Fagersta Norberg - Skinnskatteberg

Fagersta Norberg - Skinnskatteberg Budget 2013 med plan för 2014 och 2015 1

Innehåll INLEDNING 3 NÅGRA RADER FRÅN FÖRBUNDSCHEFEN 5 VÅRA UTBILDNINGAR!... 7 RESULTATBUDGET... 13 DRIFTBUDGET 2013 MED PLAN 2014-2015...14 INVESTERINGSBUDGET... 15 EKONOMI... 16 UNDERLAG TILL FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG... 19 FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG PER KOMMUN 20 HUR VI BERÄKNAT BUDGET....21 STUDERANDE I OLIKA VERKSAMHETER...22 2

INLEDNING Norra Västmanlands Utbildningsförbund startade som kommunalförbund 1997 av Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner. Vårt uppdrag är att erbjuda mantalsskrivna i Fagersta, Norberg och Skinnskattebergs kommuner gymnasieutbildning, gymnasiesärskoleutbildning och kommunal vuxenutbildning (Komvux) det vill säga gymnasial vuxenutbildning och grundläggande vuxenutbildning. Dessutom vuxenutbildning för personer med funktionshinder (Särvux), och svenskundervisning för invandrare (Sfi). Ett kommunalförbund bildas när kommuner vill samverka inom något eller några områden. Myndighetsutövning inom det området som samverkan sker överlåts då till kommunalförbundet som blir en egen myndighet. I vårt uppdrag ingår att vara huvudman för kommunernas frivilliga vuxenutbildning som erbjuds på våra tre Lärcentra, en i varje kommun. Där genomförs även uppdragsutbildning samt distansstudier mot universitet och högskolor. Förbundet har uppföljningsansvar för ungdomar vilket innebär att vi fortlöpande ska hålla medlemskommunerna informerade om hur ungdomar i alla tre kommunerna, som inte fullgjort sin skolplikt och som inte fyllt 20 år, är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Gymnasieutbildningen hos oss omfattar nio nationella program samt introduktionsprogrammet som har fem olika inriktningar. Introduktionsprogrammen är i första hand till för elever som inte är behöriga att tas in på ett nationellt program i gymnasieskolan. I introduktionsprogrammen finns numera även en inriktning för nyanlända ungdomar i gymnasieålder. Vi har de senaste åren haft strax under 2 000 studerande per år som genomgått sina studier antingen här i Fagersta eller på andra orter i landet. Antalet elever som får sin gymnasieutbildning genom oss ligger på straxt under 1 000 studerande, varav ungefär en tredjedel valt att genomgå sin utbildning på andra orter. Inom vuxenutbildningen har vi samtidigt 570 helårsstuderande men det innebär fler personer eftersom många väljer enstaka kurser. Av dessa är drygt 200 studerande inom Sfi. Hur budget är beräknad Medlemskommunerna fastställde medlemsbidraget till 109 350 kkr vilket är en minskning från föregående år med 5 650 kkr. En åtgärd blir att fortsätta anpassa utbudet som motsvarar kommunernas beslut. I budget beskrivs inledningsvis övergripande väsentliga delar inom förbundet. I den efterföljande berättelsen ges en beskrivning av varje skolform för sig. I den ekonomiska delen behandlas resultat-, drift- och investeringsbudget. Sist beskrivs vilka som har uppdrag som direktionsmedlemmar och revisorer under perioden, och slutligen förbundets organisationsuppbyggnad. 3

Medlemskommunernas ekonomiska ansvar Kostnaderna för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas av medlemskommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg och fördelningen av det ekonomiska ansvaret finns reglerat i kommunallagen och förbundsordning för förbundet. Studenter från Brinellskolan NVU 4

