MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Förslag till detaljplan för DEL AV FASTIGHETEN BARKÅKRA 50:3 m.fl., TVÄRBANAN, ÄNGELHOLMS KOMMUN ÄNGELHOLMS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2011-04-19

Miljökonsekvensbeskrivning till förslag till detaljplan för fastigheten Barkåkra 50:3 m.fl., Tvärbanan, Ängelholms kommun Samrådshandling: 2011-04-19 Uppdragsgivare: Ängelholms kommun Uppdragsansvarig: Ramböll Sverige AB, Skeppsgatan 5, 211 19 Malmö www.ramboll.se, telefon 010-615 60 00, fax 010-615 20 00 Uppdragsledare: Lars Nilsson, 010-615 55 29 Handläggare: Sara Bergström, Camilla Wenke, Sara Sundin Granskare: Kristina Hermansson Rambölls uppdragsnummer: 61661042802 Organisationsnummer 556133-0506

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2 2. Inledning 6 2.1 Bakgrund och syfte 6 2.2 Uppdraget 6 2.3 Tidigare utredningar och beslut 6 2.4 Krav på miljöbedömning 9 3. Avgränsning av MKB 11 3.1 Geografisk avgränsning och lokalisering 11 3.2 Innehållsmässig avgränsning 12 3.3 Nollalternativet och jämförelsedatum 13 3.4 Övriga alternativ 14 4. Övergripande projekt- och områdesbeskrivning 15 5. Konsekvensbeskrivning 17 5.1 Bevarandeintressen 18 5.2 Hälsa och säkerhet 31 5.3 Hushållning med naturresurser 39 5.4 Sammanfattning av inarbetade miljöåtgärder och konsekvenser 42 6. Hushållningsbestämmelser 43 7. Miljökvalitetsnormer 45 7.1 MKN för luftkvalitet 45 7.2 MKN för vattenförekomster 45 7.3 MKN för fisk- och musselvatten 49 8. Överensstämmelse med miljömål 50 8.1 Giftfri miljö 50 8.2 Levande sjöar och vattendrag 51 8.3 Grundvatten av god kvalitet 51 8.4 Ett rikt odlingslandskap 51 8.5 God bebyggd miljö 51 8.6 Ett rikt växt och djurliv 52 9. Fortsatt miljöarbete 53 9.1 Behov av efterkommande prövningar 53 9.2 Miljöuppföljning 53 10. Källförteckning 55 1 av 55

1. Sammanfattning Bakgrund och syfte Ängelholms kommun har upprättat ett förslag till detaljplan för del av fastigheten Barkåkra 50:3 m.fl. Syftet med detaljplanen är att pröva utformning och omfattning av ny bebyggelse för industrier och verksamheter med logistisk inriktning med krav på stora ytor inom det så kallade Tvärbaneområdet (Tvärbanan). Planområdet ligger i anslutning till flygplatsen Ängelholm Helsingborg airport och utgör en del av det tidigare militära flygfältsområdet. Hela planområdet är 83 hektar stort. Detaljplanen tillvaratar huvudsakligen den exploatering som tvärbanan redan utgör. Den nordöstra delen av planområdet tar nuvarande jordbruksmark i anspråk. Genomförandet av detaljplanen bedöms kunna medföra sådan betydande miljöpåverkan att den omfattas av bestämmelserna i miljöbalken rörande miljöbedömning av planer och program. Därför har föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättats. Syftet med MKB:n är att bedöma den inverkan planens maximala genomförande får på miljön, människors hälsa och hushållning med mark, vatten och andra resurser. Miljövärden Planområdet är beläget i ett relativt storskaligt slättlandskap mellan Hallandsåsen i nordost och den småkuperade kustremsan i väster. Det omgivande odlingslandskapet har sin bakgrund i det, för tiden rationella mönsterjordbruk som C.G. Stjernswärd byggde upp under slutet av 1700- och början av 1800-talet kring Ängeltofta gods. Godsets jordbruk utformades under denna period med hjälp av skotsk expertis och bland annat delades markerna upp mellan 19 olika farmer, varav flera finns kvar som gårdar än idag. Gårdsbyggnaderna som är kopplade till dessa farmer ligger glest utspridda, sammanbundna av ett oftast rätlinjigt nät av vägar och fastighetsgränser, som till stor del har sitt ursprung i Stjernswärds omdaning. De kvarvarande spåren av det äldre jordbrukslandskapet är av stort regionalt kulturhistoriskt intresse, eftersom strukturen ännu är väl avläsbar. De landskapsmässiga och kulturhistoriska kvaliteterna i området tillmäts därför ett högt värde. Planområdet bedöms också hysa naturvärden som är av betydelse sett ur ett lokalt perspektiv. Framförallt är det mosaiken med öppen ängsmark, skogs- 2 av 55

dungar, fuktiga partier och rinnande vatten inom det tidigare flygfältsområdet som uppvisar sådana värden. Bland annat finns delar av det tidigare parkområde som hörde till en av Stjernswärds farmer, Kellie House, kvar inom planområdet. Kägleån löper genom planområdet, delvis i kulvert. I vattendraget finns bland annat lek- och uppväxtområde för lax och havsöring. Kägleån mynnar i Rössjöholmsån ca 2,5 km från planområdet. Båda vattendragen omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster och Rössjöholmsån omfattas också av miljökvalitetsnormer för fiskvatten. Det finns flera gårdscentra med bostadshus i planområdets närhet. Ängelholm och Helsingborg airport är utpekad som riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken. Förslag till detaljplan Planförslaget redovisar möjlighet att anlägga ny bebyggelse och infrastruktur för industrier och verksamheter med logistisk inriktning. Tanken är att nyttja läget invid flygplatsen och nära andra transportleder, som väg E6, samt de förutsättningar för övrigt som redan finns inom området. Den föreslagna detaljplanen innebär etablering som är storskalig, både sett till den totala ytan som tas i anspråk och sett till de byggnader som tillåts enligt planbestämmelserna. Huvudsakligen gäller att maximalt 25 % av byggnadsarean får ha en totalhöjd på 25 m för övrigt gäller 15 m. Delar av de befintliga gräsbevuxna ytorna kommer att bevaras och tillsammans med befintliga, till exempel skogsområdet vid före detta Kellie House, och nyskapade grönområden utgöra viktiga strukturer i planens utformning. I den kvartersstruktur som byggs upp för verksamheter föreslås ca 10 % utgöras av gröna kvarter. Längs delar av områdets ytterkanter föreslås att det planteras träd. Dagvatten från området kommer att omhändertas lokalt i dammar innan det leds till Kägleån. Övrigt spillvatten kommer att omhändertas i lokalt reningsverk. 3 av 55

