LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

Relevanta dokument
LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

BLODKÄRLSRELATERAD MINNESSJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

BLODKÄRLSRELATERAD MINNESSJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

MINNESSJUKDOMAR SOM BEROR PÅ. DEGENERATION I PANN- OCH TINNINGSLOBEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

MINNESSJUKDOMAR SOM BEROR PÅ. DEGENERATION I PANN- OCH TINNINGSLOBEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

NÄR PAPPA GLÖMDE MINNESSJUKDOM I FAMILJEN

Livet med en minnessjukdom

Det här är Åbonejdens Alzheimerförenings

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda

Vård av en dement person i hemförhållanden

CHECKLISTA FÖR MINNESSJUKA OCH NÄRSTÅENDE. Ta modigt upp frågor om rehabilitering, omsorg och vård till diskussion.

Kriterier för hemvården fr. o. m

Minnessjukdomen i arbetsför ålder

INFORMATION OM INVEGA

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Kort information om demens

Sköt om ditt minne. Ida Mitchell Minneshandledare Minneslots Nyland

KRITERIER OCH VERKSAMHETSPRINCIPER FÖR DAGVERKSAMHETEN

SNABBGUIDE FÖR EN MINNESVÄNLIG OMGIVNING

Psoriasisförbundets. tjänster

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

GUIDE MUISTIKKA - UPPFÖLJNINGSVERKTYG FÖR ANVÄNDNING AV UPPFÖLJNINGSVERKTYGET

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

VÅRDVILJA. Min vårdvilja. Definition av vårdvilja. När är vårdviljan giltig?

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON

Rapport och statistik Aktivering och fysioterapi i hemmiljö 2016

Har man i samförstånd med er lagt upp målsättningarna i er vård- och serviceplan? tillräckligt för lite inte alls

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

NÄR PAPPA GLÖMDE MINNESSJUKDOM I FAMILJEN

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. facebook.com/muistiliitto

Juni Ett annorlunda liv. - men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos

Beslut om beviljande av stödtjänster görs för viss tid och enligt behovsprövning. Beslutet bör basera sig på en vård- och serviceplan.

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån

Avvikelse i fostrets kromosomer och struktur avvikande screeningresultat fortsatta undersökningar

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

(2) 1. Finlands CP-förbund rf

Anvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna

Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst

GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH ANVISNINGAR

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Minnesguide. Uppgifter om minnet och hjärnhälsan

Vad tycker Du om anhörigstöd?

Rehabilitering är en möjlighet att göra positiva förändringar i ditt liv

Tillfälligt, under 10 h/månad. Regelbunden, stödd hemvård 10 h/månad. Regelbunden, övervakad hemvård h/månad

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Det påverkar dig och andra

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Stöd för närståendevård fr. o. m

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

VÅRDTESTAMENTE. Vårdtestamente

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Stödpersonverksamhet BCF Amazona

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Sömnbehandling hjälper smärtpatienter

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå?

information och att hen förstår ingreppet som ska göras. En trygg omgivning och trygga människor underlättar även situationen. De

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

ORGANISATIONENS NAMN. RAY stöder-barometern 2016

Svenskt Demenscentrum

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

Vetenskapens värld, SVT2, , program om personer med schizofreni; fråga om saklighet och mediets genomslagskraft

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m

det psykologiska perspektivet

Transkript:

LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

Lewy body -sjukdomen är en progressiv minnessjukdom som bryter ut i 50 80 års åldern. Sitt namn har den fått av Lewy delar, som består av små korn i nervcellerna, vilka i denna sjukdom samlas i området runt hjärnbarken. Orsaken till att sjukdomen bryter ut känner man inte till. Den verkar inte vara speciellt ärftlig. Alzheimer Centralförbundet rf 2013 www.muistiliitto.fi/se/ Denna broschyr finns också på Alzheimerförbundets internetsidor. Guiden är producerad med stöd av RAY. Text: Ombrytning: Tryckning: Upplaga: Expert Heidi Härmä och docent, specialläkaren i neurologi Kati Juva Mainostoimisto Maustamo PunaMusta 6 000 st Lewy body -sjukdomen 3