NÅGRA RADER FRÅN FÖRBUNDSCHEFEN! I april 2012 fick vi veta det förväntade medlemsbidraget för kommande budgetår från medlemskommunerna. Detta avvek tyvärr mot det av oss äskade medlemsbidraget med sammanlagt 3,2 miljoner kronor. Arbete med att anpassa våra verksamheter och vårt utbud har pågått sedan dess. Utgångspunkten har varit att fortsätta att vara ett attraktivt alternativ för elever, anställda och samhället. För att nå en budget i balans har vi utgått från att analysera de frivilliga verksamheterna. Följande besparingar har föreslagits under budgetarbetet under sommaren och för hösten: 1. Minskning av verksamheterna inom ramen för Lärcenterplanen. 2. Avveckling av lokaler 3. Minskat utbud inom vuxenutbildningen Sammanlagt innebär detta en minskad kostnad under 2013 på 1,3 miljoner kronor och 2014 2,3 miljoner kronor. Vi har denna gång inte rört våra obligatoriska uppdrag varför gymnasieskolan inte berörts. Den verksamheten har tidigare fått genomgå bland annat stängning av program och minskat utbud av valfria kurser. Konsekvensutredning är genomförd och presenterad för Direktionen. Direktionen har tillskrivit medlemskommunerna om ett ökat medlemsbidrag för att undvika ovan nämnda besparingar för 2013, motsvarande 1,3 miljoner kronor. Budgeten förutsätter att fortsatt fler elever väljer oss framför andra kommunala skolor och friskolor. Den allmänna debatten kring friskolor kan förväntas fortsätta. Likaså är dimensioneringen av befintliga gymnasieskolor en viktig fråga, eftersom det finns ett kraftigt överutbud av gymnasieplatser i både Västerås, Västmanland och övriga Sverige. Vårt interna arbete inriktar sig på att fortsatt kunna erbjuda en kvalitativt bra gymnasieskola och vuxenutbildning, där andelen betyg fortsatt ligger över riksgenomsnittet. Utbudet skall också vara anpassat till samhällets krav på utbildad arbetskraft. Såsom gymnasieskolan idag är utformad erhålls början på en yrkesutbildning, men inte en komplett sådan. Därför är det viktigt att kunna erbjuda alternativ för en fortsatt kompetenshöjning med eftergymnasiala studier, vilket är nödvändigt för samhälle och företag i vårt närområde. Vi har tillsammans med Hedemora kommun startat en bergarbetarutbildning inom ramen för Yrkeshögskolan. Under 2013 kommer nästa omgång att starta. 5

Mottagandet hos de sökande har varit mycket positivt och vi fick drygt 5 behöriga sökande per elevplats. Vi har lämnat in ytterligare en ansökan till Yrkeshögskolan avseende kvalificerade CNC-tekniker. Detta sker i samarbete med Västerbergslagens utbildningsförbund (VBU) i Ludvika/Smedjebacken och Hedemora kommun. I föreskrifterna för en yrkeshögskoleutbildning finns krav på mycket lärande i arbete på en arbetsplats. Samarbetet med det lokala näringslivet i har fungerat väl och vi kan nu söka 30 elevplatser med start september 2013. Utbildningens längd är 3 terminer och ekonomsikt belastar detta inte medlemsbidraget utan finansieras med externa bidrag av Yrkeshögskolan. Regeringens förslag på utökat etableringsstöd och andra satsningar inom utbildningens ram kommer vi att nogsamt följa. Detta finns inte medtagen i föreliggande budget men dessa satsningar skall vara kostnadsneutrala, dvs. summan av intäkter och kostnader skall vara noll. Anhöriginvandringen och konsekvensen av den blir även en växande del av vår verksamhet som också innebär stor osäkerhet. Dessa har laglig rätt att med kort varsel påbörja sin utbildning hos oss, vilket främst i dagsläget innebär en mental beredskap. Vid skarpt läge kommer vår organisation ställas på svåra prov vad beträffar lokaler, lärarkraft och finansiering. I denna budget har vi antagit samma volym som hittills vilket innebär 200 studerande inom sfi. Göran Wänglöf Förbundschef 6