Miljökonsekvenser Den planerade bebyggelsen kommer att utgöra en visuell barriär och påtagligt förändra landskapsbilden. Utsikten från de bostadshus som finns på ömse sidor om planområdet kommer också märkbart förändras. Det finns också en risk att byggnaderna och de asfalterade ytorna inom planområdet döljer viktiga landskapselement bland annat sådana som visar på kulturhistoriska samband. Flera av de miljöåtgärder som har arbetats in i planförslaget syftar primärt till att minska den effekt som genomförandet av planen har på landskapsbilden. Eftersom exploateringen sker inom ett område som pekats ut som ett regionalt värdefullt kulturhistoriskt landskap och det finns bostadshus som får påtagligt förändrad utsikt bedöms skadan för landskapsbilden som betydande. Eftersom stora delar av de kulturhistoriska värdena i området är knutna till utformningen av landskapet har planförslaget i det här avseendet samma påverkan och effekt på kulturmiljövärdena som på landskapsbilden. De inarbetade miljöåtgärderna lindrar effekten men planförslaget bedöms ändå medföra stora negativa konsekvenser för både landskapsbilden och kulturmiljön. Det är i nuläget oklart om det uppstår några konsekvenser för eventuella fornlämningar eftersom förekomsten av sådana ska undersökas i den fortsatta planprocessen. De miljöåtgärder som föreslås lindrar effekterna av exploateringen på naturmiljön. Några av åtgärderna medför positiva konsekvenser för naturmiljön jämfört med nuläget, framförallt att det anläggs flera nya dagvattendammar. Sammantaget bedöms att planförslaget, inklusive miljöåtgärder medför liten negativ konsekvens för naturmiljön. Bullernivåerna kommer att öka vid två bostadshus som en följda av ökad trafik till och från planområdet. Riktvärdet för buller inomhus nattetid är 45 dba, vilket dock bör klaras med normal väggkonstruktion för de berörda husen. De negativa konsekvenserna av de höjda bullernivåerna vid de aktuella bostadshusen bedöms som små. 4 av 55

Tabell 1.1: Sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser vid genomförande av planförslaget. Effekt Konsekvens Effektens utbredning Effektens varaktighet Effektens betydelse (skadan) Landskapsbild lokal permanent betydande stor negativ Kulturmiljö - landskap lokal permanent betydande stor negativ Kulturmiljö - fornlämningar* okänd okänd okänd okänd Naturmiljö lokal permanent betydande liten negativ Buller lokal permanent lindrig liten negativ Luftkvalitet - - - ingen Trafik - - - ingen Mark- och vattenanvändning lokal permanent lindrig liten negativ *fornlämningssituationen inom planområdet kommer att utredas i den vidare processen Konsekvens efter vidtagna miljöåtgärder Hushållning med mark, vatten och andra resurser Ängelholm Helsingsborg airport omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser genom att den är utpekad som riksintresse för kommunikationer enligt 3 kapitlet i miljöbalken. De krav som finns för att upprätthålla flygplatsens verksamhet har påverkat framtagandet av detaljplanen. Planförslaget bedöms därför inte påverka riksintresset på ett betydande sätt. Delar av planområdet består av mark som redan exploaterats för den tidigare militära flygverksamheten. Den tidigare exploateringen tillvaratas när området utvecklas för planens ändamål. Planområdets geografiska läge är strategiskt ur ett logistiskt perspektiv med närhet till ett samordnat transportsystem. Den föreslagna exploateringen medför dock stora negativa miljökonsekvenser för landskapsbilden och för de kulturmiljövärden som är knutna till landskapets utformning. Trots denna stora påverkan bedöms ändå att den föreslagna exploateringen sammantaget är förenlig med miljöbalkens hushållningsbestämmelser samt att markområdet, vid ett genomförande av planen, kommer att användas på ett lämpligt sätt. Bedömningen görs mot bakgrund av att delar av området redan är exploaterat, att området ligger i direkt anslutning till flygplatsen som också är en storskalig exploatering som påverkar de landskapsmässiga värdena och att det geografiska läget är fördelaktigt ur ett logistiskt perspektiv. 5 av 55

2. Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Syftet med detaljplanen är att pröva utformning och omfattning av ny bebyggelse för industrier och verksamheter med logistisk inriktning och krav på stora ytor inom det så kallade Tvärbaneområdet (Tvärbanan). Planområdet ligger i anslutning till flygplatsen Ängelholm Helsingborg airport och utgör en del av det tidigare militära flygfältsområdet. Hela planområdet är 83 hektar stort. Detaljplanen tillvaratar huvudsakligen den exploatering som tvärbanan redan utgör. Den nordöstra delen av planområdet tar nuvarande jordbruksmark i anspråk. I Helsingborgsregionen finns inga stora tillgängliga etableringsytor för logistikverksamhet, något som flera företag efterfrågar. Förhoppningen är att Tvärbanan ska bli Helsingborgsregionens logistikpark, med hela norra Europa som distributionsområde. Fördelen med det geografiska läget ur ett logistiskt perspektiv är också tillgången till ett samordnat transportsystem; bil (E6, E4), tåg (Helsingborg, Hässleholm), flyg (Ängelholms flygplats) och båt (Helsingborgs hamn). 2.2 Uppdraget Denna MKB gäller för detaljplan för del av fastigheten Barkåkra 50:3 mfl, Tvärbanan, i Ängelholms kommun (samrådshandling) och har upprättats av Ramböll i Sverige AB. Uppdragsledare har varit Lars Nilsson, trafikplanerare. Camilla Wenke, landskapsarkitekt, Sara Bergström, biolog och Sara Sundin, grafisk design har medverkat i projektet. Kristina Hermansson har varit intern granskare. Beställare av uppdraget är Ängelholms kommun genom Stadsarkitektkontoret. Detaljplanen har upprättats av planarkitekt Maria Brink, Stadsarkitektkontoret, Ängelholms kommun. 2.3 Tidigare utredningar och beslut 2.3.1 Översiktsplan I översiktsplanen för Ängelholms kommun, ÖP 2004, är Tvärbanan utpekad som ett område där man bör utreda markanvändningen vidare genom en fördjupning av översiktsplanen. I ÖP presenteras angelägna planeringsuppgifter 2004-2008 och då listas bland annat omvandling av det före detta F10-området till attraktivt service- och verksamhetsområde. 6 av 55

