Första kvinnan på 385 år

Foto: Petter Johansson Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924. #5 30/3 19/4 2007 06/ Försenade låneböcker kan framöver kosta låntagaren 250 kronor 13/ Uppsalastudenterna doktorerar mest i Sverige 14/ Vi är absolut inte nazister på något sätt, jag själv är liberal om något UU avstår från etiska krav 13/NYHETER Uppsala universitet upphandlar varor och tjänster för över 800 miljoner kronor per år. Trots de stora ekonomiska musklerna avstår universitetet från att ställa etiska och sociala krav på de företag man handlar av, och ställer bara miljökrav i vissa fall. Vi upphandlar inga varor eller tjänster där vi bedömer att det är rimligt att ställa sociala eller etiska krav, säger universitetets upphandlingschef Leif Petersson. Uppsala studentkårs vice ordförande Kristina Persdotter menar att det är självklart att universitet kan påverka mer via upphandlingar än man gör idag och tycker att Peterssons inställning är väldigt förvånande. Då har man dålig koll på produktionsvillkoren. POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA Ulf Johansson Werre. Foto: Hannes Ljunghall Första kvinnan på 385 år Fortsatt jazzsatsning 18/KULTUR Uppsala universitets satsning på storbandsjazz är inne på fjärde året. Vad som händer från och med nästa år ännu oklart, men mycket tyder på att verksamheten kommer att få en fortsättning. Ergo besökte en repetition med Uppsala University Jazz Orchestra för en pratstund med ledaren Ulf Johansson Werre. 04 05/DEBATT Uppsalas första statsvetenskapsprofessor tillträdde 1622. Inte förrän mars 2007 fick en kvinna, Li Bennich-Björkman, titeln. 11/PORTRÄTTET Li Bennich-Björkman har gjort sig känd som en ovanligt mångsidig och öppensinnad statsvetare. Nu tillträder hon som professor med blandade känslor; å ena sidan ser hon tjänsten som en viktig plattform för att kunna realisera fler av sina idéer och projekt, å andra sidan gillar hon inte maktpositionen och rollen som den som bestämmer över andra. Och om allt går som hon hoppas kommer hon faktiskt att lämna det nya jobbet redan nästa år. LÅT UTLÄNDSKA STUDENTER BETALA«AGERA FÖR ETT BÄTTRE UPUNET-S«

Visste du att... erbjuder upp till 100 Mbit/s till priset av 2 Mbit/s under ett helt år! Beställ på bredbandsbolaget.se/studentkortet...har biljetter från 49:-* till de flesta studieorter i Sverige. Du åker säkrare än med bil och sparar samtidigt på miljön. Med Studentkortet får du 20 % rabatt på ordinarie priser. * Begränsat antal biljetter....gör att du inte behöver ringa hem och be mamma ringa upp längre. Med Telia Mobil Student ringer du för 0 kr/minut till alla Teliamobiler och sms:ar för 0 kr inom Sverige. Allt för bara 49 kr i månaden....gör sitt bästa för att hjälpa Sveriges studenter? I en otrygg tid, oklar bostadsmarknad och ojämn studietakt, ger vi åtminstone 48% rabatt på eftersändning när du adressändrar på www.adressandring.se. Ingen kan säga att inte vi tar vårt ansvar....ger dig som Studentkortsinnehavare 10 % rabatt på Apples datorer och tillbehör? Vad sägs till exempel om en MacBook från 9 715 kr eller en ipod HiFi för 3 055 kr?...flyger studenter inrikes för 399:-? Priset är fast och inkluderar skatter och avgifter. Välkommen in på www.flynordic.com så får du veta mer om vårt studenterbjudande. har över 600 lediga extrajobb, heltidsjobb & rekryteringar i hela Sverige? Ta en genväg till drömjobbet; registrera ditt CV på academicwork.se och få jobberbjudanden till din e-post! erbjuder dig 10% rabatt på City Weekend när du hyr bil? Pris från 405:- fredag till måndag med minsta bilen. Boka på www.europcar.se/studentkortet eller ring 0770-77 00 50. Välkommen till Europcar! erbjuder alla Studentkortsinnehavare upp till 60 % rabatt på ordinarie rumspris? Gäller i Sverige under helger, jul och sommar. Uppge kod PR30SD när du bokar på www.scandic-hotels.se....erbjuder studentpriser från 310:-till 355:-/mån. SATS är nordens ledande träningsföretag som erbjuder det bredaste träningsutbudet med något för alla på 44 träningscenter runtom i Sverige. Läs mer på www.sats.se om vårt studenterbjudande - välkommen till SATS!...erbjuder alla studenter med Student- bokus kortet fraktfria leveranser och 30 dagars betalningstid? Nu kan du även välja att delbetala dina inköp. Läs mer om våra erbjudanden på www.bokus.com/student!...studentkortet ÄR SVERIGES ÄLDSTA RABATTKORT FÖR UNIVERSITETSSTUDERANDE? Vi förbättrar din ekonomi genom studentrabatter och förmåner hos tusentals företag och butiker i hela Sverige, till exempel resebolag, restauranger, tandläkare och frisörer. Våren 2007 beräknas över 200 000 studenter ha ett aktivt Studentkort! VAR SMART SKAFFA STUDENTKORTET DU MED! 6032 9299 9999 9999 STINA STUDENT 010203-0405 STUDENTKORTET I SVERIGE 010203-0405 Giltigt t.o.m. 071031 VT-07 bokus För fler studentrabatter gå in på www.studentkortet.se!

Ergo #5 / 2007 LEDARSIDA / 03 LÅT ALLA FÅ SAMMA CHANS Att förkunskaperna har blivit sämre hos svenska högskolestudenter har vi fått höra ofta de senaste åren. När regeringen nyligen presenterade sitt förslag till nya antagningsregler till högskolan kom det därför inte som en överraskning att kunskaper i matematik och språk ska löna sig. Den som läser fördjupningskurser i matematik eller moderna språk ska kunna få extra så kallade meritpoäng, som kan ge ett högre snittbetyg än dagens 20,0. Att fördjupade kunskaper i ett modernt språk gör dagens gymnasieelever bättre rustade för framtiden och arbetslivet än lokala kurser som Manikyr eller Vinprovning (autentiska exempel) behöver knappast ifrågasättas. Men annan kritik har förts fram mot regeringens förslag, av såväl enskilda forskare/debattörer som av Skolverket och Högskoleverket. En risk man pekar på är att alla skolor inte kommer att kunna ge de kurser som kan ge extrapoäng i slutbetyget. Både elevantal och tillgången till behöriga lärare kan komma att sätta käppar i hjulet. Det innebär att elever som går på vissa gymnasieskolor inte kommer att ha samma chanser som de som går på andra skolor. Vad säger då utbildningsministern? Enligt ett uttalande till Sveriges Radio P3:s nyhetsredaktion ser han den ojämlikhet som uppstår som något vi helt enkelt får leva med: Har man otur så kan det innebära att den kurs man skulle vilja läsa för att meritera sig inte finns tillgänglig, men det är ett utslag av många års misskötsel tycker jag. Man har inte satsat tillräckligt på de här ämnena och nu är det dags att lägga om kursen. Frågan är om de elever som hamnar utanför sina önskade högskoleutbildningar på grund av omständigheter som de inte kan påverka avfärdar kritiken lika lättvindigt. Rustar eleverna för framtiden de flesta. HEJ STUDENT! Namn: Anna Hedlund. Pluggar: Pol.mag, nationalekonomi A för tillfället. Hur många terminer i Uppsala: Inne på min andra. Här sitter jag helst och pluggar: Carolina, i ett hemligt litet rum. Bästa nationen: G-H. Senast köpta kurslitteratur: l Histoire de France, Ross Steele. Bästa utgång i Uppsala: Gasque i största allmänhet. Här äter jag lunch i Uppsala: Värmlands! Tränar: Helst inte. Favoritprodukt på Systemet: Vina Albali. Favoritprodukt på Apoteket: Försvarets hudsalva. Favoritmusik att plugga till: Tori Amos. Bästa Uppsalalaget: Que? Roligaste kurs jag läst: Stats A. Sämsta kurs jag läst: Fransk fonetik på distans på Högskolan Dalarna. Favoritpromenad i Uppsala: Villaområdet ovanför Triangeln. Värsta korridorminnet: Vågar jag inte dela med mig av här, de kanske läser Ergo... Bästa studentbostadsområdet: Triangeln! Bästa studentförening: UF kanske. Mest överskattat i Uppsala: Tentor. Godaste fyllekäket: Stekt ägg på rostbröd. Favoritbibliotek i Uppsala: Carolina. Här shoppar jag kläder i Uppsala: Estelle, mittemot stadsbiblioteket. Bästa lördagsfikat: V-Dala för där jobbar världens bästa Emma. Det gör jag helst en ledig söndag: Kollar på världens bästa tv-serie, Gilmore girls, käkar vindruvor med trevligt sällskap. Vill du sätta in en radannons i Ergo? Kostnaden är 50 kr. Skicka max 100 tecken till cred@ergo.us.uu.se eller med vanlig post till Ergo, Övre Slottsgatan 7, 75310 Uppsala. Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan 1940. Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Hannes Ljunghall cred@ergo.us.uu.se 018 480 31 30 REDAKTÖR Hanna Lundquist red@ergo.us.uu.se 018 480 31 31 SIDREDIGERING Robert Ringefors och redaktörerna AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå info@tomat.se 046 13 74 00/02 www.tomat.se UPPLAGA OCH PERIODICITET 34 000 exemplar 14 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: 19 500 kr Halvsida fyrfärg: 12 000 kr TRYCKERI UNT ISSN 0345 2875 ADRESSÄNDRING 018 480 31 00 Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. berglin VÅREN 2007 UTKOMMER ERGO: # 6 20/4 # 7 25/5

