stuga på västkusten i 45 dygn. Hur många veckor och dygn är det? > > Ungefär hur många dygn är tre månader? > > År 2024 är ett skottår. Skriv årtalen för de två följande skottåren. och > > Bob fyller år den trettioförsta december. Skriv med siffror datumet på hans födelsedag i år på två sätt. > > Rita fyller 10 år den 15 april 2013. Skriv datumet för hennes tioårsdag med siffror på två sätt. Matte Direkt Borgen 4B Tid 19
arbetsblad 6:2 Timme, minut, sekund 1 timme = 60 minuter Timme förkortas h 1 minut = 60 sekunder Minut förkortas min Sekund förkortas s Räkna ut. Ordna sedan svaren i storleksordning. Börja med den minsta och skriv bokstaven i rätt ruta. > > Hur många minuter är > Hur många timmar och minuter är 3 h N 70 min + 55 min D en halv timme D 85 min A två och en halv timme E 145 min R 240 s I 100 min + 90 min G 110 s + 70 s T 110 min L 75 min + 85 min I > > Hur många minuter och sekunder är > Hur många sekunder är 135 s Å 3 min I 190 s R en och en halv minut S 85 s + 20 s S 5 min A 30 s + 20 s + 75 s T 2 min 45 s T tre och en halv minut L 4 min 35 s L 20 Tid Matte Direkt Borgen 4B
arbetsblad 6:3 Klockan 1 > > Para ihop de digitala klockorna med rätt klocka. A B C D > > Hur mycket är klockan? Skriv med siffror. 5.30 17.30 Matte Direkt Borgen 4B Tid 21
arbetsblad 6:4 Klockan 2 22 Tid Matte Direkt Borgen 4B
arbetsblad 6:5 En dag med Urban > > Urban vaknar klockan 7.35. Efter 50 minuter har han ätit frukost, läst tidningen och borstat tänderna. Då beger han sig ut på sin vanliga joggingrunda. Hur mycket är klockan då? Joggingrundan tar 40 minuter. Hur mycket är klockan när han är hemma igen? > > Klockan 9.15 börjar Urban jobba med matteproblem. Det håller han på med i två timmar fram till lunch. Vad visar klockan då? Det tar 40 minuter för Urban att laga och äta sin lunch. Sedan cyklar han till badhuset. Cykelturen tar 20 minuter. Hur dags är han framme? > > Urban börjar träna svanhopp från höga svikten klockan 12.30. Det håller han på med i 50 minuter. Sen badar han bastu i 20 minuter och klär sig i 15 minuter. Hur dags är han klar att lämna badhuset? > > Klockan är 17.15. Då har Urban arbetat vid datorn i tre timmar. Hur dags började han med det? > > Klockan 18.45 har familjen ätit middag. Urban tar hand om disken och städar upp lite i en halvtimme. Sedan hjälper han sina barn med läxorna i 40 minuter. Hur mycket är klockan när han är klar med det? > > Innan Urban går och lägger sig har han tittat på två inspelade avsnitt av sitt favoritprogram Drakguldet. Varje avsnitt är 35 minuter långt. Hur dags började Urban titta på programmen om han tittat klart 22.15? Matte Direkt Borgen 4B Tid 23
arbetsblad 6:6 Tidsskillnad > > Hur många timmar är det mellan > > Hur många timmar är det mellan 2.00 och 8.00 10.00 och 15.00 22.00 och 2.00 > > På tisdagar är Silverviks bibliotek öppet mellan 15.00 och 19.00. Hur länge är biblioteket öppet då? > > Hur många minuter är det mellan > > Hur många minuter är det mellan 9.45 och 10.15 7.20 och 8.05 15.50 och 16.40 > > Sarah började städa sitt rum klockan 15.40. Hon var klar 16.25. Hur lång tid tog städningen? > > David och Arrax spelade två partier schack. Klockan var 18.30 när de började och 19.25 när de slutade. Mellan partierna tog de fikapaus i 10 minuter. Hur länge höll de på med själva schackspelandet? 24 Tid Matte Direkt Borgen 4B
arbetsblad 6:7 Tidtabell Tidtabell Silvervik Fiskholma Avg. Silvervik 9.30 10.10 10.50 11.20 11.55 Loheda 9.55 10.35 11.15 11.45 12.20 Svanskär 10.25 11.05 11.45 12.15 12.50 Ank. Fiskholma 11.05 11.45 12.25 12.55 13.30 > > Felix kommer till stationen i Silvervik klockan 9.55. a) När går nästa tåg? b) Hur länge får han vänta? c) Hur dags är tåget framme i Fiskholma? > > Frida åker med tåget från Loheda med avgång 11.15 a) Hur dags är hon framme i Fiskholma? b) Hur lång tid tar tågresan? > > Enid bor i Svanskär. Hon ska träffa en kompis på stationen i Fiskholma klockan 13.10. a) När avgår det tåg från Svanskär som hon bör ta? b) Tåget blir 10 minuter försenat utefter vägen. Hur lång tid tar resan då? > > Elmer tar tåget 9.30 från Silvervik. Han gör ett uppehåll i Loheda för att uträtta ett ärende. Sedan fortsätter han med nästa tåg till Fiskholma. a) Hur dags avgår det tåget? b) När är han då framme i Fiskholma? c) Hur lång tid tar hela resan med uppehållet inräknat? > > Jämför restiderna mellan Silvervik och Fiskholma. Tar de lika eller olika lång tid? Matte Direkt Borgen 4B Tid 25
arbetsblad 6:8 Dominospel > > Klipp ut Dominokorten. Lägg dem som dominobrickor efter varandra i en lång kedja. Börja med startkortet. Lägg sedan rätt analog klocka bredvid den digitala tiden. Start Mål 26 Tid Matte Direkt Borgen 4B
arbetsblad 6:9 Min utvärdering Kapitel 6: Tid MatteBorgen 4B Datum: När jag ska: känner jag mig: Säker Ganska säker Osäker veta hur många dygn det är på ett år förklara vad ett skottår är avläsa och skriva datum på tre olika sätt räkna ut hur många minuter 1h 20 min är skriva klockslag med siffror räkna ut hur mycket klockan är 45 minuter senare än 11.25 räkna ut hur lång tid det är mellan två klockslag läsa av en tidtabell Vad i kapitlet var roligast och varför? Matte Direkt Borgen 4B Tid 27