2.3.2 Fördjupad översiktsplan I Fördjupad översiktsplan (FÖP) Barkåkra presenteras Tvärbaneområdet som utbyggnadsområde för verksamheter med stora krav på utrymme. Visionen för området i den fördjupade översiktsplanen är att skapa ett verksamhetsområde med tydliga grönstrukturer. Den norra delen av planområdet som motsvaras av del av fastigheterna Barkåkra 50:1, skifte 4 och Vanstad 19:1 saknar angiven markanvändning i förslag till fördjupad översiktsplan. Detaljplaneförslaget bedöms överensstämma med förslag till FÖP Barkåkra. Figur 2.1: I FÖP Barkåkra anges Tvärbanan som utbyggnadsområde för industrier, verksamheter och logistik (grått raster). Gulgröna pilar visar läge för ny av- och påfart till väg E6. 7 av 55

I arbetet med den fördjupade översiktsplanen har underlagsmaterial tagits fram som också är relevant för den nu föreliggande detaljplanen och den miljöbedömning, inklusive miljökonsekvensbeskrivning, som görs för planen. Framförallt har följande underlagsmaterial från FÖP Barkåkra använts i framtagandet av denna MKB: Översiktlig VA-utredning för Barkåkra (2010-01-25, SWECO) Projekt Barkåkra kulturhistorisk analys, 2008 (2008:61, Regionmuseet Kristianstad) Projekt Barkåkra utredning kring flora och fauna (september 2008, Eco-e. miljökonsult 2.3.3 Naturvårdsprogram Ängelholms kommun har tagit fram ett naturvårdsprogram 2010. Det finns flera natur- och kulturmiljöer som beskrivs i programmet och som ligger i planområdets närhet. Informationen om områdena har använts som underlag för att beskriva de natur- och kulturmiljövärden som finns i närområdet. 2.3.4 Trafikutredning Under 2010 gjordes en trafikutredning som underlag till det pågående planarbetet. Utredningen behandlar hur vägsystemet kan byggas upp för att nå planområdet Tvärbanan samt behovet av olika vägar inom planområdet. Utbyggnad enligt planförslaget kommer att medföra en ökning av fordonstrafik med ca 2000 fordon per årsmedeldygn varav en stor del är arbetsresor till och från Tvärbaneområdet. Lastbilstrafiken kan uppgå till ca 500 lastbilar per dygn. De viktigaste kopplingarna för trafik från Tvärbaneområdet är till väg 1701 för trafik riktad söderut och till väg 105 för trafik riktad norrut både mot E6 och Bjäre. För den tunga trafiken är kopplingen mot väg 105 och E6 viktigast. 8 av 55

2.4 Krav på miljöbedömning För alla detaljplaner ska en behovsbedömning göras med syfte att avgöra om detaljplanen kan antas leda till betydande miljöpåverkan eller inte. Om så är fallet ska en miljöbedömning göras. Inom ramen för behovsbedömningen av detaljplanen för Tvärbaneområdet har Ängelholms kommun kommit fram till att den föreslagna planens genomförande kan komma att medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i bestämmelserna om miljöbedömning av planer och program. Bedömningen är gjord utifrån planförslagets innehåll, typ av påverkan som kan förväntas uppstå och planområdets egenskaper och förutsättningar. Därmed ska en miljöbedömning göras för planen och i den fortsatta miljöbedömningsprocessen ingår bland annat att det ska upprättas en MKB. Det primära syftet med en MKB för detaljplan är att möjliggöra en samlad bedömning av den inverkan planens maximala genomförande får på miljön, människors hälsa och hushållning med mark, vatten och andra resurser. MKB:n utgör ett beslutsunderlag för kommunens politiker inför antagande av planen, men syftar också till att ge allmänheten och berörda tjänstemän en samlad bild av planens miljökonsekvenser. Innan en myndighet eller kommun bestämmer omfattningen av och detaljeringsgraden för miljökonsekvensbeskrivningen, ska myndigheten eller kommunen samråda med den eller de kommuner och länsstyrelser som berörs av programmet. Ängelholms kommun har därför i samband med samrådet kring behovsbedömningen också samrått med Länsstyrelsen om MKB:ns avgränsning. Länsstyrelsen yttrade sig över behovsbedömningen, 2010-11-16, och lämnade sammanfattningsvis följande synpunkter: Länsstyrelsen instämde i bedömningen att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Kommunen bör förtydliga sitt resonemang samt redovisa de hänsynstaganden rörande exempelvis buller och riskfrågor för de människor som på sikt får området som sin arbetsplats. 9 av 55

Områdets historik som militär anläggning kan ha omöjliggjort en grundligare fornminnesinventering därför bör kommunen inkomma med en samrådsförfrågan till Länsstyrelsen för att utreda fornlämningssituationen. Området ingår i ett kulturhistoriskt värdefullt område, Barkåkra Ängeltofta Skepparkroken, som är utpekat i det regionala kulturmiljöprogramet för Skåne. Ett av kärnvärdena är det öppna landskapet vid Ängeltofta och ägostrukturen. Ett annat är den före detta flygflottiljen, F 10. Det är angeläget att värdena knutna till de nämnda områdena uppmärksammas och ges ett skydd. Ängelholms kommun har tagit till sig Länsstyrelsens synpunkter. Buller och riskfrågor behandlas i denna MKB under rubriken Hälsa och säkerhet. En samrådsförfrågan har insänts till Länsstyrelsen för att utreda fornlämningssituationen. Intentionen är att skydda viktiga kulturhistoriska värden i den mån det är möjligt. Ägostrukturen skyddas i detaljplanen genom att viktiga siktstråk beläggs med prickmark. Två gräsklädda hangarer från flygets tid skyddas i plan genom varsamhetsbestämmelse. 10 av 55

3. Avgränsning av MKB 3.1 Geografisk avgränsning och lokalisering Planområdet är 83 ha stort och beläget i ett relativt storskaligt slättlandskap mellan Hallandsåsen i nordost och kustremsa samt hav i väster. Närområdet domineras av flygplatsen och sydväst om denna ligger Valhall Park på en höjd. Även de närliggande gårdsstrukturerna och Barkåkra kyrkby med kyrka sätter sin prägel. Figur 3.1: Planområdets geografiska läge och ungefärliga avgränsning (svart linje), vilket också gäller som avgränsning för MKB:n. 11 av 55