VÅRA UTBILDNINGAR! NVU skall vara en skola där alla trivs, som ger eleverna goda kunskaper och färdigheter. En skola som utvecklar kreativitet och förmåga till självständigt tänkande och lärande. Utbildningen är ett led i det livslånga lärandet och därför skall NVU vara en skola man minns med glädje. Vårt fokus ligger alltid på dig som individ. Förutom kunskaper är vårt mål att du ska lära dig mer om dig själv och utvecklas som person. Vi sätter stort värde på förmågan att ta initiativ, se möjligheter och ta vara på dessa. Vi eftersträvar att hjälpa dig upptäcka dina talanger och med hjälp av dem uppnå dina mål! Vi vill att allt lärande ska ha tydlig mening för dig, både för stunden och för framtiden. Vi vill att Du efter dina år på NVU ska minnas oss med glädje och det tänker Vi jobba för! Gymnasieskolan Den pedagogiska verksamheten hos oss kännetecknas av pedagogisk mångfald. Det innebär en skola som utvecklar kreativitet och förmåga till självständigt tänkande och lärande. Vi arbetar ständigt med ett målinriktat och medvetet kvalitetsarbete i syfte att göra gymnasieutbildningen attraktiv och att alla skall få ett slutbetyg och dessutom bli behöriga för högre studier. De senaste åren har antalet studenter som gått här och fått slutbetyg legat klart över andelen i riket. Gymnasieskolan är konkurrensutsatt och de fristående skolorna utövar en lockelse på många elever och föräldrar och kraven på oss ökar när det gäller att informera och marknadsföra oss till olika intressenter. För att möta detta måste vi ligga i framkant och utveckla moderna, kreativa lösningar i vår pedagogiska verksamhet. En del i detta arbete är att vi genomför en stor satsning inom den pedagogiska utvecklingen och IT-området. Alla elever har en egen bärbar dator under sin studietid här hos oss. Målsättningen är att utveckla och öka kvaliteten på utbildningen, skapa moderna och nya metoder och arbetsformer samt öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger. För att möta dessa nya metoder har kompetensutveckling, PIM, för lärarna påbörjats och denna satsning fortsätter under hela 2012. Fokusområden Från och med hösten 2012 har vi beslutat om tre fokusområden inom gymnasiet och det gäller - mångkultur - arbete med GY11 - betyg och bedömning Arbete med fokus på dessa områden innebär kontinuerlig fortbildning av vår personal mot en djupare kunskap och utveckling inom de olika områdena. 7

Teknikcollege Teknikcollege Bergslagen är en organisation inom gymnasiet som sammanför skolan med näringslivet. Det innebär att eleverna får vistas i större utsträckning ute på arbetsplatserna för att få kontinuerlig uppdatering av branschens utveckling. Två yrkesprogram, Industriprogrammet och Elprogrammet samt de högskoleförberedande Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet ingår. Sökande till industriprogrammet har minskat och riktade åtgärder för detta kommer att ske med att erbjuda teknikprao för grundskoleelever. Likaså kommer programutveckling att ske för det naturvetenskapliga programmet som också tappar sökande. Internationalisering Vi ser det som en viktig uppgift att öka förståelsen för det som förenar och som skiljer oss åt beträffande kultur, sedvänjor och umgängesformer i olika länder. Vi vill öka intresset för språkstudier och höja språkens status för våra elever. I vår utbildningsplan anges att internationalisering ska utvecklas och i linje med detta finns planer på att åter öka kontakterna såväl med skolor inom som utom EU-området. 8

Introduktionsprogram Introduktionsprogrammen ska tillgodose de olika behov som elever utan behörighet till nationella program har. Individuell studieplan blir viktig och en förutsättning för dessa elever eftersom programmen inte har någon nationellt fastställda programstruktur eller examensmål. I stället har eleven en individuell studieplan som ligger till grund för utbildningen. De nya programmen är: Preparand utbildning, syftar till att eleven ska läsa in behörighet till de nationella programmen, högskoleförberedande eller yrkesinriktat. Programinriktat individuellt val, eleven läser in det som saknas från grundskolan för att nå behörighet till ett yrkesinriktat program samt läser kurser från ett yrkesprogram. Yrkesintroduktion, eleven läser kurser från ett yrkesprogram eventuellt i kombination med arbetsplatsförlagt lärande. Individuellt alternativ, syftar till att motivera samt ge eleven förutsättningar för fortsatt utbildning alternativt gå ut på arbetsmarknaden. Språkintroduktion, syftar till att ge nyanlända flyktingungdomar kunskaper i det svenska språket så att de kan gå vidare till ett nationellt program. Med anledning av de nya behörighetskraven till de nationella programmen är verksamheten mer komplex än tidigare. En nödvändig förutsättning är kunnig och engagerad personal och vi har personal som arbetar med att utveckla arbetet för att möta denna förändring. Vi har inom dessa studievägar lärare och specialpedagoger som ska hjälpa eleverna vidare till fortsatta studier på ett nationellt gymnasieprogram. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan är en fyraårig skolform och elever kan välja mellan hotell- och restaurang, fordon, industriprogrammet eller studera enligt en individuell anpassad studieplan. Vi har en mycket eftertraktad gymnasiesärskola med fler elever från andra orter och vi har idag ca 22 elever inskrivna. Ansvar för ungdomar som inte går i gymnasieskolan Vi har ansvar för uppföljningen av ungdomar mellan 16 och 20 år i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg som inte går i gymnasieskolan. Det innebär att vi löpande ska hålla oss informerade om hur de ungdomar som fullgjort sin skolplikt i grundskolan men som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Som ett led i uppdraget deltar vi med personal i samverkansprojektet Navigatorcentrum där flera aktörer från kommunerna ingår. Interkommunala elever elever som går på andra orter Elever som väljer andra utbildningsanordnare minskar i antal och vi ser att fler och fler väljer att återkomma, under framför allt höstterminen. Kraven på friskolorna ökar och skall vara desamma som de kommunala och några friskolor i vår region har 9

