Global uppvärmning och ekonomisk tillväxt

Kandidatuppsats HT 2007 Handledare: Pontus Hansson Global uppvärmning och ekonomisk tillväxt - en simulering av Sveriges NP-utveckling 2005-2050 nna Manhem Emelie Mannefred

bstract Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp med global uppvärmning som följd. Med hjälp av en utveckling av den gröna Solowmodellen görs en simulering av Sveriges NP-utveckling från 2005 till 2050 där en variabel för mängden koldioxid förs in. Syftet är att visa på hur koldioxidutsläpp påverkar tillväxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar på grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvämningar och jorderosion medför. För att bromsa denna utveckling för vi även in två ekonomiska styrmedel som också påverkar deprecieringen. Med olika åtgärder kan man minska de förorenande utsläppen och vi har valt att studera åtgärderna skatter & regleringar och satsningar på forskning inom miljöområdet. I vår modell får dessa två styrmedel olika effekter på deprecieringen genom sina olika sätt att minskar utsläppen på. Skatter & regleringar får en direkt effekt genom att det blir dyrare att släppa ut, medan satsningar på miljöforskning har en fördröjd effekt då det tar tid för nya satsningar att generera resultat. Resultatet av simuleringen visar att de åtgärder vi valt att studera får olika inverkan på deprecieringen och också olika påverkan på NP-tillväxten. åda effekterna är dock positiva om man jämför med att inte använda sig av några styrmedel överhuvudtaget. Nyckelord: ekonomisk tillväxt, koldioxidutsläpp, ekonomiska styrmedel, Solow-modellen med teknologi, Sverige

Innehållsförteckning Inledning.4. Global uppvärmning och ekonomisk tillväxt.. 4.2 Problemformulering och syfte....5.2. Ramverk för analys....6.2.2 Operationalisering.....7.3 NP som mått på tillväxt...7 2 Global uppvärmning som extern effekt...9 3 Ekonomiska styrmedel 3 3. Skatter & regleringar.3 3.2 Teknologi..4 4 Teori och modell...7 4. Den gröna Solow-modellen.. 7 4.2 Den utvidgade modellen......8 4.2. Produktionsfunktionen.9 4.2.2 Kapitalackumulationsfunktionen.9 4.2.3 Steady state..2 5 Simulering.23 5. Utgångsvärden...... 23 5.2 Simuleringen.....25 5.2. Depreciering av realkapital..25 5.2.2 Tillväxt i real NP per capita..28 5.2.3 Årlig tillväxttakt i real NP per capita 30 6 nalys & slutsats..32 6. Diskussion kring modell och antaganden.....32 6.2 Slutsatser...34 6.2. Framtida forskning...36 7 Referenser.38 ppendix Härledningar...4 Härledning av NP per capita i steady state...4 Härledning av tillväxttakter i steady state...42 Härledning av teknologin (.....43 2

Härledning av realkapital per capita (k. 43 ppendix - Värden för parametrar och variabler...45 Parametervärden..45 Notation...45 ppendix C - Tabeller för värden använda i simuleringen 46 Tabell 3: befolkningstillväxt i Sverige mellan 990-2003.. 46 Tabell 4: koldioxidutsläpp per capita i ton Sverige 990-2003...47 Tabell 5: sparkvot i procent i Sverige 990-2003...47 Tabell 6: PC-utgifter i Sverige.47 ppendix D Statistik 48 Tabell 7: Sveriges NP-utveckling 995-2005 med basår 2000....48 Tabell 8: koldioxid per capita Kina, US, Indien, Sverige, EMU 48 Stapeldiagram över växthusgaser per sektor...49 Tabell 9: kostnader för katastrofer..49 Tabell 0: antal drabbade av katastrofer.49 Tabell : totalt antal rapporterade katastrofer...50 3

Inledning. Global uppvärmning och ekonomisk tillväxt The scientific evidence that climate change is a serious and urgent issue is now compelling. It warrants strong action to reduce green house gas emissions around the world to reduce the risk of very damaging and potentially irreversible impacts on ecosystems, societies and economies. With good policies the cost of action need not be prohibited and would be much smaller than the damage averted. (Stern 2007 s xiii. Världen står idag inför ett stort och växande klimathot i form av global uppvärmning som kommer att påverka alla jordens invånare. Flertalet forskningsrapporter konstaterar att den förändring som nu sker är en följd av mänsklig påverkan. Konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att vara både av humanitär och ekonomisk karaktär. FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel of Climate Change, belyser i sin fjärde rapport de effekter som idag kan observeras ibland annat skogs- och jordbruk, i alpin miljö, i höjning av havsvattennivån och i viss mån också på människors hälsa (IPCC 2007:5704 s 5. De konstaterar att jordens medeltemperatur stigit med 0,8 grader under det senaste århundradet, och att halten av koldioxid i atmosfären ökat med hela 30 procent sedan början av industrialiseringen (Naturvårdsverket, 0802. Utsläpp av växthusgaser påverkar och kommer i allt större utsträckning påverka den globala ekonomin negativt, genom exempelvis ökad förstörelse av realkapital och naturresurser. Klimatförändringar är inget annat än ett alarmerande globalt problem som kräver omedelbar handling och globalt samarbete. Under klimatförhandlingarna på ali i december 2007 kom några av världens största ekonomier överens om en gemensam plan för arbetet med globala utsläppsminskningar. De slutgiltiga förhandlingarna i Köpenhamn 2009 hoppas leda till ett nytt mer omfattande och mer handlingskraftigt klimatavtal än det snart inaktuella Kyotoavtalet. Förhoppningen är att stora ekonomiers (US, Kina, EU och Indien samarbete kring avtalet kommer ge större effekt för klimatet än vad Kyotoavtalet gjort. EU är en av de aktörer som är drivande i frågan och de är inte främmande för omfattande åtgärder. Inom EU har man gemensamt kommit överens om ett ensidigt åtagande att minska utsläppen i unionen 4