MKB:n har beträffande de fysiska ingreppen begränsats till det föreslagna planområdet. I de avseenden där planens genomförande kan komma att påverka miljöer utanför själva planområdet har dock hänsyn tagits till dessa förhållanden i den mån det varit av betydelse. Det gäller exempelvis påverkan på bullersituationen, risk- och säkerhetsaspekter, landskapsbilden, och miljökvalitetsnormer. 3.2 Innehållsmässig avgränsning Denna MKB behandlar nedanstående miljöaspekter, vilka har identifierats som att de på ett betydande sätt skulle kunna påverkas av den föreslagna planläggningen. De har grupperats efter huvudrubrikerna bevarandeintressen, hälsa och säkerhet samt hushållning med mark- och vattenresurser. Bevarandeintressen Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Hälsa och säkerhet Buller Luftkvalitet Förorenad mark Trafiksäkerhet Transport av farligt gods Hushållning med mark- och vattenresurser Mark- och vattenanvändning, inklusive dagvatten För dessa aspekter har det bedömts att det finns en risk att ett fullt ut genomförande av den föreslagna planen skulle kunna innebära en betydande miljöpåverkan. Miljöbedömningen och utformningen av planen har därmed utgått från dessa aspekter. MKB:n behandlar också utbyggnadens överensstämmelse med relevanta miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. Den innehåller också avstämning mot generella och särskilda hushållningsbestämmelser och redovisar det fortsatta miljöarbetet bland annat behov av uppföljning. De miljöaspekter som har avgränsats bort, men som nämns i 6 kap miljöbalken angående en MKB:s innehåll, är materiella tillgångar och bebyggelse. Planens 12 av 55

genomförande bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan för dessa aspekter. När det gäller materiella tillgångar är bedömningen att planförslaget innebär att man tillvaratar ett redan ianspråktaget område och nyttjar de anläggningar som redan finns där på ett sätt som gynnar god hushållning med denna resurs. För miljöaspekten bebyggelse är bedömningen att ett genomförande av planen inte ändrar förhållandena för dessa aspekter i särskilt stor utsträckning, dels för att det finns relativt få byggnader både inom och i nära anslutning till planområdet och dels för att bebyggelsen redan är präglad av den storskaliga struktur som flygplatsen med anläggningar utgör. De kulturhistoriska aspekterna av bebyggelse behandlas dock under miljöaspekten Kulturmiljö Det finns fler miljöaspekter angivna i 6 kap miljöbalken än de som beskrivs ovan. Men dessa faller in under en eller flera av de aspekter som listas. Till exempel är biologisk mångfald en del av naturmiljön, liksom djur- och växtliv, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv behandlas samlat under kulturmiljö och befolkning faller in i de delar som behandlas under hälsa och säkerhet. Utöver avgränsning av miljöaspekter har också frågeställningar som indirekt följer eller på annat sätt indirekt är kopplade till planens genomförande avgränsats bort. Det gäller bland anat hanteringen av spillvatten och vattenförsörjningen av området. Spillvatten, exklusive dagvatten, ska omhändertas i ett lokalt reningsverk inom planområdet. Bedömning av effekter och påverkan från en sådan anläggning genomförs istället inom ramen för den prövning som en sådan anläggning kräver. 3.3 Nollalternativet och jämförelsedatum För respektive miljöaspekt beskrivs den sannolika utvecklingen i utredningsområdet (planområdet med omnejd) om inte detaljplanen för Tvärbanan genomförs. Alternativet benämns nollalternativ. Nollalternativet är således inte en beskrivning av aktuella förhållanden eller ett antagande att inga åtgärder vidtas, utan inkluderar de åtgärder och de förändringar som kan förväntas inom området även utan den föreslagna exploateringen. Planförslagets alternativ och nollalternativet ska jämföras med samma tidshorisont. Framtiden har därför här valts att utgöras av den tidpunkt då planområdet bedöms kunna vara fullt utbyggt, vilket är ca år 2020. Även en nulägesbeskrivning redovisas inledningsvis inom respektive avsnitt. 13 av 55

För nollalternativet har bedömningen gjorts att de militära lämningarna, byggnader och rullbanor, kvarstår i ungefär oförändrat skick. Eftersom området i kommunens mer övergripande planering är utpekat för verksamheter av det slag som detaljplanen för Tvärbanan föreslår förutsätts det att ingen annan typ av verksamhet har uppstått inom området vid tiden för nollalternativet. Det finns heller inget som talar för att omgivande grönytor skulle ha förändrats särskilt mycket fram till år 2020. De gräsbevuxna ytorna kan fortfarande slås och skogspartierna har inte ändrats nämnvärt. Det är också sannolikt att de föroreningar som finns i marken inom området inte har sanerats eftersom åtgärderna inte bedöms som prioriterade vid den markanvändning som förutses enligt nollalternativet. De nordöstra delarna av planområdet brukas sannolikt även fortsättningsvis som jordbruksmark. Nollalternativet är således, i det här fallet, mycket snarlikt den nuvarande situationen. 3.4 Övriga alternativ I ÖP 2004 anges omvandlingen av det före detta F10-området till attraktivt service- och verksamhetsområde som en angelägen planeringsuppgift och i FÖP Barkåkra pekas större delen av planområdet ut som ett utbyggnadsområde för verksamheter med stora krav på utrymme. Det har alltså redan i tidigare utredningsarbete gjorts avvägningar mellan olika alternativa användningssätt för planområdet. I både ÖP och FÖP har man också sett till markanvändning i ett större geografiskt perspektiv. Även i de sammanhangen har Tvärbaneområdet fallit ut som lämpligt för etablering av den här typen av verksamhet vid jämförelse med andra områden inom ÖP:s respektive FÖP:s täckningsområden. I FÖP Barkåkra framhålls att ett av syftena med att peka ut Tvärbanan som kommande verksamhetsområde är att ta tillvara den exploatering som redan är gjord inom området. I arbetet med detaljplanen har därför inga ytterligare geografiska alternativ eller alternativ som innebär någon användning av området som avviker från definitionen i FÖP Barkåkra tagits fram. Däremot har olika alternativa utformningar av den typ av verksamhet som definieras för området både i FÖP och i förslaget till detaljplan studerats. I de inledande delarna av planarbetet var planområdet större (drygt 90 hektar) och tog hela det tidigare militära flygfältssområdet i anspråk. Den nordöstra delen av planområdet, som motsvaras av del av fastigheterna Barkåkra 50:1, skifte 4 och Vanstad 19:1 har tillkommit senare i planarbetet, samtidigt som en del av 14 av 55