redan avslutat sin verksamhet. Vi har satt som mål att erbjuda alla elever som söker oss sitt förstahandsval och att de som väljer oss skall nå en examen. Vi konstaterar att elever med särskilda behov fortsätter att öka. Det medför ofta ökade interkommunala kostnader för denna elevgrupp eftersom de har behov av stöd och utbildning som vi inte själva kan erbjuda. Utveckling och information Vi har en gemensam markadsföringsgrupp som ska samordna förbundets alla olika informationssatsningar. Samverkan med grundskolan Vårt uppdrag med att intensifiera samarbetet med grundskolorna fortsätter och vi har flera möten med dessa på olika nivåer. Vi erbjuder grundskolorna att nyttja våra lokaler och våra lärares kompetens som samarbetspartners. Vi har under flera år erbjudit grundskolan att läsa extra matematik hos oss i våra lokaler och få pröva på gymnasieskolans matematik. Detta har varit mycket lyckosamt då de flesta av eleverna sedan har sökt till oss. Nu har vi så många elever att vi måste göra två grupper! Under sommaren erbjuder vi sommarskola för elever som vill komplettera sina betyg. Elevinflytande Vi arbetar vidare med att engagera elever som vill påverka sin egen arbetssituation och vi har ett aktivt elevråd, vilket vi anser är navet i elevmedverkan. Elevrådet har arbetat intensivt och har startat olika underkommittéer som t.ex. matråd, trivselgrupp, skyddsombud osv. Grupperingarna gör att elevinflytandet växer och rektorerna verkar för att elevinflytandet skall berika skolan ytterligare och erbjuder därför fortbildningar för intresserade. 10

Vuxenutbildning Under 2012 har våra två antagningar visat på ett fortsatt stort behov av utbildning både på gymnasial och grundläggande nivå inom komvux. I enlighet med vår lärcenterplan har vi fortsatt vår satsning på yrkesutbildningar där individens behov matchas mot den lokala arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft. Genom att anställa en lärlingssamordnare på 50 % samt starta ett brett förankrat lärlingsråd med representanter från olika delar av det lokala näringslivet kunde vi förra ge 35 personer lärlingsutbildningar inom olika områden. Förslaget att eventuellt lägga ned enheten på lärcenter i Fagersta har skapat oro huruvida vi ska klara vårt uppdrag formulerat i lärcenterplanen beslutad i Direktionen 2011. Här togs beslut att utveckla möjligheterna till lärlingsutbildning för vuxna, fortsatt satsning på högskoleservice för de som vill studera på högskolenivå men inte vill flytta från norra länsdelen samt adekvat uppdragsutbildning för vårt lokala näringsliv. När det gäller yrkesutbildning och lärlingsutbildning för vuxna har regeringen aviserat fortsatt satsning de närmaste åren. Antalet platser kommer att öka i landet som helhet men fördelningen mellan kommunerna är okänt och vilar på utvecklingen av konjunkturen, arbetslöshetens storlek men även de ansökningar som måste lämnas in från kommunerna för varje år till Skolverket. Regeringen har också tydligt sagt att man inte vill se att kommunerna sparar in de platser som staten ger medel för utan här vill man se att de kommunala platserna helst ökar. Sfi - svenska för invandrare. Antalet studerande som läser svenska på Sfi har fortsatt på en hög nivå under 2012. Vi har haft mellan 210 till 215 inskrivna i medeltal under året. Anmälningar att få börja studera har fortsatt med mellan 15 och 20 per månad vilket inneburit att vi fått jobba med konstant inslussning under hela perioden. Vår kö har bestått av runt 20-25 personer men ingen har behövt vänta längre än den månad som gäller för flyktingar inom ramen för etableringsreformen eller de tre månader som gäller för övriga invandrare. Hur återföreningen av Somaliska familjer kommer att påverka oss är fortsatt oklart. Det vi vet idag är att cirka 30-40 vuxna kan komma att återförenas med sina familjer under 2013. 11

