IPLab, Nada, KTH och SU 8 maj 1999 1 Tentamen i, N1060, lšrdagen den 8 maj 1999 kl 9Ð14 med lšsningsfšrslag HjŠlpmedel: ršknedosa FrŒga om nœgot verkar oklart. PoŠng fšr nšjaktigt lšst uppgift anges inom parentes. v 55 mšjliga pošng ger 28 sškert betyg G och 42 sškert betyg VG. Skriv lšsningar till olika uppgifter pœ separata papper. 1 (6) Fšrklara fšljande, huvudsakligen typografiska, begrepp (komplettera gšrna med exempel) (Varje utelšmnad eller felaktig fšrklaring ger 1Êp avdrag, dock totalt minst 0Êp) a. didoner b. ellipstecken c. gif d. kapitšler e. pica f. rastertšthet g. serif h. spšrra i. stycketecken 2a (3) 2b (2) 2c (2) 3a (2) 3b () (Typografi och skrivregler) nge nœgra sammanhang dšr man bšr anvšnda bindeblank. nge tumregler fšr anvšndning av fšrkortningar. nge typografiska tumregler fšr rubriker. (Macintosh) Tangentbordskommandot kommando-c motsvarar nšstan alltid kommandot Kopiera, dvs. kopiera det markerade till Urklipp. nge nœgra andra tangentbordskommandon dels i Finder, dels i MSWord och berštta vad de gšr. I ett lšge nšr det som finns pœ Macintosh skrivbord kan ritas sœ hšr: har vi valt kommandot Spara i MSWord och fœtt fšljande dialogruta:
IPLab, Nada, KTH och SU 8 maj 1999 2 3c (2) 4a (3) Var placeras det sparade dokumentet? Vad ska vi gšra fšr att istšllet placera dokumentet pœ samma stšlle som dokumentet F? I de flesta sammanhang betyder 1ÊM detsamma som 1Êmiljon sœsom i 1ÊMWh (en megawattimme). I datorsammanhang menar man vanligen nœgot annat med 1ÊM sœsom i 1ÊMbyte. Hur mœnga bytes Šr 1ÊMbyte? (MSWord) nge styckeegenskaper fšr mellanstycket i figuren dšr linjalen visas fšr det švre stycket. 4b (4) 4c (4) 5a (3) 5b (2) I MSWord finns flera sštt att Œstadkomma tabelliknande uppstšllningar: spalter, tabulatorer och celltabeller. Redogšr fšr viktiga skillnader och likheter mellan dessa sštt och ange i vilka situationer respektive mekanism Šr lšmplig. Hur lšgger man in ligaturer t.ex. fšr fi i sitt dokument? Varfšr gšr man det? Becker talar om ligaturliknande konstruktioner i andra skriftsystem. Beskriv nœgra sœdana. (Internet) nders Hedman beskrev indelning av sškverktyg fšr Internet i tre grupper: sšktršd, databaser och portaler. Redogšr fšr dessa tre typer. Hur visas nedanstœende HTML-fil av en normal webblšsare?
IPLab, Nada, KTH och SU 8 maj 1999 3 <HTML><HED><TITLE>Hejsan</TITLE></HED> <BODY BGCOLOR=#0000FF></BODY></HTML> 6a (2) (Layout) sa Ideberg nšmnde fyra layoutprinciper: linjering, gruppering, upprepning och kontrastering. Beskriv och illustrera en av dessa. 6b (3) Ibland vill man infoga nœgra sidor med avvikande orientering i ett dokument, t.ex. nœgra sidor liggande 4 i ett dokument som i huvudsak bestœr av stœende 4. Kommentera konventionen i anslutning till nedanstœende exempel. a b Ett normalt uppslag i dokumentet c d Uppslag med sidor i annan orientering 7 (Granskning) Stavningskontroll i ordbehandling bygger ofta bl.a. pœ ordlistor. 7a (2) Varfšr Šr det inte bšttre med stšrre ordlistor? 7b (2) Ge nœgra exempel pœ slag av ord som gerè falsklarmè, dvs. som programmet anger som felstavade men anvšndaren tycker Šr ršttstavade. 7c (2) Ge nœgra exempel pœ slag av ord som missas, dvs. som anvšndaren anser vara fel men programmet inte anmšrker pœ. 7d (3) NŠr man anvšnder avstavningsverktyget i MSWord kan det se ut sœ hšr: Varfšr kan man inte všlja avstavning efter ÈguldfynÈ? Vad Šr avstavningsanvisning? Hur lšgger man in en avstavningsanvisning utan att anvšnda avstavningsverktyget? 8a (2) 8b (3) (Datorstštt samarbete) BerŠtta om de funktioner i MSWord som har med datorstšd fšr samarbete att gšra. Det finns datorstšd fšr samarbete vid mšten. Diskutera mšjligheter och problem med sœdant datorstšd i fšrhœllande till annat CSCW. Lycka till!