fastigheten Barkåkra 50:3 angränsande till flygplatsen har strukits. Syftet med att ta med fastigheterna i norr är att möjliggöra ett mer funktionellt logistikområde, där etableringarna kan få en mer naturlig disposition, än om de endast legat utsträckta längs den gamla landningsbanan. Syftet med att utesluta södra delen av Tvärbaneområdet, närmast flygplatsen, är att invänta kommande planering av flygplatsen, samt att inte omöjliggöra för en framtida vägförbindelse i väst-östlig riktning mellan Bjärehalvön och en eventuell ny motorvägsavfart på E6:an mellan avfarterna Rebbelberga och Hjärnarp, enligt FÖP Barkåkra (se figur 2.1). Denna förbindelse bedöms dock inte ha anlagts till 2020 och ingår därför inte i effekt- och konsekvensanalyser i denna MKB. 4. Övergripande projekt- och områdesbeskrivning Planförslaget redovisar möjlighet att anlägga ny bebyggelse och infrastruktur för industrier och verksamheter med logistisk inriktning. Tanken är att nyttja läget invid flygplatsen och nära andra transportleder som väg E6 samt de förutsättningar för övrigt som redan finns inom området. Planområdet är 83 ha stort och beläget i ett relativt storskaligt slättlandskap mellan Hallandsåsen i nordost och kustremsa samt hav i väster. Närområdet domineras av flygplatsen och sydväst om denna ligger Valhall Park på en höjd. Även de närliggande gårdsstrukturerna, framförallt Ängeltofta gods, och Barkåkra kyrkby med kyrka sätter sin prägel. Innan flygplatsen etablerades 1945 präglades Barkåkra av ett effektivt planerat jordbrukslandskap. Sedan flygflottiljen lades ner används inte Tvärbanan för flygverksamhet. Området domineras av stora öppna gräsytor som slås, några mindre skogsområden och de asfalts- och betongytor som användes för flygverksamheten. Dessa har under senare tid använts för provkörning av bilar och av körskoleelever. De nordöstra delarna utgörs av odlad jordbruksmark. Inom det tidigare flygfältsområdet finns några gräsklädda hangarer (se figur 4.1 och 5.2) och dessa utgör tillsammans med några plåtskjul den enda nuvarande bebyggelsen. 15 av 55

Figur 4.1: Planområdets centrala delar. De gräsklädda hangarerna syns som upphöjningar till vänster i bild. Delar av marken inom planområdet är förorenad. Föroreningarna har sitt ursprung i den tidigare militära verksamheten och består av bränslerester i anslutning till de gräsklädda hangarerna. Delar av de befintliga gräsbevuxna ytorna kommer att bevaras och tillsammans med det skogsparti som härrör från Kellie House och även nyskapad grönområden utgöra viktiga strukturer i planens utformning. I den kvartersstruktur som byggs upp för verksamheter föreslås ca 10 % utgöras av gröna kvarter, som även nyttjas för dagvattenhantering tillsammans med befintliga och nya dagvattendammar. Längs delar av områdets ytterkanter föreslås att det planteras träd. Dagvatten från området kommer att omhändertas lokalt innan det leds till Kägleån. 16 av 55

5. Konsekvensbeskrivning Nedan beskrivs de nuvarande förhållandena, miljöeffekter som uppstår vid ett genomförande av planen, de miljöåtgärder som har inarbetats i planförslaget samt de konsekvenser som kan uppstå som en följd av den föreslagna detaljplanen för de miljöaspekter som bedömts som relevanta (se avsnitt 3.2 Innehållsmässig avgränsning). Det är både negativ och positiv miljöpåverkan som bedöms och analyseras. Effekter och konsekvenser för olika miljöaspekter har bedömts på följande sätt: Effekter de negativa effekterna som bedöms uppstå beskrivs efter: Vilken utbredning de har lokalt (0-10 km), regionalt eller globalt Vilken varaktighet de har kortvarigt (månader), långvarigt (flera år) eller permanent Vilken storlek effekten har liten (lindriga skador) medelstor (betydande skador) eller stor (allvarliga skador) betydelse. I allmänhet har antagits att om en störning uppfyller aktuella riktvärden bedöms effekten som liten. Konsekvenser konsekvenser (negativa) beskrivs utifrån den negativa effektens övergripande betydelse. Negativa konsekvenser anges i en tregradig skala i form av liten, måttlig eller stor konsekvens. Följande har varit vägledande för bedömningen: Effekter som är långvariga eller permanenta och som ger allvarliga skador samt effekter som är permanenta och ger betydande skador bedöms ge stor negativ konsekvens Effekter som är kortvariga och ger betydande eller allvarliga skador eller effekter som är långvariga eller permanenta men ger lindriga skador bedöms ge måttlig negativ konsekvens Effekter som är kortvariga och ger lindriga skador bedöms ge liten negativ konsekvens. De positiva miljökonsekvenser som identifierats värderas inte utan beskrivs i kvalitativa termer. 17 av 55

5.1 Bevarandeintressen 5.1.1 Landskapsbild För miljöaspekten landskapsbild bygger bedömningen av effekter och konsekvenser på berörda landskapsrums betydelse och särart. Nulägesbeskrivning Planområdet är beläget i ett relativt storskaligt slättlandskap mellan Hallandsåsen i nordost och den småkuperade kustremsan i väster. Flygplatsen, Valhall Park, Ängeltofta gods, Barkåkra kyrkby och vägnätet, inklusive E6, är alla mänskliga landskapselement som är väl synliga och präglar den visuella bilden av området. Det omgivande odlingslandskapet har sin bakgrund i det, för den tiden rationella, mönsterjordbruk som C.G. Stjernswärd byggde upp under slutet av 1700- och början av 1800-talet kring Ängeltofta gods (figur 5.1). Godsets jordbruk utformades under denna period med hjälp av skotsk expertis och bland annat delades markerna upp mellan 19 olika farmer, varav flera finns kvar som gårdar än idag, exempelvis Åkersholm och Nådala. Gårdsbyggnaderna som är kopplade till dessa farmer ligger glest utspridda, sammanbundna av ett oftast rätlinjigt nät av vägar och fastighetsgränser, som till stor del har sitt ursprung i Stjernswärds omdaning. Figur 5.1: Ängeltofta gods Spåren från detta ursprung är alltså än idag synliga och väl avläsbara i landskapet. Även inom planområdet för Tvärbanan finns sådana element kvar. I den kulturhistoriska analysen som Regionmuseet Kristianstad gjort för FÖP Barkåkra konstateras att de kvarvarande spåren av Stjernswärds landskap är av stort 18 av 55