med 20 procent till 2020, detta oavsett utfallet av klimatförhandlingarnas resultat (EUupplysningen 08020. Även i Sverige märks konsekvenser av den globala uppvärmningen. Under perioden 99-2005 var landet nästan C varmare på årsbasis och nederbörden var cirka sju procent mer jämfört med perioden 96-990 (Miljövårdsberedningens rapport 2007:03 s 35. Sverige ligger dock i framkant vad gäller satsningar på miljön jämfört med en del andra EU-länder. Det gäller dock att både i Sverige och i resten av världen få till stånd varaktiga positiva förändringar. Den största bidragande faktorn till klimatförändringarna är utsläpp av koldioxid (CO 2. Gasen koldioxid uppstår när vi förbränner fossila bränslen som bensin, olja och kol, och koldioxiden utgör 80 procent av växthusgaserna (SC, 0808. Vi måste därför minska våra utsläpp för att kunna hejda den ökande medeltemperaturen. Mängden koldioxidutsläpp är något som både privatpersoner och företag har möjlighet att påverka, vilket är en anledning till varför vi kommer att använda oss av koldioxid som en variabel i den tillväxtmodell som tillämpas i uppsatsen (se appendix D. För att studera hur utsläppen och hur försök att minska dessa påverkar den ekonomiska tillväxten tar vi hjälp av en tillväxtmodell och gör en simulering över Sveriges NP-utveckling mellan 2005 och 2050..2 Problemdiskussion och syfte I tillväxtsammanhang är det viktigt att identifiera de faktorer i samhället som har betydelse för ekonomin och då vi konstaterat att den globala uppvärmningen de facto har en inverkan är det intressant att föra in denna variabel i en modell för tillväxt. Vi vill studera tillvägagångssätt att minska utsläppen och hur de i sin tur påverkar den ekonomiska tillväxten. De åtgärder vi valt att undersöka är ekonomiska styrmedel såsom skatter & regleringar och satsningar på forskning inom miljösektorn. Vi väljer att utgå från en ekonomisk tillväxtmodell, kallad den gröna Solow-modellen. Modellen modifieras genom att vi lägger till en variabel som symboliserar mängden koldioxidutsläpp, som i sin tur påverkar takten med vilken realkapitalet deprecierar. Deprecieringen ökar om mängden utsläpp ökar. Dock kan ökningen dämpas av de åtgärder vi nämnt ovan. tt vi väljer att använda en utveckling av Solowmodellen med teknologi (som den gröna Solow-modellen baseras på kan diskuteras eftersom 5

modellen är starkt förenklad och många viktiga variabler och faktorer som påverkar utvecklingen förmodligen inte fångas upp. Därför ger modellen inte en helt verklighetsförankrad bild. Hade vi fört in fler variabler eller valt en mer omfångsrik modell skulle våra resultat blivit mindre tydliga och mer svårtolkade, eftersom det då blir svårt att utskilja vad som påverkar vad och i vilken utsträckning de variabler vi valt påverkar. Syfte med denna uppsats är att genom en simulering visa på hur olika sätt att minska utsläpp kan komma att påverka tillväxten. En simulering kan i detta sammanhang ge en indikation på hur politiska beslut idag kan ge märkbara resultat för miljön och ekonomin i framtiden. Således lyder vår frågeställning; Hur påverkar de ekonomiska styrmedlen skatter & regleringar och satsningar på forskning inom miljöområdet NP på lång sikt?.2. Ramverk för analys Med nedanstående figur vill vi tydliggöra de samband vi anser finns mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp. vsikten är också att ge en förståelse för uppsatsens innehåll och disposition. Positivt Negativt Global uppvärmning Minskar tillväxten på grund av ökad depreciering av realkapital Ökar uppvärmningen Hämmar tillväxten genom färre resurser för ekonomin att fritt allokera Minskar utsläpp på sikt genom nya produktionsmetoder Ökar tillväxt genom nya produktionsmetoder Högre tillväxt kan ge ökade utsläpp Satsningar på FoU i miljösektorn Koldioxidutsläpp (CO 2 Ekonomisk tillväxt i NP Minskade utsläpp ger ökad tillväxt Kan tvinga fram ny teknologi Skatter & regleringar Direkt minskande effekt Högre tillväxt kan leda till ökade möjligheter att minska utsläpp Figur 6

I figuren visas de huvudsakliga resonemang vår uppsats bygger på. De blå pilarna visar på de positiva samband som vi menar existerar mellan koldioxidutsläpp och den ekonomiska tillväxten och de gula representerar de negativa sambanden. Den stora pilen mellan koldioxidutsläpp och globaluppvärmning betyder att dessa har ett bestående samband där högre utsläpp alltid leder till högre uppvärmning. Vi menar att den globala uppvärmningen påverkar den ekonomiska tillväxten negativt och att denna effekt växer sig starkare om något inte görs för att hämma denna utveckling, där av den tjockare pilen. Det är ifrån dessa antagande om samband vi bygger vår uppsats..2.2 Operationalisering I uppsatsen kommer vi att definiera skatter & regleringar och satsningar på FoU inom miljöområdet som ekonomiska styrmedel. Ekonomiska styrmedel är något som påverkar ekonomins prissignaler och betalningsströmmar, exempelvis genom att den som släpper ut ska få betala en miljöavgift eller miljöskatt (Pihl 2007 s 64. Ekonomiska styrmedel kan användas för att korrigera externa effekter i strävan efter en effektiv hushållning ( ibid s 65. Det är möjligtvis inte helt korrekt att benämna valda åtgärder på detta sätt ur den bemärkelse att regleringar inte alltid kan definieras som ekonomiska. tt även kalla specifika satsningar på forskning inom miljösektorn ekonomiska styrmedel är naturligtvis diskutabelt. Naturvårdsverket benämner dock på sin hemsida bidrag till forskning som ett ekonomiskt styrmedel (Naturvårdsverket, 0803. I flera av de artiklar vi arbetat med används uttrycket "abatement som benämning för olika sätt att minska utsläppen. Vi avser dock för tydlighets skull enbart använda begreppet ekonomiska styrmedel..3 NP som mått på tillväxt För att mäta ekonomisk tillväxt är det praxis att använda sig av bruttonationalprodukten (NP. NP är det sammanlagda värdet på varor och tjänster som produceras inom landet. I modellen kommer vi att utgå från NP som mått på inkomstnivå och som redskap för att mäta ekonomisk tillväxt. Vi mäter vilka effekter som våra utvecklingar av modellen får på NP och dess tillväxt. När NP ökar beror det oftast på befolkningstillväxt eller ökad produktivitet, vilket är lika med tillväxt i ekonomin (Radetzki 200 s 3. Eftersom vi vill göra jämförelser över tiden (och även att vår modell skall kunna användas vid jämförelser 7

mellan länder använder vi NP då detta är det mått som bäst beskriver utvecklingen av inkomstnivån över tiden. Det finns dock flera problem med att använda NP som mått på inkomstnivå. För det första kan man inte i NP-måttet se det arbete och de tjänster som utförs i hemmet, på den svarta marknaden eller i offentlig regi då denna produktion inte omsätts på en marknad (ibid s 4. För det andra kan användningen av NP som mått på välfärd också ifrågasättas då det ej tar hänsyn till vare sig inkomstfördelning, hälsotillstånd eller negativa externa effekter (Fregert & Jonung 2003 s 58-59. Å andra sidan anser vi oss inte i första hand mäta eller visa på landets välfärdsnivå utan först och främst inkomstnivån vilket NP-måttet kan ge en indikation på. De faktorer som inte räknas med i NP är någotsånär konstanta över tiden vilket talar för att de inte skulle påverka NP märkbart om de togs med i beräkningen. Därför kommer vi under resten av uppsatsen att använda oss av NP-måttet då vi vill se hur våra utvidgningar påverkar tillväxten. Dock kommer vi att föra ett resonemang angående NP-produktionens negativa externa effekter på miljön i kapitel 2. 8

