Projekt medfinansierade av Europeiska flyktingfonden 2012

Projekt medfinansierade av Europeiska flyktingfonden 2012 Projektnamn: Aktiv förvarstid Projektägare: Migrationsverket, verksamhetsområde Mottagning Projektet är en förstudie som syftar till att utreda vilken typ av sysselsättning som kan erbjudas förvarstagna med beaktande av de krav på säkerhet som finns på förvaren. Förstudien ska utmynna i ett genomförandeprojekt där målsättningen är att Migrationsverkets förvarsenheter ska kunna erbjuda ett utbud av meningsfulla aktiviteter som främjar de förvarstagnas psykiska hälsa. I dagsläget finns ingen enhetlig utformning av organiserad sysselsättning på förvaren eller rekommendationer kring detta. Målet för föreliggande förstudieprojekt är att Migrationsverket ska ges ökade kunskaper om vilka aktiviteter som kan erbjudas vid förvaren som medverkar till en god psykisk hälsa och en aktiv förvarstid för de förvarstagna. Inom projektet ram planeras intervjuer med förvarstagna, förvarspersonal och frivilligorganisationer (som är aktiva och besöker förvaren), studiebesök på institutioner inom kriminalvården, samt att konsultera relevant litteratur och forskning för att skapa sig en uppfattning om vilken sysselsättning som är lämplig. Projektnamn: Utvecklad information om de statliga ersättningarna avseende särskilt utsatta grupper Projektägare: Migrationsverket, verksamhetsområde Mottagning Migrationsverket ansvarar för att hantera statliga ersättningar till kommuner och landsting för vissa insatser för asylsökande samt för personer som är mottagna i en kommun efter att ha beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande, inklusive vidarebosatta som tagits emot inom flyktingkvoten, liksom deras anhöriga. Sammantaget uppgår dessa ersättningar till cirka 7 miljarder kronor årligen. En viss del av statsbidraget består av schabloniserade ersättningar som betalas ut till kommuner och landsting utan ansökningsförfarande. De ersättningar som kommuner och landsting aktivt måste ansöka om avser till största delen kostnader för

personer med särskilda behov av vård- och stödinsatser på grund av fysiska och psykiska funktionshinder eller långvarig sjukdom samt för ensamkommande barn. Bristande kännedom hos kommuner och landsting om de statliga ersättningarna har visat sig utgöra ett hinder för mottagande av både ensamkommande barn och nyanlända med särskilda behov av vård- och stödinsatser eftersom resursfrågan är en central faktor i mottagandet av båda dessa grupper. Migrationsverket avser därför i projektet att i samarbete med kommuner och landsting utveckla ett nytt, behovsanpassat informationsmaterial samt att erbjuda berörd personal inom kommuner och landsting särskilda utbildningsseminarier om de statliga ersättningarna. Projektets åtgärder bidrar sammantaget till att underlätta mottagandet av ensamkommande barn samt nyanlända med särskilda behov av vård- och stödinsatser, liksom till att öka kommunernas beredvillighet att ta emot dessa grupper. Projektnamn: Tolka mig rätt - att öka kvaliteten i mötet med den sökande Projektägare: Migrationsverket, verksamhetsområde Mottagning Projektet syftar till att höja kvaliteten i mötet med den asylsökande genom främst ökad kompetens hos tolkarna men även genom att Migrationsverkets personal får en ökad kunskap och säkerhet i att föra samtal med de sökande genom tolk. I Migrationsverkets processer finns komplicerade juridiska ord och begrepp vilka tolkarna idag översätter på olika sätt. Projektidén är att anordna terminologiseminarier för tolkar, där i förväg bestämda och klart definierade ord diskuteras i grupper baserade på vilket språk tolkarna har som arbetsredskap. Därefter enas varje grupp om vad de aktuella orden ska heta på respektive tolkningsspråk. När alla de grundläggande begreppen är framtagna på de mest frekventa språken, lämnas listorna till språkliga auktoriteter för granskning. Listorna avses sedan spridas. Därefter ska tolkseminarier om ord som är svåröversatta och tillhör vissa kategorier hållas. Tolkseminarierna ska också handla om rollen som tolk, hur det är att tolka för barn, om kroppsspråk etc. Parallellt med tolkseminarierna ska Migrationsverkets personal utbildas i att tala genom tolk och en handbok i att tala genom tolk ska tas fram. Informationsblad till de asylsökande om hur man talar genom tolk och vad som är tolkens roll m.m. ska också skrivas.