04 / DEBATT Ergo #5 / 2007 AGERA FÖR ETT BÄTTRE UPUNET-S«Det hela började 1996 med att vissa Flogstabor fick fast internet på prov. Studenterna blev glada, och fastighetsägaren likaså. Alla blev så pass glada att rektorn beslutade att alla större studentbostäder skulle få delta i nöjet. Fastighetsägarna gav varje studentrum ett uttag och fick internet gratis från Uppsala universitet, via studentnätet som de kallade Upunet-S. Uttagen var dock inte gratis. För dem betalar studenter fortfarande i sin hyra varje månad. I början var allt frid och fröjd. De svenska studentnätens kapacitet blev vida känd. Universitetet spred ordet att de hade gratis finfint bredband till nya sökande. Men allteftersom tiden gick så kom användningen ikapp kapaciteten, och studenten var inte lika glad längre. Nätet slukade mer och mer pengar från vårt stackars universitet. Utan detta nät skulle pengarna ha använts till annat bra som alla har glädje av, och inte bara de studenter som har boende med Upunet-s. Bredbandet håller nu lägre kvalitet samtidigt som det kommer att kosta universitetet mer pengar. Studenten har fått nog och hans universitet likaså. Dålig publicitet på grund av fildelning i nätet oroar också universitetet en hel del. Samtidigt skramlar Sunet om i sin organisation. (Det är Sunet som universitetet hyr internet av, som studenterna sedan bjuds på). Nu vill Sunet också ha mer pengar om studenterna ska fortsätta få ta så mycket plats på nätet som nu. Universitetet velar i beslutet. Om några månader bestäms huruvida Sunet ska få sina pengar, eller om studentnätet Upunet-S ska läggas ner. Vill universitetet fortsätta som nu så betalas Sunet. Klipper universitetet av vårt internet så kan det gå som i Linköping. Där ersattes motsvarande Upunet- S av en kommersiell operatör som sedan gav en sämre uppkoppling, med större begränsningar och till samma pris som innan. Men nu, i vårt universitets velande, så finns goda chanser att göra som den flinke lobbyisten påverka. Då skulle man kunna samordna de olika studentbostadsstiftelserna, komma överens om att gå ifrån universitetet samt koppla in flera operatörer i stället för Upunet-S och sedan få priskrig i nätet. Då blir det, som det heter, både billigt och bra. Om du kan tänka dig att arbeta för ett bättre internet i våra uttag så kontaka undertecknad (carl.clausson.1785 @student.uu.se). Den bostadsstiftelse som inte är representerad riskerar att göra en Linköping. Carl-Magnus Clausson SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga 2 500 tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språkgranska manus. Det går bra att vara anonym, men du måste uppge namn och adress till redaktionen. Maila till cred@ergo.us.uu.se. Nästa manusstopp är den 9/4. LÅT INTERNATIONELLA STUDENTER BETALA Borgergliga studenter vill ta betalt av de utländska studenter som studerar vid svenska högskolor. UUS efterlyser mer rättssäkerhet åt studenterna. Som student är du kanske inte alltid medveten om alla de rättigheter du har, vilka krav du faktiskt har rätt att ställa på högskolan. UUS vill fokusera på att få kårens medlemmar mer medvetna om sina rättigheter. Vi vill att kåren ska verka för ett ökat medvetande och verka för att det ska vara lätttare att agera där universitetet inte kan uppfylla denna rättssäkerhet. Vi som är studenter lyder under en lång rad lagar som ger oss mängder med rätttigheter i vår vardag. Arbetsmiljölagen ger oss rätt till en bra arbetsmiljö, likabehandlingslagen ger oss rätt att slippa diskriminering och högskolelagen ger oss rätt till inflytande. UUS vill att alla studenter ska känna till sina rättigheter och kåren ska vara ett verktyg för att informera och bevaka dessa rättigheter! Visste du att du har rätt att få din tenta rättad inom 25 dagar eller att du ska få betygskriterier inför varje examination? För att alla studenter ska kunna få kunskap om vilka rättigheter som gäller finns riktlinjer för studenternas arbetsvillkor. Vi inom UUS vill verka för att denna skrift ska uppdateras, det behövs göras insatser för att skriften ska spridas och nå fler studenter. Det produceras många dokument som står i pärmar och inte tillämpas. UUS vill verka för att nina hemmingsson universitetet börjar tillämpa sina egna regler och riktlinjer. Det finns ingen mening att studenterna har rättigheter som ingen känner till, de kan inte bli en pappersprodukt som bara glöms bort. En av dina viktigaste rättigheter är rättten till inflytande över utbildningen. För att detta inflytande ska vara verkligt krävs ett lokalt organiserat stöd. Starka studieråd, kårens studiebevakare, studentföreningar och att kårens finns till»det ÄR JUST DENNA INTÄKT SOM SKULLE KUNNA SÄKERSTÄLLA ATT VI ALDRIG BEHÖVER TA BETALT AV VÅRA EGNA STUDENTER.«En åldrande befolkning, minskade skatteintäkter och ökade kostnader för sjukvård och pensioner bidrar till mindre resurser till våra högskolor och universitet. De senaste åren har budgetreduceringar tvingat Sveriges högskolor och universitet till personalnedskärningar, större undervisningsgrupper, färre lärarledda timmar samt minskade möjligheter för studenterna att läsa extra kurser. Dessutom har Sverige de lägsta lönerna för professorer i västvärlden. Högre utbildning i Sverige är, helt enkelt, underfinansierad. Detta står i stark kontrast till universitet i Australien, USA och Kanada, vilka istället har ökat sina resurser trots budgetnedskärningar från respektive regeringar. En av deras lösningar har varit rekrytering av internationella studenter som betalar terminsavgifter. Detta är även något vi anser att Uppsala universitet borde göra. För att detta skall fungera måste dock högskolor och universitet i Sverige få mer frihet; dels att själva bestämma hur mycket de skall ta betalt av internationella studenter för sina utbildningar och dels antalet internationella studenter som skall bli antagna. Dessutom måste de själva få bestämma hur dessa intäkter skall användas, för att på så vis utveckla den egna verksamheten på bästa sätt. Det bör framföras att vi med internationella studenter här inte avser de studenter som ingår i utbytesprogram mellan universiteten. Som systemet ser ut idag straffas högskolor och universitet som tar emot extra internationella studenter. Varje extra internationell student är en extra kostnad som universiteten inte får någon ersättning för. Därmed hämmas de, rent ekonomiskt, från att kunna öka antalet internationella studenter, oavsett hur stor efterfrågan är från omvärlden. Sverige kan lära sig mycket av den australiensiska modellen, där universiteten själva bestämmer hur de organiserar sin internationella rekrytering. Självbestämmanderätten är ett viktigt incitament för att kunna göra ett bra jobb. Till exempel, på Macquarie University i Sydney kommer 35 procent av universitetets hela budget från terminsavgifter från internationella studenter. Det är just denna extra intäkt som skulle kunna säkerställa att vi aldrig behöver ta betalt av våra egna studenter. Ett motargument som ofta förs på tal i den här debatten är att avgiftsbelagd utbildning för internationella studenter kan komma att bli ett incitament till att börja ta betalt även för svenska studenter. Detta är nödvändigtvis inte något som behöver ske, då svenska studenter genom skattesystemet redan betalar sin del i den högre utbildningen. Sveriges högre utbildning måste bli mer konkurrenskraftig och attraktiv. För att kunna uppnå detta behöver universiteten mer resurser. Låt oss ta avgifter från internationella studenter som är villiga att betala och ge universiteten möjligheten att själva förvalta denna verksamhet. Peter Sullivan, ordförande för Borgerliga studenter Kristian Bergman, partiombud Linuz Aggeborn, skattmästare Niklas Bäärnhielm, Andrea Bergström, Susanna Bergman, Csilla Szép DU SOM ÄR STUDENT MÅSTE KÄNNA TILL DINA RÄTTIGHETER«hands på fakulteterna är viktigt för att säkra inflytande och arbetet med andra rättigheter. Du som är student ska känna till dina rättigheter och alltid veta var du kan vända dig för att få hjälp om de kränks. Kåren ska finnas där du finns! Jonas Boström Susanna Kaufmann Anders Wengelin UUS (Uppsala universitets studenter)

Ergo #5 / 2007 DEBATT / 05 KÅRHÖGERN STÄRKER FÖRTRYCKANDE NORM«Tova Dahné från VSF manar till kamp för fler icke-heteronormativa inslag i studentlivet. För att det ska finnas en chans att jämlikheten vid universitetet ökar, HBT-kompetensen hos studenthälsan förbättras och studentlivet får fler icke-heteronormativa inslag måste vi tillsammans engagera oss mot högern i kårvalet. När borgarna tog makten över riksdagen nämnde vår käre statsminister, i den regeringsförklaring han läste upp innantill vid makttillträdet, begreppet HBT (homosexuella, bisexuella och transpersoner) bara en gång. Bara detta faktum är skrämmande. Patriarken Reinfeldt slog fast att HBT-personer förtrycks brutalt utomlands och riktade därmed bort blickarna från Sverige. Genom detta visade han på en okunskap om vår livssituation i Sverige idag. Det är uppenbart att Reinfeldt suger, men tyvärr aldrig kuk! Visst har Sverige kommit en bit på väg i kampen för allas lika rätt oavsett sexualitet eller könsidentitet men vi har mycket kvar att kämpa för. Fortfarande möts många HBT-personer av fördomar och stor okunskap, eller ovilja att förstå, i vardagen på universitetet, i korridoren, på fester och gasquer eller inom vården. Heteronormen har färgat alla delar av samhället och den påverkar oss genom hela livet och inte minst i universitetsvärlden och för oss som inte passar in i den normen betyder den en daglig kamp mot fördomar och förtryck. Borgarna har aldrig varit några förkämpar i riksdagen när det handlar om att stärka våra rättigheter och knappast kommer borgerliga studenter att göra det genom sitt kårarbete heller. Genom att tiga så stärker studenthögern de förtrycksstrukturer som gör att Ylva och Yasmine i realiteten inte kan adoptera och att Yousef inte får byta juridiskt kön utan att genomgå en lång och förnedrande utredning där han slutligen stämplas som psykiskt sjuk. Det är viktigare än många inser att det finns ett heltidsarvoderat jämlikhetsombud på kåren och studentrepresentanter som är beredda att, inom universitetets alla beredande och beslutande organ, ta fighten mot förtrycksstrukturerna. Därför engagerar jag mig mot högern i kårvalet. Tova Dahné, Vänsterns studentförbund (VSF)»GENOM ATT TIGA SÅ STÄR- KER STUDENTHÖGERN DE FÖRTRYCKSSTRUKTURER SOM GÖR ATT YLVA OCH YASMINE I REALITETEN INTE KAN ADOPTERA OCH ATT YOUSEF INTE FÅR BYTA JURIDISKT KÖN UTAN ATT GENOMGÅ EN FÖRNEDRAN- DE UTREDNING«STUDENTERNA MÅSTE TA EN AKTIV ROLL«Gröna Studenter vill prioritera hållbar utbildning under den kommande mandatperioden. Det har nu gått snart ett år sedan Gröna Studenter erhöll knappt 14 procent i kårvalet och därmed äntrade kårfullmäktige. Det gladde oss och vi tolkade detta som att ett latent sug efter ett grönt alternativ nu äntligen blev tillgodosett. Anmärkningsvärt var att det totala antalet giltiga röster bara utgjorde knappa tio procent av de då 33 244 röstberättigade studenterna. Det återkommande låga valdeltagandet beror sannolikt på många orsaker, där en säkert är bristfällig information om kårens roll och funktion för oss studenter. För oss Gröna Studenter har kåren några viktiga roller att tillse. Vi vill att kåren ska arbeta för att studentinflytandet verkligen fungerar i och nära studentens utbildning, att studentinflytandet också fungerar i universitetets olika styrelser och organ för att ge studenterna reellt inflytande i universitetets hierarkiska struktur, att studenter i trångmål blir hjälpta, och att antagna policys verkligen efterlevs exempelvis vad gäller att inte acceptera någon form av diskriminering. Under det gångna året har Gröna Studenter lagt mycket energi på att bevaka och påverka processen kring att integrera hållbar utveckling som perspektiv och kunskapsinnehåll i samtliga utbildningsprogram och i tillämpliga kurser, något som nu är en realitet sedan rektors beslut den 19 dec 2006. Vidare har åsiktsdokumentens revidering tagit mycket tid inte minst på grund av att vi är nya i kårsammanhang. En analys över universitetets miljöarbete har också inletts med målet att verka för ett införande av ett miljöledningssystem värt namnet i alla delar av universitetet. Vi har också bestämt sagt nej till sjugradiga betygsskalor. Under kommande period prioriterar vi: hållbar utbildning så att detta inte blir en papperstiger, ett fungerande miljöledningssystem, mångfald på universitet genom att driva nolltolerans av diskriminering, efterlevnad av policys, varierande och flexibla undervisnings- och examinationsformer, att besluten ska tas närmare studenten genom att göra det enklare för studenten att påverka sin egen utbildning, att främja sektionsbildning samt tydliggöra den centrala kårens roll. Precis som all utbildning skulle stagnera om inte studenten tog en aktiv roll ber vi er nu att reagera på detta genom att kritisera, rösta eller varför inte bli en av oss! Frida Johnsson & Tom Strömberg www.gronastudenter.se PROVA GRATIS! klipp ur! FRIBILJETT PULS CORE måndag kl 12.15 Stallet Giltig t o m 15/4-07. Lämnas i receptionen. STALLET Dag Hammarskjölds v 58 Dags för anmälan! FOTBOLL UTOMHUS Uppsala Studentmästerskap. klipp ur! Seriespel Damer/Herrar. Start 7/5. Anmälan senast 13/4. 800 kr/lag. Anmälan genom betalning i Stallets/Svettis reception. motion och hälsovård Träffas, träna & trivs på Svettis och Stallet! Kom och testa ett av våra gympapass! Eller lunchträna i aerobicssalen med vännerna! På Stallet och Svettis finns träning för alla smaker, oavsett träningsgrad, musiksmak, ålder och kön, och bäst av allt det är både nyttigt och väldigt kul! FRIBILJETT BRÄDGYMPA tisdag kl 18.00 eller torsdag kl 17.00 Stallet Giltig t o m 15/4-07. Lämnas i receptionen. STALLET Dag Hammarskjölds v 58 www.sh.uu.se SVETTIS Sjukhusvägen 2 tel reception 69 52 80 STALLET Dag Hammaskjölds väg 58 tel reception 471 69 40 STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7, 2tr, tel reception 15 50 50