2 Global uppvärmning som extern effekt Då vi klarlagt vårt syfte med uppsatsen och hur vi avser att mäta tillväxten skall nu den koppling vi menar finns mellan den globala uppvärmningen och ekonomin beskrivas för att resonemanget sedan ska kunna föras in i modellen. Under det senaste århundradet har västvärlden haft en hög tillväxttakt i ekonomin. Likaså har en hög tillväxttakt i mängden utsläpp av växthusgaser kunnat observeras under samma period, och vi vet nu att det finns en klar koppling mellan de ökade utsläppen av växthusgaser och den globala uppvärmning som har skett det senaste århundradet (jfr IPCC 2007:5704 s 5 & 3; ITPS 2006 s 2; Kriström 999 s 299. Man bör möjligtvis utifrån ovan resonemang ställa sig frågande till om ekonomisk tillväxt alltid är önskvärt? Eller kan det vara så tillväxt ofta mäts på ett felaktigt och förlegat sätt genom att enbart studera NP och andra nationalräkenskaper som inte avspeglar alla kostnader den ökade produktionen medför? tt ta hänsyn till dessa negativa externa effekter av produktion i beräkningar av tillväxt är följaktligen nödvändigt för att skapa en så rättvisande bild av verkligheten som möjligt och få ett mer långsiktigt perspektiv på ekonomisk utveckling. De globala problemen med de ökade utsläppen är inget annat än ett marknadsmisslyckande där marknadspriserna inte återspeglar de faktiska kostnaderna som utsläppen medför (jfr Stern 2007 s, Miljövårdsberedningens rapport 2007:03 s 9. Diagram ger en empirisk inblick i hur stora koldioxidutsläpp som stora industrinationer samt Sverige har släppt ut under de senaste åren. Diagram: koldioxidutsläpp per capita 990-2003. Koldioxidutsläpp per capita 25 Utsläpp i ton 20 5 0 5 0 990 99 992 993 994 995 996 997 998 999 2000 200 2002 2003 Kina Sverige Indien US EMU Tid Källa: Se ppendix D Diagram 9

Länken mellan den globala uppvärmningen och det ökade antalet naturkatastrofer, som drabbat världen och framförallt den fattigare delen av jordens befolkning, har uppmärksammats på flera håll den senaste tiden. Röda korset presenterade i december 2007 statistik över antalet människor som drabbats av naturkatastrofer (Se appendix D. Där visar de på det faktum att antalet dödsfall har stigit kraftigt under de senaste åren och de visar även på det faktum att antalet naturkatastrofer ökat kraftig under samma tioårsperiod (IFRC 2007. Det finns mer statistik från rapporten i appendix D. Dessa katastrofer drabbar oftast de fattigaste länderna hårdast och får stora humanitära och ekonomiska konsekvenser, vilket påverkar den ekonomiska utvecklingen och tillväxten (Sterner 2003 s 9. Vi har förmodligen också bara sett början på de konsekvenser i form av klimatkrig som kan komma att drabba världens befolkning då uppvärmningen leder till stora klimatförändringar. Sudan är endast det första exemplet där de allt mer utarmade resurserna lett till krig som medfört massvält och att mängder människor drivits på flykt (The Economist 08003. Resultatet av klimatförändringarna kan också komma att påverka befolkningens, arbetskraftens tillväxttakt det vill säga att jordens befolkning skulle kunna minska. Minskad befolkningstillväxt leder enligt Solows teori till något positivt för tillväxten då det kan leda till ett högre NP per capita. Men det skulle också kunna påverka tillväxten negativt då det finns färre personer som kan delta i produktionen (se vidare resonemang i kapitel 4. De klimatrelaterade hälsoeffekterna kommer visa sig på olika sätt i olika delar av världen men globalt sett förväntas fler människor missgynnas är gynnas (IPCC 2007:5704 s 6. I frika kommer livsmedelsproduktionen i vissa fall att minska med upp till 50 procent redan till 2020 (ibid s 6. Där blir också konsekvenserna ännu större på grund av den låga anpassningskapaciteten som kontinenten har (ibid s 7. Man räknar med att vid en temperaturökning på -3 grader skulle kunna öka den globala livsmedelsproduktionen. Men vid högre temperaturhöjningar förväntas denna produktion återigen att minska (ibid s 7. I områden närmare ekvatorn kan även temperaturhöjningar på -2 grader öka risken för svält (ibid s 7. Undernärning och dess följdsjukdomar kommer att öka, vilket främst drabbar barns utveckling och tillväxt. ntalet dödsfall kommer också att öka på grund av värmeböljor, översvämningar, stormar och andra naturrelaterade fenomen (ibid s 8. Det är tänkbart att dödsfallen på grund av kyla kommer minska, men de negativa effekterna kommer att överväga de eventuella positiva effekterna som en temperaturökning kan medföra (ibid s 8. Europa kommer att drabbas genom kusterosion och fler klimatrelaterade naturkatastrofer såsom översvämningar och skogsbränder (ibid s 6. IPCC vidare att de mest utsatta områdena 0