Symptom Centrala symptom vid Lewy body -sjukdom: Försvagning av informationsbehandlings- dvs. kognitiva färdigheter, som betonar den synbara uppfattningens område. Minnet kan inledningsvis vara relativt bra och de språkliga störningarna är sällsynta. En motorisk störning likt den som förekommer vid Parkinsons sjukdom, till vilken hör stelhet, gångsvårigheter (rörelserna försvagas, steglängden förkortas), balanssvårigheter och försvagning av finmotoriken. Levande, detaljerade synhallucinationer, som den sjuka kan uppfatta som hallucinationer. Sporadisk förvirring är också allmänt förekommande. Inbillning och hörselhallucinationer är möjliga men mera sällan förekommande. Svängningar i vitalitetstillståndet och härigenom förändringar i funktionsförmågan under samma dag. Diagnosen på Lewy body -sjukdomen görs på basen av en typisk sjukdomsbild. Vid magnetfotografering av hjärnan konstaterar man i regel inga förändringar som hör till sjukdomen men en isotopfotografering beta-cit-spect avslöjar denna sjukdom. VÅRD OCH REHABILITERING Botande vård för Lewy body -sjukdom finns inte men många av dess symptom kan skötas såväl med mediciner som utan mediciner. De minnessjukdomsmediciner som har utvecklats mot Alzheimers sjukdom hjälper ofta på ett betydande sätt mot hallucinationer och i viss utsträckning även mot förvirring och gestaltningsstörningar. För mediciner vid ren Lewy body -sjukdom erhålls ingen ersättning av FPA men de parallella pro dukterna är numera relativt förmån liga. Ersättning kan erhållas om även förändringar i Alzheimers sjukdom är med i bilden. Det lönar sig att fundera på vården och stödjandet av rehabiliteringen som en helhet tillsammans med den egna läkaren, med en utnämnd stödperson (t.ex. minneskoordinatorn) eller tillsammans med en arbetstagare vid minnesförbundet. Vid svårigheter att röra sig hjälper fysioterapi; anpassningstränings- och konditionskurser erbjuder stöd för att leva med sjukdomen, kamratstöd ger glädje och hjälp av personer som befinner sig i samma livssituation och mycket annat erbjuds. Man borde hitta service som motsvarar behovet vid varje skede av sjukdomen. Vid vården av de hallucinationer som hänför sig till Lewy body -sjukdomen är det viktigt att fundera på om de föranleder rädsla, ångest eller otrygghet för den insjuknade själv eller om de inverkar skadligt på de mänskliga relationerna. Om medicinerna mot minnessjukdom inte dämpar hallucinationerna eller inbillningarna, och REHABILITERINGSMODELL REHABILITERINGSMODELL de föranleder rädsla eller ångest, kan man försöka sköta dem med vissa andra psykmediciner. Om inbillningarna är neutrala och/eller de uppfattas som inbillningar lönar det sig inte nödvändigtvis att försöka sköta dem. Då den insjuknades behov av hjälp växer allt eftersom sjukdomen framskrider, är det bra för de anhöriga att tillsammans med kommunen göra upp ett avtal om anhörigvård. Härigenom är man berättigad till stöd för anhörigvård, dvs. bl.a. till vårdarvode och ledigheter. REHABILITERINGSPLAN REHABILITERINGSPLAN KAMRATSTÖD KAMRATSTÖD Rätt till ett gott liv Rätt till ett gott liv 4 Lewy body -sjukdomen Lewy body -sjukdomen Muistiliitto 2014 Muistiliitto 2014 PROFYLAX RÅDGIVNING & HANDLEDNING RÅDGIVNING En utnämnd & HANDLEDNING stödperson En utnämnd stödperson DEN FÖRSTA DEN INFORMA- FÖRSTA INFORMA- TIONEN TIONEN DIAGNOSEN DIAGNOSEN AV MINNES- AV EN SJUKDOM MINNES- SJUKDOM ANPASSNINGS- ANPASSNINGS- TRÄNING TRÄNING DAGS- REHABILITERING DAGS- REHABILITERING HEMVÅRD SOM STÖDER REHABILITERINGEN HEMVÅRD SOM STÖDER REHABILITERINGEN INDIVIDUELLA TERAPIER & PSYKOLOGISKT STÖD INDIVIDUELLA TERAPIER & PSYKOLOGISKT STÖD DYGNET RUNT -REHABILITERING DYGNET RUNT -REHABILITERING kort- eller kort- långvarig eller långvarig ANDRA FAKTORER SOM FRÄMJAR REHABILITERINGEN ANDRA FAKTORER SOM FRÄMJAR vardagen vid individuellt leverne REHABILITERINGEN sociala relationer vardagen vid individuellt kulturella leverne och motionsintressen profylax och vård av andra sjukdomar sociala relationer medicinering vid minnessjukdom hjälpmedel, teknologi och kulturella och motionsintressen profylax och vård av andra annat sjukdomar stöd av omgivningen medicinering hjälpmedel, vid minnessjukdom teknologi och annat stöd av omgivningen 5