Foto: Hannes Ljunghall 06 / NYHETER Ergo #5 / 2007 Höga avgifter på försenade böcker Nu kan sena lån bli dyra. Universitetsbiblioteket inför en avgift på 250 kronor för den som inte lämnar igen en inkrävd bok i tid. Den 3 april träder nya låneregler i kraft vid Uppsalas universitetsbibliotek. Den största förändringen är att den som inte inom 18 dagar lämnar igen en bok man har fått kravbrev på måste betala en s k hanteringsavgift på 250 kronor. Idén är att snabba på cirkulationen av böcker. Idag klagar många av våra låntagare på långa väntetider, säger överbibliotekarie Ulf Göranson. Universitetsbiblioteket har inte rätt att ta ut regelrätta förseningsavgifter; idag får man bara betala om man har tappat bort eller skadat en bok. Men en hanteringsavgift som ska täcka kostnaderna för det hanteringsarbete som sena lån innebär för biblioteken går alltså bra. Vad händer om man råkar vara utomlands när kravbrevet kommer? Man får tänka sig för innan man åker bort, och se till så att man har någon som kan bevaka ens lån. Sedan kan man givetvis alltid ta en diskussion med oss om det skulle finnas mycket speciella skäl, säger Ulf Göranson. 250 kronor är ganska mycket, hur försäkrar ni er om att alla känner till de nya reglerna när de träder i kraft? KÄNDE DU TILL AVGIFTEN PÅ 250 KRONOR? Anders Hedlund, Ekonomprogrammet: Nej. Det låter lite hårt. Genom broschyrer och affischer vid våra bibliotek, information på hemsidan och lappar i alla nyutlånade böcker. Ett ögonblick Patrick Strang, pol magstudent från Uppsala, som gör praktik på den svenska ambassaden i Zimbabwes huvudstad Harare. Hur pass nära oroligheterna har du befunnit dig? Katja Fagerström, Pol mag-programmet: Jag kände inte till den. Jag tycker det låter bra, jag vet folk som har väntat länge på böcker. Felicia Hydling Hedlöf, Ekonomprogrammet: Jag har sett skyltarna om nya låneregler men inte kollat upp vad det innebär. Det låter vettigt med avgiften, det kan nog skrämma. 250 kronor är mycket pengar i en studentbudget. SOM TIDIGARE ÄR DOCK huvudregeln att man får behålla en bok så länge ingen annan låntagare står på kö. Men enligt Ulf Göranson är universitetsbiblioteket inte helt främmande för att i framtiden vidta åtgärder för att snabba på återlämningen av även de böcker som ingen köar på. Vi vill att man ska lämna igen material man inte har behov av, för att öka tillgängligheten för andra låntagare. Men nu får vi först se hur det här fungerar vi hoppas på en förändrad attityd och på fler nöjda låntagare. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se Den svenske ambassadören, Sten Rylander, fick stor uppmärksamhet i svenska medier efter han träffat oppositionsledaren Morgan Tsvangirai efter att denne misshandlats av regimen. Har du själv kommit händelserna nära, och i så fall hur? Jag har inte sett några oroligheter eller våldsamheter med egna ögon. De flesta oroligheterna sker i de fattigare delarna av Harare. Både ambassaden och min bostad ligger i ett lugnt område där man inte märker av oroligheterna. Arthur Mutambara, som leder den mindre MDCfraktionen, hölls i och för sig fängslad på en polisstation 500 meter från ambassaden. Men som sagt, i de lite finare norra stadsdelarna är det lugnt. Nere på stan har jag dock märkt en ökad närvaro av tungt beväpnade poliser utposterade på strategiska platser. Genom min praktik på ambassaden ges jag möjlighet att på nära håll följa den politiska utvecklingen i Zimbabwe. Till exempel var jag på den första MDC-presskonferensen efter oroligheterna den 11 mars där de berättade vad som hade hänt, att deras ledare var fängslade och att de blivit svårt misshandlade men att MDC:s kamp skulle gå vidare. Har Uppsala universitet följt upp din praktik något med anledning av de senaste oroligheterna i Zimbabwe? Nej. Hur ser en vanlig dag ut för dig som praktikant på ambassaden i Harare? En vanlig dag har man något möte, läser rapporter och skriver rapporter. Med jämna mellanrum ges det tillfälle att resa inom landet i tjänsten. Det kan vara för att möta någon av Sidas partners eller för att besöka något projekt. Jag arbetar för närvarande med två Sidafinansierade projekt. Det första är ihop med Center for Peace Initiatives in Africa, som arbetar för att skapa dialog mellan de olika politiska partierna och andra aktörer i ett starkt polariserat samhälle. Den här veckan arbetar jag med förberedelserna för en konferens där det är tänkt att högt uppsatta medlemmar från bland annat de politiska partierna ska medverka. Det kan bli en mycket intressant och viktig konferens med tanke på de senaste händelserna här i landet. Jag arbetar även med en Dag Hammarskjöldvecka planerad till september på Africa University i Mutare. Det är en vecka till minne av Hammarskjöld, fylld av föreläsningar, seminarier och debatter med fokus på fred och ledarskap i Afrika. HANNES LJUNGHALL/cred@ergo.us.uu.se Så här kan Ekonomikums lokstallar se ut för en synskadad student. Foto: Anna Sandelin Synskadad för ett par minuter Hur är vardagen som synskadad student i praktiken? Det kunde man prova under kårveckan på temat jämlikhet. Ergos reporter gav sig ut i mörkret. Utrustad med vit käpp och iklädd så kallad fingerad optik i form av en ögonmask som gör mig helt blind, famlar jag mig fram genom Ekonomikums lokstallar. Skrämmande är bara förnamnet aldrig har en promenad på sammanlagt högst 50 meter känts så här lång. Ljud blir skarpare och mer överväldigande, och en automatisk dörr har plötsligt förvandlats till ett svårforcerat hinder. Efter ett par minuters desorienterat hasande är jag något skärrad tillbaka där jag startade; vid studentkårens informationsbord för jämlikhetskampanjen Ett universitet för alla. DET ÄR HENRIK GÖTESSON, före detta Uppsalastudent och blind sedan födseln, som som ett led i kampanjen tagit med sig masker och glasögon motsvarande olika synfel. Tanken är att nyfikna ska kunna pröva hur man som synskadad upplever universitets lokaler. För Henrik tog det bara ett par gånger att lära sig hitta på Ekonomikum när han studerade här, och även om han håller med om att arkitekturen inte är optimal så upplever han inte lokalerna som skrämmande. Han menar att universitetets allmänna anpassning till synskadade idag är acceptabel, men att mycket skulle kunna förbättras. Det behövs information, så att det blir mer likvärdigt runt om på universitetet. Jag kände att det fungerade bra på många ställen, men på andra gjorde det inte det och det var liksom mer en slump. Till exempel skulle man kunna ordna seminarier om handikappkunskap, riktade till institutionerna. Henrik poängterar att institutionerna inte måste veta precis allt om bemötandet som krävs, utan att det viktigaste är att kunna föra en bra dialog. Jag tycker det är jätteviktigt med sådana här kampanjer, just för att visa att det går att anpassa så att vi kan få ett universitetet för alla. Vi jobbar kontinuerligt och driver krav mot universitetet, det här är en del i att visa upp vad vi gör, säger kårens vice ordförande Susanna Hansson. ANNA SANDELIN

Foto: Dreamstime samt A&Me Photo / Johnér. I april kommer Uppsala universitets nya Studentportal med mängder av studenttjänster och viktig information om dina studier. Välkommen till studentportalen.uu.se. OIN TRESSANT? Nix pix, här ser Du ett äkta geni, som dessutom fyller 300 år i vår. Det firar vi med Uppsalas största fest genom tiderna. Titta in på www.linneuppsala.se för hela programmmet Huvudvärdar:

08 / NYHETER Ergo #5 / 2007 Ergo granskar UU:s marknadsföring mot studenterna:»universitetet vet inte vil Text och bild: HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se Snart är det dags att söka kurser och program till hösten. Ett sätt att locka studenter är genom kurskataloger och broschyrer, och den årliga trycksaksproduktionen från Sveriges lärosäten är inte precis mager. Hur står sig Uppsala i kampen om studenternas gunst? Vilken bild av att läsa här ges i universitetets informationsmaterial? Vi lät fem personer med olika ämnesbakgrund avkunna dom. Materialet från UU bestod av den allmänna Plugga nu (bilden), Teknatkatalogen, en katalog om humaniora i Uppsala och en katalog på avancerad nivå. Panelen fi ck också titta i kurskatalogerna från Södertörns högskola och Högskolan på Gotland, samt i Lunds universitets magasin om att läsa i Lund 06-07 (bilden). SAMHÄLLSFORSKAREN:»BLANDAR IHOP VISION OCH HISTORIA«PAULINA DE LOS REYES, docent i ekonomisk historia och arbetslivsforskare, skulle inte bli inspirerad av Uppsalas kataloger om hon var student. Det är sakligt med detaljerad information, men inget gör att man känner wow, vad spännande. Hon invänder mot vad rektor inledningsvis säger om att Uppsala genom historien varit en plats för nyfikna och lärdomssökande människor. Det är en fin vision men många skulle nog invända mot den historieskrivningen. Uppsala universitet har varit en elitistisk plats där kunskapen har varit ett redskap för maktutövande och där makteliten har utbildats. Det skulle kännas mer trovärdigt om man sa att det här med nyfikenheten är en vision. Det är skillnad mellan det man har varit och det man skulle vilja vara. Och för att kunna formulera en vision är det viktigt att veta vad man har varit. Hon hittar ingenting i katalogerna om vad som gjorts för att öppna upp universitetet för andra grupper, eller om jämlikhetsarbetet. Nada! Det enda jag hittar är när man berättar att kåren har en jämlikhetsansvarig jämlikhet framstår som en fråga för kåren. Det är tråkigt att man inte berättar om universitetets eget arbete. Målgruppen tycker hon verkar vara gymnasieungdomar. Bilden av en student är en ung person, mellan 20 och 25, oftast en Svensson eller Andersson. Det ger inte budskapet att alla kan känna sig välkomna här. Studentlivet verkar mest handla om nationer. Personer med arbetslivserfarenhet eller småbarn är totalt osynliga. Att ha barn och plugga verkar inte finnas. Här ser jag en skillnad mot Södertörn och Lund där finns berättelser om folk som har gjort annat innan studierna. Universitetet måste kunna locka folk från olika grupper i samhället, det gör man inte med den bild som finns här.»man HAR LEVT PÅ SINA TRADITIONER, MEN NU HAR MAN INSETT ATT TRADITIO- NERNA OCKSÅ SKA- PAR UTESLUTNING OCH UTANFÖRSKAP«Hennes övergripande intryck är att Uppsala universitet inte riktigt vet vilken fot man ska stå på. Man har levt på sina traditioner, men nu har man insett att traditionerna också skapar uteslutning och utanförskap. Men utan traditionerna tappar man också sin identitet, och då vet man inte längre vad man ska hitta på. RETORIKERN:»TRÅKIGT SÅ ATT KLOCKORNA STANNAR«PATRIK MEHRENS, universitetslektor i retorik, menar att katalogerna är typiska för Uppsala universitet och inte överraskar eller sticker ut på något sätt. Han tycker att omslaget till Plugga nu genom bilder på olika studentgrupper och minoriteter signalerar att man vill vara ett mångkulturellt universitet som är öppet för alla. Här finns en politisk korrekthet, på gott och ont. Men framför allt vill omslaget för mycket det ger för mycket information och vänder sig till för många. Motpolen är Lunds katalog, som har en enda slagkraftig och modern bild på omslaget. Överlag anser han att Uppsalamaterialet saknar förmågan att väcka känslor. Man är bra på att informera, det är tydligt och matnyttigt. Men torftigt, och tråkigt så att klockorna stannar. Det är väldigt orienterat mot ämnen och fakulteter, medan Lund har med mer människor. På så sätt skapas en identifikation som är nödvändig om man ska kunna locka unga människor. Man måste flörta lite med publiken idag. Ett annat exempel på hur Uppsala misslyckas med att tilltala unga är titeln Plugga nu, menar Patrik Mehrens: Man vill tala ett ungdomligt språk, men välj då ett annat typsnitt! Här krockar olika koder. Målgruppen är, som han ser det, blivande studenter som redan har en rätt tydlig bild av att de vill plugga i Uppsala och vad de vill läsa. För att fånga upp andra grupper måste man våga sticka ut och tala ett modernare språk. Men frågan är om Uppsala universitet behöver göra så mycket alls egentligen, man kan leva på sitt goda rykte. Fast i längden går det inte, då måste man börja ta i.

Ergo #5 / 2007 NYHETER / 09 ken fot man ska stå på«copywritern:»jag FÅR SPRÅKRESEVIBBAR AV ALLA GLADA MÄNNISKOR PÅ GRÄSMATTOR«JOAKIM BERGLUND, copywriter på Uppsalabyrån Zellout, är inte imponerad av universitetets informationskataloger, även om han tycker att de är överskådliga och informativa. Spontant kände jag att nej, det här är inte Sveriges modernaste universitet, som rektor påstår. Jag får språkresevibbar av alla bilder av glada människor på gräsmattor, det känns som en broschyr man visar för sina föräldrar: titta här så kul det är på Jersey. Uppsala universitet är ett jättestarkt varumärke i världen, då borde man kunna visa att man ligger i framkant även på kommunikationsområdet. Han tycker sig inte riktigt få svar på varför man ska börja plugga i Uppsala. Det verkar inte som att universitetet brinner för något eller har en passion. Visst är det säkert en svår balansgång att gå, mellan tradition och spjutspets, men tradition behöver inte vara tråkigt. Målgruppen tycker han verkar vara alla och ingen speciell och deras föräldrar. Om ett mål är att nå ut till nya, studieovana studentgrupper så skulle det vara intressant att angripa lite fördomar om universitetet: är alla verkligen välkomna? Man skulle också kunna problematisera arbetsmarknaden och nyttan av en universitetsutbildning. Att våga ifrågasätta sig själv kommunicerar styrka och självsäkerhet. Så skriv inte bara om sång och skrattande klasskamrater så här trevligt kan det inte vara hela tiden. Joakim Berglund saknar en övergripande genomgående tanke, ett drama, något som ger något mer än bara information. Han tycker att universitetet gör det lätt för sig när man plockar ihop bilder till ett potpurri på framsidan de säger egentligen ingenting. Lund har förstått de sopar gatan med Uppsala. Man skriver om människor som brinner för något och man har tagit riktiga bilder, inte bara ungdomar som ligger på en gräsmatta. Så snegla på ärkerivalen och gör något bättre! MEDIEVETAREN:»BRA FÖR ATT LOCKA YNGRE STUDENTER«AMELIE HÖSSJER, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap, slår hon fast att Uppsalakatalogerna vänder sig till unga personer. Man får veta mycket om hur det är att bo i korridor, att plugga, att leva som student. Överlag trycker man mycket på Uppsala som studentstad. Här finns inga människor mitt i livet eller studenter med barn. I den mån äldre finns med är det som doktorer, som ska ge tyngd åt universitetet. Inom gruppen yngre försöker man däremot ge en bild av bredd, vad gäller till exempel etnicitet och genus. Ta exemplet med killen som har varit serietecknare och nu läser till sjuksköterska ett oväntat val som man. Hon tycker att det är uppenbart att universitetet spelar på spänningen mellan tradition och modernitet. Här finns bilder på traditionella studentmiljöer, men också från nationsklubbarna. Universitetet framstår som både traditionstyngt och digert och coolt och modernt. Man moderniserar bland annat genom att använda sig av pratbubblor och faktarutor. Det är intressant att katalogen över program på avancerad nivå har svartvita bilder, ofta på traditionella universitetsinteriörer. Tydligt är att man vill betona en svunnen tid och Uppsala universitet som kulturellt kapital. Är tanken att man sätter de traditionella värdena högre när man har etablerat sig på universitetet? Det finns en skillnad mellan hur man marknadsför teknat och humaniora. I teknat-katalogen är det fokus på ämnet många bilder signalerar vetenskaplighet på den sociala dimensionen med korridorsliv, och på den framtida arbetsmarknaden. Humaniorakatalogen presenterar ämnena genom text, och värdet verkar ligga just i ämnena och det sociala sammanhanget på institutionen. Det sägs ingenting om arbetsmarknad. Man kan fundera över vilka bilder det ger av områdena, om det speglar deras villkor i samhället. Skillnaderna mellan katalogerna är anmärkningsvärda här. Katalogerna kan säkert vara framgångsrika för att locka yngre studenter, men man kanske skulle fundera lite på om fler generationer kan få finnas med. MARKNADSFÖRINGSLÄRAREN:»MAN BYGGER INTE VARUMÄRKET UPPSALA«ANN KRISTIN LINDBERG, lärare i marknadsföring, konstaterar att målgruppen för Uppsalas kataloger verkar vara unga personer. Det finns knappt en bild på någon över 25. Hon lägger Uppsalas Plugga nu bredvid Lunds universitets motsvarighet och pekar på den grundläggande skillnaden mellan dem. Lund förmedlar verkligen en känsla av hur det är att läsa och leva i Lund. Staden blir det sammanhållande navet och logotypen för lärandet och universitetet. I Uppsala bygger man inte varumärket Uppsala, stad och universitet kopplas inte samman på samma sätt. Känslan av hur det är att läsa här förmedlas inte riktigt. I stället presenteras mycket fakta på ett kompakt och mer kliniskt sätt. UR UU:S KOMMUNIKA- TIONSPOLICY OCH RIKT- LINJER: Potentiella studenter i alla åldersgrupper är en viktig målgrupp för Uppsala universitet. Uppsala universitets profi l som ett framstående internationellt forsknings- Men man kan inte klaga på informationen som ges. Vet man redan innan att man vill läsa i Uppsala, helst också vad man vill läsa, så får man allt man behöver. Uppsalas kataloger är inte dåliga, men de har en annan approach än Lunds. Jag hoppas bara att man har gjort kundundersökningar och vet vad den grupp man vänder sig till vill ha, och att det är utifrån det som man har skapat materialet. universitet med levande traditioner och dynamisk, nyskapande verksamhet ska översättas i anpassade budskap för varje målgrupp. Alla kommunikationsaktiviteter ska vara i samklang med universitetets jämställdhets- och likabehandlingssträvanden. I nästa nummer kommenterar Uppsala universitet artikeln.