Projektnamn: Den lärande organisationen en asylprövning med hög rättslig kvalitet Projektägare: Migrationsverket, verksamhetsområde Asylprövning Projektet ämnar med grund i leanmetodiken förbättra den rättsliga kvaliteten på besluten avseende asylansökningar. Medarbetarna ska genom reflektion och ständigt förbättringsarbete utveckla den rättsliga kvaliteten i arbetet. Tydliga strategier och verktyg för lärande ska avhjälpa återkommande kvalitetsbrister. Asylteam, med en teamledare, skall med grund i s.k. caselärande, förbättra metod och modell för handläggning, bevisvärdering och beslutsfattande. Ett självskattningsverktyg skall skapas och av de enskilda handläggarna och beslutsfattarna användas för att löpande visa verksamhetens rättsliga kvalitet. I projektet skall vidare ingå modeller för central kvalitetsuppföljning samt för ledarskap, vilket också kommer utmynna i en standard som beskriver ledarrollen och ledarens ansvar i fråga om utveckling av rättslig kvalitet. Projektets huvudmål är att förutsättningarna för en asylprocess som präglas av en hög rättslig kvalitet ska öka i den operativa asylprövningsverksamheten. Effekten av detta blir att den sökande erhåller ett rätt och förståeligt beslut som fattats skyndsamt efter ansökan och som visat att Migrationsverket metodiskt och sakligt lyssnat på den sökande. Projektnamn: En longitudinell studie av ensamkommande flyktingbarns livsvillkor Projektägare: FoU Södertörn Stockholmsregionens tre FoU-enheter FoU-Södertörn, FoU-Nordost och FoU-Nordväst har tillsammans bedrivit ett forskningsprojekt med de ensamkommande flyktingbarnen som målgrupp (E81-203 Ensamkommande flyktingbarn/ungdomar i Stockholms län ). De tre FoUenheterna representerar tillsammans 25 kommuner. Nu föreliggande projekt är ett uppföljningsprojekt som omfattar en fortsatt studie av de ensamkommande barnen i Stockholms län, nu med en longitudinell ansats. Studien omfattar: 1/ en longitudinell uppföljning av barnen i den tidigare studien, 2/ en samtidig studie av personalens metodutveckling i arbetet med ensamkommande barn, 3/ en mindre studie av ett gruppboende för flickor som komplement och i avsikt att belysa boendefrågan för barn som kommer till Sverige utan föräldrar.

De tidigare projektresultaten utgör en kunskapsbas inför projektarbetet. En referensgrupp och samarbete inom ett nordiskt forskarnätverk ska också bidra till att garantera projektets kvalitet Projektnamn: Hur fungerar samhällets insatser för ensamkommande flyktingungdomar? Om ensamkommande flyktingungdomars introduktion och etablering i Umeå Projektägare: Umeå universitet Projektets övergripande syfte är att studera hur ensamkommande flyktingungdomars introduktion till och etablering i det svenska samhället fungerar både under den tid de är bosatta i HVB-hem, det vill säga hem för vård och boende, och under utslussningsprocessen från HVB-hemmen. Syftet består av två delar; nämligen 1) att generera kunskap om den offentliga sektorns insatser men även frivilligorganisationers och privata aktörers insatser för ensamkommande flyktingungdomar samt att utveckla uppföljningsverktyg för verksamheternas insatser; och 2) att närmare studera och få ökad kunskap om flyktingungdomarnas egna förmågor att utveckla strategier för att etablera sig i Sverige (bygga sociala nätverk, delta i föreningslivet etc.). För att uppnå syftet har projektet ställt upp flera mål, dels på samhällsnivå, dels på individnivå som ska uppnås genom en studie som bygger på ett bottom-up-perspektiv och ett kombinerat aktörs- och strukturperspektiv. Inom ramen för projektet ska även en intressentutvärdering tas fram. Centralt för genomförandet är ett nära samarbete med inblandade aktörer. I studien ingår intervjuer, både individuella och i fokusgrupper med både berörd personal och ungdomar ur målgruppen. Projektnamn: Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Projektägare: Uppsala universitet Under åren 1980 till 2010 har ungefär 11 000 barn kommit till Sverige utan vårdnadshavare. Tendensen visar att antalet ensamkommande barn ökat under åren. Ensamma barn från Somalia är och har varit en av de största grupperna ensamkommande barn som söker asyl i Sverige. Projektets huvudsyfte är att öka kunskapen om ensamkommande flyktingbarns upplevelser av mottagningsprocessen och om de behov de har under integrationsprocessen.