regionalt intresse, eftersom strukturen ännu är väl avläsbar i landskapet. Det framhålls att de bör bevaras, men kan de också kan stärkas genom olika åtgärder. I det regionala natur och kulturvårdsprogrammet ligger Tvärbaneområdet inom ett markerat område som har fått följande beskrivning och rekommendation. Kulturhistoriskt värdefullt slättlandskap. Värdefulla bebyggelsemiljöer. Bibehållande av värden. Ägostruktur och öppenhet bevaras. Ny bebyggelse bör medges restriktivt, i synnerhet i Skepparkroken, Barkåkra kyrkby och intill Ängeltofta. Den bör anpassas till befintlig tradition. Den del av planområdet som utgörs av det tidigare flygfältsområdet domineras av stora öppna gräsytor som slås, några mindre skogsområden och de asfaltsoch betongytor som användes för flygverksamheten. Ett av skogsområdena har sitt ursprung i den park som omgav en av de farmer, Kellie House, som hörde till Ängeltofta gods. Den enda bebyggelsen som finns inom planområdet idag är några gräsklädda hangarer och mindre plåtskjul. Området är också omgärdat av ett stängsel som skydd för flygplatsen. De nordöstra delarna av det föreslagna planområdet utgörs av jordbruksmark. Planområdet är väl synligt från väg E6, de mindre vägar som korsar närområdet och från de omgivande gårdarna. Konsekvenser av nollalternativet Områdets övergripande karaktär med öppna gräsytor och mindre skogsområden bedöms bestå till 2020 om inte planen genomförs. En åtgärd som till viss del skulle påverka landskapsbilden i närområdet är den möjlighet som Ängelholm Helsingborg airport har att utöka sitt verksamhetsområde med en 400 m lång rullbana mot norr. Åtgärden ryms inom flygplatsens gällande tillstånd och finns med i verksamhetens utvecklingsplan från 2004 och därför bedöms det som möjligt att åtgärden genomförts till 2020. En sådan utökning gör att flygplatsen blir än mer dominerade för närområdets karaktär. 19 av 55

Påverkan och effekt av planalternativet Den föreslagna detaljplanen innebär etablering som är storskalig, både sett till den totala ytan som tas i anspråk och sett till de byggnader som tillåts enligt planbestämmelserna. Huvudsakligen gäller att maximalt 25 % av byggnadsarean får ha en totalhöjd på 25 m för övrigt gäller 15 m. Den planerade bebyggelsen kommer därmed att utgöra en visuell barriär och påtagligt förändra landskapsbilden. Tillsammans med flygplatsen kommer området att dominera landskapet. Det flacka landskapet gör att det kommer att vara väl synligt inom ett stort område och bland annat bryta horisonten både sett mot Hallandsåsen och sett mot kusten. Figurerna 5.1 a och b visualiserar hur byggnader av den tillåtna höjden kan komma att te sig i det aktuella landskapet. Utsikten från de bostadshus som finns på ömse sidor om planområdet kommer också märkbart förändras. Istället för att se ut över ett öppet landskap kommer sikten att skymmas av de byggnader som planen ger utrymme för. Dagens visuella kontakt mellan gårdarna kommer i stor utsträckning att försvinna. Siktlinjen mellan Nådala och Lilla Nådala skyddas dock genom prickmark (mark som inte får bebyggas). Utblickarna från det omgivande vägnätet, inklusive väg E6, kommer också att förändras. Det finns också en risk att byggnaderna och de asfalterade ytorna inom planområdet döljer viktiga landskapselement bland annat sådana som visar på kulturhistoriska samband. Enligt planbestämmelserna får fasaderna belysas, dock inte högre än upp till 6 meter över mark, vilket gör att byggnaderna blir tydliga även vid mörker. Effekten av utbyggnad enligt planförslaget på landskapsbilden bedöms huvudsakligen som lokal (0-10 km). Effekten är permanent. Eftersom exploateringen sker inom ett område som pekats ut som ett regionalt värdefullt kulturhistoriskt landskap och det finns bostadshus som får påtagligt förändrad utsikt bedöms effektens storlek för landskapsbilden som medelstor och skadan därmed som betydande. Närheten till flygplatsen, som redan idag bryter av det kulturhistoriskt värdefulla landskapsrummet, gör att effekten och skadan av den planerade exploateringen inte blir större (allvarlig enligt bedömningskriteriet som redovisas ovan) för landskapsbilden. 20 av 55

Figur 5.1 a och b: Exempel på byggnadshöjderna 15 respektive 25 meter i relation till landskapets skala. Placeringen och omfattningen av byggnaderna är ungefärlig. Det nedre fotot (b) är taget från väg 1701. 21 av 55

Inarbetade miljöåtgärder Flera av de miljöåtgärder som har arbetats in i planföreslaget syftar primärt till att minska den effekt som genomförandet av planen har på landskapsbilden. Plantering av för området naturliga träd- och buskarter föreslås på strategiska platser i planområdets utkanter för att mjuka upp mötet mellan det öppna jordbrukslandskapet och industribebyggelsen. Zonerna med grönområde mellan verksamhetskvarteren och planområdets yttergräns är dock bitvis smala. Det mindre skogsområde som tidigare utgjorde en del av parken kring Kellie House föreslås finnas kvar. Skogsområdet ligger vid planområdets sydvästra gräns, närmast den befintliga flygplatsen. I den kvartersstruktur som byggs upp för verksamheter föreslås 10 % utgöras av gröna kvarter. Tillsammans med de planteringar samt dagvattendammar som planers utgör detta en sammanhängande struktur av gröna och blåa miljöer som sträcker sig genom hela planområdet. De linjära landskapselement som finns bevarade från den odlingsstruktur som Stjernswärd etablerade under slutet av 1700- och början av 1800-talet och som berör planområdet föreslås vidmakthållas i form av siktlinjer in i eller genom området. I förslaget till planbestämmelser anges att fasadmaterial inte uteslutande får utgöras av plåt utan ska brytas av med trä, betong, tegel, glas, puts, etc. Fasaderna ska vidare utföras i dämpad kulör och stora volymer får inte vara vita. Skyltar och liknande anordningar ska hållas inom byggnadssiluett. Sammantaget minskar detta kontrasten mellan byggnaderna och det omgivande landskapet. Två av de gräsklädda hangarerna föreslås sparas i de västra delarna av planområdet (figur 5.2). Konsekvenser av planalternativet inklusive inarbetade miljöåtgärder Effekten av den exploatering som tillåts enligt planförslaget bedöms som medelstor och skadan som betydande för landskapsbilden. De åtgärder som planeras lindrar visserligen sannolikt effekterna, men planförslaget bedöms ändå medföra stora negativa konsekvenser för landskapsbilden. 22 av 55