En större fråga är hur vi kommer att klara uppdraget att ge många av dessa nyanlända de senaste åren fortsatta möjligheter till studier. I våra kartläggningar som leder fram till individuella studieplaner ser vi att många vill kunna fortsätta studera endera teoretiska kurser på komvux eller olika yrkesutbildningar. Frågan är vilka resurser vi kommer att ha för att möta efterfrågan på utbildning de kommande åren. I december 2012 kommer en statlig utredning kring Sfi att presenteras. Utredningens direktiv är att ge modeller för hur deltagare kan ges valfrihet och möjlighet att själva välja utbildningsanordnare. Idag är det för tidigt att säga hur detta kan komma att påverkar Sfi inom NVU. Yrkeshögskola I januari 2012 kom det glädjande beskedet att vi fått klartecken från yrkeshögskolemyndigheten att starta vår bergarbetarutbildning i samarbete med Hedemora lärcenter. Efter mycket planeringsarbete startade de första 25 deltagarna sin utbildning till bergarbetare i Garpenberg den 3 september. Under senare delen av våren togs också beslut att ansöka om en ytterligare yrkeshögskoleutbildning inom verkstadsteknik mot blå certifieringsgrad. Ansökan har skickats in och beslut från yrkeshögskolemyndigheten kommer i början av 2013. Genom detta håller vi på att skapa det cluster av yrkeshögskoleutbildningar som vi planerat utifrån studier vi gjorde under 2011. Det är mycket glädjande att vi som utbildningsanordnare finns med som aktör inom yrkeshögskolan samt att vi kan eventuellt erbjuda flera postgymnasiala utbildningar i vårt närområde. Utvecklingsarbete Vi kommer att fortsätta arbetet under 2013 med att implementera förändringar i skollag, förordningar, läroplaner, kursplaner samt den nya betygsskalan A till F som infördes från och med 1 juli 2012 inom vuxenutbildningen. Vi kommer behövas insatser för att ge bra fortbildning till alla lärare så att vi säkerställer arbetet med betygsbedömning utifrån de nya kunskapskrav som finns till alla nya kurser i samtliga skolformer inom vuxenutbildningen. Vi kommer att fortsätta arbetet med att följa upp de resultat som nås inom våra olika skolformer. För att säkerställa en likvärdig betygsbedömning kommer vi att skapa nätverk med andra utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen så erfarenhetsutbyte ständigt kan pågå inom olika lärarnätverk. 12

RESULTATBUDGET Belopp i kkr. Budget Plan Plan 2013 2014 2015 Verksamhetens externa intäkter 19 940 17 250 17 000 Verksamhetens kostnader 128 590 128 890 130 881 Avskrivningar 900 900 900 Verksamhetens nettokostnader 109 550 112 540 114 780 Medlemsbidrag 109 350 112 340 114 580 Finansiella intäkter 200 200 200 Resultat före extraordinära poster 0 0 0 Resultat 0 0 0 13