IPLab, Nada, KTH och SU 8 maj 1999 4 1 a. didonerêêteckensnittsfamilj innehœllande bl.a. teckensnitten Didot och Bodoni med stora kontraster och tunna horisontella seriffer b. ellipsteckenêêtecknet ÈÉÈ som anvšnds fšr att markera utelšmning c. gifêêgraphic interchange format, ett ickefšrstšrande bildlagringsformat som kan hantera upp till 256ÊfŠrger och Šr lšmpligt fšr syntetiska bilder d. kapitšlerêêteckensnittsvariant av tecken med i huvudsak versalernas form och ungefšr x-hšjd lšmplig fšr namn, akronymer o.d. e. picaêêtypografisk mœttenhet, 1Êpica = 12Êpoint, 1Êpoint = 1/72,27Êinch f. rastertšthetêêvid periodisk rastrering indelas exponeringspunkterna i kvadratiska grupper, rasterceller, antalet sœdana per lšngdenhet Šr rastertšthet, olika antal svšrtade exponeringspunkter per cell ger intryck av olika grœtoner. g. seriffêêklackar i Šndarna pœ strecken i vissa teckensnitt, anses ha sitt urspring i tvšrhugg med mejseln nšr romarna hšgg inskriptioner h. spšrraêêška teckenavstœndet inom ord i. stycketeckenêêdet tecken som i MSWord och liknade program avslutar stycke, i medeltida handskrifter var sœdana enda utmšrkningen av stycken 2a 2b 2c 3a 3b 3c Bindeblank Šr i MSWord ett tecken som ger ett horisontellt mellanrum, 1/4Êfyrkant brett, som inte stršcks och som inte hamnar vid radbyte. nvšnd mellan siffergrupper i stora siffertal (1Ê234Ê567), mellan mštetal och mœttenhet (10Êkm), mellan fšr och efternamn, i fšrkortningar nšr sœdana skrivs utan punkt (blêa), mellan numrering och text i rubrik (dœ anvšnds 2Êbindeblanka) m.m. Skriv gšrna ut orden i.s.f. att fšrkorta. Var konsekvent. Det finns listor šver allmšnna fšrkortningar, fšrklara švriga vid fšrsta anvšndningen. MŒttenheter o.d. skrivs enligt sšrskilda regler. nvšnd fšrkortningspunkt och skriv tštt ihop (eller med 2/18Êfyrkant mellanrum efter punkten inne i fšrkortningen), sammandragsfšrkortningar ska inte ha punkt (ca fšr cirka), eller skriv utan punkt med bindeblank eller 3/18Êfyrkant mellan delarna. nvšnd helst hšgst 3Ð4ÊrubriknivŒer med tydlig typografisk skillnad sœ att rubrikerna och deras hierarki kan avgšras. Med Šnnu flera nivœer anvšnder man samma typografiska utformning pœ alla, utom mšjligen pœ de hšgsta nivœerna, och anvšnder istšllet hierarkisk numrering med 1, 1.1, 1.1.1 osv. utan punkt men med 1/2Êfyrkant mellanrum efter numreringen. Det ska vara stšrre avstœnd šver rubrik Šn under. Rubriker ska inte avslutas med punkt, men utropstecken eller frœgetecken vid behov, och inte avstavas eller marginaljusteras. Man ska inte referera till rubriken i texten. Rubriken ska inte stœ nederst pœ sida. I Finder betyder kommando-o šppna markerad symbol, kommando- markera alla symboler i aktuellt fšnster och kommando-f sšk. I MSWord (och i mœnga andra program) betyder kommando-q avsluta programmet, kommando-z Œngra senaste kommando och kommando-v ersštt markeringen med innehœllet i Urklipp. Dokumentet G sparas i mappen pœ DiskettÊ4. Dokumentet F ligger pœ HŒrdskivan. Tryck pœ Skrivbord; dœ visas innehœllet pœ skrivbordet i listvyn. ppna HŒrdskivan; dœ visas innehœllet i HŒrdskivan i listvyn. Tryck pœ Spara; dœ sparas dokumentet G pœ HŒrdskivan. I datorsammanhang Šr 1ÊM detsamma som 2 10 =1Ê048Ê576. PŒ motsvarande sštt Šr 1Êk detsamma som 1Ê024. Enligt ett nytt fšrslag ska beteckningen Mi (megabinary) anvšndas fšr 1Ê048Ê576 och beteckningen Ki (kilobinary) fšr 1Ê024.