Åren 1998-1999 genomförde projektledarna en studie där ensamkommande flyktingflickor från Somalia intervjuades angående upplevelsen av mottagandet i Sverige. Flickorna hade då varit i Sverige i medeltal 4 år. Idag är det 13 år senare och dessa flickor har nu uppnått reproduktiv ålder. De har troligtvis varit i kontakt med svensk hälso- och sjukvård, skola, arbetsförmedling och andra myndigheter. De har troligtvis bildat familj och har varit invandrare i Sverige under en ganska lång tid. Projektets huvudsyfte är att öka kunskapen om ensamma flyktingbarns upplevelser av mottagningsprocessen och om de behov de har under integrationsprocessen. Mål för projektet är att identifiera upplevda faktorer som har varit viktiga i mottagningen och integrationen. Flickorna ska uppskatta hur de har bemötts av olika aktörer inom det svenska samhället. Flickorna ska också ges möjlighet att uppskatta sin hälsa och sin vardag idag och hur de efterhand har utvecklat sitt sociala nätverk i Sverige. Projektet kommer att innefatta en litteraturstudie, aktiviteter kring att spåra målgruppen, intervjuer med målgruppen och självskattningsskalor som målgruppen själv fyller i Projektnamn: Begripligt hela vägen Projektägare: Strömsunds kommun Projektet riktar sig till vidarebosatta barn och ungdomar i åldersgruppen 0 19 år. Syftet är att göra vidarebosättningen begriplig hela vägen för nyanlända barn och ungdomar, vilket ska förbättra förutsättningarna i det nya landet och öka känslan av delaktighet i den egna migrationsprocessen. Projektet ska uppnå detta syfte genom att utveckla en ny pedagogik och ett informationsmaterial för målgruppen. Projektet kommer att utveckla den nya metoden och materialet genom att ta tillvara på tidigare erfarenheter från projekt medfinansierade av Europeiska flyktingfonden som har drivits i länet (E81-225 "Kris- och traumacenter i Jämtlands län" och E83-258 "Barnintroduktion i Jämtlands län") samt samarbeta med Resurscentrum för nyanlända inom förskola och skola (RCN) i Huddinge kommun och de projekt som har drivits där (E83-272 "Kuratorsstöd till nyanlända" och E82-248 "MIRA! Migration, Introduktion, Reflektion, Arbete"). Projektet kommer att ha ett mentorteam till hands för barn, föräldrar, projektledning, flyktingmottagning, barnomsorg/skola och gymnasieskola för att skapa en helhetssyn. Projektet kommer även att utbilda personal, genomföra samhällsundervisning för barn och ungdomar samt hålla i föräldrautbildningar. Projektets målsättning är att metoden och materialet ska kunna användas i hela landet och inte vara enbart lokalt anpassat.