DRIFTBUDGET 2013 MED PLAN 2014-2015 Budget Plan Plan 2013 2014 2015 Externa intäkter Belopp i kkr Interkommunala intäkter 7 000 7 000 6 750 Statsbidrag yrkesvux 400 400 400 Statsbidrag vuxlärling 100 100 100 Fakturering Sfi 7 400 7 400 7 400 Lönebidrag/personaltjänster 600 600 600 Uppdragsutbildning 250 0 0 Yrkeshögskola 1 690 0 0 Företagsstöd TCB 1 000 0 0 Övriga intäkter 1 500 1 750 1 750 Summa intäkter 19 940 17 250 17 000 Kostnader Personalkostnader 61 000 62 440 64 381 Interkommunala kostnader 26 190 26 000 26 000 Interkommunala kostnader, gysär 7 000 7 000 7 000 Inackorderingsbidrag 850 900 900 Lokalkostnader 16 700 17 000 17 000 Skolmåltider 2 750 2 800 2 850 Skolskjutsar 3 500 3 400 3 400 Undervisningskostnader 5 000 4 750 4 750 Köp av tjänster 2 600 2 600 2 600 Köp av YH-utbildning 1 000 0 0 Övriga kostnader 2 000 2 000 2 000 Summa kostnader 128 590 128 890 130 881 Avskrivningar 900 900 900 Finansiella intäkter 200 200 200 700 700 700 Medlemsbidrag 109 350 112 340 114 580 Resultat 0 0 0 14

INVESTERINGSBUDGET Med en anläggningstillgång eller investering menas en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten längre än tre år och har ett samlat värde överstigande 10 000 kronor. Investeringsvolymen bestäms av volymen avskrivningar då investeringarna inte får överstiga avskrivningarna för varje år. Investerar man för mer än vad man skriver av varje år så blir effekten kostnadsdrivande. Investeringsönskemål från olika verksamhetsområden samlas in varje år och en prioritering sker i samråd i ledningen. En fortsatt satsning hos oss under kommande år är införandet av lärplattform för möjlighet till distansundervisning. I takt med att Teknikcollege utvecklas kommer behov av investeringar på maskinsidan att behövas. Samtliga övriga reinvesteringar och investeringsönskemål under året från gymnasieoch vuxenverksamheterna behandlas och prioriteras i ledningsgruppen, allt eftersom de inkommer. Bruttoinvesteringar utfall 2011, budget 2012 och 2013, plan 2014 2015. Belopp i kkr Utfall Budget Budget Plan Plan 2011 2012 2013 2014 2015 861 1 000 900 900 900 15

EKONOMI God ekonomisk hushållning De finansiella målen och målen och riktlinjerna för verksamheten har en central roll för den ekonomiska förvaltningen, allt enligt kommunallagen. En avgörande faktor för hur väl förbundet kommer att leva upp till god ekonomisk hushållning kommer att handla om respekten för och acceptansen av dessa mål. Ledningen arbetar kontinuerligt för att nå en förankring och acceptans i de olika verksamheterna. De finansiella målen för förbundet omfattar hur mycket den löpande verksamheten får kosta, investeringsnivå och finansiering av den samt att förmögenhetsutveckling skall vara minimum ett nollresultat. Mål och riktlinjer för verksamheten Målen ska vara tydliga och mätbara och utvärderas kontinuerligt. Förutom lagstadgade mål finns politiska mål för verksamheterna angivna i Utbildningsplan för NVU samt i budgetdokumenten. Det väsentligaste kvalitetsmål som ledningen och medlemskommunerna satt för gymnasieskolan är att andelen elever som lämnar skolan med slutbetyg skall ligga minst i nivå med medelvärdet för riket. De senaste två åren har vi med råge uppnått detta mål. Ekonomistyrning Arbetet med att anpassa utbudet till både gymnasiet och vuxenutbildningen har det senaste året komplicerats med nya lagar och rättighetslagstiftningar inom båda skolformerna. Vi har idag två olika system igång parallellt. Uppföljning av ekonomi och verksamhet samt avvikelsehantering är länkar i styrprocesser. I botten krävs en realistisk budget där verksamhet och ekonomi hänger ihop i alla led. Mer detaljerad budget och redovisning förutsätts och ställer ständigt ökade krav på alla inblandade. Villkoret för att möta dessa omständigheter har, i och med att ekonomifunktionen inte längre är verksamhetsnära, förändrats. Kontrollfunktionen för hur kostnaderna förhåller sig till intäkterna och verksamhetsutveckling har flyttats till den nya ekonomienheten på Fagersta kommun. Pensionsåtaganden I förbundet är pensionsrättigheter intjänade före 1998 inte finansierade i det medlemsbidrag som kommunerna anvisar. Den redovisningsmetod som anvisats för dessa innebär att de inte bokförs som skulder i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Därmed kostnadsförs inte uppräkningen för värdesäkringen av avsättningar. 16