Masterprogram i utbildningsvetenskap I höst startar ett helt nytt masterprogram i utbildningsvetenskap. Programmet är en forskarutbildningsförberedande utbildning på avancerad nivå, anknuten yrkesutövning. Utbildningen syftar till att ge såväl kunskaper som erfarenheter för arbete inom undervisning, forskning, administration, utbildningsplanering, kursutveckling, läromedelsutveckling, utvärdering, utredning eller annan verksamhet i ledande befattningar inom området. Masterprogammet har för närvarande tre olika inriktningar: DIDAKTIK, DIGITALA MEDIER OCH UTBILDNINGS- SOCIOLOGI Mer information: www.utbildningsvetenskap.uu.se Kultur och medier Umeå är närmare än du tror... I höst ges programmen: > Museologi 180 hp > Medie- och kommunikationsvetenskap 180 hp > Kultur- och vetenskapsjournalistik 120 hp Dessutom startar nätkurser i etnologi, medie- populärkultur, perspektiv på queer/sexualitet i skolan, Intercultural Communication. Läs mer på www.umu.se/kultmed Bärby Ungdomshem söker Ekonomiassistent för ett 8 månaders vikariat från 1 juni 2007 Läs mer om tjänsten på www.stat-inst.se eller www.offentligajobb.se Ny examensordning från 1 juli 2007- hur påverkar det dig? 15 april. Sista dag att söka kurser och program inför höstterminen 2007 är 15 april. Du kommer märka att det skett en del förändringar. Nytt poängsystem. Poängsystemet för all högskole- och universitetsutbildning förändras så att: en veckas heltidsstudier from 1 juli 2007 är lika med 1,5 högskolepoäng. en termins heltidsstudier motsvarar 30 högskolepoäng (jämfört med 20 gamla poäng). Ny examensmodell. Högskoleutbildning delas upp i tre nivåer; grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Varje examen kopplas till en av dessa nivåer och får ett exakt antal högskolepoäng. Student nu? Du som redan studerar har rätt att slutföra dina studier och ta ut en examen enligt den nu gällande examensordningen fram till och med sista juni 2015. Mer information. För information om anmälan, utbildningsutbud och den nya högskoleförordningen gå in på vår webbplats www.uu.se/ut- Förändringar från 1 juli 2007 - Vanliga frågor. Kontakt. Du är välkommen att kontakta Centrala studievägledningen på S:t Olofsgatan 10 B för mer information och vägledning. Öppet för dropin-besök mån-fre 9.30-12 och tor 16-18. Telefon 018-471 47 20 mån-fre 9.30-12 och tors 14-16. Mer information på www.uu.se/utbildning

11 / PORTRÄTTET Ergo #5 / 2007 Li Bennich-Björkman är den första kvinnliga professorn i statsvetenskap i Uppsala. Titeln har funnits sedan Gustav II Adolfs tid. F oto: Petter Johansson Namn: Li Bennich- Björkman. Född: 1960. Kommer ursprungligen från: Uppsala. Dotter till Bo Bennich-Björkman, f d professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Bor: Radhus i Flogsta. Gör på fritiden: Umgås med sina barn, reser, läser böcker (för närvarande Extremt högt och otroligt nära av Jonathan Safran Foer parallellt med Flickan som lekte med elden av Stieg Larsson) och ser på fi lm. Aktuell: Nyutnämnd professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som den första kvinnan någonsin. Professorn som inte vill ha makt Uppsala universitet har hållit sig med professorer i statsvetenskap sedan 1622. Det dröjde till mars 2007 innan Li Bennich- Björkman som första kvinna fick titeln. Li Bennich-Björkman har utmärkt sig bland statsvetare genom att hon har vågat att inte bli expert på ett enda område, som en av de sakkunniga som förordade henne för tjänsten uttrycker det. Hennes forskningskarriär spänner över för statsvetare så pass skilda områden som kulturpolitik, forskningspolitik, mångkulturalism och postkommunistisk politik. Hon har breda kunskaper, vilket är en väldig styrka. Man brukar säga att någon kan litet om mycket, men hon kan snarare mycket om mycket, säger en forskarkollega. Själv menar Li Bennich-Björkman att hennes starkaste sida i yrket är att hon fortfarande är genuint nyfiken på saker och ting. Jag är inte blasé och jag vill verkligen forska. Och jag tror att väldigt många professorer och jag vet inte om det beror på personligheter eller den institutionella strukturen som den ser ut i Sverige inte vill forska särskilt mycket längre. En av dina kollegor beskriver dig som ovanligt down to earth för att vara akademiker? Ja, det tror jag nog. Betyder det att motsatsen gäller för många? Det betyder att det åtminstone har funnits en akademisk kultur som... den är svårbeskriven, men man känner igen den när man ser den. Von oben? Ganska torr. Jag är inte särskilt fördömande och jag tycker ganska många saker är intressanta och roliga, inklusive sådant som jag tror att akademiker tidigare, speciellt akademiska män, har sett ner på. Typ shoppa eller vad som helst som rör populärkultur. Så på det viset kanske jag är down to earth. Om din nyfikenhet är din styrka, har du någon svaghet? Ja. Jag vill inte ha makt. Varför inte? Jag har svårt att se mig själv styra andra människor. Jag tycker att det är svårt, och det är en svaghet. Det har jag tänkt på ganska mycket på som något som jag måste ändra på. Bläddrar man igenom de sakkunnigas utlåtanden eller ringer dina kollegor får man en väldigt positiv bild av dig. Har du några fiender? Ja, det tror jag. Nej, jag ska inte säga det så starkt, att jag har fiender. Det är inte heller riktigt så det är i den akademiska världen idag med fiendskap, som det var för 30-40 år sedan. Och vårt ämne är sådant att vi har förhållandevis gott om resurser, det gör att fiendskapen inte blir så uttalad som den blir inom till exempel humaniora där man har väldigt lite resurser. Du är den första kvinnliga professorn i statsvetenskap vid Uppsala universitet, vad beror det på? Statskunskap (ordet används ofta internt i Uppsala och är synonymt med statsvetenskap, dock föråldrat enligt NE, red:s anm) har traditionellt varit ett väldigt manligt ämne och det finns inte så himla många kvinnor på andra håll heller. Och vad det beror på kan man ju fråga sig. Tycker du att det är en intressant frågeställning? Ja, men den är ganska svår att svara på. Men den är helt befogad, absolut. Det har varit svårt för kvinnor att ta sig fram. Du skriver kolumner i Upsala Nya Tidning. Tycker du att svenska forskare bör delta mer i samhällsdebatten? Ja, om tiden vore obegränsad, men svenska forskare har så j-vla mycket att göra att jag inte tror att man bara kan säga jodå, visst. Men det skulle vara bra för debatten, inte minst debatten om universiteten, om forskare var mer aktiva. Att det inte är så tror jag dels beror på att man har många uppgifter som pockar på uppmärksamhet mer direkt än att skriva en debattartikel, dels på att många känner en slags resignation, att det inte spelar någon roll vad de skriver. Idag är det bara ett fåtal som syns. Det är ju bra att de finns, men jag tycker väldigt illa generellt om att man ofta säger att ni borde göra det och det och det. Till slut finns det inte någon förståelse för vad varje uppgift kräver. Skriver du dina texter i UNT ur ett politiskt perspektiv eller som akademiskt sakkunnig kommentator? Jag har varit folkpartist och är på något sätt allmänt liberal, men jag kan mycket väl inta positioner som kan betraktas som socialdemokratiska eller något om jag så vill. Jag tycker inte att det partipolitiska alltid är så himla intressant. FÅ SAKER inom det akademiska Sverige smäller högre än en professorstitel i Uppsala. Li Bennich-Björkman säger att hon inte har haft titeln uppsatt som ett mål i sig, men att det är viktigt att ha en position att verka ifrån. - Det är viktigt i andras ögon, och då blir det viktigt. Man kan uppnå mer, man kan få mer inflytande och realisera mer av det man vill. Men det är ingen livslång dröm som går i uppfyllelse. Idag får man dessutom forska väldigt lite när man är professor, medan forskningen tidigare var det centrala. På papperet kan det se ut så fortfarande, men i själva verket ställs många andra krav; man måste söka anslag och ta hand om en administration som är enormt betungande och förödande för kreativiteten. Så det är absolut inte någon drömsits. Du har även sökt den skytteanska professuren vid samma institution, står din ansökan kvar? Ja. Och vad händer om du får den? Då är det någon annan som får den som jag har fått nu. Det finns en del fördelar med den skytteanska, bland annat ekonomiskt. Inte att den ger så mycket mer i lön, men det finns större resurser kopplade till den. HANNES LJUNGHALL/cred@ergo.us.uu.se

Kursen ger en bred översikt över kroppens energibehov, de viktigaste näringsämnenas förekomst, upptag och o i relation till kost och hälsa. Övningar i kostvanebe och kroppssammansättning ingår. SVENSKA ARABISKA DANSKA ENGELSKA FINSKA RYS- KA ITALIENSKA NORD/SYDKURDISKA TAGALOG SPAN- SKA MANDARIN PASHTO MONGOLISKA TURKISKA WOL- LOF Vill FRANSKA VÄST/ÖST-ASSYRISKA du bli tolk? TAMAZIGHT TYSKA AKAN PORTUGISISKA TJECKISKA ALBANSKA GREKISKA ESTNISKA HINDI POLSKA DARI PERSISKA BURMESISKA LETTISKA PUNJABI LINGALA BOSNISKA / KROATISKA / SERBISKA AMARINJA UIGIRISKA URDU THAI SOMALISKA ARMENISKA PORTUGISISKA Sök utbildning! ILOKANO RUMÄNSKA TIG- RINJA Sista MANDINKA ansökningsdag LITAUISKA SWAHILI 16 UKRAINSKA april 2007 AZERI / AZERBAJDJANSKA AJDJANSKA GEORGISKA TJETJENSKA KANTONE- SISKA PUNJABI HEBREISKA WARAY LAOTISKA ISLÄNDSKA OROMO BULGARISKA www TWI tolk UNGERSKA su se KIRUNDI SING- HALESISKA JAPA NSKA MEÄNKIELI SLOVAKISKA BEN- GALI ROMANI BAMBARA FULE KOREANSKA YORUBA VIETNAMESISKA LUGANDA MAKEDONSKA UZBEKISKA KIKONGO KHMER EDO NEDERLÄNDSKA NEPALESISKA KAZAKISKA MALAYSISKA NORD/SYD/LULESAMISKA ARA- MEISKA KINYARWANDA DALAOTISKAT TURKMENSKA YORUBA Biljett till ett jobb ute i världen Söker du kurser eller jobb med internationell inriktning? Skaffa då OmVärldens utbildningsbilaga. OmVärlden är Sveriges ledande tidning när det gäller att informera om, granska och debattera Sveriges globala utvecklingsarbete. UMEÅ: Det gäller att samla erfarenhet från fältet SID 2 3 ÖREBRO: För en journalistik med djup SID 6 7 MALMÖ: Kommunikatör i biståndet ett jobb för framtiden Ja, jag vill gärna ha utbildningsbilagan, 3 provex och en helårsprenumeration för 220 kr Ja, jag är studerande och vill ha utbildningsbilagan, 3 provex och en helårsprenumeration för 120 kr Ja, jag vill testa tre provnummer kostnadsfritt SID 8 9 Foto: Jean-Philippe Soule/Phoenix Ansökningsperiod 1-21 april 2007 för rum, dubbletter och lägenheter som blir ledigförklarade inför HT-07. OBS! Tidigare inlämnad ansökan utgår. Behöriga att söka: Aktivt studerande medlem i Norrlands-, Gästrike-Hälsinge- eller Stockholms nation samt den som avser att bli medlem till HT-07, för lägenhetsansökan krävs minimum 2 till 4 terminer beroende på nationstillhörighet. Under ansökningsperioden avgör dina terminer din köplats. nation eller på expeditionen för Stiftelsen Norrlandsgårdarna, Gästrike-Hälsinge- och Stockholms Nations Studentbostäder samt www.studentvagen.se. Ansökan skall lämnas Studentvägen 25. I vissa hus tecknas rivningskontrakt p.g.a. kommande renovering. Namn Adress Postnummer OmVärlden, 105 25 Stockholm, www.omvarlden.nu Ergo Studentvägen 25, 752 34 Uppsala Tel 018-51 85 10 Fax 018-51 63 94 www.studentvagen.se Kontoret öppet mån - fred. kl. 8.00-11.00 och 12.30-16.00.