är tätt bebodda kustområden och samhällen och verksamheter som är känsliga för extremer eller är beroende av klimatkänsliga resurser (ibid s 6. Produktionen av vissa varor såsom virke kommer förmodligen öka på kort och medelfristigsikt vid en temperaturhöjning, men även här finns det stora regionala skillnader (ibid s 7. Även kostnaderna och de fördelar för industrier, bebyggelse och samhälle som kommer med den globala uppvärmningen kommer att variera mycket. Det beror både på plats och på skalan på höjningen, men sammantaget kommer nettoeffekterna att bli negativa och öka ju större klimatförändringarna blir (ibid 8. Noteras bör dock att långt ifrån all ekonomisk tillväxt är dålig för miljön. Exempel på sektorer där tillväxt påverkar miljön positivt är ökad ekoturism, nationalparker och kompostering (Sterner 2003 s 0. Något som både kan ha en negativ och positiv inverkan på miljön är ökad global handel. Å ena sidan kan handel skapa mer utsläpp genom exempelvis ökade transporter (Pihl 2007 s 90. Å andra sidan kan handel också leda till en mer effektiv resursallokering, vilket i sig kan innebära bättre utnyttjande av resurser och således mindre negativa externa effekter på miljön (Hoekman & Kostecki 200 s 44. En annan fördel med handel är att den kan bidra till att reducera fattigdomen, vilket bör noteras även i tillväxtdiskussioner. Ekonomisk tillväxt är ökning i inkomst, det är inte tillväxttakten som är den viktigaste utan tillväxtens riktning (Sterner 2003 s 0. Därför är det nu viktigt att vi väljer en inriktning som minskar de externa effekterna som de allt större utsläppen medför. Då vi nu har kunnat fastslå att människan ligger bakom en del av den klimatförändring som sker finns det nu klara incitament och fördelar med att människan börjar arbetet att minska utsläppen genast. Det är oftast mycket dyrare att rena miljöer som förorenats än att investera i miljövänliga alternativ från början (Sterner 2003 s 8. Nicholas Stern skriver i sin rapport att om människan inte agerar mot klimatförändringarna kommer dess konsekvenser för världens länder innebära förluster på fem procent av NP idag och för all framtid. Med ett annat sätt att räkna skulle dessa kostnader kunna stiga upp till 20 procent om man räknar in alla risker och negativa följder. Skulle vi däremot börja agera nu kan det räcka med att satsa en procent av världens NP per år för att undvika klimatförändringarnas värsta följder (Stern 2007 s 7. Det finns dock svårigheter med detta miljöarbete, och förmodligen är det största problemet att det måste ske globalt. Även om vi i Sverige skulle upphöra med utsläpp skulle vi fortfarande påverkas av att andra länder släpper ut. Risken är stor att det blir ett fångarnas dilemma-scenario där det enskilda landet bär hela kostanden för att minska utsläppen men de globala miljövinsterna av reduktionen av utsläppen kommer alla till gagn (jfr Kriström 999 s 39; Pihl 2007 s 89.

Internationella institutioner är därför viktiga då det behövs gemensamma regelverk, sanktionsmöjligheter och framförallt samarbete för att kunna lösa problemen globalt ( jfr Pihl 2007 s 89; Stern 2007 s 7. tt den ekonomiska tillväxten och ekonomin i stort påverkas och kommer påverkas i allt större utsträckning på grund av klimatförändringarna råder det idag inget tvivel om. tt hälsan hos befolkningen och förstörelsen av produktionsfaktorerna inte skulle minska tillväxten är nog få som kan hävda. Det är därför av största vikt även för de som är mer intresserade av det ekonomiska systemet och tillväxt att även studera och ta hänsyn till miljön. De åtgärder som används för att minska utsläppen bör inte hämma tillväxten i stor utsträckning. De branscher och företag som använder sig av och kommer att använda sig av teknik som släpper ut mindre koldioxid kommer att öka sin omsättning och sysselsättning om ekonomiska styrmedel används för att minska utsläppen (Stern 2007 s 8. De förändringar som sker inom energisektorn gör att man kan bryta sambandet mellan tillväxt och utsläpp av växthusgaser. Det är snarare så att om man inte gör något så kommer det vara det som skadar den ekonomiska tillväxten (Stern 2007 s 8. Vi kan inte förbjuda utsläpp av koldioxid helt, då det skulle kosta samhället alldeles för mycket i form av utebliven NP-produktion (Pihl 2007 s 46. tt helt sluta släppa ut eller minska sin konsumtion extremt mycket skulle kunna få stora effekter både på Sveriges ekonomi och för ekonomin i de länder vi har ett stort handelsutbyte med. Det är dock av yttersta vikt att sätta ett pris i pengar på koldioxidutsläpp (Krisström 999 s 8. Det pågår många utredningar både av hur stora klimatförändringarnas effekter är, och hur man skall kunna stoppa förändringarna på bästa sätt. Är det genom ny teknik och/eller genom skatter och regleringar? Vilka effekter skulle det kunna få på den ekonomiska utvecklingen? 2

3 Ekonomiska styrmedel I föregående kapitel diskuterades kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och den globala uppvärmningen. En del debattörer hävdar att det finns en motsättning mellan ekonomisk tillväxt och ren miljö. De menar att om tillväxt sker till följd av miljöovänliga produktionsmetoder kommer tillväxten att leda till en försämrad miljö. Det antagandet kan ses som rimligt men är beroende av hur tillväxt definieras. Om man tar hänsyn till de negativa externa effekter som sker av produktion och om man tar hänsyn till framtiden innebär ovannämnda scenario snarare att konsumtionsutrymmet minskar, vilket således inte bör betraktas som ekonomisk tillväxt. Om man istället definierar ekonomisk tillväxt som hållbar utveckling är det just konsumtionsutrymmet som är det intressanta då det räknar med de negativa externa effekterna på miljön (Sterner 2003 s 7. Utsläpp av koldioxid är en typisk negativ extern effekt som förorenar luften och vars ekonomiska konsekvenser kan vara svåra att mäta. Men det är få som förnekar riskerna som klimatförändringar kommer att medföra. ekämpning av klimatförändringar måste därför ses som en investering som är nödvändig för att rädda miljön och den ekonomiska tillväxten i framtiden (Stern 2007 s. I det här kapitlet skall vi redogöra för de typer av ekonomiska styrmedel vi valt att utveckla vår modell med. För att en förändring av koldioxidutsläppen skall kunna ske krävs dels förändrat beteende och dels teknologisk utveckling. I den nyligen publicerade Sternrapporten presenteras tre grundläggande element för att hantera klimatförändringarna och minska utsläpp; prissättning av koldioxid, teknologisk utveckling och borttagande av hinder för ändrat beteende (Stern s 8. De tre elementen fungerar som komplement till varandra och att utelämna ett av dessa skulle leda till en signifikant ökning av kostnaderna för bekämpningen av klimatförändringarna (zar 2007 s 3. Naturligtvis skall styrmedlen användas så att kostnaden blir så liten som möjligt och att tillgångarna används så effektivt som möjligt. 3. Skatter och regleringar Prissättning av koldioxid innebär att konsumenten får betala den fulla sociala kostnaden för sitt beteende. Sådan prissättning kan göras explicit genom beskattning eller implicit genom 3