Projektnamn: Landa II Projektägare: Länsstyrelsen Gävleborg Projektets syfte är att vidareutveckla mottagandet av kvotflyktingar inom två områden samt att vidareutveckla ett transnationellt samarbete. Projektet består således av följande tre delar: - Ett regionalt mottagande av kvotflyktingar. Genom en regional överenskommelse mellan länets kommuner och övriga berörda organisationer och föreningar ska en gemensam regional organisation tas fram, som ska svara upp mot intentionerna i den nya etableringsreformen. - En vidareutveckling av informationsinsatserna med särskilt fokus på barn och dossieruttagna vidarebosatta. Metoderna för att arbeta med gemensam information till vidarebosatta i länet ska vidareutvecklas. Befintligt informationsmaterial ska uppdateras. Särskilt informationsmaterial som riktar sig till dossieruttagna vidarebosatta ska tas fram. Utvecklingen av informationsmaterialet ska ske i ett nära samarbete med Migrationsverkets kvotfunktion. En kartläggning av barnens upplevelser av mottagandet ska genomföras och metoder för det fortsatta mottagandet utarbetas. - En utveckling av det transnationella samarbetet. Genom de kontakter som knutits inom det tidigare projektet ska det transnationella samarbetet utvecklas genom deltagande i ett europeiskt nätverk och genom praktiskt erfarenhetsutbyte Projektnamn: Förbättrad struktur och samordning kring hälsoundersökningar av asylsökande Projektägare: Smittskyddsinstitutet Syftet med projektet är att öka antalet genomförda hälsoundersökningar av asylsökande. Det övergripande målet är att andelen asylsökande som genomgår hälsoundersökningar ska öka från 40 % till 60 % inom projekttiden. Det långsiktiga målet, som förväntas uppnås 2-3 år efter projektslut är att 90 % av de asylsökande genomgår en hälsoundersökning. Målet ska uppnås genom aktiviteter som syftar till strukturella förbättringar och ökad/förbättrad samordning av berörda myndigheters och landstings arbete. Projektet ska genomföras i tre delprojekt: 1) Operativa gränssnittet (OG); 2) Hälsoundersökningar och Asylsökande (HUA) och 3) Information, Kommunikation och Teknik (IKT).

Projektet ska genomföras utifrån ett processorienterat arbetssätt, vilket innebär att projektets aktiviteter och innehåll i viss mån kan komma att beslutas och förändras under arbetets gång, med hänsyn till samverkanspartnernas olika behov, regelverk och mandat som finns att förhålla sig till. Andra centrala delar för projektets genomförande är: - Samverkansparternas aktiva deltagande - Tillvaratagande av partnernas tidigare erfarenheter - Kommunikationsplan för att internt och externt kommunicera projektet fortskridande och resultat ska tas fram. - Projektet måste förhålla sig till parternas mandat och förutsättningar i detta samverkansprojekt över myndighets- och organisationsgränser. Projektnamn: Hbt-kompetens och Empowerment Projektägare: RFSL Projektet består av två delar. Den ena är att utveckla metoder och utbilda personal inom kommunal verksamhet som kommer i kontakt med kommunplacerade hbt-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som beviljats asyl och ge dem grundläggande kunskaper om hbt-frågor. Vidare ska projektet utbilda både kommunala tjänstemän och andra som deltar på kommunal nivå i mottagandet, som exempelvis volontärer eller faddrar, beroende på hur det är organiserat i kommunen. Tanken är att säkerställa att alla oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck ska kunna få ett bra bemötande. Den andra delen riktar sig till hbt-personer som fått uppehållstillstånd eller som söker asyl i Sverige. Dessa personer kan ofta vara extra utsatta och saknar i många fall möjlighet att prata om sin situation med landsmän eller familj, och de saknar ofta kunskaper för att ta del av det stöd som till exempel projektägaren kan ge. I detta delprojekt är syftet att etablera sociala mötesplatser där projektets målgrupp ska stödjas genom möten med personer som är etablerade i Sverige. Projektnamn: Mottagande av flyktingbarn på höglandet Projektägare: Nässjö Lärcenter Nässjö, Vetlanda och Eksjö kommuner har för avsikt att organisera ett samarbete kring mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Avtal finns med Migrationsverket. Detta ska ske genom samverkan med projektägaren.