Ergo #5 / 2007 NYHETER /13 UU avstår från sociala/etiska krav Uppsala universitet upphandlar varor och tjänster för över 800 miljoner kronor per år. Men man ställer inga etiska eller sociala krav på de företag man handlar av. Miljökrav ställs bara i vissa upphandlingar. Svenska myndigheter kan ställa etiska krav i offentliga upphandlingar utan att bryta mot lagen om offentlig upphandling. Den bedömningen gör Sveriges kommuner och landsting, som nyligen har utrett frågan. Och viljan att handla etiskt tycks nu sprida sig från enskilda konsumenter till myndigheter. Förra våren blev Malmö Sveriges första så kallade Fairtrade city en märkning som har vunnit mark i bland annat Storbritannien och som innebär att kommuner tar ansvar för att öka konsumtionen av rättvisemärkta varor och flera andra kommuner har följt efter eller ligger i startgroparna. Också Uppsala universitet borde ta sitt ansvar och kräva av sina leverantörer att de respekterar mänskliga rättigheter, som förbud mot tvångs- och barnarbete. Det anser Uppsala studentkår, som nyligen har tagit upp frågan med universitetsledningen. Universitetet ställer inte heller de miljökrav på producenter som man skulle kunna göra, säger vice kårordförande Kristina Persdotter. Miljökrav ställs enligt universitetets upphandlingschef Leif Petersson vid upphandlingar där det anses rimligt, till exempel vid inköp av städprodukter, flyttjänster och fordon. De enda sociala/ etiska krav som universitetet idag ställer är att företag inte får bryta mot svensk diskrimineringslagstiftning. Vi upphandlar inga varor eller tjänster där vi bedömer att det är skäligt och rimligt att ställa sociala eller etiska krav, säger Leif Petersson. Han tillägger att en stor del av upphandlingarna görs via redan färdigförhandlade statliga ramavtal, som universitetet har mycket begränsad möjlighet att påverka. Det är klart att man kan påverka, som den ganska stora myndighet man är, kontrar Kristina Persdotter. Hon tycker att påståendet att universitetet inte upphandlar några varor där det kan vara befogat att ställa sociala/etiska krav är väldigt förvånande. Då har man dålig koll på produktionsvillkoren. Även amerikanska och europeiska företag kan bryta mot mänskliga rättigheter, eller ha underleverantörer som gör det. LEIF PETERSSON BETONAR ATT universitetet skulle vilja ställa miljökrav vid fler upphandlingar, och är positiv även till sociala/etiska krav. Men ett betydande hinder är de begränsade resurserna. Med sina tre anställda är upphandlingsenheten underbemannad redan i förhållande till dagens arbetsuppgifter. Prio ett för oss måste vara att se till att universitetet inte bryter mot lagen. Idag görs ett stort antal otillåtna direktupphandlingar ute på institutionerna, säger Leif Petersson. Att ställa etiska och sociala krav skulle också kräva uppföljningar och kontroller, vilket med dagens arbetsbelastning skulle vara en omöjlighet för upphandlingsenheten, påpekar Petersson. Rektor Anders Hallberg har nu lovat att ta upp frågan med sina kollegor i Mälardalsregionen. Om det blir någon resursförstärkning till upphandlingsenheten går inte att svara på i dagsläget, säger universitetsdirektör Karin Röding: Det är en prioriteringsdiskussion som förs varje år i samband med budgetarbetet, och frågan måste ställas mot andra krav och önskemål. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se Nytt centrum för hållbar utveckling Nu har Uppsala centrum för hållbar utveckling invigts. Det tvärvetenskapliga centrumet inrättades den 1 januari i år, och består av de tre enheterna Baltic University Program, Centrum för miljö- och utvecklingsstudier och Kollegiet för utvecklingsstudier. Vi ska samordna och planera arbetet med hållbar utveckling på Uppsala universitet, inom både utbildning och forskning, säger Eva Friman, föreståndare för centrumet. En konkret uppgift är att utforma kurser i hållbar utveckling som ska kunna ingå i utbildningsprogram eller i forskarutbildningen. Sedan 1 februari 2006 slår Högskolelagen fast att högskolor och universitet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Centrumet ligger under Teknisk-naturvetenskaplig fakulteten vid Uppsala universitet och är ett gemensamt centrum för Uppsala universitet och SLU. HANNA LUNDQUIST SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse och Uppsala universitets rektor Anders Hallberg förrättade gemensam invigning genom att släppa upp ett ballongknippe mot taket i Hambergsalen på Geocentrum. Foto: Hannes Ljunghall Per Löwdin Uppsalastudenterna doktorerar mest i Sverige Antagningen till forskarutbildningen har de senaste åren fallit. Från toppåret 2002 har den sjunkit med drygt 25 procent. Att komma in på forskarutbildningen har i vissa ämnen blivit mer krävande än att disputera. I vissa ämnen är det närmast omöjligt. Det finns helt enkelt ingen finansiering. Finns inga anslag för doktorander vid institutionen är det omöjligt att bli antagen. I en rapport som lades fram härförleden av Högskoleverket har verket räknat på övergången från grundutbildningen till forskarutbildningen. Det visar sig att endast sju av hundra studenter som avslutat sin grundutbildning med examen går vidare till forskarutbildningen. Drygt hälften av dem som påbörjade forskarutbildning kom från Lunds, Uppsalas, Stockholms eller Göteborgs universitet. Störst andel studenter som gick vidare till forskarutbildning hade Uppsala universitet. 13 procent av dem som hade avslutat sina studier i Uppsala började forska. Minsta andelen som gick vidare till att doktorera hade Högskolan Väst, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Gävle och Högskolan i Jönköping. Endast en procent av dem som hade avlagt examen vid dessa lärosäten började doktorera. Sannolikheten att en student från Uppsala ska börja doktorera är alltså tretton gånger större än att en student från någon av dessa mindre högskolor skulle göra det. Naturvetenskap är det utbildningsområde varifrån det är mest vanligt att man går vidare och disputerar. Drygt var tredje naturvetare som hade tagit ut examen gick vidare till forskarutbildningen. Undervisning och vård och omsorg utmärker sig däremot för att ytterst få går vidare till forskarutbildningen. Endast någon procent börjar doktorera. Det allra flesta doktorerar vid lärosätet där de avlagt sin grundexamen. Totalt sett hade 68 procent fortsatt vid samma lärosäte. Minst anledning att flytta på sig verkar de ha som avlagt grundexamen vid Karolinska institutet (KI): 88 procent av dem som hade tagit examen vid KI och hade gått vidare stannade kvar vid KI. 84 procent av lundensarna som gick vidare stannade i Lund. I Uppsala och Stockholm fortsatte 65 procent vid det egna universitetet. De etablerade universiteten tar in relativt många doktorander från de nya universiteten. Nio av tio från Mittuniversitetet som gick vidare till forskarutbildning sökte sig till ett annat lärosäte. Endast en bråkdel av dem som hade examinerats vid Mittuniversitetet 1996/97 fortsatte att doktorera där, bara tolv personer. Däremot antog KTH 28 doktorander från Mittuniversitet och Umeå 24. De som läst i Malmö tenderade att doktorera i Lund och de som läst vid Mälardalens högskola i Uppsala eller vid Karolinska eller KTH. Det finns även ett avsevärt flöde mellan de stora universiteten. Av 1996/97 års studentkull importerade Uppsala 37 doktorander med grundutbildning från Lund medan 33 uppsalastudenter fortsatte till forskarutbildning i Lund. Flest kom till Uppsala från Stockholms universitet, 72 stycken, medan Stockholms universitet rekryterade 82 från Uppsala. Uppsala universitets grundutbildning verkar stå sig mycket väl i konkurrensen. Av dem som hade examinerats läsåret 1996/97 hade drygt 1200 börjat doktorera i Uppsala och nästan 700 hade börjat vid något annat lärosäte: flest hade gått till KI som hade antagit 168 med grundexamen från Uppsala, följt av Lantbruksuniversitet som antagit 100 och KTH med 83. Ett par lärosäten utmärkte sig för att majoriteten av doktoranderna under de undersökta åren rekryterades från andra lärosäten. Vid Handelshögskolan i Stockholm hade endast 46 procent av doktoranderna grundutbildning från Handelshögskolan. Vid Karolinska institutet kom endast 37 procent från KI:s grundutbildningar. Flest kom från Stockholms universitet, 203 personer, och Uppsala 168. Umeå utmärker sig i motsatt riktning. 84 procent av doktoranderna hade sin grundutbildning från Umeå. Samma tendens är tydlig för de andra stora universiteten. 82 procent av doktoranderna i Lund hade grundutbildning från Lund, 77 procent av doktoranderna i Uppsala var grundutbildade i Uppsala. Motsvarande tal för Stockholms var 72 procent och Göteborgs 74 procent.

14 / NYHETER Ergo #5 / 2007 Nio partier i kårvalet UU:s Den 1 april är första röstdagen i årets kårval som dock sträcker sig ända till den 26 april. Här följer en snabbtitt på partierna som ställer upp och deras huvudfrågor. Ergo följer upp med en mer utförlig valbevakning i nästa nummer. De frågor som vi har låtit partiföreträdarna besvara är: 1. Vilka är era två viktigaste frågor. 2. Vilka partier kan ni tänka er att sitta i kårstyrelse med? 3. Vilka partier kan ni inte tänka er att sitta i kårstyrelse med? HALVERA.NU (5 mandat i årets fullmäktige). Partiombud: Karl Axelsson, 20 år, läser på ekonomprogrammet men just nu tyska. 1. 1) Halvera kåravgiften. 2) Kåren ska inte vara politisk varken borgerlig eller socialistisk. Vi vill att kåren ska vara öppen för alla och inte stänga ute folk på grund av att man har en annan ideologisk syn än de som styr. Och vi vill att kåren i princip bara ska syssla med studiebevakning. 2. Vi tar den diskussionen när den blir aktuell. 3. Det är nog ganska orimligt att vi sitter med sossarna eller vänstern. Jag skulle bli förvånad om vi sätter oss med Gröna studenter också, men jag kan inte utesluta det. PIRATSTUDENTERNA (3 mandat i årets fullmäktige). Partiombud: Anders Espefält 1. 1) Om vi får makten kommer kåren redan före höstterminen 2007 ha börjat bygga på en egen, öppen, fri och trådlös internetzon i hela Uppsala. Vi börjar med de studenttätaste platserna, dvs runt nationer och studentbostäder. I nuläget kontrolleras studenternas internettrafik av universitetet som efter eget godtycke kan strypa och filtrera kommunikationen. Vi vill att studenterna ska få kommunicera fritt och så länge UpUnet-S obstruerar kan det endast genomföras med ett eget nät. 2) Användningen av fri programvara/öppen källkod ska premieras och stimuleras. Man ska ha möjlighet som student att använda dessa programvaror i sina studier och inte tvingas köpa speciella programvaror för att kunna studera. Dessutom önskar vi att kåren och universitetet successivt ska gå över till dessa billigare och bättre program precis som t ex Rikspolisstyrelsen har gjort. 2. Vi kan tänka oss att samarbeta med alla kårpartier, om vi får igenom våra frågor. GRÖNA STUDENTER (6 mandat i årets fullmäktige). Partiombud: Frida Johnsson, 21 år, läser Naturvetarprogrammet 1. 1) Hållbar utbildning. Det innebär att följa upp arbetet med hållbar utveckling så att det inte bara blir en paragraf på papperet, men också att förbättra universitetets miljöledningssystem. Det handlar om allt som har med miljö att göra, till exempel universitetets konsumtion och återvinning. 2) Vi vill föra besluten närmare studenterna och öka studentinflytandet. Man ska kunna påverka mer på sin utbildning, genom till exempel kursutvärderingar och kursombud. Ett annat sätt är sektionsbildning, som vi vill främja. Vi vill även tydliggöra den centrala kårens roll. 2. Vi vill inte begränsa oss, utan kan tänka oss alla partier för att få igenom vår gröna politik. BORGERLIGA STUDENTER (nytt parti). Partiombud: Kristian Bergman, 20 år, läser Psykologi A. 1. Arbetslivsanknytning och utbildningskvalitet. 2. UUS är prioriterade, i övrigt alla partier där vi står lika i sakfrågorna. 3. Spontant, ideologiskt blir svaret VSF, men återigen, är vi överens i sakfrågor går det att samarbeta. UPPSALA UNIVERSITETS STUDENTER, UUS (7 mandat i årets fullmäktige). Partiombud: Rickard Eriksson, 24 år, civilingenjörsprogrammet. 1. 1) Decentralisering. Vi vill stärka studieråden, få igång studieråd där det inte finns, och skapa ett närmare samarbete mellan dem och kåren. 2) Studenters rättssäkerhet. Vi vill få ut mer information om rättssäkerhet allt från sexuella trakasserier till tenta- och schemafrågor. Här har studieråden en viktig roll. 2. Som det ser ut idag har vi inte uteslutit några partier. SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTER (8 mandat i årets fullmäktige). Partiombud: Tony Kenttä, 21 år, läser Sociologi D. 1. Jämlikhetsfrågor och studiesociala frågor. 2. Egentligen alla, vi utesluter ingen, men vi står ändå närmast UUS, VSF, Gröna studenter och Piratpartiet. 3. Inget än så länge. VÄNSTERNS STUDENTFÖRBUND, VSF (7 mandat i årets fullmäktige). Förstanamn på listan: Hanna Mörck, 26 år, juristprogrammet. 1. 1) Att kvinnor ska våga ta plats, meritera sig och säga ifrån när de känner sig kränkta. 2) HBTkompetens på Studenthälsan. 2. Vi vill jobba med människor som vill ta ansvar för kåren. 3. Vi utesluter ingen så länge som vi kan föra fram vår vänsterpolitik. NYA STUDENT DEMOKRATERNA AKADE- MISKA PARTIET (nytt parti). Partiombud: Kristian Holm, 24 år, lärarprogrammet. 1. Vi har bara en: att verka opinionsbildande för att avpolitisera kåren och avveckla kåroligatoriet. 2. Vi har inte tittat igenom det så noga än, men Borgerliga studenter verkar bra. 3. VSF, S-studenter och alla andra som inte vill verka för en avpolitisering av kåren. Ergo: Ert partinamn har samma initialer som det tyska nazistpartiet på 30-talet, tror du inte att det kan uppfattas som stötande? Kristian Holm: Nej. Det är inte seriöst menat alls, vilket har att göra med att kårvalet inte är ett seriöst val. Vi valde namnet för att få mer uppmärksamhet. Vi är absolut inte nazister på något sätt, jag själv är liberal om något. GOTISKA FÖRBUNDET/UAVHENGIG KUL- TURFRONT (nygammalt parti). Partiombud: Magnus Eriksson, 42 år, läser ingenting just nu. 1. Vi har inte hunnit diskutera det. Vi får tar ställning i specifika frågor när de kommer, men konceptet är lite grann att man får köpa grisen i säcken. Det är inte vårt mål att sitta i kårfullmäktige. Men om vi ändå skulle komma in tar vi nog våra platser i anspråk. 2. Jag utesluter inte någon, även om jag inte känner till alla som ställer upp. NYHETER I KORTHET föräldrapolicy efterlevs dåligt Uppsala universitet är det enda lärosätet i Sverige som har en föräldrapolicy men den följs inte. Det är fortfarande vanligt med tentor på kvällar och helger, trots att de enligt policyn ska läggas på vardagar mellan kl 8 och 17 för att underlätta för de 14 procent av Uppsalastudenterna som har barn. Det visar en färsk undersökning som Uppsala studentkår har gjort av tentabokningarna i universitetets stora skrivsalar. Undersökningen är en uppföljning från förra året. Det ser bättre ut den här gången, men det är fortfarande många institutioner som bryter mot föräldrapolicyn, säger Hanna Mörck, studentombud på kåren. När hon har ringt runt och pratat med institutionsföreträdare har hon ofta mötts av förklaringen att man blivit tilldelad de aktuella tentatiderna av lokalbokningsenheten. Men man kan ju själv försöka ändra på det. Många tentor kräver inte heller de stora salarna, utan skulle kunna göras i vanliga klassrum, säger Hanna Mörck. Allra sämst på att följa föräldrapolicyn är Institutionen för moderna språk, som under den period som Hanna Mörck har undersökt konsekvent lade sina tentor på lördagar. Företagsekonomiska institutionen, Juridiska institutionen och Institutionen för informationsvetenskap, men också olika utbildningar inom matte, fysik och IT, utmärker sig genom att ha många kvällstentor. Lärarutbildningen förs in i Bolognasystemet Lärarutbildningen förs in i Bolognasystemet genom att delas upp i två nivåer. Regeringen föreslår att de kortare utbildningarna hamnar på grundnivån, medan utbildningarna med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasiet förs till den avancerade nivån. Lärarstudenter med inriktning mot grundskolans tidigare år ska dock även ha möjlighet att avlägga examen på avancerad nivå, vilket ger grundläggande behörighet till forskarutbildning en förändring gentemot dagens examen. Frågan om lärarutbildningens Bologna-anpassning har varit olöst för länge. Den förra regeringen lyckades inte nå ända fram. Men lärarutbildningen är i stort behov av internationalisering och det gläder mig att vi nu har kommit fram till detta beslut, säger utbildningsminister Lars Leijonborg. Farmacilärare hyllas Uppsalas farmacistudenter kan glädja sig åt att ha landets mest kompetenta lärarkår. När Högskolverket nyligen utvärderade apotekar- och receptarieutbildningarna i landet är Uppsala universitet det enda lärosäte som inte anses behöva stärka kompetensen bland lärarna. Tvärtom bedöms de ha hög farmaceutisk kompetens och verka i en rik forskningsmiljö.