regleringar. Konsekvensen är att individer och företag får ökade ekonomiska incitament att minska sina utsläpp av växthusgaser. Ett empiriskt exempel är användandet av bensin. Efterfrågan på bensin bestäms både av dess pris och individens inkomst. Om inkomsten ökar behöver det inte betyda att efterfrågan på bensin ökar om bensinpriset samtidigt ökar. I Europa har man betydligt högre bensinskatter än i US och användandet av bensin i Europa är näst intill hälften så stort som det är i US (Sterner 2003 s 25. Denna teori om hur priset styr efterfrågan indikerar att en skatt på koldioxid skulle få en direkt effekt på utsläppsskapande beteende. eskattning har också en fördel i och med att den genererar intäkter till staten (zar 2007 s 4. Dessa intäkter gör i sin tur att man kan sänka andra skatter som snedvrider ekonomins effektivitet, som till exempel skatt på arbete. Miljöskatter anses vara effektiva då de dels minskar miljöskadorna och dels gör att effektivitetsförlusterna på arbetsmarknaden kan minska (Pihl s 5. Koldioxidskatter är kostnadseffektiva i den bemärkelse att de leder till en effektiv fördelning av utsläppsreduktionen. Skatten ger varje utsläppare valet att antingen släppa ut koldioxid och betala skatten eller att minska utsläppen och slippa skatten. Således blir det lönsamt att minska utsläppen så länge den kostnaden är lägre än skatten (Miljövårdsberedningens rapport 2007:03 s 9. Givetvis föreligger det problem med koldioxidskatter, de är inte entydigt positiva. Skatten bör vara likformig för alla sektorer i ekonomin, vilket kan skada konkurrensförhållandena då vissa sektorer är mer utsatta för internationell konkurrens. Ett annat problem med koldioxidskatter är att det ofta krävs mycket höga skattesatser för att uppnå utsläppsreduktionsmålen, vilket avhåller en del beslutsfattare att införa dessa skatter (Miljövårdsberedningens rapport 2007:03 s 22. Trots detta väljer vi att studera skatter och regleringar som en åtgärd för att minska utsläppen och vilken effekt dessa får på ekonomin. 3.2 Teknologi Det andra viktiga elementet i klimatpolitikens utformning är satsningar på teknologisk utveckling både genom FoU och spridning och kommersialisering av den nya miljöteknologin. Det är essentiellt för att kunna nå de minskningar av utsläpp som är önskvärt enligt Sternrapporten och IPCC. åde den privata och offentliga sektorn spelar en viktig roll i satsningar på FoU inom miljöområdet och ett samarbete de två emellan skulle kunna leda till större utbud av miljöteknologi och reducerade kostnader (Stern 2007 s 9. En stor del av den 4

miljövänliga teknologin är idag mer kostsam än miljöovänliga teknologiska alternativ, en omständighet som dock antas förändras i och med att efterfrågan på miljöteknologiska alternativ ökar. I IPCC:s fjärde klimatrapport görs modellanalyser av teknologin som endogen variabel som visar att ju större investeringar som görs i teknologin desto lägre blir kostnaderna för att använda den, en så kallad learning-by-doing-effekt. Satsningar på teknikutveckling har följaktligen större fördelar och gynnas också av tidiga åtgärder (Miljövårdsberedningens rapport 2007:03 s 23. Givetvis får den nya teknologin inte någon effekt på vare sig utsläpp eller tillväxt om spridningen av den inte främjas. Därför spelar skatter och regleringar en särskilt viktig roll för att skapa incitament till spridning på lång sikt. Även möjligheten till patenträtter som ger effekter på företags möjligheter att tillgodogöra sig tillräckligt med intäkter från nyutvecklad teknologi, påverkar incitamenten till satsningar på miljöteknologi (ibid 24. tt satsa på miljöteknologi innebär att man söker finna nya produktionsmetoder som dels kommer att ersätta gammal teknologi, vilket bidrar till mer miljövänlig produktion och dels kommer att vara mer effektiva, vilket kommer att få en positiv inverkan på ekonomin eftersom teknologisk utveckling bidrar till ekonomisk tillväxt (Romer 996 s 6. Om ny och miljövänlig teknologi kan ersätta gammal teknologi och ge samma produktionsmöjligheter skulle det kunna innebära att produktionen kan öka i samma takt som tidigare. Detta utan att ge upphov till lika stora externa effekter som innan, till skillnad från om man endast skulle satsa på skatter och regleringar då dessa i viss mån kan ses som produktionshämmande. Dessutom har teknologi och uppfinningar den egenskapen att de är icke-rivaliserande och kan således användas av flera individer/företag samtidigt och på flera ställen (Romer 996 s. Det är positivt för mindre utvecklade länder som då direkt kan få ta del av den nya teknologin. I en studie gjord av C. Carraro och M. Galeotti drar författarna slutsatsen att det inte finns någon tvekan om att teknologisk utveckling kan leda till ekonomisk tillväxt samtidigt som miljön inte tar skada (Carraro et al 997 s 4. För att kunna påverka konsumenter och investerare måste miljöpolitiken vara trovärdig och långsiktig. Det är särskilt viktigt vid beslut om långsiktiga investeringar då en trolig konstant koldioxidbeskattning kan räknas med i kostnaderna. Om så inte är fallet kan det komma att ske investeringar i miljöovänlig infrastruktur till exempel, vilket kommer att göra 5

utsläppsminskningarna svårare och dyrare i framtiden (Stern 2007 s 9. Likaså gäller för investeringar i miljöteknologi; att prissättning av koldioxidutsläpp genom beskattningar och regleringar skapar ekonomiska incitament för den privata sektorn att investera. Dock krävs att dessa policies upprätthålls för att satsningarna på utveckling av teknologi skall generera avkastning i framtiden genom att säkerställa att det finns en marknad för miljövänliga teknologiska produkter (ibid. tt starka ekonomiska styrmedel krävs för att komma till stånd med problemet är en allmän uppfattning (Sterner 2003 s 25. Vilka styrmedel som skall användas i klimatpolitiken och hur dessa skall utformas är dock inte alltid uppenbart och varierar från land till land. Hänsyn måste tas både till ekologiska och teknologiska förutsättningar och till socioekonomiska och politiska villkor (ibid. Konstateras kan dock att både skatter & regleringar och satsningar på teknologi krävs för att minska utsläppen. De fungerar som effektiva komplement till att varandra för att minska koldioxidutsläppen. Olika mixer av dessa styrmedel kan emellertid tänkas ha olika inverkan på den ekonomiska tillväxten. 6