IPLab, Nada, KTH och SU 8 maj 1999 5 4a 4b 4c 5a 5b 6a 6b Stycket har všnsterindrag 1Êcm, hšgerindrag 1Êcm och hšngande indrag 1Êcm. Dessutom har det avstœnd fšre ca 12Êpkt (en del av mellanrummet kan dock tillhšra fšregœende stycke), avstœnd efter ca 12Êpkt (samma anmšrkning), radavstœnd ca 12Êpkt, všnsterstšllning, inga tabulatorlšgen m.m. Mycket finns att berštta om detta. TabulatorlŠgen Šr en styckeegenskap. De kan vara všnster-, center- hšger- eller decimaltabulatorlšgen och kan ha utfyllnadstecken. Spalter Šr en avsnittsegenskap; bœde stycken och tabeller kan placeras i spalter. Man všljer antalet spalter och spaltavstœnd. En celltabell kan i vissa avseenden hanteras som ett stycke men varje cell innehœller ett eller flera stycken. Stora mšjligheter finns att stšlla in en celltabells utseende. Spalter Šr lšmpligt nšr en lšpande text ska delas i delar bredvid varandra. Celltabell Šr lšmplig nšr nœgon del av tabellen ska innehœlla flerradig text. Tabulatorer Šr lšmpliga fšr enkla tabeller. Ligaturen Þ finns som alternativ-l och ß som alternativ-skift-l men kan ocksœ lšggas in med hjšlp av Tangentbord pœ Šppelmenyn eller i MSWord med Infoga symbol eller autokorrigering. Ligaturer anvšndes pœ handsšttningens tid fšr att sšttningen skulle gœ fortare. Det blev ju fšrre typer att hantera. Numera anvšnds de av estetiska skšl. I vissa teckensnitt kolliderar t.ex. f och i och ser fula ut bredvid varandra. Becker talar om bokstaven s i grekiskan som skrivs olika inne i ord och i slutet av ord. I arabiskan har alla konsonanttecken olika form fšrst, inuti, sist i ord och som fristœende tecken. sšktršdêêett exempel Šr Yahoo. MŠnniskor, med datorhjšlp, har klassificerat ett stort antal webbsidor och ordnat dem hierarkiskt ungefšr sœsom katalogen i ett bibliotek. nvšndaren kan successivt sška sig fram i detta tršd genom att alltmer snšvt avgršnsa ŠmnesomrŒdet fšr att till slut fšrhoppningsvis hitta relevanta sidor. databaserêêett exempel Šr ltavista. Webbspindlar gœr stšndigt och samlar information om všrldens webbsidor, om angivna nyckelord, titel, ord ut texten m.m. och samlar detta i ett stort register som fšrnyas dagligen. nvšndaren stšller frœgor av typen ge mig webbplatser som behandlar komprimering men inte gif och dšr ordet Siegel stœr nšra ordet killer. nvšndaren fœr en prioriterad lista av referenser till sœdana webbplatser. portalerêêportaler Šr en blandning av ovanstœende som riktar sig till nœgon sšrskild grupp anvšndare eller handlar om ett sšrskilt ŠmnesomrŒde. Titeln ÈHejsanÈ stœr i webblšsarfšnstrets namnlist. SjŠlva fšnstret Šr tomt med blœ fšrg. Linjering innebšr att sidans delar har šver -eller under-, hšger- eller všnsterkant eller centrum gemensamma lšngs nœgra fœ linjer. Man kan tšnka sig sidan eller sidorna uppbyggda med ett osynligt stšdraster. Fšr att se de avvikande sidorna vrider man dokumentet 90Êgrader medurs. Figurerna a och d stšmmer alltsœ med konventionen.