Bygg broar till andra forskare med hjälp av Smålands I år är det 2,7 miljoner kronor som ska delas ut. Anna Maria Lundins stipendiefond utlyser härmed ett antal utrikes resestipendier för forskarstuderade. Behörig att erhålla stipendium är forskarstuderande vid Uppsala universitet som vid avresedatum är inne på minst sin tredje medlemstermin i Smålands nation. Stipendienämnden har fastslagit principer för tillsättning av stipendier. För vidare information se www. smalands.nu Ansökningshandlingar med instruktioner finns att tillgå på Smålands nations hemsida och hos Förste kurator, som även besvarar eventuella frågor. Ansökningar skall vara Förste kurator tillhanda senast 16 april kl 13.00. CG och C Cervins stipendier Härmed utlyser stiftelsen CG och C Cervins stipendiefond två forskarstipendier och ett antal grundutbildningstipendier. Behörig att söka är medlem av Smålands nation. Ansökningshandlingar finns att tillgå på www.smalands.nu eller på kuratorsexpeditionen och skall vara Förste kurator tillhanda senast den 16 april, kl 13.00. Studerar du, ska göra det eller känner du någon som behöver studentbostad? Vi har lediga bostäder nu! Kontakta oss på www.heimstaden.com Besöksadress: Sernandersväg 10, 75262 Uppsala. Telefon 018-56 16 50 Mår du dåligt av dina p-piller? Vid kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset pågår just nu en studie av humörbiverkningar av p-piller. Vi söker dig som äter p-piller och upplever att du inte mår bra av dem. Vi söker även friska kontrollpersoner som tidigare ätit p-piller och tyckt att det fungerat utmärkt, men inte äter det längre. Om du är intresserad av att vara med och få mer information om studien, kontakta vår forskningssköterska Lena Moby på telefon 018-611 57 87 eller skicka ett mail: lena.moby@kbh.uu.se Arvoderat. kundvård. Vi finns i Sverige, Norge, Danmark och Spanien. Vi söker: Tele fonsäljare ProVoice söker nu Dig som är intresserad av att tillsammans med oss utveckla dina säljkunskaper genom att arbeta med försäljning av spännande produkter och tjänster från några av Sveriges ledande företag. i världsklass Har du en grundutbildning inom natur- eller samhällsvetenskap och vill fortsätta studera på avancerad nivå? Du vet väl att SLU erbjuder 25 master- och magisterprogram i starka forskningsmiljöer inom bland annat miljö, biologi, ekonomi och hållbar utveckling? Bli en av dem som är med och utvecklar Du lägger själv upp ditt schema och du kan välja mellan att jobba dagtid eller kvällstid, du kan även jobba på helger. Vi utbildar Dig och ger löpande stöd och utbildning i arbetet. Din lön består av en fast och en rörlig del. Intresserad? Ring 018-480 35 00 för mer info rmation. Besök oss även gärna på www.provoice.se

Fräsch och modern salong Långt hår 230 kr Alla studenter är välkomna! TEL 018-10 62 65 Öppettider Mån-fre 9-18, Lördagar 10-15 Kort hår 200 kr S:t Olofsgatan 15, Uppsala Gör din mun en tjänst - kom till studenttandvården! Vårerbjudande: TANDBLEKNING BÅDA KÄKARNA 1.800 kr (Ord. studentpris 2.025 kr) Komplett hemblekningskit med individuellt framtagna blekskenor som kan återanvändas om du vill fräscha upp din tandblekning i framtiden. På vår hemsida kan du se våra övriga studentrabatter. Välkommen att kontakta oss! Jan Örte Eileen Påg Maria Svedenskiöld Tandläkare Tandhygienist Tandsköterska www.janorte.praktikertjanst.se Kungsängsgatan 5B (gågatan söderut från Stora Torget), 753 22 Uppsala Tel 018-10 54 67 E-post jan.orte@ptj.se Cykel- Carolinamottagningen Dr Marcus Röbeck Dr Bo Sikström Östra Ågatan 9, nära Gotlands Tel 15 68 60, kl 8-16 Svartbäcksgatan 25 Öppet: Vard 8 17 Tel 018-10 10 19 www.sulf.se Vi säljer inga billiga cyklar. Vi säljer cyklar billigt! VIKTOR SULF SÄTTER DOKTORANDER I CENTRUM AK Sverige ingår i koncernen Aktiv Kapital ASA som är en betydande aktör i Europa på att frigöra resurser som är bundna i kundens kreditkedja. AK Sverige representeras av bolagen AK Finans AB, AK Inkassotjänst AB och AK Kontotjänst AB. samt köp av förfallna fordringar Koncernen Aktiv Kapital ASA är noterad på Oslo börsen sedan 1997. Koncernen har ca 1010 st. anställda i 10 länder i Europa samt Kanada. I Sverige har vi 100 st. anställda varav 80 st. vid vårt nyrenoverade Uppsala kontor nära Stora torget. Se även www.aksverige.se Till AK Finans AB med arbetsplats i Uppsala city nära centralstationen söker vi nu en KUNDANSVARIG Är du serviceinriktad och tycker om att jobba med kundkontakter? Kombinerar du dessutom dessa egenskaper med en administrativ talang och ordningssinne samt har kunskaper i reskontrahantering och bokföring? Då kan vi erbjuda dig ett intressant arbete som kundansvarig. Dina huvudsakliga arbetsuppgifter är ett helhetsansvar för ett antal kunder som anlitar AK Finans för bl a att fatta dagliga kreditbeslut avseende köp eller belåning av kundens fakturor. Eftersom tjänsten innebär mycket kundkontakt värdesätter vi att du även i ett högt arbetstempo har förmågan att fatta snabba beslut och agera på ett positivt, kundvänligt och affärsmässigt sätt. Till tjänsten söker vi dig som är utbildad civilekonom eller motsvarande har kunskaper i kreditgivning och kreditbedömning har erfarenhet av reskontrahantering och löpande bokföring har lätt för att uttrycka dig enkelt och klart i tal och skrift kan arbeta självständigt och har lätt för att samarbeta har god PC-vana i Windows miljö Tjänsten är ett föräldrarvikariat på 18 månader och är en heltidstjänst. Tillträde sker enligt överenskommelse. Välkommen med din ansökan inklusive CV (betyg/intyg tas med först vid eventuell intervju) till jobb@aksverige.se senast den 13 april 2007. Märk ansökan kundansvarig. Nästa Ergo utkommer den 20 april Orättvist behandlad? Frågor om dina rättigheter? För hög hyra? Vi hjälper dig i tvister kring ditt boende. Fri telefonrådgivning för studenter. Telefon Telefax Post Besök E-post Webb FORSKA FÖR LIVET Vi söker dig som är vetenskapligt intresserad till Biomedicinska Forskarskolan [UGSBR]. Tjugo platser hösten 2007.Sista ansökningsdatum 15 april. Info: www.bmc.uu.se/ugsbr