Denna del har genom avtal med medlemskommunerna, överlåtits till desamma att hantera. Då flera av våra medarbetare, har och inom de närmaste åren kommer att uppnå pensionsålder, ökar kostnaderna för pensioner. Finansieringsprincip Samtliga beslut om utgifts- och kostnadsökningar skall vara finansierade, vilket innebär att budgetmedel skall vara anslagna. Undantag från denna regel kan vara motiverad vid olika tillfällen under budgetåret. Finansieringsbeslut skall då tas av Direktionen, innan åtgärden genomförs. Ekonomiskt resultat Resultatbudgeten skall gå jämt ut eller ge ett litet överskott. Detta är i linje med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Vi har de närmaste åren att i budget arbeta in tidigare underskott. Om Förbundet ändå saknar tillgångar för att betala en skuld, är förbundsmedlemmarna skyldiga fylla bristen (KL 8 kap 23 ). Kostnads- och intäktsbärare Kostnader och intäkter skall i så stor utsträckning som möjligt redovisas på rätt verksamhet, i förhållande till vad som är ekonomiskt motiverat. Ekonomisk- och verksamhetsrapportering Förbundschefen rapporterar regelbundet till Ledningen, AU och Direktionen det ekonomiska utfallet. Vid samtliga uppföljningar gäller att ansvarig chef redovisar och vidtar åtgärder för att hålla given budget. Kvartalsuppföljning med årsprognos skall upprättas. Delårsbokslut upprättas från och med i år per sista augusti. Internränta Internräntan är beräknad efter Kommunförbundets rekommendation och prognos för år 2013. 17

Personal Varje verksamhet förutsätts göra konsekvensanalys över personalsituationen (tjänstefördelning) med utgångspunkt från den efterfrågade utbildningen. I augusti varje år görs beräkning och sammanställning till kommande läsår och budgetår. Lönekostnader Lönerna för budgetåret är uppräknade med 3,0 % för all personal. Ingen lönekostnadsreserv finns budgeterad. Arbetsgivaravgifterna är beräknade till 39,0 %, enligt prognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Ekonomisk reserv Förbundet saknar i enlighet med förbundsordningen eget kapital och det finns därmed inga egna reserver att täcka eventuella avvikelser eller uppkomna underskott. 18

UNDERLAG TILL FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG Enligt förbundsordningen 9 och 10 skall medlemskommunerna bidra till förbundets nettokostnader enligt följande grunder: Ersättning för Sfi-studerande och ensamkommande ungdomar debiteras separat enligt avtal med medlemskommunerna. Gymnasie- och gymnasiesärskolan: Kommunens andel av ungdomar i åldrarna 16-19 år i respektive kommun den 1 januari året före verksamhetsåret. Komvux och särvux: Respektive kommuns andel av invånare 20-55 år i respektive kommun den 1 januari året före verksamhetsåret. I Komvux ingår grundläggandeoch gymnasie- och särvuxutbildning. Övrig verksamhet: Antalet invånare i respektive kommun den 1 januari året före verksamhetsåret. I övrig verksamhet ingår studerande mot högskola och universitet samt uppdragsutbildning. Uppgifter enligt Statistiska centralbyrån (SCB) 2011-12-31. Kategori invånare totalt Antal % Fagersta 12 553 55,3 Norberg 5 725 25,3 Skinnskatteberg 4 411 19,4 Summa 22 689 Kategori 16-19 år Antal % Fagersta 533 54,4 Norberg 274 28,0 Skinnskatteberg 173 17,6 Summa 980 Kategori 20-55 år Antal % Fagersta 5 433 57,0 Norberg 2 343 24,6 Skinnskatteberg 1 750 18,4 9 526 19