Kommunernas intentioner är att få till stånd ett gemensamt synsätt på mottagandet från anvisningsbeslut till dess att barnen blivit självständiga och kan fortsätta sitt eget liv i Sverige. Syftet med projektet är att bygga en organisation för ett gemensamt asylboende samt förbättra samverkan och erfarenhetsutbytet mellan kommunerna samt utveckla gemensamma synsätt och metoder för att arbeta med integration. Tanken är att få till stånd en gemensam organisation kring mottagandet och integrationen av ensamkommande barn i Vetlanda, Nässjö och Eksjö kommuner. Projektnamn: Ensamkommande barn lokalt och regionalt utvecklingsstöd Projektägare: Sveriges kommuner och landsting Projektet ska stödja ett urval av lokala regionala och nationella processer med målet att ytterligare förbättra det nationella mottagandet av ensamkommande barn. Det övergripande målet är att tydliggöra uppgiftsoch ansvarsfördelningen inom den nationella mottagningsstrukturen för de berörda aktörerna. Syftet är att stärka samverkan lokalt och regionalt hos ett antal utvalda aktörer. Genom utbildningsinsatser till berörda aktörer förväntas kunskap om roller och arbetsfördelning ha stärkts. Projektet består av två operativa delar, framtagandet av en handlingsplan samt av en ram för utbildningarna. Resultat är att projektet ska ha stärkt samverkan lokalt och regionalt i berörda pilotregioner, (två regioner) samt att projektet har tagit fram ett processtöd avseende samverkan och utbildning som kan stå som modell för andra regioner/kommuner. Vidare ska en utbildningsram för god man ha tagits fram. Slutligen ska samverkan ha stärkts mellan projektpartners på nationell nivå och kunskapen om ansvarsområden, roller och arbetsfördelning mellan myndigheter och organisationer ska ha ökat. Projektnamn: Dagligt liv och välbefinnande för förvarstagna i tre EU-länders förvar Projektägare: Uppsala universitet Projektets huvudsyfte är att identifiera vilka faktorer som kan förbättra omhändertagandet av förvarstagna i Sverige. Det övergripande målet är att utveckla en modell för gott omhändertagande av förvarstagna i Sverige. Kvalitativ metodik kommer att användas för datainsamlingen i projektet, som kommer att drivas som ett doktorandprojekt inom internationell hälsa.

Projektet kommer att genomföra semistrukturerade intervjuer med förvarstagna, anställd personal och volontärer. En referensgrupp bestående av representanter från Caritas, Röda korset och Jesuit refugee Services Sweden kommer att knytas till projektet. Referensgruppen kommer att fungera som en diskussionspartner omkring resultaten av de olika studierna och vilken betydelse de kan ha för verksamheterna på de olika förvaren inför att vetenskapliga artiklar skickas till publicering. Resultatet kommer att rapporteras i form av vetenskapliga artiklar, en från de förvarstagnas perspektiv och en annan från personalens och volontärernas perspektiv på förvarens verksamhet. Vidare kommer resultatet att presenteras vid ett seminarium till vilket representanter för Migrationsverket, personal från förvaren och frivilligorganisationer inbjuds. Projektnamn: Transnationella band och asylsökandes första tid i Sverige Projektägare: Global utmaning Projektet syftar till att öka kunskapen om asylsökandes, kommunmottagna flyktingars och skyddsbehövandes samt deras anhörigas transnationella band och hur dessa påverkar den första tiden i Sverige. Sverige vill att mottagandet av asylsökande ska vara humant och värdigt och arbetsmarknadsinriktat redan under asyltiden. Ett sådant mottagande gör det lättare för dem som får uppehållstillstånd att integrera sig i Sverige, samtidigt som det underlättar återvändandet för dem som av- eller utvisas. Projektet ämnar undersöka hur målgruppens transnationella band och pressen om att skicka pengar till ursprungslandet påverkar boendestandard, val av bosättningsort samt relation till arbetsmarknaden. Bättre kunskap om hur pressen att skicka hem pengar påverkar gruppens livsvillkor kan bidra till att förbättra utformningen av samhällsinformation till asylsökande och personer som beviljats uppehållstillstånd. Projektet kommer att samla kunskap genom gruppintervjuer och individuella enkäter. Kunskapsinsamlingen sker med hjälp av vetenskapliga metoder. Kunskap som samlas in under projektets gång sprids i form av lättillgängliga rapporter samt vid minst två utbildningstillfällen för personer som arbetar med mottagning och introduktion av asylsökande.