Ergo #5 / 2007 NYHETER / 17 FORSKNING PÅGÅR KRÖNIKA/NINA BRANDER Nina Brander är språkvetare, journalist och översättare Ökänd men okänd vård Vården av sinnesslöa på 50-talet var en vård i kris. Anstalterna hanterade det mesta efter eget huvud och intagna skickades runt i landet på ofta godtyckliga grunder. Det visar historikern Sara Hansson i sin färska avhandling. Tvångssteriliseringarna är ett mörkt kapitel i den svenska 1900-talshistorien, och numera ett ganska välkänt sådant. Hösten 1997 publicerades DN-skribenten Maciej Zarembas uppmärksammade artikelserie om steriliseringarna, som skapade debatt och ledde vidare till en statlig utredning. Hur många av de närmare 63 000 steriliseringar som utfördes i Sverige mellan 1935 och 1975 som gjordes med tvång har forskningen inte kunnat ge ett tydligt svar på. Klart är att olika former av påtryckning förekom i många fall. I Klaus Härös bioaktuella Den nya människan porträtteras några av de sinnesslöa unga kvinnor den absoluta merparten av dem som steriliserades var kvinnor som i den sociala ingenjörskonstens namn fick sina äggledare avskurna. Vägen till sterilisering gick i många fall via någon av de tusentals anstalter arbetshem, skolhem, vårdhem, specialanstalter där de sinnesslöa placerades. Liksom filmens huvudperson Gertrud kom många från fattiga förhållanden och ansågs inte kapabla att ta vara på sig själva. Men om vi idag vet en hel del om tvångssteriliseringarna är kunskapen om sinnesslövården mer fragmentarisk. Hur fungerade egentligen den vårdapparat som hade hand om tiotusentals unga människor, och hur var den uppbyggd? Det är två huvudfrågor som historikern Sara Hansson har tagit sig an i sin aktuella avhandling I den goda vårdens namn, där hon tecknar en bild av den svenska sinnesslövården på 50-talet. För att kunna förstå till exempel steriliseringarna behöver man förstå den organisation inom vilken de utfördes, säger hon. Från början hade hon tänkt skriva om just steriliseringar på olika anstalter. Men hon upptäckte snart att det var väldigt svårt att hitta jämförbara anstalter. De kunde ha allt från tolv till tusen intagna, låg på olika ställen i landet och kunde vara såväl privat som offentligt ägda. Sammanfattningsvis var den svenska sinnesslövården en väldigt komplex organisation med stor bredd. Sara Hansson beskriver den Sinnesslövården var en komplex organisation, visar Sara Hansson. som ett lapptäcke, som växte fram ganska slumpmässigt med början på 1870-talet. På 1950-talet var det en vård i kris. Det var svårt att få likformighet över landet. Anstalterna hanterade det mesta efter eget huvud och utvecklade olika praktiker och traditioner. Det är det jag har velat komma åt det man gör utan att säga att man gör det. EN UTMÄRKANDE PRAKTIK hon undersöker närmare är differentieringen; ambitionen att renodla anstalterna så att de bara hade personer med en viss typ av problematik eller diagnos. I kombination med den stora platsbrist som rådde ledde det till att människor flyttades runt från anstalt till anstalt. Och i regel diagnostiserade anstalterna inte personerna utifrån några vetenskapliga, enhetliga kriterier, berättar Sara Hansson. Alla gjorde som de själva tyckte. Man pratade om folk som duktiga eller inte, som lågtstående eller högtstående, och så vidare. En viktig fråga i hennes avhandlingsarbete kom att handla om varför man omplacerade personer. Var det av hänsyn till de intagnas behov, eller kom de anställda i första hand? I många fall var det anstaltens behov som styrde, visar hon. Vilka blev konsekvenserna av omplaceringarna för de intagna? Förutom att gång på gång bli uppbruten ur en ny miljö hade de sällan möjlighet att hålla kontakt med sina anhöriga, särskilt om man inte kunde skriva. Ungefär hälften av alla intagna var på anstalter utanför sina hemortslän. De ständiga omplaceringarna måste också ha varit förvirrande för de intagnas självuppfattning, fortsätter Sara Hansson. En person som ansågs svårskött på en anstalt kunde klassas som lättskött på nästa. Några paralleller till dagens vårdapparat vill hon inte dra. Men hon konstaterar att vi fortfarande gärna grupperar och kategoriserar människor som på något sätt anses avvikande. Man kan fundera på varför och i vems syfte det görs. Vems behov är det som styr? Fotnot: Avhandlingen I den goda vårdens namn. Sinnesslövård i 1950-talets Sverige lades fram av Sara Hansson vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet den 16 mars. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se Foto: Hanna Lundquist Om valdeltagande Nu närmar sig kårvalet, och med anledning därav tänkte jag bjussa på en liten valrelaterad anekdot från mitt eget liv: Det var en grådaskig vårdag år 2002. Jag hade varit på en föreläsning på detsom-då-hette-svc och skulle nu gå hem. När jag kom släntrande genom Engelska parken fick jag se ett litet rödvitt tält som, förstod jag, hade något med kårvalet att göra. Några meter framför tältet stod en fotograf och fipplade med sin kamera. För att komma förbi skulle jag bli tvungen att passera mellan honom och hans motiv, det vill säga tältet, och taktfull som jag är ville jag förstås inte förstöra bilden. Således stannade jag till när jag kom fram. Men fotografen sa knalla på du bara, så jag gick hastigt vidare. DÖM OM MIN FÖRVÅNING när jag nästa dag fick se en välbekant nuna på första sidan i UNT. Jodå, det var ju undertecknad som med långa steg och ett urskuldande leende knatade förbi det lilla tältet i parken. Den stora, feta bildtexten löd: Vallokalen där de flesta går förbi. Visst kunde jag se den komiska sidan av det hela, men samtidigt blev jag väldigt arg, för jag hade de facto röstat i kårvalet flera dagar tidigare. Ändå hade jag nu blivit studenten som gav soffliggarna ett ansikte! Det kändes surt, för jag har alltid funnit valskolkande ytterst provocerande. Nu kan jag väl inte precis påstå att jag någonsin har varit speciellt engagerad just i Uppsala studentkår, men det är en principsak: får man rösta så ska man göra det. Demokrati innebär inte bara att man får åtnjuta en massa härliga rättigheter, det innebär också att man har vissa skyldigheter. Jag brukar säga att man är skyldig att rösta för att göra sig förtjänt av rätten till att klaga och kritisera. Om man inte ens har försökt påverka så får man faktiskt vara tyst. FÖRBLUFFANDE OFTA hör man folk säga att de inte kunnat rösta eftersom de inte fått tillräckligt mycket information (detta gäller val på alla nivåer). Men vad förväntar de sig egentligen? Att informationen ska komma flygande av sig själv raka vägen in i deras hjärnor, utan att de behöver lyfta ett lillfinger ens en gång? Enligt min erfarenhet finns det oftast en uppsjö av upplysande material, och det tar faktiskt inte så jättelänge att läsa igenom några broschyrer och bestämma sig för ett alternativ som låter något så när vettigt. Så gå nu för all del och rösta! MEN HUR, UNDRAR NI, slutade historien om det penibla fotot i UNT? Tja, jag skrev till dem att jag inte uppskattade att bli plåtad i smyg för att sedan framställas som nonchalansens galjonsfigur, och jag förväntade mig en ursäkt i tidningen. Men någon sådan kom aldrig. Jag fick faktiskt inget svar alls. Ibland är det inte så lätt att göra sin röst hörd här i världen men man måste ju försöka i alla fall.

18 / KULTUR Ergo #5 / 2007 BÖCKER En klass för sig Överklass en bok om klass och identitet Susanna Popova (Lind & Co) UUJO repeterar på Musicum varje vecka under ledning av Ulf Johansson Werre (sittandes på mittenbilden). Foto: Hannes Ljunghall UUJO jazzar vidare Helt plötsligt är överklassen i ropet igen. På nätet dokumenterar Stureplansbratsen minutiöst sina egendomliga metoder att göra sig av med veckopengen och på biograferna rullar vinterns mest hajpade svenska film, Darling, ett kyligt porträtt av social deklassering. I dagarna utkommer dessutom journalisten Susanna Popovas bok Överklass en bok om klass och identitet, som genom tio intervjuer försöker fördjupa och nyansera bilden av den svenska överklassen. För den hågade bjuds här sida upp och sida ned med hisnande subjektiva åsikter om allt från bordsskick, tabun, självsäkerhet, ekonomisk trygghet, sociala nätverk, uppfostran, ingifte, kungahuset, internatskolor, bildning, artighet, stil, smak, vett och etikett till välgörenhet, gamla och nya förmögenheter, SUV:ar, dyra kläder och smycken, jakt, resor, golf, gods och gårdar, inavel, snobbism, social kontroll, sprit, billiga skämt, förlegad kvinnosyn, skuldkänslor och terapi. Uppsala universitets satsning på storbandsjazz är nu inne på sitt fjärde år. Vad som händer från och med 2008 återstår att se, men rektor Anders Hallberg ser positivt på möjligheterna till en fortsättning. Uppsalabon Ulf Johansson Werre, jazztrombonist och -pianist med meriter från de stora scenerna och med en mängd skivinspelningar och radio- och tv-framträdanden bakom sig, är den som leder Uppsala University Jazz Orchestra. UUJO är hans och förre rektor Bo Sundqvists gemensamma skapelse, och kan liknas vid Uppsala universitets klassiska ensemble Akademiska kapellet, fast med jazzförtecken. Orkestern bildades för drygt tre år sedan med ambitionen den skulle hålla en hög konstnärlig nivå, variera mellan olika stilar och pröva olika experimentella grepp. Den skulle också framträda vid officiella tillställningar och evenemang som universitetet deltar i både nationellt och internationellt för att befästa Uppsalas position som jazzstad. Och så har det också blivit; Ulf Johansson Werre uttrycker det som att orkestern håller god amatörnivå och strävar framgångsrikt mot höga konstnärliga mål. Orkestern består mestadels av musiker som är eller har varit deltagare i Uppsala universitets praktiska tiopoängskurs i storbandsjazz. UUJO ska dock inte blandas ihop med det kursstorband där alla kursdeltagare ges plats. I UUJO är kraven högre, och inträde beviljas endast i mån av lediga platser och efter provspelning. EN HYLLAD PROFFSMUSIKER som tar sig an en samling amatörer i sin hemstad kan föra tankarna till Så som i himmelen, och UUJO:s repetitioner påminner lite om succéfilmens körövningar i att det skrattas och pratas en hel del, och att det inte råder strikt, hundraprocentig fokusering på det konstnärliga, utan att den aspekten för den skull slarvas bort. Ulf Johansson Werre menar att orkestern fyller fler funktioner än de rent musikaliska. För ett universitet som satsar på körer och symfonisk verksamhet tycker jag det är självklart att man även ska ha en stark jazzverksamhet. Jazzen är en unik musikform där alla har en stor individuell roll. Man mognar som musiker och människa av jazz, man lär sig att umgås socialt med musiken. Det här säger säkert de som håller på med klassisk musik också, men det är något speciellt med jazz. Det är många delar av hjärnan som aktiveras samtidigt och man stimuleras både i sina studier och sitt jobb. Hur många är det som söker till jazzkursen och till UUJO? Det var fler i början, då det här var en ny verksamhet och det fanns ett uppdämt behov. Nu är det mellan 15 och 30 sökande per år till kursen. De flesta får plats i kursstorbandet. Det här året är det två stycken därifrån som även har en plats i UUJO. Universitetet letar för närvarande extern medfinansiering av verksamheten från och med 2008, vilket är en förutsättning p g a att de studerande genomför jazzutbildningen i fördröjd studietakt vid sidan om annan verksamhet. Jag vill och kan inte annat än förutsätta att jazzutbildningen kommer att kunna ges den ekonomiska ram som behövs för att finnas kvar, svarar rektor Anders Hallberg när Ergo undrar om UUJO:s framtid. HANNES LJUNGHALL/cred@ergo.us.uu.se UUJO FRAMTRÄDDE NYLIGEN under rubriken Linné Swings in Spring tillsammans med den indiska tablasspelaren Suranjana Gosh; nästa möjlighet att se gruppen är den 19 maj då de deltar i Allmänna sångens vårkonsert och bland annat kommer att spela nyskriven musik av Ulf Johansson Werre. Den 27 maj är det dags för Botan Brass and Fireworks i Botaniska trädgården tillsammans med nationsorkestrarna och Akademiska kapellet, vilket utlovas bli en hejdundrande fest för öra, öga och gom. HÄR SAMSAS KORT SAGT uppriktiga erkännanden och skarpa iakttagelser med snorkigheter och förbluffande brister på självinsikt. Bokens upplägg blir dock snart tröttsamt. Popova har gjort det alldeles för enkelt för sig när hon begränsat sig till redovisningar av likartade svar på ofta identiska frågor. Det hela rör sig mindre om egentliga intervjuer än om obearbetat råmaterial, samtidigt som texterna skriker efter analys, tolkning och kommentarer, inte minst då svaren ofta är osammanhängande, luddiga och motsägelsefulla. Man kan inte låta bli att undra hur snäva deadlines Popova haft att arbeta mot, och om inte boken skrivits ihop på rekordtid. Boken räddas emellertid av ett tankeväckande, men på tok för kort efterord, där Popova funderar kring hur snobbism och klasskiktning än idag frodas i Sverige, i synnerhet inom den ängsliga medelklassen. Men i de nya eliterna (näringslivets, politikens, medias) finns också det märkliga beteendet att förneka att man tillhör en elit, möjligen för att slippa erkänna sin makt och det ansvar som följer. Klart är att den traditionella överklassen inte längre är liktydig med samhällets elit, utan att maktstrukturerna blivit mer dolda. Kanske finns det rentav, i det nymornade intresset för överklassen, en längtan efter en enklare värld med tydligare samhällsskikt, och efter en befrielse från den ångestframkallande känslan att vi alla skulle kunna tillhöra eliten att den numera befinner sig inom gäckande räckhåll. JERRY MÄÄTTÄ

