Laboration 36: Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se. 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige



Relevanta dokument
ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING

1. Mätning av gammaspektra

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

7 Comptonspridning. 7.1 Laborationens syfte. 7.2 Materiel. 7.3 Teori. Att undersöka comptonspridning i och utanför detektorkristallen.

4 Halveringstiden för 214 Pb

Strålning Radioaktivitet och strålskydd

Neutronaktivering. Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik

Strålning. Radioaktivitet och strålskydd NATIONELLT RESURSCENTRUM I FYSIK LUNDS UNIVERSITET 2015

5. Bestämning av cesiumaktivitet

GAMMASPEKTRUM Inledning

Strålning. Laboration

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

Tillämpad kvantmekanik Neutronaktivering. Utförd den 30 mars 2012

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

3.7 γ strålning. Absorptionslagen

3 NaI-detektorns effektivitet

Kärnenergi. Kärnkraft

Laborationsrapport neutronaktivering

Statistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Fysiska institutionen, UDIF. Laboration 7 Neutronaktivering och Halveringstidsbestämning

Marie Curie, kärnfysiker, Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 22 januari 2000 kl

Kärnenergi. Kärnkraft

Uppgift 1. Kraftmätning. Skolornas Fysiktävling Finalens experimentella del. Isaac Newton

Laborationskurs i FYSIK B

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

Instuderingsfrågor Atomfysik

REDOGÖRELSE 7-29/ Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor

Praktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori Comptonspridning

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (2p). Svar: At, Am, Pm, Pa

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Lärarhandledning GDM 10 Version 1.0

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Repetitionsuppgifter. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

NEUTRONTVÄRSNITT Omarbetad 2003/2004/2005/2008/2009 DL, PET, JK

BANDGAP Inledning

Diffraktion och interferens

Miljöfysik FYSA Laboration 6. Absorption av joniserande strålning + Radioaktivitet i vår omgivning

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Beskriv principen för en hastighetsselektor (skiss och utförlig förklaring) (4p). Svar: Se figur 2.1 och tillhörande text i läroboken.

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 4

Atom- och kärnfysik! Sid i fysikboken

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

BANDGAP Inledning

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

27,8 19,4 3,2 = = ,63 = 3945 N = = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 13 Kärnfysik 2 den 4 maj Föreläsning 13.

Diffraktion och interferens

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL

Uppgift: Bestäm det arbete W som åtgår att Iyfta kroppen på det sätt som beskrivits ovan och bestäm och så kroppens densitet ρ.

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Del A: Begrepp och grundläggande förståelse

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens

Videoförstärkare med bipolära transistorer

RADIOAKTIVITET OCH STRÅLNING

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3


Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Appendix i instruktionen

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter

Rotationsrörelse laboration Mekanik II

Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I

Ballistisk pendel laboration Mekanik II

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Assistent: Johan Axnäs Laborationen utfördes: 16 februari februari 2000

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Tillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 3 Lösningar

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 27 januari Del A

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Transkript:

Laboration 36: Kärnfysik Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige Assistent: Roberto Liotta Modern fysik (kurskod 5A1240), KTH/Fysik

Inledning Detta är en rapport på laborationen Kärnfysik i kursen Modern fysik (kurskod: 5A1240) vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Laborationen var uppdelad i tre delar. Uppgift De tre delluppgifterna var: A Gammaspektrum B Aktivering med neutroner C Gammaabsorption A Gammaspektrum Teori Vid sönderfall av ett radioaktivt ämne bilas γ-strålning, som kan mätas med en scintillatoinsdetektor. Detektorn är kopplad till ett datorprogram som ritar ut antalet pulser vid respektive spänning. Eftersom det alltid finns en viss bakgrundsstrålning anpassas mätningarna efter denna. Utförande Först började vi mäta bakgrundsstrålningen i 3 minuter, för att ha få en referensstrålning att sedan bortse ifrån. Vi mätte sedan ett känt preparat ( 22 Na). Sedan kalibrerades mätningarna med 60 Co efter detta resultats toppar och jämfördes med Table of Isotopes, Toi. Vidare mätte vi aktiviteten från en radioaktiv norrländsk köttsoppa. Mätresultat Ämne Toppvärde(n) (MeV) FWHM std 60 Co 1,174 1,333 0,050 0,053 0,021 0,022 Soppa 0,660 0,046 0,020 Tabell 1: Mätresultat 1

Beräkningar Dötiden n = n 1 nτ = 17387 = 17694, 7 1 17387 10 6 Där n är pulser och τ är dötiden som är 10 6 s Räknehastigheten Felet i räknehastigheten kan beräknas enligt: r r r t = r t 17694, 7 = 180 Där r är antalet pulser och t tiden = 0, 739 0, 7 pulser/s Energiupplösningen Full Width at Half Maximum (FWHM) fås av datorprogrammet. Därmed kannn energiupplösningen beräknas av: F W HM V topp Där V topp energin som toppen ligger på. Resultat Vi fick två exitationsnivåer, 1, 174±0, 021MeV och 1, 333±0, 022MeV, för 60 Co. Räknehastighetsfelet var 0,7 pulser/s. Scintillationsdetektorns dödtid gjorde att vi bara mätte 17387 istället för 17695 pulser. Vi uppmätte energiupplösningen för 60 Co till: 0, 043 MeV för 1, 174 MeV 0, 040 MeV för 1, 333 MeV Ämnet i den radioaktiva köttsoppan från norrland bestämdes till 137 55 Cs. 2