5.1.2 Kulturmiljö För miljöaspekten kulturmiljö bygger bedömningen av effekter och konsekvenser på miljöernas värde, betydelse och särart. Nulägesbeskrivning De avtryck av aktiviteter som vi människor lämnat efter oss genom tiderna skildras i kulturmiljön. Den visar det historiska sammanhanget i landskapet definierat utifrån människan och hennes levnadsvillkor. Målen för kulturmiljövården är att bevara och levandegöra kulturarvet för att syfta till kontinuitet i utvecklingen av den yttre miljön, främja den lokala kulturella identiteten och öka medvetenheten om historiska sammanhang. Odlingslandskapet, både inom och kring planområdet, har en intressant historia som är synlig än idag genom de gårdar och landskapselement som finns i området. Det präglas av det storskaliga mönsterjordbruk som C.G. Stjernswärd byggde upp kring Ängeltofta gods. De kulturhistoriska värdena är alltså i det här fallet kopplade till landskapets utformning samt den bebyggelse som finns i närområdet, vilket beskrivs närmre i avsnitt 5.1.1 Landskapsbild. Inom planområdet låg en av Stjernswärds farmer, Kellie House, men gårdsbyggnaderna revs av försvarsmakten under 1980-talet. Kvar finns rester av den park som omgav gården i form av en större skogsdunge (se beskrivning i avsnitt 5.1.3 Naturmiljö). Flygfältet anlades i samband med att flygflottiljen F10 uppfördes. F10 lades ner år 2002 och flygplatsen används numer endast för civil trafik. Den civila flygplatsen nyttjar inte den så kallade tvärbanan och ligger alltså helt utanför föreslaget planområde. Inom Tvärbaneområdet finns förutom de gamla flygbanorna ytterligare lämningar från den militära verksamheten, bland annat några gräsklädda hangarer (se figur 5.2). 23 av 55

Figur 5.2: Gräsklädd hangar inom det tidigare militära flygfältsområdet. Inom planområdet finns inga registrerade fornlämningar. Men områdets militära historik kan dock tidigare ha omöjliggjort en grundligare fornminnesinventering och därför kan det finnas ett behov av att utreda fornlämningssituationen inom planområdet. I den kulturhistoriska analysen som gjorts av regionmuseet i Kristianstad för FÖP Barkåkra framhålls att man måste vara uppmärksam på att lägen i anslutning till rinnande vatten har varit uppskattade för bosättningar under många perioder. Det finns sådana boplatser registrerade invid Kägleån nedströms planområdet. Länsstyrelsen i Skåne län meddelade 2011-02-14 att det krävs en arkeologisk utredning för att klargöra om det förekommer fornlämningar dolda under mark innan exploateringen kan påbörjas. Undersökningen ska göras i fem delområden som utgör möjliga förhistoriska boplatser. Konsekvenser av nollalternativet De identifierade kulturmiljövärdena, både inom planområdet och i dess närhet, bedöms inte påverkas nämnvärt vid den utvecklingen som förväntas enligt noll- 24 av 55

alternativet fram till jämförelseåret 2020. Det finns dock en risk att de kvarvarande linjeelementen som har sitt ursprung i Stjernswärds odlingslandskap och som fortfarande kan skönjas inom planområdet försvagas på sikt utan ett aktivt brukande av marken. Påverkan och effekt av planalternativet Eftersom stora delar av de kulturhistoriska värdena i området är knutna till utformningen av landskapet har planförslaget i det här avseendet samma påverkan och effekt på kulturmiljövärdena som på landskapsbilden, se avsnitt 5.1.1 Landskapsbild. De negativa effekterna för kulturmiljön bedöms därför i det här avseendet, liksom för landskapsbilden, som medelstora och skadorna som uppstår som betydande. Exploateringen kan också innebära ingrepp i fasta fornlämningar, som i så fall kan behöva slutundersökas och avlägsnas eller övertäckas. Det gör det svårt eller omöjligt att i framtiden undersöka dem med hjälp av nya metoder, vilket kan påverka förståelsen av dessa potentiella lämningar i ett större sammanhang. Den vidare utredningen av fornlämningssituationen i området kommer att ge mer information. Inarbetade miljöåtgärder Samma åtgärder som arbetats in i planförslaget för att lindra effekterna av exploateringen på landskapsbilden har också betydelse för de kulturhistoriska värdena som är knuta till landskapets utformning, se avsnitt 5.1.1 Landskapsbild. Eftersom fornlämningssituationen kommer att utredas finns ännu inga förslag på miljöåtgärder för att lindra effekten av eventuella ingrepp. Konsekvenser av planalternativet inklusive inarbetade miljöåtgärder Effekten av planförslaget på det kulturhistoriskt värdefulla landskapet bedöms som medelstor och skadan som betydande. De åtgärder som planeras lindrar visserligen sannolikt effekterna, men planförslaget bedöms ändå medföra stora negativa konsekvenser för kulturmiljön. Bedömningen är densamma som för landskapsbilden i stort eftersom de kulturhistoriska värdena huvudsakligen är knutna till landskapsbilden. 25 av 55

Det är i nuläget oklart om det uppstår några konsekvenser för eventuella fornlämningar eftersom förekomsten av sådana ska undersökas i den fortsatta processen, innan exploatering. 5.1.3 Naturmiljö För miljöaspekten naturmiljö bygger bedömningen av effekter och konsekvenser på de olika miljöernas värde, betydelse och särart. Nulägesbeskrivning landmiljöer De landbaserade naturmiljöerna inom det tidigare flygfältsområdet utgörs huvudsakligen av öppna gräsytor som slås (se figur 5.4). Planområdets nordöstra delar består av jordbruksmark. I den del av planområdet som gränsar till den nuvarande flygplatsen finns en större skogsdunge som är resterna av den park som omgav Kellie House. Här växer bland annat körsbär, plommon, ek, alm, lind, ask och asp. Almarna är drabbade av almsjuka och det finns många döda träd. Det finns även ytterligare några mindre trädbestånd spridda inom planområdet. I arbetet med FÖP Barkåkra har det gjorts en överskitlig inventering av flora och fauna i området. Undersökningen fokuserade på fridlysta, rödlistade eller i övrigt ovanliga eller intressanta växter och djur. Inom det föreslagna planområdet finns två lokaler där det i den nämnda inventeringen identifierades potential för sådana arter samt som för övrigt bedömdes vara intressanta ur naturmiljösynpunkt, dels gräsmarkerna och skogsområdet vid Kellie House (nr 32) och dels området invid Kägleån nedströms kulverten (nr 33). Dessutom gränsar planområdet i nordost mot ytterligare ett av de utpekade områdena, biflöde till Kägleån med omgivning (nr 34). I rapporteringen av inventeringen beskrivs de tre lokaler på följande sätt: 32. Gräsmark kring de gamla flygbanorna. Ser ut att delvis ha blivit slaget årligen. På en del ytor har små buskar etablerats, vilket tyder på att det inte slagits på några år. Här finns också större sälgbuskar, partier med vresros samt träddungar. Fuktiga partier med veketåg och vass, främst i anslutning till Kägleån som här delvis går i kulvert. Getingspindlar, både hanar och honor, syntes. Här finns även ett skogsområde med stora ekar, ask, björk, asp, lind, lönn, jolster, bok och hästkastanj. Döda almar och död ved som är viktigt för insekter. 26 av 55