IPLab, Nada, KTH och SU 8 maj 1999 6 7a 7b 7c 7d 8a 8b Med stšrre ordlistor škar risken fšr missas eftersom det Šr stšrre risk att felstavning av ett ord leder till ett ord som finns i ordlistan. Dessutom kršver en stšrre ordlista mer datorkapacitet. Egennamn sœsom ÈCruzÈ, fršmmande ord sœsom ÈbresiljaÈ och kanske ocksœ vissa sammansatta ord. Felstavningar som ger ord i ordlistan sœsom ÈŒrÈ fšr ÈŠrÈ. Bšjningsformer som inte Šr tillšmpliga pœ det aktuella ordet sœsom ÈršdligÈ. Grammatiska fel sœsom Èen ršd husè och logiska fel sœsom ÈDet kostade 400Êkilometer.È Den lodršta prickade linjen efter ÈyÈ markerar marginalens lšge. Ordet kan inte avstavas sœ att nœgon del gœr ut i marginalen. En avstavningsanvisning (mjukt bindestreck) Šr ett tecken (eller kod) som lšggs i texten och markerar en punkt bšr ordet fœr brytas vid behov. I MSWord lšggs det in med kommando-bindestreck. Man kan anvšnda fildelning fšr att všxelvis arbeta med ett dokument. Man kan skicka dokumentet med filšverfšring, som bilaga till e-brev, med FTP e.d. Man kan anvšnda kommentarfunktionen fšr att skriva just kommentarer eller fšrslag till Šndringar. Kommentarer frœn flera dokument kan kombineras med funktionen sammanstšll. Granskare kan infšra Šndringsfšrslag direkt i texten med funktionen spœra Šndringar aktiv. DŒ sparas alla Šndringar i texten och kan visas sœ att tidigare och aktuell version kan Œtskiljas. Med spara versioner kan man i samma dokument spara olika šgonblicksbilder av ett dokument och senare Œterskapa dessa. Funktion finns ocksœ fšr att jšmfšra versioner av text. Mšten kan karaktšriseras av att de Šr samtidiga och antingen lokala eller geografiskt spridda. tt ha geografiskt spridda samtidiga mšten kan spara restid och andra kostnader och tillœta att man istšllet tršffas oftare. Erfarenheten sšger att man ŠndŒ inledningsvis och dœ och dœ behšver tršffas personligen. Mštesstšd kan innebšra att man bara ser och hšr de andra deltagarna (videokonferens). Ofta har man varsin dator och en gemensam yta dšr man kan visa saker fšr varandra. Denna kan ocksœ vara projiceras pœ en skšrm. Fšrdelar Šr att alla har bakgrundsmaterial tillgšngligt via datorn och att ÈinlŠgg kan fšrberedas pœ denna. Mštet blir kanske ocksœ lšttare att dokumentera. Nackdelar Šr att man Šr beroende av dyr teknik och att deltagarna verkligen ocksœ behšrskar tekniken. Det finns Šnnu mycket att undersška och utveckla nšr det gšller datorstšd fšr mšten. Viss forskning finns vid IPLab om detta.