Ergo #5 / 2007 KULTUR / 19 Välkoreograferat vansinne Freud Stockholms nations marsspex 2007 Manus: Magnus Jacobson, Johan Peiris & Fredrik Hanefalk Regi: Magnus Jacobson & Johan Peiris Medverkande: Simon Rosenqvist, Elin Carlsson, Richard Caspar, Maria Bodegård m fl Musik: Stefan Ajax, Johan Nilsson, Jonas Gernandt m fl Västgöta Nationsteater spelar fram t o m den 29 mars en nyskriven politisk satir över vardagen i Sveriges Riksdag. I kritisk Röda Rummet-anda ringar pjäsen in såväl det politiska systemets absurditeter, som den enskildes uppgivenhet inför statsapparatens malande byråkratikvarnar. Stockholms nation har stolta spextraditioner och årets marsspex utgör inget undantag. Freud är en påkostad, nästan tre timmar lång historia. Allt utspelas på ett mentalsjukhus dit den unge, nyutexaminerade Sigmund Freud kommer för att göra sin AT-tjänst. Freud själv är dock mest en betraktare i sammanhanget, och i centrum står i stället intrigerna och karaktärerna på det minst sagt märkliga hospitalet. Man kan säga att det påminner lite om filmen Gökboet fast i en glad musikalversion. Detta är ett spex med tydlig slagsida åt musikalen. Omtag och improvisationer blir det inga, istället har man lagt krutet på sång- och dansnumren. Det är många inblandade i produktionen, och resultatet är verkligen proffsigt. Till nyskriven musik, framförd av orkestern Ajax & the Cleanerz, sjungs och dansas det träffsäkert och välkoreograferat. Det kan invändas att ett spex skojar bort tragiken kring psykisk sjukdom alltför lättvindligt, men manusförfattarna och ensemblen undviker att hemfalla åt enkel lyteskomik och freak show. Snarare förmedlas en rätt så befriande kritik av en uppblåst och självbelåten vårdapparat, som betraktar sig själv som normal och patienterna som Stockholms nations marsspex Freud utspelas på ett mentalsjukhus. Politikerns helvete bränner till En av Sveriges mest hatade människor Västgöta nation Manus: Max Hebert Regi & produktion: Malin Gingnell Medverkande: Pierre Sund, Oskar Fahlén-Godö, Malin Gingnell, David Magnusson, Lena Jonsson, AnnaMia Hennersten, Boel Auren, Jonas Fridh m fl I huvudrollen syns Pierre Sund som den nyblivne riksdagsledamoten Lars Isaksson, en frånskild f d kommunalpolitiker från Kungälv. Man får följa Lars en vanlig dag på jobbet, där han träffar på olika kollegor, bl a statsministern och EU-parlamentarikern Cecilia Johansson från Örebro. Stämningen är från första början en halvt overklig, grå vardagsrealism som påminner om tillståndet i Peter Tillbergs tavla Blir du lönsam lille vän? eller Roy Anderssons film Sånger från andra våningen. Scenens vindlande korridor förstärker känslan av existentiell ångest inför den rationella byråkratins fyrkantighet. Pjäsens styrka är att den blandar en rätt så trovärdig återgivning av den politiska varadagen det pratas durkdrivet om schablonavdrag, makroekonomiska effekter och möten med länsstyrelsen med betydligt mer drömska sekvenser. Därigenom uppstår en ironisk kontrast mellan känsloliv och politiskt liv, och på V-Dalas Engelbrekt premiärspelas 17 april Också V-Dala satsar på spex i vår i stor skala. Den 17 april är det premiär för nationens storspex Engelbrekt, med ny- och egenskrivet manus. Enligt arrangörerna själva blandas sång, musik, diverse nödrim och anakronismemed farsartade förvecklingar i ett äkta traditionellt uppsaliensiskt spex. onormala dårar. Övertron på auktoriteter och vetenskapliga diagnoser drivs det också friskt med. Det är ingen Hasse Alfredsson-nivå på texterna, men det uppvägs av välregisserade skådespelarinsatser, där tajming och tonfall ofta drar ner rejält med applåder och skratt. En genomtänkt rollbesättning gör också att det ironiseras bra över traditionella könsroller. Richard Caspar är, med sin vinnarhaka och mörka mustasch, perfekt i rollen som den fåfänge och arrogante överläkaren Dr. Schnell. Han är en lysande drift med manlig fåfänga. Också Anders Norlén och Thomas Grabe lockar till skratt med sina blyga mentalvårdare med pojkbandsdrömmar. Deras känslosamma ballad får många i publiken att smälta. När hela ensemblen sedan unisont klämmer i: vem vill väl vara normaaal i slutsången Foto: Christin Lenthamre Galenskapen som blev sund sammanfattas grundtonen i spexet effektfullt. KATARINA BÅTH ett sätt som påminner lite om teveserien The Office frammanas en känsla av absurd meningslöshet inför arbetslivets krav och måsten. Oskar Fahlén-Godö gör en kallhamrad statsminister som ytterst medvetet och överlagt spelar sin statsministerroll gentemot omvärlden. Hans leende är hårt och beräknande men även han visar sig innerst inne vara bara en marionett. Lena Johanssons nervösa finansminister, som trots darrande händer lyckas dupera media, samt David Magnussons bittra politruk är också mycket sevärda. Tempot mattas av något mot slutet, men det uppvägs av Pierre Sunds alltmer ängsligt desperata politikerblick. Man lider verkligen på riktigt med Lars Isaksson, 46-årig riksdagsledamot från Kungälv. Det är en tankeväckande pjäs, som särskilt pol.magare, kårpolitiskt aktiva och alla andra med något slags politiskt intresse borde gå och se. KATARINA BÅTH På Madagaskar kliver in i 2000-talet Den 11 april har operaspexet På Madagaskar från 1869 premiär på Reginateatern. Bakom föreställningen står Snerikes nation. Vi hälsade på Karin Stenstam och Ulrika Larsson, producent och regissör för årets produktion. På Madagaskar är ett av Sveriges äldsta studentspex och bygger på ett mönster från 1800-talets opera comique. Handlingen utspelar sig långt inne i djungeln, i en märklig by där människor äter andra människor. När två skeppsbrutna främlingar plötsligt dyker upp börjar intrigerna tätna. I år är det tio år sen Snerikes satte upp På Madagaskar. Vad har hänt sen sist? Vi har behållit originalmusiken och de gamla texterna. Nytt för i år är att vi har frångått gammelsvenskan i manus och repliker. Vi har också fräschat upp karaktärerna. Det blir mycket afrikansk sång och dans för att befästa att det är i Afrika som handlingen utspelar sig. En stor förändring är att vi har med tjejer i huvudrollerna och i kören det har aldrig gjorts tidigare. På Madagaskar har ibland haft en stämpel att vara förlegat och mossigt, det vill vi ändra på. Hur kan man märka av 2000-talets tidsanda? Man kan säga att vi har två skolor med till exempel teknolog- och Ultunaspexen å ena sidan och Stockholms och Snerikes å andra sidan, utan omstarter och mer åt musikalhållet. På Madagaskar följer med den andra skolan och behåller inte samma spexhumor som för tio år sedan. Vi har stor respekt för ett över 100 år gammalt operaspex med en stark tradition som På Madagaskar, men vi kände att det var dags för en förändring som både syns i manus och sceniskt. Det ska synas att det är 2007. Vilka är det som har jobbat med uppsättningen? Hur ser ensemblen ut? Ensemblen är framför allt duktiga sångare och dansare som kommer från flera olika nationer och körer här i stan. Även orkestern är ett hopplock. Sen har vi alla som är engagerade i resten av produktionen här blandas reccarna med rävarna. Hela produktionen kommer att bestå av 120 personer som oavsett studieinriktning, nationstillhörighet eller ålder strävar efter samma mål. Vad kan publiken vänta sig? Ett spex som är originellt och annorlunda mot de spex som har visats i Uppsala de senaste åren. Det blir en blandning av roliga repliker, vacker skönsång och häftig dans. ELLEN PERSSON Ulrika Larsson och Karin Stenstam. Foto: Christin Lenthamre

20 / RECENSIONER Ergo #5 / 2007 Betygen sätts i skala 0 5 MUSIK Musik för den elfte timmen Differnet Collapsing Universe (Friendly Noise) På en Differnetspelning i Göteborg havererar plötsligt elektroniken. Det blir mol tyst, Tomas Bodén kryper ner bland kabelsalladen och börjar dubbelkontrollera kontakter och anslutningar. Felsökningen drar ut på tiden och till slut sprider sig en antågande nervositet via basisten Magnus Gyllenswärd och sångerskan Anna-Karin Brus till hela auditoriet. För ett ögonblicks sekund innan utrustningen återigen lyder associerar jag hela upplevelsen till Stanley Kubricks 2001 och scenen när neandertalarna samlas kring den vidunderliga svarta monoliten. Lika opåverkbar och orubblig tycktes den av tystnaden accentuerade tekniken. När jag för första gången lyssnar på Collapsing Universe, Differnets nya skiva, känns 2001-associationen oerhört långt borta. Här hålls elektroniken i schack och utgör möjligheten till att placera den musikaliska skådeplatsen till yttre rymden med texter om vita dvärgar och framtida världar. Samtidigt som Collapsing Universe är en olycksbådande apokalyptisk titel i samklang med ett mer storslaget och dramatiskt Differnet än tidigare, känns även den länge aktuella alternativa titeln Evacuation Time som raka motsatsen till mina minnens monolit. Vi befinner oss i elfte timmen, den känslan är påtaglig. Collapsing Universe är på många sätt ett alldeles ypperligt album, Differnets uttryck har förädlats även om en del bråte har behållits som kontrastvätska. Jag tycker mig höra hur en del av Magnus Gyllenswärds sidoprojekt Blackens spända muskler sipprat in, hur kajorna fått ge plats för humlor och jag associerar till Kraftwerks Radioactivity, vilket inte enbart har att göra med vissa snarlika körpartier utan även en slags teknikcentrerad grundton och stämningsläge. Givande gistenhet Mary Valley Memories EP (egen utgivning) BJÖRN BERGLUND För ett par månader sedan såg jag finalen av Idol 2006 i ett sällskap som pluggade vid Musikkonservatoriet i Stockholm. En av dom hade enligt egen utsago absolut gehör och betygsatte Markus och den andre med siffror på hur många cent falska deras respektive sånginsatser var. Det musikteoretiska avståndet mellan två toner är hundra cent långt och vid omkring 20 cent eller så från den avsedda tonen börjar det låta seriöst illa. Markus centfel var enligt den bekantes expertis lägre än den andres och han var alltså även enligt detta kvantifierade bedömningssätt den rättmätige vinnaren. Rätt idol vann. Varför yrar jag då om det här i samband med Uppsalasångerskan Mary Valleys Memories EP? Jo, eftersom hon så förtjänstfullt vänder sina centfel till en fördel och bygger in en skevhet i en genre som alltför ofta är för tillrättalagd för sitt eget bästa; r n b. Jag må låta som en tvättäkta rockist som älskar det opolerade för sakens egen skull här, men fläckfria sömngångar-r n blåtar kommer flygande som stekta sparvar i dessa dagar, och det gör Mary Valleys småskeva uttryck väldigt intressant. Här finns en givande gistenhet att utforska bland loopar som inte sitter som smäcken, sånginsatser och arrangemang med utsökta krackeleringar och en produktion som mer än något annat känns omastrad. Differnets Collapsing Universe är ett på många sätt ypperligt album. Det är smått fantastiskt. Fem spår lo fi-r n b, som når sin briljans tack vare de centfel som Idol-Markus gör allt för att fila bort. Välkommet jazzinitiativ Diverse artister Jazzways festival 2006 (Jazzways 2006) BJÖRN BERGLUND Ett mycket lovvärt initiativ togs 2005 att börja arrangera festivaler, konserter och speltillfällen med musikerföreningen Jazzways i Uppsala som primus motor. Startskottet initierades av faktumet att det var svårt för unga och oetablerade jazz- och improvisationsmusiker att få tillräckligt med möjligheter att spela offentligt. Vad göra? Jo, varför inte ta saken i egna händer och skapa dessa möjligheter själva? I så måtto finns det historiska paralleller med etablerade svenska jazzmusiker som på 1960-talet under några år verkade i kollektivet Emanon i Stockholm. För Uppsalas del bildades musikerföreningen Vimus 1975 och har alltsedan dess, med idag närmare 150 musiker kopplade till föreningen, fungerat som en viktig katalysator för spridning av alternativa musikformer och länk till kulturpolitiska instanser och institutioner med Uppsala län som bas. Vilken framtid som föreningen Jazzways med sitt stall av morgondagens aspirerande musiker kan tänkas gå till mötes är naturligtvis svårt att sia om i dagens läge speciellt i ljuset av den egenproducerade och i musikaliskt hänseende ojämna live-cd från 2006 som just har släppts. Ambitionen förefaller onekligen vara att bland annat anordna en årligen återkommande jazzfestival i ungdomens glada tecken. Håll därför gärna ögon och öron öppna under 2007! Att döma av de begränsade resurser som står till buds (till exempel för design av konvolut och marknadsföring) bör bågen inte spännas för hårt i termer av förväntningar och kvalitetsmässiga anspråk. Men ansatsen är, som sagt var, mycket lovvärd. Vad är det då för ungdomsgrupper med på denna samlings-cd? Vi möter Uppsalabon Erik Engbergs kvartett och de f d Uppsalaborna Anna Haglund och Christopher Thorén med sin kvintett respektive kvartett. Med finns också Jazz i Sverige-stipendiaten Fabian Kallerdahl med sin trio Musicmusicmusic. Det jag framför allt fastnar för är den sistnämnda gruppens djärva, Foto: Differnet uppkäftiga och fräscha uttryck på sviten Orientaliska härskarsviten (del 1 3) där intrikata, arrangerade avsnitt blandas med lösare improvisatoriska infallsvinklar inom ramen för udda taktarter. I pressmeddelandet utsägs att denna grupp för närvarande är Sveriges bästa, men det tycker jag nog är att ta i med tanke på den kompetens som inryms till exempel i EST (Esbjörn Svensson Trio); däremot kanske den bästa ungdomsgruppen? Intryck på mig gör också framförandet av Thoréns elegiskt genomsyrade och hypnotiskt suggestiva komposition Memories of a lost friend, med inslag av genren ambient som Brian Eno kom att förknippas med 1978 och som i sin tur kan spåras tillbaka till bland annat minimalism i Steve Reichs och Terry Rileys anda på 1960-talet. Det finns en sökande nerv och känsla för att bygga upp strukturer över tid som är klart spännande och tilltalande i denna konstellation. I övrigt ska det bli intressant att se vad föreningen Jazzways kan bjuda på härnäst i sitt utbud av musiker och musikgrupper (kanske till sommaren 2007...)? PETER REINHOLDSSON Mer intressant på papperet Baron Bane Orchids EP (Stupid Dream Records) Det ligger i replokaldemokratins natur att skapa kompromisslösningarnas musik. När allt måste få allas godkännande återstår till slut endast en i praktiken oönskad kärna av minsta gemensamma smaknämnare som också är en garant för det redan beprövade och trista. Hör bara på The Concretes. När man lyssnar på The Concretes längtar man efter 1700-talets upplysta despoter, som åtminstone i teorin styrde med insiktsfull järnhand. Något av en sådan är Gävle/Uppsala-konstellationen Baron Bane. Han är källan till alla idéer i popgruppen med hans namn, han har veto att säga ifrån när något inte blir som han tänkt sig och säkert våldsmonopol när bandet ska slå sönder hotellrum också, vad vet jag. Som koncept är det utmanade och intressant, det enda andra band jag kan komma på med en lika medveten diktaturstomme är Kissing Mirrors, som ju omsätter sitt styrelseskick i bedårande popmusik. Riktigt lika bra lyckas inte Baron Bane. Anslaget är