4 Teori och modell År 956 publicerade ekonomen Robert Solow en artikel där han genom att göra ett stort antal förenklingar av verkligenheten lyckats skapa en modell som kan användas för att beskriva ekonomisk tillväxt och utveckling (Jones 2002 s 20. I de olika utvidgningarna som har kommit av Solow-modellen genom åren har forskare försökt att laborera med olika exogena variabler det vill säga variabler som bestäms utanför modellen och endogena variabler som bestäms inom modellen för att kunna finna de sätt som bäst beskriver verkligheten och de fenomen man vill undersöka. Den av Solow-modellerna som vi valt att utgå ifrån kallas den gröna Solow-modellen och presenterades av William. rock och M. Scott Taylor i en artikel 2004. Författarna introducerar en länk mellan mängden miljöförstörande utsläpp och den ekonomiska tillväxten. De menar att den här negativa effekten kan reduceras med hjälp av beskattning. I artikeln använder de sig av Solow-modellen med teknologi men utvidgar den för att sedan göra en empirisk studie över OECD-länder där de söker finna sambandet mellan mängden utsläpp och inkomst per capita (rock & Taylor 2004 s 9. Solow-modellen med teknologi innebär att teknologi förts in som en variabel som ökar produktionen och som på lång sikt upprätthåller den ekonomiska tillväxten. Denna variabel är dock exogen i modellen (Jones 2002 s 38. 4. Den gröna Solowmodellen I den gröna Solowmodellen görs precis som i den ursprungliga Solow-modellen antagandet att landet enbart producerar en vara - NP (Jones 2002 s 20. För att producera varan använder landet produktionsfaktorerna kapital, arbetskraft och teknologi. I modellen görs som tidigare konstaterat flera förenklingar. land annat antas att det bara finns ett isolerat land utan handel, vilket innebär att man kan anta att sparkvoten är lika med investeringar i landet (ibid s24. De två grundläggande ekvationerna för en Solow-modell är produktionsfunktionen och funktionen för hur kapitalet ackumuleras. Produktionsfunktionen består i denna gröna Solow-modell av realkapital (K, teknologi (, arbetskraft (L och abatement (. Nivån på NP (Y beror således av storleken på dessa produktionsfaktorer. Teknologi är en exogen variabel, det vill säga att man i modellen inte kan påverka takten med vilken nya innovationer uppkommer med hjälp av politiska och 7

ekonomiska medel. Det betyder att man kan anta att teknologin växer med en konstant tillväxttakt. rbetskraft likställs i modellen med befolkningen i landet. rock och Taylor har gjort flera förändringar och utvidgningar i sin gröna modell, ett av tilläggen är att de multiplicerar in minus en kostnad som de kallar abatement (-, vilket är den mängd av NP som landet lägger på att minska sina utsläpp. Det kan vara saker som skatter på bensin, avgifter för utsläpp eller pengar som man satser på miljöfrämjande forskning. De menar att denna kostnad har en negativ påverkan på tillväxten, i alla fall direkt eftersom dessa pengar inte kan användas inom andra sektorer i produktionen (rock et al s. Parametern visar på hur de olika produktionsfaktorerna viktas i produktionen av NP. Den gröna Solow-modellens produktionsfunktion; Y = K ( L ( Ekvation Den andra grundläggande ekvationen i Solow-modellen är kapitalackumulationsfunktionen, som visas på hur kapitalet i landet genereras. Realkapitalet ökar genom att en del av produktionen (Y sparas och investeras, också kallat sparkvoten (s. Men realkapitalet minskar (till följd av förslitning med en deprecieringstakt (d. K& = sy dk Ekvation 2 Enligt modellen antas ekonomin växa mot ett jämviktsläge kallat steady state. När ekonomin befinner sig i steady state växer alla produktionsfaktorer i samma takt och då är det enbart teknisk utveckling som kan föra den ekonomiska utvecklingen framåt. Ekonomin befinner sig dock sällan i sitt steady state-läge då den ständigt påverkas av olika händelser. Det är emellertid intressant att identifiera steady state-läget för att kunna jämföra med faktisk NP och således kunna säga något om vart ekonomin är på väg. 4.2 Den utvidgade modellen Vi vill studera hur miljöförstöring påverkar tillväxten när vi för in mängden utsläpp som en variabel som påverkar deprecieringen av realkapitalet negativt. För att göra detta har vi valt att vidareutveckla rock och Taylors gröna tillväxtmodell genom att dela upp deras abatement, som vi kallar ekonomiska styrmedel, i två olika kategorier; skatter & regleringar, och FoU inom miljösektorn,. Vi väljer att skilja dessa styrmedel åt då vi 8

menar att de får olika effekter på mängden utsläpp och den ekonomiska tillväxten över tiden. Skatter och regleringar får större effekt idag och inom den närmsta framtiden eftersom den påverkar mängden utsläpp direkt. Medan effekten av FoU inte ger avkastning förrän efter ett par år. Det tar ju som bekant en viss tid för forskning att generera resultat (zar 2007 s 7. åda dessa styrmedel påverkar både tillväxten i ekonomin och mängden utsläpp (vilket vi beskrivit i kapitel 3. På längre sikt menar vi att det ekonomiskt borde vara mer lönsamt att satsa större andel av NP på FoU. 4.2. Produktionsfunktion: Y = K ( L ( Ekvation 3 Produktionen beror av mängden realkapital, mängden tillgänglig teknologi samt mängden arbetskraft i landet. Men produktionen påverkas även hur stor del av NP som läggs på att minska utsläppen. Den här kostnaden påverkar produktionen på ett negativt sätt då dessa pengar inte kan användas och allokeras perfekt av marknaden vilket då har en negativ påverkan på landets NP. Per capita: y= k 4.2.2 Kapitalackumulationsfunktionen ( Ekvation 4 Det som skiljer vår kapitalackumulationsfunktion från den ursprungliga är deprecieringstakten. Vi menar att miljön borde finnas med som en variabel i form av mängden utsläpp då dessa utsläpp av koldioxid påverkar realkapitalet depreciering genom bland annat naturkatastrofer, vilket vi tidigare gått in på i kapitel två. Vår deprecieringstakt påverkas negativt, alltså ökar, med mängden koldioxidutsläpp per capita (z vilket påverkar NP i steady state negativt. Ekvationen är utformad så att deprecieringen (d som är en följd av koldioxidutsläpp per capita (z adderas med den ursprungliga deprecieringstakten (η, som vanligtvis brukas anta vara fem procent. Det här innebär att om inga utsläpp finns kommer deprecieringen ändå inte understiga fem procent. 9

β ( + z(ω( d = η Ekvation 5 Då vi vill att ska få en annorlunda effekt över tiden behöver vi föra in en variabel, Ω, vars syfte är ge ett tidsperspektiv till deprecieringstakten. Vi anser att, till skillnad från, får ökande påverkan på utsläppen i framtiden, vilket är syftet med ekvationen Ω. Denna ökning kommer dock inte att vara lika stor hela tiden utan ökningen avtar efter en viss tid. λ symboliserar det största värde som uttrycket (Ω kan anta. µ används i ekvationen för att vi sa hur snabbt kurvan går från noll till λ, och ε står för nivån på den gröna teknologin och är den variabel som ändras över tiden. T är det värde på ε där funktionen befinner sig exakt mellan noll och λ. e Ω= λ + e µ ( εt µ ( εt Ekvation 6 I vår utvidgning av modellen menar vi att får en kvardröjande effekt på så sätt att om man idag investerar i FoU i miljösektorn så kommer det generera positiva effekter för flera år framöver även om man något år inte skulle satsa på denna typ av forskning. Variabeln ε symboliserar således den ackumulerade gröna teknologin. Denna kvardröjande effekt är rimlig att anta då vi menar att den forskning som framkom året innan inte bara försvinner om man inte skulle satsa pengar påföljande år. Dock menar vi också att det finns en deprecieringstakt av denna nya teknologi (d ε. Den här deprecieringen uppkommer då det känns rimligt att anta att det förekommer utveckling även inom den miljöförstörande sektorn, vilken kommer att behöva ersättas med ny miljöteknologi. Genom att matematiskt beskriva :s utveckling får vi den kvardröjande effekt vi är ute efter, där ε representerar den kumulativa effekten som har. För att beskriva hur den gröna teknologin ackumuleras ställer vi upp en ekvation enligt nedan. Där subtraherat med sin deprecieringstakt, d ε, blir ε. Ju större ε är desto mer minskar koldioxidutsläppen. ε t+ = ε + d ε t ε t Ekvation 7 Vi för sedan in våra modifieringar av deprecieringstakten i realkapitalackumulationsfunktionen. Här använder vi variabeln z som står för antalet ton koldioxid som släpps ut per person och år. Det är den som ökar deprecieringstakten vilket är negativt för tillväxten. Men genom Ω påverkar deprecieringstakten positivt genom att den 20