FÖRDELNING MEDLEMSBIDRAG PER KOMMUN Kostnaderna för förbundets verksamhet ska i den mån de inte täcks på annat sätt erläggas av medlemskommunerna genom medlemsbidrag för respektive år. Belopp i kkr Budget Plan Plan 2013 2014 2015 Kommun Fagersta 59 913 63 444 64 268 Norberg 30 060 29 944 31 195 Skinnskatteberg 19 377 18 952 19 077 Medlemsbidrag 109 350 112 340 114 540 Underlag till fördelning 2013-2015 Nettokostnaden är fördelad med 85 % på gymnasiet och 15 % på vuxenutbildningen. 2013 2014 2015 % % % Gymnasiet Fagersta 54,4 56,4 55,9 Norberg 28,0 27,0 27,7 Skinnskatteberg 17,6 16,6 16,4 Vuxenstuderande Fagersta 57,0 56,9 57,3 Norberg 24,6 24,7 24,6 Skinnskatteberg 18,4 18,4 18,1 20

HUR VI BERÄKNAT BUDGET Den bild vi redovisar i budgetarbetet omfattar en bedömning av vilka resurser vi förfogar över och hur stort anpassningsbehov vi har. Den kommande treårsperioden har aldrig varit viktigare att snabbt få igång ett hållbart omställningsarbete i relation till elevunderlag och söktryck. Erfarenheten visar att alla förändringar tar tid och förändringarna måste därför om möjligt även vara långsiktiga. Budget beräknas dels på de elever som valt att gå inom förbundet och de programval de gjort och dels på ett antagande om elevers val till kommande läsår. Osäkerheten i beräkningsunderlaget har ökat med anledning av elevers fria val samt att fler elever inte är behöriga från grundskolan till nationella program. En ökande andel genomför sina gymnasiestudier under fyra år. En första indikation och prognos över gymnasieelevers val till kommande läsår finns först efter slutintag som sker i slutet av juni. Då ligger redan en grund gjord under våren för tjänstetillsättning och driftvolymer för de olika verksamheterna. Vuxenutbildningen har intag av studerande till de olika skolformerna vid flera olika tillfällen under året. Utbildningsutbudet begränsas till i första hand obligatoriska åtaganden och därefter till frivilliga åtaganden. Rättighetslagstiftningar och en växande andel nyanlända, både flyktingar och övriga, gör även dessa beräkningar osäkra. Grunderna till beräkningarna är följande för budget 2013: att fler elever från grundskolan är behöriga till nationella program att studie- och yrkesvägledning blir effektivare att bli attraktivare så att fler elever väljer att gå hos oss att erbjuda lärarledda lektioner för bästa möjliga studieresultat att nya eller väsentligt utökade verksamheter som uppkommer under budgetåret finansernas med medel utöver medlemsbidraget Plan 2014 och 2015 är beräknade enligt följande antaganden Den nya gymnasiereformen och vårt utbud påverkar varje år på vår planering. Vi har i budget tagit hänsyn till kända förändringar och det vi kan se i dagsläget I plan för de nästkommande åren har följande beräkningsgrunder använts: att utbudet inom gymnasiet får ligga fast att personalkostnadsökningen ökar med max 3,0 % per år att lokalkostnader uppräknas med i genomsnitt max 2 % att gymnasieelevers och vuxenstuderandes förändrade rättigheter enligt lag inte ger ökade kostnader 21

STUDERANDE INOM OLIKA VERKSAMHETER Antal elever är ett snitt av antal helårsstuderande. Gymnasiet baserat på antal invånare i åldern 16-19 år. Verksamhet Budget Budg Utfall Utfall Utfall et 2013 2012 2011 2010 2009 Gymnasieelever 618 625 637 756 893 Gymnsär, interkommunalt 22 18 20 17 12 Övriga interkommunala elever 340 350 352 348 307 Antal gymnasieelever 980 993 1 009 1 121 1 212 Komvux (grund- och gymnasievux) 170 178 174 184 334 Särvux 14 14 14 16 16 Sfi 200 200 211 176 127 Uppdragsutbildning, antal studerande 75 75 97 188 195 Högskola/Universitet 100 100 210 220 102 Lärling 12 0 29 Antal vuxenelever 571 567 735 784 774 Totalt antal elever 1 551 1 560 1 744 1 905 1 986 22