B Aktivering med neutroner Bakgrund Syftet med denna del av laborationen var att visa hur radioaktiva isotoper kan skapas ur stabila isotoper genom bestrålning med neutroner, samt hur radioaktiva isotoper faller sönder med tiden. I detta fall skulle ett silverbleck bestående av två stabila isotoper bestrålas med neutroner från en americiumberyllium-källa, varvid följande reaktioner inträffar: 107 Ag + n 108 Ag + γ 109 Ag + n 110 Ag + γ Dessa bildade isotoper kommer att sönderfalla och alstra β-strålning enligt: 108 108 47 Ag 48 Cd + e + ν Utförande 110 110 47 Ag 48 Cd + e + ν Ett silverbleck placerades 3-5 cm från en americium-beryllium-källa nedsänkt i vatten, och lämnades där ca 15 minuter. Silverblecket placerades sedan i en detektor som innehöll ett GM-rör, och som var kopplad till en pulsräknare. Antalet sönderfall mättes nu upp under 10 minuter, tätare i början då sönderfallstakten var högre. Pulsräknaren lästes av med 10 sekundersintervall under de 100 första sekunderna, sedan med 20 sekundersintervall upp till 5 minuter, och till sist varje minut upp till 10 minuter. Våra mätvärden var: Tabell 2: Mätningar av sönderfallet som funktion av tiden Tid (s) 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Sönderfall/s 85 75 51 44 41 27 32 23 27 Tid (s) 100 120 140 160 180 200 220 240 260 Sönderfall/s 20 20 15 13 13 12 10 8 6 Tid (s) 280 300 360 420 480 540 600 Sönderfall/s 7 6 5 4 3 3 2 3

4.5 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 100 200 300 400 500 600 Figur 1: Den logaritmerade intensiteten mot tiden Beräkningar Den logaritmerade intensiteten plottas mot tiden, och representeras av kryssen i diagrammet. I den högra delen av diagrammet kan kurvan approximeras med N = N 2 e λ 2t Vi vill här räkna ut λ och sedan kan vi räkna ut halveringstiden med T = 1 λ ln2 I den vänstra delen approximeras kurvan av N = N 1 e λ 1t + N 2 e λ 2t Vi skrev Matlab-programmet intensitet.m (se Appendix sist) för att räkna ut λ och halveringstiden för båda silverisotoperna. Resultat Vi fick för 108 47 Ag λ = 0.0039 och halveringstiden 179.9 sekunder. Det teoretiska värdet här var 2,42 min. För 110 47 Ag fick vi λ = 0.0209 och halveringstiden 33.2 sekunder. Det teoretiska värdet här var 24,4 sekunder. 4

C Gammaabsorption Utförande Försöket gick ut på att bestämma γ -strålningens genomträngningsförmåga genom bly genom att bestämma blys absoptionskoefficient. Därför sattes ett radioaktivt ämne (som avger γ strålning) i en blykammare med en scintillationsdetektor. Först så mätte vi strålningen utan något absorberande material mellan det radioaktiva materialet och detektorn, för att sedan placera blyplattor emellan. Vi gjorde 8 olika mätningar med en blytjocklek som varierade mellan ca 1.5 till 33 mm. Teori Den mängd strålning som går igenom ett preparat ges av ekv. 1, där n 0 är antalet pulser från ämnet, n är antalet efter absorptionen och x är tjockleken på det absorberande materialet. Om man löser ut abroptionskoefficienten µ ur denna ekvation får ekv. 2. n = n 0 e µx (1) µ = ln( n n 0 ) x (2) Resultat Enligt våra mätningar är absorptionskoefficienten 39.2 m 1. Det finns flera felkällor som kan påverka resultatet t.ex. varierande tjocklek på blyplattorna (etersom vi endast mätte tjockleken i ena kanten), olika bakgrundsstrålning samt fel på mätaparaturen. Mätningar Våra mätningar ges i tabell 3 5

Källkod ******************* Matlabfilen intensitet.m ****************** clear clf figure(1) I=[85 75 51 44 41 27 32 23 27 20 20.5 14.5 12.5 13 11.5 10 7.5 5.95 6.85 5.7 5.23 4.167 3.317 2.267 2.017] ; t=[ 5 15 25 35 45 55 65 75 85 95 110 130 150 170 190 210 230 250 270 290 330 390 450 510 570] ; ln_i=log(i); plot(t,ln_i, x ), hold on ln_i2=ln_i([17:25]); t2=t([17:25]); A=[ones(size(t2)) t2]; c=a\ln_i2; plot([t(17):1:t(25)],c(1)+c(2).*[t(17):1:t(25)]) plot([t(1):1:t(17)],c(1)+c(2).*[t(1):1:t(17)], -- ) lambda2= -(c(2)) T2= log(2)./lambda2 ln_i1=ln_i([1:11]); t1=t([1:11]); B=[ones(size(t1)) t1]; d=b\ln_i1; plot([t(1):1:t(11)],d(1)+d(2).*[t(1):1:t(11)]) ln_nlong=c(1)+c(2).*[t(1):10:t(11)]; Nlong=exp(ln_Nlong) ; Nkort=I([1:11])-Nlong; ln_nkort=log(nkort); 6

tlong=t([1:11]); C=[ones(size(tlong)) tlong]; e=c\ln_nkort; plot([t(1):1:t(11)],e(1)+e(2).*[t(1):1:t(11)], -. ) lambda1= -(e(2)) T1= log(2)./lambda1 *************************************************************** 7

Tabell 3: Mätdata för olika blytjocklekar absorbator Antal pulser utan bakgrunds. µ bakgrunds. 416 0 inget 13067 12651 1.48 mm 12326 11910 40.8 2.9 mm 11727 11311 38.6 5.12 mm 10855 10439 37.5 7.06 mm 10024 9608 38.9 9.98 mm 8954 8538 39.4 14.18 mm 7806 7390 36.3 22.23 mm 5503 5087 41.0 33.94 mm 3143 2727 41.0 8