dämpar den negativa inverkan som utsläppen får på deprecieringen. I den slutgiltiga kapitalackumulationsfunktionen finns också med och har även den en positiv inverkan på mängden utsläpp. upphöjs med β för att få den effekt på deprecieringen som vi anser vara trolig. Vi multiplicerar den ursprungliga deprecieringstakten, η, med adderat med mängden utsläpp så att deprecieringen aldrig kan bli mindre än ursprungsdeprecieringen. Således ser kapitalackumulationsfunktionen ut som följande: 4.2.3 Steady state K& β = sy [ η ( + z(ω( ]K Ekvation 8 För att kunna lösa modellen, det vill säga identifiera hur de olika variablerna utvecklas över tiden, behöver vi bestämma uttrycket för steady state. Det är inget som kommer att användas i vår simulering, men det är ändå av intresse då det ger indikationer på hur de olika variablerna påverkar ekonomin i jämvikt. tt identifiera ett lands steady state-nivå kan vara intressant och användbart för att kunna säga något om var ekonomin är på väg och vilken tillväxttakt den kan tänkas ha den närmsta framtiden. Vi använder oss även av steady state-uttrycket för att kunna räkna ut den teknologiska nivån, vilket vi gör i kapitel 5. NP per capita i steady state: y * ( t = s( β ([ η(+ z(ω( ] + g+ n ( * ( t Ekvation 9 Det här steady state uttrycket innebär att och både har en positiv och en negativ påverkan på NP (härledning finns i appendix. Satsningar på FoU inom miljön påverkar i uttrycket positivt genom att den minskar takten med vilket realkapitalet deprecierar. Det påverkar också negativt genom att det nu finns mindre resurser som ekonomin själv får allokera vilket ger en direkt dämpande effekt på NP. tt vi satsar tillgångar genom skatter & regleringar får också positiva effekter genom att den minskar deprecieringen, men negativ effekter genom att beskattningar och även regleringar är något som kan hämma tillväxten genom att ekonomin inte får helt fritt spelrum. Likaså påverkar de båda sparkvoten negativt genom att de minskar tillgångarna som ekonomin hade kunnat spara och använt som investeringar. 2

Med i det här uttrycket finns även andra variabler som sparkvoten som påverkar NP positivt. Teknologin ( som också ger en positiv inverkan. Dock får tillväxten i teknologin (g en negativ inverkan på NP-tillväxten i detta uttryck genom att teknologiska framsteg kräver nya investeringar för att kunna använda sig av den nya teknologin. efolkningen påverkar också uttrycket negativt genom att en större befolkning kräver större investeringar och då således ett större sparande (Jones 2002 s 3. Tillväxttakten i steady state ser ut enligt följande (för härledning se appendix : g y = g k = g Ekvation 0 Det innebär att längs den balanserade tillväxtbanan (steady state växer NP med samma takt som teknologin och kapitalet. Det här innebär att i steady state växter output per arbetare, kapitalet per arbetar i samma takt som teknologin. Således är teknologiska framsteg källan till hållbar tillväxt (Jones 2002 s 38. 22

5 Simulering Simulering är en metod för att så långt som möjligt försöka återskapa en bild av verkligheten. I det här kapitlet ämnar vi göra en simulering över Sveriges NP-utveckling fram till 2050. Det vi vill studera är om och hur våra utvidgningar kommer att påverka NP under den valda tidsperioden 2005-2050. Simuleringen kommer att göras i per capita-form och vi kommer att använda oss av produktionsfunktionen och kapitalackumulationsfunktionen för att visa hur förändringar i satsningar på FoU i miljösektorn ( och satsningar i form av skatter och regleringar ( påverkar deprecieringen av realkapitalet om allt annat hålls konstant. Och hur dessa förändringar i sin tur påverkar utvecklingen av real NP och tillväxten i densamma. Vi kommer att utgå ifrån att ekonomin befinner sig nära sitt steady state-läge vilket kan tänkas rimligt då Sverige är ett välutvecklat land med stabil ekonomi. Det här antagandet gör att vi kan utesluta eventuella stora svängningar i ekonomin som skulle kunna påverka tillväxten under den period vi studerar. Den tillväxttakt vi får fram genom simuleringen kommer således påverkas av våra förändringar. 5. Utgångsvärden tt hitta verkliga siffror till underlag för simuleringen har varit problematiskt i den mening att åtgärderna definieras på olika sätt vilket har lett till svårigheter med att hitta heltäckande data för de ekonomiska styrmedel vi valt att studera. Dessutom saknas siffror från många år. Utifrån data från tre år har vi därför gjort en uppskattning av Sveriges totala kostnad för att minska utsläppen (se appendix C. -värdena är uttryckta som en procentandel av NP och som utgångsvärde för simuleringen har vi valt ett värde på en procent av NP. I det här utgångsvärdet menar vi att man lägger hälften (0,5 % på skatter & regleringar ( och andra hälften på FoU ( inom miljöområdet. Vi kommer genomgående i simuleringen anta 0,5 procent av NP som utgångsvärde för det -värde som hålls konstant då varierar det andra - värdet. Siffrorna för NP per capita och befolkning kommer från OECD (www.oecd.org. NP är uttryckt i köpkraftsjusterade (PPP dollar med basår 2000. Vidare har vi antagit att Sverige har en sparkvot på 22 procent, vilket är ett genomsnitt av data från de senaste tio åren (www.oecd.org, se appendix C. Den initiala och alltid förekommande deprecieringen har vi 23

