1 Utdrag ur ANTIKVARISK DOKUMENTATION AV F.D. GENERALSTABENS STALLETABLISSEMENT - KV. STALLTOMTEN, STOCKHOLM På uppdrag av Swartlings Stiftelse för Ridsportens Främjande HISTORIK 1885 Enligt beslut fattat hos Generalstaben ska befintligt stall på Blasieholmen läggas ner. Mot bakgrund av detta bildas en intresseförening, kallad Officerskassan", vars syfte är att få till stånd en nyanläggning inom rimligt avstånd från Staben. Anslutna är officerare tillhöriga Generalstaben och förlagda till Stockholm. 1886 Nuvarande placeringen godkännes av Riksmarskalksämbetet vad beträffar såväl tomten - Kungliga Djurgården - som byggnaderna. Arkitekt: Bröderna Axel och Hjalmar Kumlien. Stallet beräknades för 72 hästar och uppförs, efter diverse diskussioner, i tegel till en kostnad av 51.000 kr. Arkitektarvode: 2.000:-. En arbetsbostad - nuvarande "Gula villan" - uppförs till en kostnad av 11.400 kr och en vagnbod med avträden för ca 1.000 kr. Handläggande i byggnadsfrågorna inom officerskassan är vanligtvis majorerna Crusebjörn och Berg. 1887 Kapten von Arbin föreslår att ett ridhus byggs. Kostnadsberäkningar och ritningar beställs av Bröderna Kumlien. Behovet av fler boxar påkallas av bl a Major Lagercrantz som föreslår att två spiltor kan slås samman till en box. 1888 Genom att projektet får ett statsanslag på 40.000kr beviljat byggs även ridhuset av sten. Byggmästare: Pettersson & Co. Arvodet för ritning till ridhus: 600 kr. Ridhuset brandförsäkras för 20.000 kr. Stadsträdgårdsmästare Medin Anlitas för anläggning aven trädgård m m. Vid granskning av generalstabens officerskassas räkenskaper upptas Följande byggnader enligt nedan: Stall 50.000 kr Ridhus 20.000 kr Boningshus 11.000 kr Vagnshus 2.000 kr Ströhus 500 kr
2 1890 Ridhusets skorstenar muras. 1895 Stallet repareras. Omläggning av spiltgolv med cement och plank samt naturlig asfalt för avjämning bakåt. Ett extra isoleringsstall inreds. Bekostas genom "spiltavgiftskontot". 1897 Omläggning med kubb av 11 spiltor för ca 385 kr. 1898 Bostadshuset och grindarna målas till en kostnad av ca 250 kr. 1905 Nytt staket och nya grindar åt Valhallavägen sätts upp till en kostnad av ca 400 kr. 1909 Stallet byggs till för en kostnad av 2.700 kr och 1/3 av stallfönstren repareras. 1910 Målning av taken på stallen och boningshuset. Trappan i boningshuset läggs om. Glasverandan byggs för att utestänga kylan. 1911 Ny köksspis i boningshuset. Första gången "lilla stallet" omnämns i handlingarna. Trätrappan på boningshusets baksida repareras för 75 kr. 1912 Stor besiktning av byggnaderna med anledning av behovet av reparationer. Då påpekas bl a att planket mellan lilla och stora stallet behöver ommålas, m a o är tegelmuren ännu ej byggd. Med material från de Olympiska spelen byggs en brädvägg mellan stora stallets östra och västra del. 1913 Stora stallet byggs ut på baksidan med sadelkammare och ströhus samtidigt som lilla stallet förändras något såväl exteriört som interiört. Om - och tillbyggnad av lilla stallet, för beredande av plats för ytterligare 9/nio spiltor. Kostnaden beräknad till ca 2.400 kr. 1914 Behovet av elektrisk belysning är framfört. Beslutas att båda stallen och bostaden skall förses med el. Bostaden skall också förses med värmeledning och avlopp. 1915 Stensättningen på golvet vid vattningshon i stora stallbyggnaden omlägges och cementeras. 1916 Lilla stallets papptak tjärstrykes och hela stallet målas med oljefärg, liksom stora stallets portar till vinden. 1917 Stalletablissementet försäljs till Kronan = Fort.F. Fr o m försäljning 1917 är materialet mycket knapphändigt och likalydande år från år. Enstaka förändringar noteras men mycket tycks ske enligt äldre praxis. Under kriget uppförs beredskapsstall för drygt 40 hästar men i krigets slutskede 1945 skriver Nils