33. Kägleån, efter kulverten. Några gamla pilar växer utmed ån. Omgivande gräsyta är slagen. 34. Bäck som här verkar meandra fritt. Här finns också en fuktig sänka i åkermarken, förmodligen en rest Figur 5.3: Karta som visar läget på de lokaler med potential för fridlysta, rödlistade eller i övrigt ovanliga eller intressanta växter och djur som identifierats i arbetet med FÖP Barkåkra. Ur Projekt Barkåkra Utredning kring flora och fauna (2008) Eco-e Miljökonsult I rapporten konstateras att de miljöer som tillmätts naturvärden är överlag små och att de ligger insprängda i åkermarken mellan bebyggda områden. Det största sammanhängande värdeområdet som identifierades i undersökningen ligger inom Tvärbaneområdet. Det är mosaiken med öppen ängsmark, skogsdungar, fuktiga partier och rinnande vatten i området som ger denna bedömning. Naturvärdena inom Tvärbaneområdet får därmed anses vara av betydelse sett ur ett lokalt perspektiv. 27 av 55

Figur 5.4: Gräsytor inom planområdet som slås. Foto Ängelholms kommun Nulägesbeskrivning vattenmiljöer Kägleån löper genom planområdet, men är delvis kulverterad på denna sträcka. Ån rinner in i området sydost om Ängeltofta gods. Fåran är kulverterad under de gamla rullbanorna men öppen vid passagen genom det tidigare parkområdet vid Kellie House. Ån rinner öppen längs med planområdets sydöstra gräns. Ungefär 500 meter efter att ån lämnar planområdets gräns rinner den samman med en mindre bäck och ytterligare ca 2 km längre nedströms mynnar Kägleån i Rössjöholmsån som i sin tur rinner samman med Rönne å strax före utloppet i Skälderviken. Både Kägleån och Rössjöholmsån avvattnar delar av Hallandsåsens sydsluttning. Rössjöholmsån, från Rössjön ner till sammanflödet med Rönneå, pekas ut som ett värdefullt naturområde i Ängelholms kommuns naturvårdsprogram. I både Kägleån och Rössjöholmsän finns lek- och uppväxtområde för lax och havsöring. Andra arter som finns i de båda vattendragen är ål, som är akut hotad enligt rödlistan för 2010, och sandkrypare, som inte är särskilt vanlig men ändå bedöms som livskraftig i de kända bestånden. Elfiskeundersökningar som har genomförts i Kägleån visar bland annat att både lax och havsöring vandrar genom de kulverterade delarna av ån inom planområdet. Båda arterna leker nämligen uppströms kulverten, exempelvis vid Annelund. 28 av 55

Den del av Kägleån som rinner genom planområdet ingår i ett markavvattningsföretag och dess morfologi har påverkats framförallt genom rensningar. Vattendraget är också påverkat av näringsämnen med förhöjda halter av både fosfor och kväve. Det finns dammar inom planområdet. Det har inte genomförts någon inventering, men det är mycket sannolikt att dessa nyttjas som lekområde av groddjur. Konsekvenser av nollalternativet land- och vattenmiljöer Sannolikt kvarstår både gräsytor och skogsområden ungefär som idag till år 2020 De gräsbevuxna ytorna kan fortfarande slås och skogspartierna har inte ändrats nämnvärt. De markföroreningar som finns inom området kommer sannolikt inte att saneras till 2020 enligt nollalternativet. Därmed kvarstår risken att dessa föroreningar sprids till närliggande yt- och grundvatten. Nollalternativet liknar således nuläget och i jämförelse med detta uppstår därmed inte några konsekvenser för naturmiljön. Påverkan och effekt av planalternativet land- och vattenmiljöer Delar av området utgörs visserligen av redan hårdgjorda ytor, men däremellan finns naturmark. Exploateringsgraden blir dock större enligt planförslaget jämfört med dagens situation. De naturvärden som finns inom planområdet kommer därför delvis att försvinna vid genomförandet av den föreslagna exploateringen. Det gäller bland annat gräsmarkerna mellan flygbanorna och de mindre trädsamlingar som finns norr om skogsområdet vid f.d. Kellie House. Den negativa effekten av detta är lokal och permanent. Om inga särskilda åtgärder vidtas för att minska effektens storlek bedöms den som betydande. Främst på grund av att de naturvärden som identifierats inom planområdet bedöms vara betydelsefulla ur ett lokalt perspektiv. Planförslaget innehåller stora hårdgjorda ytor, vilket ökar mängden vatten som avrinner från områdets markyta samt ger en snabbare avrinning. Dagvatten från tak, parkeringar mm, innehåller också föroreningar som transporteras till Kägleån. Om inte dagvattnet omhändertas på ett tillfredsställande sätt innan det leds 29 av 55

till Kägleån kan både kraftigt förhöjda flöden samt föroreningar skada åns ekosystem. Inarbetade miljöåtgärder land- och vattenmiljöer Flera av de åtgärder som ingår i planförslaget för att minska de negativa effekter som ett genomförande av planen har för landskapsbilden är också positiva för naturmiljön. Några åtgärder föreslås särskilt för att minska de negativa effekterna för naturmiljön, bland annat dammar för omhändertagande av dagvatten. Förslag på åtgärder som är gynnsamt för både landskapsbilden och naturmiljön är exempelvis att skapa en sammanhängande struktur av grönområden inom planområdet, att plantera för området naturliga träd- och buskarter, att bibehålla det skogsområde som är en rest av parken kring Kellie House samt att 10 % av den kvartersstruktur som planläggs för verksamheter utgörs av gröna kvarter. Det dagvatten som avrinner från planområdet föreslås omhändertas i dammar innan det avleds till Kägleån. Flera nya dagvattendammar föreslås därför inom området. Utjämning av flöden samt fastläggning av föroreningar som härrör från tak, parkeringsytor mm är viktigt för att skydda de värden som finns i Kägleån och Rössjöholmsån nedströms planområdet. Dammarna skapar också en mer varierad miljö. Kombinationen av dagvattendammar och trädsamlingar är gynnsamt för exempelvis groddjur som kan leka i dammarna och övervintra i områdena med träd- och buskvegetation. Saneringen av de markföroreningar som härrör från den tidigare militära verksamheten är gynnsamt för vattenkvaliteten eftersom det finns en risk att föroreningarna sprids till vattenmiljöerna om de ligger kvar. Konsekvenser av planalternativet inklusive inarbetade miljöåtgärder land- och vattenmiljöer De miljöåtgärder som föreslås lindrar effekterna av exploateringen på naturmiljön. Några av åtgärderna medför positiva konsekvenser för naturmiljön jämfört med nuläget och nollalternativet, framförallt att det anläggs flera nya dagvattendammar. Sammantaget bedöms att planförslaget, inklusive miljöåtgärder medför liten negativ konsekvens för naturmiljön. 30 av 55