Anpassning till sjukdomen och framtiden Det underlättar anpassningen till sjukdomen då livet fortsätter ungefär som tidigare trots sjukdomen. Allt behöver inte ramla upp och ner fastän sjukdomen ofrånkomligt ändrar på olika saker. Gamla vänner och bekanta intressen, motion och musik, ger glädje, friskar upp hjärnan och upprätthåller den fysiska funktionsförmågan. Många av de förändringar som förorsakas av sjukdomen är svårare för de anhöriga än för den insjuknade själv. Svängningarna i vitaliteten kan förorsaka problem i vardagslivet då man inte på förhand vet om man orkar med eller förmår utföra någon funktion. Fortgående hallucinationer och kommentering av dem eller det faktum att man tar med dem i bilden förorsakar förvirring. Ibland förorsakar Lewy body -sjukdomen även ett beteende som inte passar in i bekanta normer. Beteendet förklaras av de förändringar i hjärnan som hänför sig till sjukdomen men det kan för den anhöriga framstå som elakhet och en avsiktlig komplikation. Ju mera uppgifter och andligt stöd de anhöriga får av både professionella och andra som har erfarit samma (t.ex. kamratgrupper), desto enklare är det för dem att leva tillsammans med den insjuknade. Det är bra att bereda sig på framtiden så att sinnet är tryggt oberoende av den progressiva minnessjukdomen. Klargörande av förmåner, intressebevakningsärenden och service samt övriga penning- och praktiska ärenden görs gärna redan i ett tidigt skede av sjukdomen. Att i god tid förbereda sig för ett utökat behov av hjälp hjälper en att hitta service då man verkligen behöver den. I intressebevakningsärenden ger magistraten råd och i bankärenden den egna banken. Tilläggsuppgifter får du även av Alzheimerförbundets rättsguide (www.muistiliitto.fi eller av närmaste minnesförening). Det lönar sig att skapa ett förtroendefullt förhållande till läkaren, minnesrådgivaren eller -koordinatorn eller minnesföreningens arbetstagare och även i den närmaste kretsen klarlägga ett fungerande nätverk för eventuella krissituationer. Med hjälp av en minnesförening kan man hitta såväl kamratstöd som experter inom sektorn social- och hälsovård. Man behöver inte vara ensam! Läs mera Alzheimerförbundets nätsidor www.muistiliitto.fi Mycket uppgifter om minnet och minnessjukdomarna Stöddiskussion på Stödlinjen Rättsguide för en minnessjuk person och hans anhöriga samt andra nyttiga guider och anvisningar Allt du behöver veta innan du glömmer Lindgren Prisma 2008 Demensboken: omvårdnad & omsorg Ragneskog Printema 2013 6 Lewy body -sjukdomen Lewy body -sjukdomen 7

Kom med, anslut dig som medlem! Från minnesföreningarna får du tilläggsuppgifter om minnet, minnesstörningar och minnessjukdomar samt om vården och rehabiliteringen Minnesföreningen nära dig Muistiyhdistyksen nimi Osoitekatu 1, 00000 Kaupunki info@muistiyhdistys.fi Puh. 00 000 0000 Bry dig om, bli inspirerad, sköt om, kom ihåg stödtelefon för de minnessjukas anhöriga 0800 9 6000 Varje dag under året kl. 17 21 tfn. 0800 9 6000 (avgiftsfri). Utbildade, erfarna egenvårdare svarar. 8 Lewy body -sjukdomen 12 / 2013