3 Carlqvist att byggnadsstyrelsen har för avsikt att inom en snar framtid bebygga området civilt. 1934 Fodermarskens ansvarsområde beträffande yttre områdets skötsel beskrivs noga; På hösten skall genast allt löv hopsamlas och bortföras Rosorna skäras i behörig tid samt att täckningen av desamma verkställas i god tid samt avtäckning på våren o s v. 1956 I samband med ryttarolympiaden, då tävlingshästarna inhyses här, flyttar generalstabens hästar ut för gott och efter olympiaden hyrs anläggningen ut till olika ridskolor. 1960 Övergår byggnaderna till Byggnadsstyrelsen (KBS) för framtida utbyggnad av musikaliska akademin, enligt skrivelse till KBS från Fort.F. Dock tycks det - här är skriftväxlingen något diffus- som marken först har lämnats till KBS medan ansvaret för byggnaderna har kvarstått hos Fort.F. in på mitten av 70-talet. 1975 I väntan på beslut när utbyggnaden av musikhögskolan skall påbörjas. Förlängs hyreskontrakten med bl a Swartlings ridskola l år i taget. Underhållsåtgärderna är begränsade till ett minimum och byggnaden är i dåligt skick enligt Fort.F:s skrivelse till KBS. 1976 Enligt en skrivelse från Fort.F. till Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har Fort.F. på begäran av RAÄ uppskjutit en planerad rivning av ridhuset. FortF. påpekar då också till RAÄ att det vore av stort värde att man fick ta del av den av Fort.F. beställda utredningen utförd 1966-1970 som bl a behandlade ovanstående byggnader. 1992 Bildas en Stiftelse, Swartlings Stiftelse för Ridsportens Främjande, vars syfte bla är att trygga en fortsatt ridverksamhet vid f.d. Generalstabens stalletablissement. Då säkerställes också hela anläggningens fortlevnad vad gäller såväl byggnader som områdets hela karaktär. KORT JÄMFÖRELSE MED OBJEKT AV LIKNANDE KARAKTÄR OCH ÅLDER Stall- och ridhusbyggnader för ursprungligt militärt ändamål finns endast kvar i mycket begränsad omfattning både vad gäller Stockholm och övriga landet. Endast städer med beridna förband har valts ut. De byggnader som finns är följande: "Kl", Stockholm Där saknas det ursprungliga ridhuset från 1897, som brann 1956. Ridhuset, som var lika långt som befintliga kanslikasernen, innehöll tre maneger och beskrevs som ett "slottstall" i exteriören. I boken "Erik Josephson och svensk kasernarkitektur" (1975) skriver E. Berg att "När ridhuset revs förlorades ej bara en byggnad, som i lika hög grad som kanslikasernen var berättigad att skyddas som byggnadsminnesmärke, utan även landets största och vackraste ridhus. De flesta av arméns ridhus är, sedan avhästningen, rivna eller i bästa
4 fall invändigt ombyggda till förråd." Militär och polis delar på lokalerna, som ej är tillgängliga för allmänheten. Karlberg, Solna Kviberg, Göteborg Helsingborg, f d "K2" Kristianstad Ridhuset och stallet ombyggt till kontor. Ridhusets takstolskonstruktion är densamma som i f.d Generalstabens stall (se foto!). Enligt uppgift av länsantikvarien är eventuellt kvarvarande byggnad, ridhus/stall ej i ursprunglig funktion. Se ovan Enligt länsantikvarien finns troligen inget av intresse. Skövde, f d "K3" Fram till 1983 fanns hela anläggningen intakt. Uppförd i trä 1907 med 5 st stall med 133 hästar i varje. Stallen byggdes om helt och ridhuset revs på oklara grunder 1984 då T2 flyttade in och anläggningen fick en ny regementschef. Tack vare förre regementschefen Stig Aaby-Eriksson finns anläggningen dokumenterad i bild och delar av inredningen samlad till ett museum i Karlsborg. Umeå f d "K4" Hela anläggningen har tagits över av kommunen, som har sin förvaltning där. En mindre del av stallen och ett ridhus nyttjas i dag för ridverksamhet. Byggnaden ritades av Erik Josephson och uppfördes 1898-1900 och anses allmänt vara ett av denne skicklige arkitekts bästa projekt. Materialet är trä med en väl artikulerad fasad med stolpverkskonstruktionen speglad i fasadernas vackra panelbearbetning. Ridhusets takstolskonstruktion är av samma typ som i Karlberg, Solna, och i f.d Generalstabens ridhus, Stockholm. Se foton! Sammanfattningsvis kan sägas, med hänvisning till ovanstående, att landet saknar en anläggning jämfört med f.d Generalstabens stalletablissement. KORT OMRÅDESBESKRIVNING Med sin placering i hörnet av Lidingövägen/Valhallavägen är det fascinerande att se hur väl områdets ursprungliga karaktär balanserar trafikbuller och omgivande nybyggnader. Området präglas i första hand av de två stora tegelbyggnaderna som inrymmer ridhus och stall. Dessa är uppförda i en stram, men ändå välartikulerad sekelskiftesstil. Portarna är svartmålade tillika med vissa tegelstenar i fasaderna. Detta bidrar ytterligare till att ge byggnaderna tyngd och form.