gett ett utgångsvärde på fem procent. Det är också en vedertagen siffra i dessa sammanhang (Jones 2002 s 23. Variabeln för utsläpp per capita (z som är en del av deprecieringsfunktionen ger vi ett konstant värde på 6 ton, vilket är genomsnittligt värde från 993-2003 per capita i Sverige (www.worldbank.org, se appendix C. Det är troligen ett otänkbart scenario att mängden utsläpp per capita skulle vara konstant de kommande 45 åren men det är inte heller vår föreställning. Modelltekniskt sett måste dock detta värde behandlas som en konstant för att vi ska kunna se skillnaden i de variabler vi kommer att experimentera med i vår simulering. Till våra parametervärden har vi antagit att är ett tal mellan noll och ett och vi har bestämt det till en tredjedel, vilket är sedvana i dessa beräkningar (Jones 2002 s 22. Vi har också antagit att parametern β i deprecieringen i kapitalackumulationsfunktionen är lika med 00 då detta ger den inverkan på deprecieringen vi anser att den bör ha. Vi har också antagit värden för parametrarna i Ω-funktionen (i avsnitt 4.2.2, där µ sätts till 5 och T till 0,2. I funktionen för hur ε ackumuleras har vi bestämt värdet på d ε till 0,0 (för utförlig tabell av parametervärden se appendix. Utifrån de verkliga och antagna ursprungsvärdena har vi sedan löst ut teknologin ur steady state-uttrycket (ekvation 9 och därigenom fått ett värde på den teknologiska nivån. För härledning av ekvationen nedan se appendix. y = s( d g n + + ( Ekvation Den framräknade nivån på teknologin vårt utgångsår blir 3028, vilket endast är att betrakta som ett indexvärde då det i princip är omöjligt att sätta ett verkligt värde på mängden teknologi. Det spelar egentligen inte någon större roll vilket värde på teknologi som används utan det väsentliga är relationen mellan insatsfaktorerna och hur dessa förändras för att därigenom kunna studera den ekonomiska tillväxttakt som sker över tiden. Vi har satt den teknologiska tillväxttakten till det vedertagna två procent per år. Med hjälp av den teknologiska nivån och värdet på NP per capita kan nu realkapitalet beräknas med följande ekvation. Härledning av uttrycket finns i appendix. 24

k y = Ekvation 2 Utgångsvärdet för realkapital per capita i simuleringen blir således 268 dollar. Tillväxttakten i befolkningen har vi räknat fram som ett genomsnitt av de senaste tio årens befolkningsökning, vilket för Sverige är en siffra på 0,003687 (se appendix C. 5.2 Simuleringen Med de framräknade värdena på produktionsfaktorerna och de antagna parameter- och variabelvärdena kan nu en simuleringen göras. Vi börjar med deprecieringen då det är den som påverkar kapitalet och därigenom NP. Där efter studeras sedan hur deprecieringen påverkar real NP per capita och slutligen hur tillväxttakterna i ekonomin utvecklas över tiden. Vi utgår från ekvationerna i avsnitt 4.2.2 för simuleringen av deprecieringen. 5.2. Depreciering av realkapitalet Liksom framkommit av tidigare diskussion har vi antagit att mängden utsläpp påverkar deprecieringstakten negativt, ökar. Det gör att vi får användning för de ekonomiska styrmedel som behandlats tidigare för att minska den ökande deprecieringstakten. Vi menar att styrinstrumentet skatter & regleringar får en större effekt på mängden utsläpp under den första tidsperioden, ungefär 20 år. Under denna tid får satsningar på FoU i miljösektorn också en påverkan på mängden utsläpp, men denna minskning är mindre i början. Den ökar dock med tiden, och efter ungefär 20 år ser man att det lönar sig att satsa på FoU jämfört med att satsa på skatter och regleringar. Detta resonemang illustreras i diagram 2. 25

Diagram 2: Depreciering med samma totala -värde men med olik fördelning Depreciering med =0,005 och =0,005 0,25 Deprecieringstakt 0,2 0,5 0, 0,05 =0,0 =0,0 0 2005 200 205 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Tid Diagram 2 I diagrammet ovan vill vi illustrera den skärningspunkt där det ekonomiskt lönar sig bättre att satsa på FoU i miljöområdet framför skatter & regleringar givet den ovanstående fördelningen av -värdena. Diagram 3: Depreciering för olika -värden där hålls konstant på 0,5 procent av NP. Depreciering =0,005 0,35 0,3 Deprecieringstakt 0,25 0,2 0,5 0, 0,05 0 2005 200 205 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 =0,0 =0,005 =0,00 =0,02 Tid Diagram 3 I diagram 3 där förändringar gjorts i minskar utsläppen på grund av olika nivåer på skatter & regleringar vilket får en direkt effekt på deprecieringen. Om staten lägger en skatt på exempelvis den mängd koldioxid som släpps ut i atmosfären kommer det påverka både privatpersoner och företag genom att det då blir dyrare att konsumera till exempel bensin eller 26

andra fossila bränslen. Det gör att användningen minskar vilket påverkar deprecieringen positivt, den minskar. Det är en åtgärd som får direkt effekt, så fort det blir dyrare går konsumtionen ner. tt diagrammet inte enbart visar på en nivåskillnad beror endast på effekten av som påverkar exponentiellt över tiden. Det innebär att dess effekt inte syns förrän efter ett par år, därav lutningen på kurvan. Hade vi inte lagt några resurser på hade kurvorna istället varit helt horisontella och parallella. Tilläggas bör att den nivåskillnad som sker direkt i diagrammet inte helt stämmer överens med hur det kan tänkas se ut i verkligheten. Naturligtvis menar vi inte att skillnaden kommer att märkas från en dag till en annan, den beror högst troligen även på hur mycket som släppts ut under tidigare år. Vi menar att denna effekt inte kan analyseras efter det första året, men vi vill ändå i modellen kunna tydliggöra den skillnad i vilken effekt som får jämfört med. Skatter & regleringar ger alltså en nivåeffekt genom en mer omedelbar påverkan på mängden utsläpp. Diagram 4: Depreciering för olika -värden där hålls konstant på 0,5 procent av NP. 0,25 Depreciering =0,005 0,2 0,5 0, 0,05 0 2005 200 205 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Deprecieringstakt =0,0 =0,005 =0,00 =0,02 Tid Diagram 4 I diagram 4 varieras storleken på satsningarna på FoU i miljösektorn. Här är skillnaderna i början mellan de olika värdena på inte särskilt stora, på grund av att takten med vilken deprecieringen minskar inte ändras förrän efter ett par år. Det kan tänkas rimligt då de ökade ekonomiska anslagen till forskning troligen inte genererar resultat direkt. Dessutom föreligger en viss fördröjningseffekt i spridningen av den nya teknologin. Skillnaderna i deprecieringstakten blir desto större ju längre tiden går, vilket indikerar att det på sikt lönar sig att lägga en större andel av NP på miljöforskning än på skatter & regleringar. 27