5 På den starkt kuperade tomtens högsta punkt ligger den gula trävillan, som ursprungligen var tjänstebostad. Också den har en tydlig sekelskifteskaraktär, men bör ges en korrekt färgsättning för att mer komma till sin rätt och bättre korrespondera till de övriga byggnaderna. Utöver dessa byggnader finns ytterligare en byggnad av mer kulturhistoriskt värde, nämligen "Lilla stallet", gemenligen kallat "Stall Valhall". Enligt arkivuppgifter fanns byggnader redan så tidigt som 1913 och var då föremål för diverse ombyggnader. Även ombyggnader och tillbyggnader under senare år har delvis förändrat byggnaden, men inte mer än att den är klart identifierbar med den byggnad som avbildas 1913. Idag är byggnaden rödmålad med svarta och vita snickerier. Även här finns en enklare form av bearbetad panelarkitektur att jämföra med "Gula villan". Den äldsta av de övriga husen på tomten är troligen från 1940-talet och kan ses som en sista länk i den militära historien på området. Av rent arkitektoniska skäl har den ringa värde, men i en helhet kan den möjligen ha ett visst värde. De resterande husen är uppförda under de allra senaste åren och saknar allt egentligt samband med området. Vad beträffar området för övrigt är det värt att notera att staketet (grindar saknas) har ett helt annorlunda utseende än vad som ursprungligen planerades. Idag finns ett järnstaket mot söder, där det tidigare var en lågväxande häck, och mot väster finns idag en hög tegelmur tillkommen i samband med Lidingövägens breddning. Där fanns tidigare ett genombrutet staket av samma sort som för övrigt också fanns runt sidorna mot norr och öster. Mot öster och norr finns idag ett enkelt, högt staket av typ "Gunnebo" i varierande skick. Växtligheten är blandad och i stor utsträckning mycket vildvuxen. Ek, lönn, alm och björk i olika storlekar. Vildvin och diverse små träd växer på och mot byggnaderna. Detta är möjligen vackert och romantiskt, men synnerligen vådligt för byggnadernas fortbestånd och ej ursprungligt. Gräsytorna tycks delvis uppkomma av en slump och stensättningen är bitvis kompletterad med cement. Området närmast Gula villan är delvis terrasserat och uppodlat för bärbuskar och blommor. Med sin prägel av kolonilott har detta utseende inte mycket gemensamt med ett troligt ursprungligt d:o vad gäller planeringen. Denna torde varit betydligt striktare och mer effektiv, men blandningen av "en fröjd för ögat" och nyttoväxter stämmer väl med vad som tidigare kommenterats beträffande rosors skötsel och planeringen av sättpotatis för personalen. En skötselplan för området motsvarande den som tidigare fanns är ett måste, när byggnaderna är restaurerade, för att göra hela anläggningen full rättvisa och också göra de delvis gömda byggnaderna synliga i all sin ursprungliga skönhet. Stockholm i juni 1993 Angela Olsson Byggnadsantikvarisk konsult